Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket"

Transkript

1 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer än att göra påståenden och beskriva verkligheten. yttranden kan oftast inte sägas vara sanna eller falska. Vi utför olika typer av handlingar med yttranden i påståendeform (frågor, löften, varningar etc.) Andra dimensioner än sant/falskt. Språket används till mycket mer än att beskriva verkligheten. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Vi säger saker om verkligheten. Vi vill överföra information. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt. Semantik handlar ofta om hur vi gör utsagor om verkligheten och vad som krävs för att dessa skall vara sanna eller falska. Talhandlingsteorin säger att det finns språkliga handlingar som måste analyseras i andra termer. Talhandlingar Exempel på uttryck som är något annat än bara påståenden: Har ni öppet? God morgon! Ursäkta mig. Det kan du inte mena! Två kaffe tack. Performativa yttranden En särskild grupp av yttranden är performativa yttranden. De är utformade som påståendesatser (deklarativa satser) men är inte främst påståenden utan används för att göra något. Jag lovar att komma hem före kl 12 Jag ger er ledigt resten av dagen Jag varnar dig för att gå på min gräsmatta igen Är handlingar snarare än beskrivningar. Jfr: Jag lagar lunch, Jag läser inför tentan 1

2 Performativa yttranden, forts Performativa yttranden Jag förklarar mötet öppnat Utför handlingen öppna mötet Icke performativa Jag lagar lunch Utför inte handlingen laga lunch Ofta kan performativer förstärkas med härmed. Jag förklarar härmed mötet öppnat Jfr: Jag lagar härmed lunch Performativa yttranden, forts Performativa yttranden är inte sanna eller falska. Vi måste ställa frågan om de fungerar, om de är lyckade. Felicity conditions (lyckosamhetsvillkor, giltighetsvillkor). Ett yttrande är lyckosamt om dess lyckosamhetsvillkor uppfylls. Vilka villkor behöver uppfyllas för att ett performativt yttrande skall vara lyckosamt? Villkor för lyckade talhandlingar (felicity conditions) A1: There must exist an accepted conventional procedure having a certain conventional effect, the procedure to include the uttering of certain words by certain persons in certain circumstances A2: The particular persons and circumstances must be appropriate for the invocation of the particular procedure invoked B1: The procedure must be executed by all the participants correctly B2: and completely (Saeed 235) Villkor för lyckade talhandlingar (felicity conditions), forts Dessutom lägger Austin till uppriktighet (sincerity) Bristande lyckosamhet Om A eller B bryts på ett sådant sätt att talhandlingen inte utförs benämns det misfire (misslyckande). Exempelvis vigsel utan godkänd vigselförrättare Om talhandlingen på ytan är lyckad men ändå bryter mot något av villkoren benämns det abuse (missbruk). Exempelvis lögn. 2

3 Villkor för lyckade talhandlingar, exempel Vigselakt: Härmed förklarar jag er man och hustru Ceremoniell handling som måste utföras på rätt sätt av rätt person i ett särskilt sammanhang. Ceremonin inbegriper fler personer och det finns villkor för hur många de kan vara och deras relation till varandra. Alla deltagare måste utföra sina delar av ceremonin på rätt sätt. Osv... Villkor för lyckade talhandlingar, exempel A lovar att låna ut en bil till B Vilka är lyckosamhetsvillkoren? A har skäl att tro att B vill låna en bil. A uttalar löftet och tar på sig plikten låna ut en bil. B tar del av löftet och avvisar inte löftet. A har verkligen för avsikt att låna ut bilen. A har tillgång till en bil att låna ut Osv Implicita och explicita performativer Explicita performativer börjar ofta med jag och följs av verben lova, varna, inbjuda, döpa, förklara etc. Jag lovar att komma i morgon. Jag anmäler mig till... Kan förstärkas genom att sätta in härmed. Jag lovar härmed att Implicita och explicita performativer Man kan dock utföra performativa talhandlingar implicit i många fall utan det performativa verbet: Jag kommer i morgon (tolkas som ett löfte) Jag kommer gärna på... (tolkas som en anmälan) Kom och hälsa på någon gång (tolkas som en inbjudan) 3

4 Implicita och explicita performativor forts Den implicita versionen anses kommunicera samma talhandling som den explicita. Men, hur vet man att en implicit performativ talhandling verkligen är det, och inte bara ngt annat? Ett förslag är att de motsvarar vissa giltighetsvillkor. Vi kan dock konstatera att de flesta talhandlingar uttrycks implicit, och att de explicita performativerna bara är en mindre delmängd. Påståenden och performativer Austin menade ursprungligen att: Performativer är yttranden för vilka frågan om sant eller falskt inte är relevant. Performativer skiljer sig från påståenden (konstativer) för vilka frågan om sant eller falskt är relevant. Hur vet man precis vilka yttranden som är performativer resp konstativer? Austin kom med tiden att bortse från distinktionen mellan konstativer och performativer och betrakta även konstativer som talhandlingar som kan utvärderas i termer av lyckosamhetsvillkor. Exempel: Kungen av Frankrike är skallig Illokut styrka och propositionellt innehåll Idén är att alla yttranden kan betraktas som någon typ av talhandling. Denna talhandlingsdimension beskrivs i termer av illokut styrka (fråga, löfte, varning etc). Idén om illokut styrka gör att vi kan urskilja två betydelsekomponenter hos yttranden: Propositionell dimension Illokut styrka Illokut styrka och propositionellt innehåll, forts Att förstå ett yttrande är att förstå både det propositionella innehållet och den illokuta styrkan. Exempel: Du öppnar dörren Det är så att du öppnar dörren Öppna dörren! Gör så att du öppnar dörren! Öppnar du dörren? Är det så att du öppnar dörren? 4

5 Tre aspekter av talhandlingar En talhandling kan enligt Austin sägas bestå av tre element Lokut handling: Propositionell (semantisk) betydelse. Det som talaren faktiskt säger. Illokut handling: Pragmatisk betydelse. Talaren avser något med det, t ex. ett löfte eller en order. Perlokut handling: Yttrandets effekt. Inte i första hand knuten till det språkliga uttrycket. Direkta och indirekta talhandlingar I många språk kan vi syntaktiskt skilja ut följande meningstyper: Deklarativa satser (påståendesatser) Interrogativa satser (frågesatser) Imperativa satser (uppmaningar) De är konventionellt förbundna med talhandlingstyperna påstående, fråga och begäran (befallning), men kopplingen är inte definitiv. Direkta och indirekta talhandlingar, forts Direkt talhandling: meningstypens förväntade talhandlingstyp överensstämmer med funktionen. T.ex. Stäng fönstret (är du snäll)! (Imperativ begäran.) Indirekt talhandling: meningstypens förväntade talhandlingstyp avviker från funktionen. T.ex. Kan du stänga fönstret? (Interrogativ begäran.) Du får gärna stänga fönstret. (Deklarativ begäran.) Indirekthet är ofta artigt. (Varför?) Direkta och indirekta talhandlingar, forts Direkt talhandling: T.ex. är fönstret öppet? (Interrogativ fråga.) Indirekt talhandling: T.ex. är det smart att lämna fönstret öppet över natten när det skall bli oväder? (Interrogativ form, påstående, s.k. retorisk fråga) 5

6 Hur förstår vi indirekta talhandlingar? Exempel: Can you pass the salt? Grices samarbetsmaximer. Vad är relevant i sammanhanget? Vi håller oss till samarbetsmaximerna (Searle) Saeed tar upp invändningen att detta dock inte löser problemet med idiomatiska konstruktioner: Can you please pass me the salt? *Are you able to please pass me the salt? Indirekta talhandlingar och artighet Artighetskonventioner I diskussionen om hur vi tolkar indirekt tal kommer ofta artighetsaspekten på tal. Att uttrycka t.ex. en order eller uppmaning på ett indirekt sätt minskar risken för att yttrandet blir ansiktshotande. Exempel: Skulle du ha lust att öppna fönstret lite? Jag svettas härinne, gör inte du det? Öppna fönstret! Grices Samarbetsmaximer Att bedriva ett samtal är en interaktiv aktivitet, där båda parter kan förväntas samarbeta för att uppnå målet med samtalet. Betydelsen tolkas givet situationskontexten. Kvantitetsmaximen säg lagom mycket (i relation till samtalets syfte) och anta att samtalspartnern också gör det. Kvalitetsmaximen tala sanning och anta att samtalspartnern också gör det. Relevansmaximen Håll dig till ämnet och anta att samtalspartnern också gör det. Sättsmaximen uttryck dig tydligt och anta att samtalspartnern också gör det. Brott mot maximerna tolka utifrån relevansmaximen. Austin, Searle och talhandlingar Indirekta talhandlingar. Behandlar en pragmatisk aspekt av betydelse; yttranden där det inte enbart handlar om sant/falskt. Hur kan vi skilja mellan funktionella och ickefunktionella yttranden? Vilka aspekter av ett yttrande kan vi urskilja och hur relaterar dessa till iden om lyckade och mindre lyckade talhandlingar? Hur kan vi försöka beskriva generella villkor för en lyckad talhandling? Hur förstår vi indirekt tal? 6

7 Talhandlingar och samarbetsmaximer Tolkad betydelse. Betydelsen är kontextberoende. Talhandlingsteorin: Relativt strikt formaliserad med detaljerade giltighetsvillkor. Grice s samarbetsmaximer: Mer fria och generella, öppna för maximshån. 7

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

1.1 Kommunikation som saklig informationsöverföring. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt.

1.1 Kommunikation som saklig informationsöverföring. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt. UPPSALA UNIVERSITET Semantik och pragmatik (VT 09) Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempvt/ Talhandlingar 1 Inledning 1.1 Kommunikation som saklig

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2009 1 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Inledning Språklig förståelse är alltid kontextberoende Lyssnare utgår ifrån det språkliga yttrandet

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/

Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/ 3 Talhandlingar Inom flera grenar av semantiken hittar man fyrkantigt logisk syn på språket, som lyfter fram följande aspekter: Vi säger saker

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

OM DIREKTHET OCH ARTIGHET I SVENSKSPRÅKIGA SKYLTTEXTER. Tero Tuohimaa

OM DIREKTHET OCH ARTIGHET I SVENSKSPRÅKIGA SKYLTTEXTER. Tero Tuohimaa OM DIREKTHET OCH ARTIGHET I SVENSKSPRÅKIGA SKYLTTEXTER Tero Tuohimaa Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2003 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET Humanistiska

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Stödark för avsnittet Politeness

Stödark för avsnittet Politeness Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Semantik & pragmatik, 5 p, Semantik, 5 p Agnes Edling Stödark för avsnittet Politeness Grundantaganden i Brown & Levinsons modell: 1. Modell Personer (MP)

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på?

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på? Pragmatik Vad är pragmatik? Ola Knutsson Språkteknologi 2001 En slaskhink? En deldisciplin inom lingvistik och kognitionsforskning. Ett stort och outforskat område Pragmatik forts. Studerar vilken mening

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar Innehåll Föreläsning 7 Logik med tillämpningar 99-03-01 Första ordningens predikatlogik Objekt, predikat, kvantifierare Funktioner, termer, wffs Bindning och räckvidd Tolkningar och värderingar Satisfiering,

Läs mer

Social thinking. www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner. Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka.

Social thinking. www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner. Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka. Social thinking www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka.se Språkberget Artikulation Fonologi Grammatik Ordförråd Semantik

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Pragmatik. Olika nivåer. Tumregler. Grice s samarbetsprinciper. Pragmatik och diskurs

Pragmatik. Olika nivåer. Tumregler. Grice s samarbetsprinciper. Pragmatik och diskurs Pragmatik och diskurs Hercules Dalianis NADA-KTH Email: hercules@nada.kth.se Tel: 08-790 91 05 http://www.nada.kth.se/~hercules Pragmatik Studerar vilken mening yttranden har i situationer (Leech, 1983)

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9 - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen - muntligt berätta och beskriva något - argumentera för en uppfattning Du formulerar dig begripligt och

Läs mer

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Vera som är häxa. Hennes kompis Sira fick en häxkvast när hon fyllde år. Vera vill också ha en kvast. Problemet är att hennes föräldrar

Läs mer

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Tentamen TDDB53 TENTAMEN TDDB53 (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl 8 12 Jour: Emil Nielsen, tel 070 499 89 88 Hjälpmedel:

Läs mer

DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI

DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI DEN CENTRALA UPPGIFTEN FÖR EN MENINGSTEORI ÄR ATT ÅSTADKOMMA EN SEMANTISK TOLKNING AV VARJE SATS I SPRÅKET, DVS. EN TOLKNING AV SATSENS MENING to give the semantic interpretation

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

anomali fyra variationer

anomali fyra variationer anomali fyra variationer Vi startade Anomali 2003. Vad som följer är variationer över det tema som kan sägas vara Anomalis grundtanke. Varför är filosofins problem dina? Varför spelar något av de svar

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik

Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik Richard Hirsch Institutionen för språk och kultur Linköpings universitet Tolkning: Att tolka språkliga yttranden och formuleringar

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160309 Idag Sammanfattning*/uppsamling 2 Mer problemöversikt (och lite definitioner) Inte ersättning för andra föreläsningar! 3 Vad är enlogik? Syntax

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Några egna iakttagelser som förefaller relevanta

Några egna iakttagelser som förefaller relevanta Några egna iakttagelser som förefaller relevanta 27 oktober Ledarskap i kontext Det förefaller som om högskolorna närmar sig en omorganiseringsfas (Integration) Det är mer missförstånd i möten än ni tror!

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer