Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket"

Transkript

1 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer än att göra påståenden och beskriva verkligheten. yttranden kan oftast inte sägas vara sanna eller falska. Vi utför olika typer av handlingar med yttranden i påståendeform (frågor, löften, varningar etc.) Andra dimensioner än sant/falskt. Språket används till mycket mer än att beskriva verkligheten. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Vi säger saker om verkligheten. Vi vill överföra information. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt. Semantik handlar ofta om hur vi gör utsagor om verkligheten och vad som krävs för att dessa skall vara sanna eller falska. Talhandlingsteorin säger att det finns språkliga handlingar som måste analyseras i andra termer. Talhandlingar Exempel på uttryck som är något annat än bara påståenden: Har ni öppet? God morgon! Ursäkta mig. Det kan du inte mena! Två kaffe tack. Performativa yttranden En särskild grupp av yttranden är performativa yttranden. De är utformade som påståendesatser (deklarativa satser) men är inte främst påståenden utan används för att göra något. Jag lovar att komma hem före kl 12 Jag ger er ledigt resten av dagen Jag varnar dig för att gå på min gräsmatta igen Är handlingar snarare än beskrivningar. Jfr: Jag lagar lunch, Jag läser inför tentan 1

2 Performativa yttranden, forts Performativa yttranden Jag förklarar mötet öppnat Utför handlingen öppna mötet Icke performativa Jag lagar lunch Utför inte handlingen laga lunch Ofta kan performativer förstärkas med härmed. Jag förklarar härmed mötet öppnat Jfr: Jag lagar härmed lunch Performativa yttranden, forts Performativa yttranden är inte sanna eller falska. Vi måste ställa frågan om de fungerar, om de är lyckade. Felicity conditions (lyckosamhetsvillkor, giltighetsvillkor). Ett yttrande är lyckosamt om dess lyckosamhetsvillkor uppfylls. Vilka villkor behöver uppfyllas för att ett performativt yttrande skall vara lyckosamt? Villkor för lyckade talhandlingar (felicity conditions) A1: There must exist an accepted conventional procedure having a certain conventional effect, the procedure to include the uttering of certain words by certain persons in certain circumstances A2: The particular persons and circumstances must be appropriate for the invocation of the particular procedure invoked B1: The procedure must be executed by all the participants correctly B2: and completely (Saeed 235) Villkor för lyckade talhandlingar (felicity conditions), forts Dessutom lägger Austin till uppriktighet (sincerity) Bristande lyckosamhet Om A eller B bryts på ett sådant sätt att talhandlingen inte utförs benämns det misfire (misslyckande). Exempelvis vigsel utan godkänd vigselförrättare Om talhandlingen på ytan är lyckad men ändå bryter mot något av villkoren benämns det abuse (missbruk). Exempelvis lögn. 2

3 Villkor för lyckade talhandlingar, exempel Vigselakt: Härmed förklarar jag er man och hustru Ceremoniell handling som måste utföras på rätt sätt av rätt person i ett särskilt sammanhang. Ceremonin inbegriper fler personer och det finns villkor för hur många de kan vara och deras relation till varandra. Alla deltagare måste utföra sina delar av ceremonin på rätt sätt. Osv... Villkor för lyckade talhandlingar, exempel A lovar att låna ut en bil till B Vilka är lyckosamhetsvillkoren? A har skäl att tro att B vill låna en bil. A uttalar löftet och tar på sig plikten låna ut en bil. B tar del av löftet och avvisar inte löftet. A har verkligen för avsikt att låna ut bilen. A har tillgång till en bil att låna ut Osv Implicita och explicita performativer Explicita performativer börjar ofta med jag och följs av verben lova, varna, inbjuda, döpa, förklara etc. Jag lovar att komma i morgon. Jag anmäler mig till... Kan förstärkas genom att sätta in härmed. Jag lovar härmed att Implicita och explicita performativer Man kan dock utföra performativa talhandlingar implicit i många fall utan det performativa verbet: Jag kommer i morgon (tolkas som ett löfte) Jag kommer gärna på... (tolkas som en anmälan) Kom och hälsa på någon gång (tolkas som en inbjudan) 3

4 Implicita och explicita performativor forts Den implicita versionen anses kommunicera samma talhandling som den explicita. Men, hur vet man att en implicit performativ talhandling verkligen är det, och inte bara ngt annat? Ett förslag är att de motsvarar vissa giltighetsvillkor. Vi kan dock konstatera att de flesta talhandlingar uttrycks implicit, och att de explicita performativerna bara är en mindre delmängd. Påståenden och performativer Austin menade ursprungligen att: Performativer är yttranden för vilka frågan om sant eller falskt inte är relevant. Performativer skiljer sig från påståenden (konstativer) för vilka frågan om sant eller falskt är relevant. Hur vet man precis vilka yttranden som är performativer resp konstativer? Austin kom med tiden att bortse från distinktionen mellan konstativer och performativer och betrakta även konstativer som talhandlingar som kan utvärderas i termer av lyckosamhetsvillkor. Exempel: Kungen av Frankrike är skallig Illokut styrka och propositionellt innehåll Idén är att alla yttranden kan betraktas som någon typ av talhandling. Denna talhandlingsdimension beskrivs i termer av illokut styrka (fråga, löfte, varning etc). Idén om illokut styrka gör att vi kan urskilja två betydelsekomponenter hos yttranden: Propositionell dimension Illokut styrka Illokut styrka och propositionellt innehåll, forts Att förstå ett yttrande är att förstå både det propositionella innehållet och den illokuta styrkan. Exempel: Du öppnar dörren Det är så att du öppnar dörren Öppna dörren! Gör så att du öppnar dörren! Öppnar du dörren? Är det så att du öppnar dörren? 4

5 Tre aspekter av talhandlingar En talhandling kan enligt Austin sägas bestå av tre element Lokut handling: Propositionell (semantisk) betydelse. Det som talaren faktiskt säger. Illokut handling: Pragmatisk betydelse. Talaren avser något med det, t ex. ett löfte eller en order. Perlokut handling: Yttrandets effekt. Inte i första hand knuten till det språkliga uttrycket. Direkta och indirekta talhandlingar I många språk kan vi syntaktiskt skilja ut följande meningstyper: Deklarativa satser (påståendesatser) Interrogativa satser (frågesatser) Imperativa satser (uppmaningar) De är konventionellt förbundna med talhandlingstyperna påstående, fråga och begäran (befallning), men kopplingen är inte definitiv. Direkta och indirekta talhandlingar, forts Direkt talhandling: meningstypens förväntade talhandlingstyp överensstämmer med funktionen. T.ex. Stäng fönstret (är du snäll)! (Imperativ begäran.) Indirekt talhandling: meningstypens förväntade talhandlingstyp avviker från funktionen. T.ex. Kan du stänga fönstret? (Interrogativ begäran.) Du får gärna stänga fönstret. (Deklarativ begäran.) Indirekthet är ofta artigt. (Varför?) Direkta och indirekta talhandlingar, forts Direkt talhandling: T.ex. är fönstret öppet? (Interrogativ fråga.) Indirekt talhandling: T.ex. är det smart att lämna fönstret öppet över natten när det skall bli oväder? (Interrogativ form, påstående, s.k. retorisk fråga) 5

6 Hur förstår vi indirekta talhandlingar? Exempel: Can you pass the salt? Grices samarbetsmaximer. Vad är relevant i sammanhanget? Vi håller oss till samarbetsmaximerna (Searle) Saeed tar upp invändningen att detta dock inte löser problemet med idiomatiska konstruktioner: Can you please pass me the salt? *Are you able to please pass me the salt? Indirekta talhandlingar och artighet Artighetskonventioner I diskussionen om hur vi tolkar indirekt tal kommer ofta artighetsaspekten på tal. Att uttrycka t.ex. en order eller uppmaning på ett indirekt sätt minskar risken för att yttrandet blir ansiktshotande. Exempel: Skulle du ha lust att öppna fönstret lite? Jag svettas härinne, gör inte du det? Öppna fönstret! Grices Samarbetsmaximer Att bedriva ett samtal är en interaktiv aktivitet, där båda parter kan förväntas samarbeta för att uppnå målet med samtalet. Betydelsen tolkas givet situationskontexten. Kvantitetsmaximen säg lagom mycket (i relation till samtalets syfte) och anta att samtalspartnern också gör det. Kvalitetsmaximen tala sanning och anta att samtalspartnern också gör det. Relevansmaximen Håll dig till ämnet och anta att samtalspartnern också gör det. Sättsmaximen uttryck dig tydligt och anta att samtalspartnern också gör det. Brott mot maximerna tolka utifrån relevansmaximen. Austin, Searle och talhandlingar Indirekta talhandlingar. Behandlar en pragmatisk aspekt av betydelse; yttranden där det inte enbart handlar om sant/falskt. Hur kan vi skilja mellan funktionella och ickefunktionella yttranden? Vilka aspekter av ett yttrande kan vi urskilja och hur relaterar dessa till iden om lyckade och mindre lyckade talhandlingar? Hur kan vi försöka beskriva generella villkor för en lyckad talhandling? Hur förstår vi indirekt tal? 6

7 Talhandlingar och samarbetsmaximer Tolkad betydelse. Betydelsen är kontextberoende. Talhandlingsteorin: Relativt strikt formaliserad med detaljerade giltighetsvillkor. Grice s samarbetsmaximer: Mer fria och generella, öppna för maximshån. 7

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

1.1 Kommunikation som saklig informationsöverföring. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt.

1.1 Kommunikation som saklig informationsöverföring. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt. UPPSALA UNIVERSITET Semantik och pragmatik (VT 09) Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempvt/ Talhandlingar 1 Inledning 1.1 Kommunikation som saklig

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2009 1 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Inledning Språklig förståelse är alltid kontextberoende Lyssnare utgår ifrån det språkliga yttrandet

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning II Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan att säga och implikera ( antyda) Paul Grice analys av att säga och implikera M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/

Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/ 3 Talhandlingar Inom flera grenar av semantiken hittar man fyrkantigt logisk syn på språket, som lyfter fram följande aspekter: Vi säger saker

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Dialogsystem. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Dialogsystem. Inledning. Mänskliga dialoger. Tidiga dialogsystem. Moderna dialogsystem

Dialogsystem. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Dialogsystem. Inledning. Mänskliga dialoger. Tidiga dialogsystem. Moderna dialogsystem Joakim Nivre 1 / 34 Interaktiva datorsystem Kommunikation på (talat) naturligt språk Dialog mellan system och användare Gränssnitt mellan tillämpning och användare 2 / 34 Tillämpningar Samtalsstyrning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

OM DIREKTHET OCH ARTIGHET I SVENSKSPRÅKIGA SKYLTTEXTER. Tero Tuohimaa

OM DIREKTHET OCH ARTIGHET I SVENSKSPRÅKIGA SKYLTTEXTER. Tero Tuohimaa OM DIREKTHET OCH ARTIGHET I SVENSKSPRÅKIGA SKYLTTEXTER Tero Tuohimaa Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2003 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET Humanistiska

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser

Läs mer

Stödark för avsnittet Politeness

Stödark för avsnittet Politeness Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Semantik & pragmatik, 5 p, Semantik, 5 p Agnes Edling Stödark för avsnittet Politeness Grundantaganden i Brown & Levinsons modell: 1. Modell Personer (MP)

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Social thinking. www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner. Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka.

Social thinking. www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner. Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka. Social thinking www.socialthinking.com Michelle Garcia Winner Logoped eva-lotta.heide@kungsbacka.se Logoped josefin.hansson@kungsbacka.se Språkberget Artikulation Fonologi Grammatik Ordförråd Semantik

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Principen hos en god vilja som handlar av plikt Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 SANNING BARMHÄRTIGHET RÄTTVISA FRED Baserat på en text ur boken Reconcile: Conflict Transformation for Ordinary Christians av John Paul Lederach. Bearbetad till drama av Kat

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Vera som är häxa. Hennes kompis Sira fick en häxkvast när hon fyllde år. Vera vill också ha en kvast. Problemet är att hennes föräldrar

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och

Läs mer

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och

Läs mer

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på?

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på? Pragmatik Vad är pragmatik? Ola Knutsson Språkteknologi 2001 En slaskhink? En deldisciplin inom lingvistik och kognitionsforskning. Ett stort och outforskat område Pragmatik forts. Studerar vilken mening

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Conferatorloopen från idé till resultat

Conferatorloopen från idé till resultat Conferatorloopen från idé till resultat Conferatorloopen bygger på the S. Haeckel & R. Nolan s Business Learning Loop vilken är en teoretisk modell för effektiv inlärning. Det tar fyra steg söka, reflektera,

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Förberedelse: Planera, planera, planera

Förberedelse: Planera, planera, planera Förberedelse: Planera, planera, planera En av de viktigaste beståndsdelarna i en lyckad rekrytering är planering. Planera i god tid, gärna på våren så att det inte blir stressigt på hösten precis innan

Läs mer

Några egna iakttagelser som förefaller relevanta

Några egna iakttagelser som förefaller relevanta Några egna iakttagelser som förefaller relevanta 27 oktober Ledarskap i kontext Det förefaller som om högskolorna närmar sig en omorganiseringsfas (Integration) Det är mer missförstånd i möten än ni tror!

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Moraliskt praktiskt förnuft

Moraliskt praktiskt förnuft Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

anomali fyra variationer

anomali fyra variationer anomali fyra variationer Vi startade Anomali 2003. Vad som följer är variationer över det tema som kan sägas vara Anomalis grundtanke. Varför är filosofins problem dina? Varför spelar något av de svar

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin Att arbeta strategiskt med platsens varumärke Nicholas Hörlin Hur kan man skapa lägesfaktorer som kommun och som byggherre? Om Property People Property People är placemanagementkonsulter Platsutvecklingsarbete

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna

Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna DU måste känna att det du säljer är bra och att du gör köparen en tjänst när du säljer till honom/henne. Då går ofta resten av sig självt du säljer mer, sover

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen?

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen? En Personlig Gud 1 Gu T de Jo Gu D de Jo 1Gud älskar dig och Han skapade dig för att du skall lära känna honom personligen Gud älskar dig Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 A. RUSSELL Skiljer mellan grammatisk form logisk form LOGISKA EGENNAMN ex. indexikaler, demonstrativer, ord för sinnesdata (t ex färgord är

Läs mer