Linköpings universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköpings universitet"

Transkript

1 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning 4 Fysiska systemshypotesen, Language of thought, Kinesiska rummet Representation Information lagras i olika format Bearbetning Information bearbetas mekanisk och algoritmiskt, ofta på en omedveten nivå nnika Silvervarg! COIN/HCS/ID 2 använder er (representationer) ristoteles syllogismer som man manipuleras formellt genom formella procedurer (regler/algoritmer) Giltiga resonemang slutsatsen måste vara sann om premisserna är sanna Formen avgör giltigheten ej innehållet Är följande ett giltigt resonemang? Inga är B lla B är C Några C är inte 3 4 Representation och Symboler Något i världen ska beräknas R representerar en referent X då R ger oss information om X Representation i ett system sätts upp När R har till uppgift att vara informationsbärare är R en Beräkning sker på erna (utan hänsyn till deras innehåll) Resultatet (erna) tolkas/avläses i relation till världen Exempel Skiljer på Syntax (form) och Semantik (innehåll)! 6 Linköpings universitet Rök kan ge information om att det brinner, men rök är inte en, eftersom den inte har till uppgift att representera eld Ljudsignalen från en brandvarnare kan ge information om att det brinner, och är en, eftersom den har till uppgift att representera eld 8 1

2 Representationer och ers medium Symbolsystem En har alltid en fysisk existens, men denna är mediumoberoende, så länge det finns metoder för avläsning Exempel Symboler hör oftast till ett eller flera system av er Exempel Skriven svenska Musiknoter ritmetiska uttryck Mugg Symbolsystem Fysiska systemshypotesen Symbolsystem har Kriterier för att avgöra om något tillhör systemet Kriterier för att avgöra identiteten av en (dess typ) Regler för att bestämma ers mening (semantik) Regler för att kombinera enkla er till komplexa (syntax) Ett fysiskt system uppfyller nödvändiga och tillräckliga villkor för generell intelligens (Simon & Newell, 1975) Nödvändigt villkor innebär att ingenting kan vara intelligent utan att vara ett FSS, dvs mänskligt medvetande är FSS Tillräckligt villkor innebär att det går att konstruera artificiell intelligens genom att konstruera ett FSS 11 Karakteristika hos FSS 1. Symboler är fysiska mönster 1. Symboler är fysiska mönster 2. Symbolerna kan kombineras till komplexa strukturer 3. Det finns processer för att manipulera komplexa strukturer 4. Processerna för att generera och transformera komplexa strukturer kan representeras av er 1 + Linköpings universitet 2

3 2. Symbolerna kan kombineras till komplexa strukturer 3. Det finns processer för att manipulera komplexa strukturer Processerna för att bearbeta komplexa strukturer kan representeras av er < 1 > Symboler 1 eller 0 Dator som FSS Fysiska er elektriska/logiska kretsar som är på (1) eller av (0) Tecken kan kombineras till ord, strängar eller uttryck e n m u s en mus lgoritmer bestående av enkla entydiga instruktioner t ex: konkatenering av strängar problemlösning som sökning Datorprogram är skrivna i högnivå programmeringsspråk i f m > 1 if m>1 Language of Thought (Fodor, 1975) Förklarar hur FSS kan fungera i mänskligt medvetande Mentalese ett internt språk med er och meningar som transformeras i medvetandet Propositionella attityder och Intentional Realism Belifs och Desires är exempel på psykologiska De kallas ofta för propositionella attityder eftersom de uttrycker attityder (jag tror på, jag önskar, etc) till propositioner (det är soligt idag, jag kommer att klara tentan, etc) Mycket mänskligt beteende kan förklaras i termer av propositionella attityder så därför måste de finnas (Fodors argument) De realiseras i fysiska som kan orsaka beteende Linköpings universitet 3

4 Exempel Causation by content Sinnesintryck (t ex ljud och ljusvågor) omvandlas successivt via informations-bearbetning till olika representationer som resulterar i handling Hjälp ljudvågor och hjärnaktivering (fysiska ) -> Någon behöver hjälp (Belief Uppfattnig av situation) -> Jag vill hjälpa (Desire Önskning) -> Jag ska springa mot ljudet (Intention vsikt) -> Mina ben rör sig i riktning mot ljudet (handling Hur kan psykologiska som Beliefs och Desires orsaka beteende? Jämför den fysiska handlingen läkaren som slår med hammaren mot knät utför och som reflexmässigt får benet att röra sig, med den viljestyrda benrörelsen hos den som önskar gå på lina och ska ta första steget I det senare fallet är det innehållet i önskan (desire) som orsakar beteendet Vi måste skilja på fysiska/formella egenskaper hos representationer och deras semantiska egenskaper Symbol Syntax och Semantik Formal transformation rule/ Syntactics Meaning/Semantics 1. Fa Georgina is tall 2. Ga Georgina has red hair 3. Fa & Ga If complex s S and S* appear on earlier lines then write S & S* 4. x (Fx & Gx) If on an earlier line there is a complex containing a name then replace the name by x and write x in front of the result Georgina is tall and has red hair Something is tall and has red hair Language of Thought 1. Det sker kausal interaktion mellan olika fysiska 2. De fysiska en har en meningslik struktur som avgör hur de interagerar med varandra (Syntaktisk nivå) 3. Kausala relationer mellan meningar respekterar de logiska/rationella relationerna mellan innehållet dessa meningar representerar (Semantisk nivå) Meningar uttryckta i LOT är: Fysiska strukturer som kan manipuleras enligt regler Meningar uttryckta i LOT är: Representationer av i världen, propositionella attityder Kinesiska rummet Tankeexperiment (filosofisk metod) Kritik mot grundtanken med LOT manipulation är inte tillräckligt för intelligens Kinesiska rummet 31 Linköpings universitet 4

5 Kinesiska rummet (Searle, 1980) Kinesiska rummet motargument Systemsvaret Personen utför flera komplicerade deluppgifter: känner igen kinesiska tecken, slår upp i regelbok, sätter ihop svar Systemet som helhet, dvs personen och regelboken, förstår kinesiska Robotsvaret Behöver interagera med omgivning och andra människor för att kunna förstå Symbol grounding problem Kinesiska rummet illustrerar ett vidare problem gapet mellan formell bearbetning av er och genuin tanke och förståelse Men hur blir er meningsfulla? ord (lingvistiska er) är meningsfulla eftersom vi lär oss en betydelse när vi lär oss att använda dem men tankar verka ha betydelse i sig själva vi har kört fast Möjliga vägar Kognition är inte informationsbearbetning Kognition är icke-iska informationsbearbetning Linköpings universitet 5

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Vad är kognitionsvetenskap? Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 7 Tvärvetenskap Delvetenskaper, metoder Integrationsutmaningen Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-12 Kursens roll i programmet Ge en bred introducerande översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Historisk bakgrund Grundläggande frågeställningar Föreläsning Kurssammanfattning Delämnen

Läs mer

Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén,

Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén, Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Repetition Subsymbolisk kognition: Neurala nätverk är ett exempel på en subsymbolisk approach

Läs mer

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén,

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, Sub-symbolisk kognition & Konnektionism Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Konnektionism Neutrala nät baseras på en (förenklad) modell av hur hjärnan fungerar.

Läs mer

EN KINESISK ROBOT. En C-uppsats om artificiell intelligens, med utgångspunkt i Det kinesiska rummet ett argument av John R. Searle

EN KINESISK ROBOT. En C-uppsats om artificiell intelligens, med utgångspunkt i Det kinesiska rummet ett argument av John R. Searle EN KINESISK ROBOT En C-uppsats om artificiell intelligens, med utgångspunkt i Det kinesiska rummet ett argument av John R. Searle Lunds Universitet Teoretisk Filosofi C-uppsats Jens Engfors Handledare:

Läs mer

Intentionalitet Mattias Högström 1

Intentionalitet Mattias Högström 1 Intentionalitet 10-09-20 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,

Läs mer

DATORER OCH PROGRAM. Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin

DATORER OCH PROGRAM. Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin DATORER OCH PROGRAM Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin men kan ha såväl symboliska som fysiska gränssnitt till omvärlden

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Stark AI och computationalism

Stark AI och computationalism Artificiell Intelligens, HKGBB0 HT2002 Institutionen för datavetenskap Linköpings Universitet Allt tänkande är beräkningar Nils Ackerholm 2002-10-12 Sammanfattning Ett av de viktigaste antaganden som kognitionsvetenskapen

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin

DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin DATORER OCH PROGRAM Datorn är en symbolmaskin men kan ha såväl symboliska som fysiska gränssnitt till omvärlden Program beteendeplan och beteendegenerator Programmerade maskiner Generalitet och portabilitet

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Intentionalitet Mattias Högström 1

Intentionalitet Mattias Högström 1 Intentionalitet 2012-10-08 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Om maskiner kunde tala

Om maskiner kunde tala Staffan Larsson, forskarassistent i lingvistik Ludwig Wittgenstein skriver i Filosofiska Undersökningar (1953): Om ett lejon kunde tala, så skulle vi inte förstå det. Varför inte? Enligt en tolkning vill

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

Hur leder vi transformationer?

Hur leder vi transformationer? Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good

Läs mer

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160208 Idag C-regeln, informell (och formell) inledning till predikatlogik (Bevis kommer senare.) 2 3 Vår (Snöfritt Cykla) (Vår Snöfritt) Cykla Lätt

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Våra enkla funktioner eller procedurer

Våra enkla funktioner eller procedurer Föreläsning 3 Våra enkla funktioner eller procedurer Programmönster 1. Repetition 2. Högre-ordningens procedurer/programmönster - Procedurer som argument - Procedurer som returnerade värden 3. Scope och

Läs mer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo,

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo, 729G74 IT och programmering, grundkurs Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt Kursinfo: återkoppling Muddy Cards och kompletteringar Diskret matematik Python: Programmering

Läs mer

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se Programmering A Johan Eliasson johane@cs.umu.se 1 Jag Undervisar mest grundläggande programmering på Institutionen för datavetensakap Applikationsutveckling för iphone Applikationsutveckling i Java Datastrukturer

Läs mer

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

Föreläsning 7: Syntaxanalys

Föreläsning 7: Syntaxanalys DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 7: Syntaxanalys Datum: 2007-10-30 Skribent(er): Erik Hammar, Jesper Särnesjö Föreläsare: Mikael Goldmann Denna föreläsning behandlade syntaxanalys.

