Semantik och Pragmatik

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Semantik och Pragmatik"

Daniel Lind
för 6 år sedan
Visningar:

1 Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015

2 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data.

3 Vad är pragmatik? I pragmatik studerar man hur språkets betydelse tolkas i kontext. Det är skillnad på uttryck och yttrande. Ett yttrande har en kontext som påverkar hur det yttrade uttrycket tolkas. Kontexten kan vara: Språklig frasen, satsen, texten där uttrycket förekommer Situationell Situationen där förekommer

4 Kontext Språklig kontext påverkar betydelsen Churchill är den största brittiska ledaren någonsin, han fick slut på andra världskriget. han älskade att äta gott och mycket. Situationen påverkar betydelsen - Är det inte lite kallt här? - Kan du skicka mig saltet? Vad säger personen egentligen? Hur vet du det?

5 Pragmatik i förhållande till semantik Både pragmatik och semantik handlar om språklig betydelse Semantiken behandlar ords och satsers konventionella språkliga betydelse Pragmatik är läran om språkets användning, hur språk används och förstås i olika kontexter Pragmatik och semantik är områden som ligger väldigt nära varandra

6 Betydelse och kontext Ofta inte tillräckligt att förstå den rent språkliga betydelsen av ett yttrande Många samverkande faktorer avgör hur ett yttrande konstrueras och tolkas För att förstå ett yttrande behöver vi ofta dra slutsatser (inferens) utifrån situationen, samtalsämnet, deltagarnas inbördes relationer eller bakgrundskunskap

7 Deixis I En typ av uttryck som kräver kunskap om den fysiska situationen är de deiktiska uttrycken. Deiktiska uttryck är utpekande och kontextberoende Jag har väntat här en stund, men nu går jag. Du kommer snart att få se dem.

8 Deixis II Rumsdeixis: säger något om riktning eller belägenhet i förhållande till talaren Exempel: Nära/avlägsen: här/där, hit/dit Kroppsorienterat: (åt) vänster/höger, upp(åt)/ned(åt), fram(åt)(bak(åt) Väderstreck: norr(ut), söder(ut), väster(ut), öster(ut)

9 Deixis III Persondeixis: säger något om samtalsdeltagarnas roller Exempel: Talaren eller grupp som inkluderar talaren: jag/mig, vi/oss Den tilltalade eller grupp som inkluderar den tilltalade: du/dig, ni/er Annan referent (som inte är talare eller tilltalad) eller grupp som varken inkluderar talaren eller den tilltalade: hon/henne, han/honom, de/dem/dom

10 Deixis IV Tidsdeixis: säger något om tid och tidpunkter i förhållande till talögonblicket Exempel: Nära/avlägsen tid: nu/då Adverb för mer bestämda tidsintervall: i förrgår igår idag imorgon i övermorgon Uttryck med förra och nästa: förra seklet, nästa år

11 Deixisorden är egocentriska jag/här/nu Persondeixis: Skillnaden talare kontra ej talare är primär Tidsdeixis: Skillnaden nu kontra då och den mellan före-nu och efter-nu är grundläggande Rumsdeixis: Talarens befintlighet är utgångspunkt

12 Icke-deiktisk användning av deiktiska uttryck Umeå ligger norr om Stockholm. (Absolut förhållande. Jorden är referensram.) Tandläkaren drog ut en tand på vänster sida i överkäken. (Patientens kropp är referensram)

13 Referens och kontext I Även andra refererande uttryck än deiktiska måste ibland tolkas med hjälp av kontext Short-hand (förkortning), när någon del av uttrycket utelämnas: En ny Läckberg är på gång. Att lära sig köra diesel kräver ett lite annat körsätt.

14 Referens och kontext II Synekdoke: att låta en del stå för helheten, eller helheten för en del: Många nya ansikten Sverige gör mål Metonymi: att ersätta ett uttryck med något som är associerat med det som avses: Ta till flaskan Det har Bryssel bestämt

15 Kunskap som kontext En talare som yttrar sig i en viss situation måste göra antagande om vad andra vet och inte vet, och anpassa sitt yttrande utifrån det. Saeed beskriver olika typer av kunskap som gör att en lyssnare ka förstå yttranden: - Kunskap som följer av den fysiska kontexten - Kunskap som följer av själva samtalet (diskurs) - Bakgrundskunskap eller gemensam kunskap

16 Den fysiska kontexten Kunskap som följer av att fylla i de deiktiska uttrycken: När utspelar sig samtalet? Var utspelar sig samtalet? Vilka delar i samtalet?

17 Samtalet som kontext - Diskurs Det som tidigare sagts i samtalet kan ange hur yttranden ska förstås: A: Jag är hungrig B: Jag med Ämnet för samtalet (discourse topic) ger tolkningsramen - Mat, sport, film, lingvistik, spel, etc.

18 Bakgrundskunskap som kontext Kunskap av allmän karaktär: encyklopedisk, common-sense, sociokulturell, eller bakgrundskunskap. Syftar på den kunskap en talare räknar med att andra har oberoende av den aktuella samtalssituationen. Clark (1994) skiljer mellan: - Communal common ground: Kunskap som följer av att vara medlem i en gemenskap eller grupp - Personal common ground: Kunskap som följer av personers tidigare erfarenhet av varandra

19 Bakgrundskunskap och flertydighet John jagade hunden John jagade hunden med pinnen John jagade hunden med det röda kopplet John jagade hunden med det vita örat

20 Slutledning - Inferens När lyssnaren använder kontexten för att skapa betydelse i ett visst sammanhang sker det genom inferens, slutledning. Inferens kan delas upp i olika typer: Anaforer Bridging inference Konversationsimplikatur

21 Anafor Ett annat slags kontextberoende. Anaforisk referens syftar tillbaka på något som tidigare nämnts Jag såg Anna på stan. Hon verkade ha bråttom. Planet var försenat, hotellet var inte färdigbyggt, det var trångt överallt. Det gjorde henne besviken.

22 Bridging inference Substantiv i bestämd form som syftar på referenter som inte tidigare har nämnts Jag gick in i rummet. Fönstren vette mot havet. Eva gick på promenad. Stranden var folktom.

23 Konversationell implikatur Talaren använder språket på ett sätt som i situationen är så effektivt som möjligt Samarbetsprincipen: Make your conversational contribution such as is required, at the stage which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged (Grice 1975:45, Logic and Conversation).

24 Grice konversationsmaximer Kvantitesmaximen Kvalitetsmaximen Relevansmaximen Sättsmaximen

25 Kvantitetsmaximen 1. Gör ditt bidrag i konversationen så informativt som krävs i situationen 2. Gör inte ditt bidrag mer informativt än vad som krävs

26 Kvalitetsmaximen 1. Säg inte något du tror är falskt 2. Säg inte något du inte har rimliga belägg för

27 Relevansmaximen 1. Gör ditt bidrag relevant i samtalet A : Ska vi bada idag. B: Det kommer snart att börja regna.

28 Sättsmaximen 1. Undvik otydligheter 2. Undvik tvetydighet 3. Var kortfattad 4. Var strukturerad

29 Att gardera sig mot maximerna Gardera sig mot maximerna Kvalitet: Såvitt jag vet, Jag kanske har fel men, Jag vet inte om det är sant men Kvantitet: Du kanske redan vet, Jag kan inte säga mer, Jag behöver kanske inte säga detta men Relevans: Å, förresten Inte för att byta ämne men Sätt: Jag vet inte om jag kan förklara detta Förstår du vad jag menar

Relevanta dokument

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.