Läs mer

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska

Läs mer

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Viktiga begrepp. Algoritm. Array. Binärkod. Blockprogrammering. Bugg / fel och felsökning. Dataspel. Dator

Viktiga begrepp. Algoritm. Array. Binärkod. Blockprogrammering. Bugg / fel och felsökning. Dataspel. Dator Viktiga begrepp Den här ordlistan är till för dig som går kursen Om Programmering. Eftersom detta är en grundläggande kurs har vi i vissa fall gjort en del förenklingar. En del begrepp är svåra att förenkla,

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C Python introduktion Utskrift Inläsning Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer Omvandling

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-21 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 2 Historia, Några milstolpar The HISTORY Annika Silvervarg CiltLab/HCS/IDA Kognitionsvetenskapens uppkomst Alan Turing 1912-1954 Datavetenskap

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Föremålet som interaktör 2

Föremålet som interaktör 2 Föremålet som interaktör 2 Thomas Pederson doktorand vid inst. för datavetenskap rum B421 i MIT-huset forskningsområde: Augmented Reality e-post: top@cs.umu.se Föremålet som interaktör 2 Thomas Pederson

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Språket Scheme. DAT 060: Introduktion till (funktions)programmering. DrScheme. uttryck. Jacek Malec m. fl. evaluering av uttryck.

Språket Scheme. DAT 060: Introduktion till (funktions)programmering. DrScheme. uttryck. Jacek Malec m. fl. evaluering av uttryck. DAT 060: Introduktion till (funktions)programmering. Jacek Malec m. fl. www.cs.lth.se/home/jacek Malec/dat060 Idag: 1. Kursens innehåll 2. Kursens organisation 3. Programmeringsspråket Scheme 4. Introduktion

Läs mer

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde som

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella

Läs mer

Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap

Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap DNR LIU-2013-00294 1(9) Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap 180 hp Bachelor s Programme in Cognitive Science F7KK Gäller från: 2016 HT Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 A. RUSSELL Skiljer mellan grammatisk form logisk form LOGISKA EGENNAMN ex. indexikaler, demonstrativer, ord för sinnesdata (t ex färgord är

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! KUNSKAP Metod KOMMUNI- KATION Presentation Analys Kurslitteratur www.fil.lu.se Klicka på Kurser Under rubriken Kurser i

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Kommunikation och Interaktion

Kommunikation och Interaktion Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachelor Programme in Cognitive Science 180 Högskolepoäng Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde som studerar

Läs mer

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,

Läs mer

Vardagssituationer och algebraiska formler

Vardagssituationer och algebraiska formler Modul: Algebra Del 7: Kommunikation i algebraklassrummet Vardagssituationer och algebraiska formler Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Jörgen Fors, Linnéuniversitetet En viktig del av algebran

Läs mer

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachelor Programme in Cognitive Science 180 Högskolepoäng

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachelor Programme in Cognitive Science 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachelor Programme in Cognitive Science 180 Högskolepoäng Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde som studerar

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-0-2 Skrivtid: 09.00 14.00 Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Elena Fersman besöker tentan vid två tillfällen: cirka kl. 10.30 samt cirka

Läs mer

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ 1 0 01 4 rok 116,0 5 220 5 600 000 1 1 02 4 rok 113,0 5 175 5 475 000 1 1 03 4 rok 116,0 5 220 5 710 000 1 2 04 4 rok 113,0 5 175 5 760 000 1 2 05 4 rok 116,0 5 220 5 900 000 1 3 06 4 rok 113,0 5 175 5

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

729G15 Kognitiv modellering

729G15 Kognitiv modellering Lärare 729G15 Examinator, kursansvarig: Rita Kovordányi, rita.kovordanyi@liu.se Laborationsassistenter: Richard Wiik ricwi919@student.liu.se Sandra Svanberg sansv418@student.liu.se Maria Hedblom marhe503@student.liu.se

Läs mer

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Beslutsfattande Klassisk syn påp beslutsfattande Betrakta alla möjliga m val Beakta alla tillgänglig information Väga alla för-f och nackdelar Beräkna sannolikheter

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn INFORMATION Vad är det? Johan H Bendz FMV Victor Hugo? Dennes svar! Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn Kunskap utanför huvudet Kunskap utanför huvudet -300.000-40.000-3000

Läs mer

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt

Läs mer

Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng

Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (engelsk): Degree of Bachelor of Science with a major in

Läs mer

Rapport för Andrew Jones

Rapport för Andrew Jones Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer