Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Transkript

1 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht Tisdagen den 25 november, kl (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap och semantik. Handout: uppsatsen Semantik och kapitel 1 i Allwood/Andersson 2. Torsdagen den 27 november, kl (i von Neuman) Semantikens historia: kapitel 2 i Allwood/Andersson. 3. Tisdagen den 2 december, kl (i von Neuman) Semantiska relationer: Allwood/Andersson kapitel 4 och 5 (till sid. 99). Även i Sjöströms kapitel. 4. Torsdagen den 4 december, kl (i von Neuman) Språkanvändning: Allwood/Andersson kap 5 (s ). Handout: om referens 5. Tisdagen den 9 december, kl (i von Neuman) Seminarium (obligatorisk närvaro): Språk och tanke. 6. Torsdagen den 11 december, kl (i von Neuman) Seminarium: (obligatorisk närvaro) Språk och världsbilder (Allwood). 7. Tisdagen den 16 december, kl (i von Neuman) Sammanfattande seminarium och avslutning Litteratur: Allwood/Andersson = Allwood, J & L-G Andersson (2001) Kompendiet Semantik (GULING 1). Köpes genom institutionen. Allwood, J. (xxxx) Språk och tanke Allwood, J. (xxxx) Språk och världsbilder. Sjöström, S (2005) Uppsatsen 2 SEMANTIK. Utdelas vid första tillfället. Instuderingsfrågor: utdelas allt efterhand Kurskrav: obligatorisk närvaro i de två seminarierna och godkänt resultat i en skriftlig tentamen Tentamen: tid och lokal bestäms under kursens gång

2 Läsning på egen hand av motsvarande delar i Allwood/Andersson (spec delar i kapitel 4 och 5) samt kapitel 1 i Allwood/Andersson (s 1-13) Speciell övning i anslutning till sidorna (signifikation-supposition) och referens. Ett extra blad delas ut.

3 Hemtentamen i kognitionsvetenskap, ht -07 Jag vill ha in era svar i form av ett word-dokument (soren@ling.gu.se) senast den 31 december. Glöm inte att skriva namn och personnummer! God jul & Gott nytt År! 1. Vilka semiotiska relationer finner du i följande fall? OBS! det kan vara fråga om flera relationer lagrade på varandra! a) en vindflöjels riktning när det blåser b) du hör en fågels kvittrande men ser inte själva fågeln c) en dörr med denna skylt. d) ordet skylt e) ordet häst 2. De grundläggande begreppen i 1700-talets associationsteori visar sig ha relevans för semiotisk och semantisk teori. Hur då? Ange så många exempel som möjligt. 3. Vad avsåg de medeltida grammatikerna med distinktionen signifikation supposition? Varför är denna uppdelning viktig? Vilken term används idag i stället för supposition? 4. Vilka semantiska relationer råder i paren nedan? ( a) hund - vildhund b) snabb - långsam c) flicka - tjej d) elefant - snabel e) synlig - osynlig f) rygg (på en stol) rygg (på en människa)

4 g) tom - full h) kyssa - beröra 5. Vad avses med termerna intension och extension? Förklara detta i samband med ordet häst. 6. Hur används ordet huvud i följande tre exempel? Mannen hade ett stort huvud, prästen såg endast tre huvuden i kyrkan, regeringen är nationens huvud. 7. Vilken intressant distinktion i språkvetenskapen indikeras av de två verben betyda och mena? 8. Vilka tre dimensioner urskiljde J.L. Austin i talakten (talhandlingen)? 9. Vilka är huvudfrågorna och slutsatserna i de två uppsatser av Allwood vi diskuterade på våra seminarier? 10. Varför kan en talare tänkas benämna en person som trädgårdsmästaren i en mening som trädgårdsmästaren dog i går. 11. Para ihop så många språkliga företeelser som möjligt med kognitiva förmågor.

5 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Kort om relationen kognition och språk I detta lilla dokument har jag valt ut en delmängd av kognitiva förmågor och parat ihop dem med en språklig företeelse. KOGNITION Minnet: att kunna känna igen och återkalla viss information som lagrats i hjärnan. Kunskap SPRÅK En psykolingvist som Trevor Harley uppskattar att den vanlige språkbrukaren har ca ordtyper i sitt minne. Det innebär att en människa minns ett oerhört stort antal ljudsekvenser och dessutom kan para ihop rätt sekvens med rätt begrepp. Om man antar att varje ord representerar en betydande mängd kunskap (encyklopedisk) och är förbundet med särskilda användningsvillkor så framstår tillägnandet av ett så stort ordförråd som en enorm prestation.

6 Perception: förmågan att med hjälp av syn, hörsel, känsel, smak och lukt kunna uppfatta information från omvärlden och omvandla denna till mentala enheter. Association, ihopknytning via närhet och likhet. Men association är inte begränsad till endast perceptuell närhet likhet Begrepp: en uppfattning om de egenskaper som kännetecknar ett visst objekt, företeelse etc. Man antar emellertid att det finns begrepp som inte har ett språkligt uttryck. Begreppsliga nätverk: många psykologer och lingvister har uppfattningen att de begrepp vi formar ingår i ett sammanhängande nätverk av relationer. Kategorisering: att uppfatta likheter mellan olika slags objekt i verkligheten och föra dem till en kategori, och Perceptionen (särskilt syn och hörsel) spelar naturligtvis en central roll i kommunikation. Kognitiv semantik argumenterar vidare för att perceptionen av rumsrelationer, vårt uppfattande av gestalt och bakgrund formar högre kognition. Den metonymiska och metaforiska användningen av en stor mängd uttryck i språket pekar på vilken central kognitiv förmåga perceptionen utgör. Redan semiotiska relationer som index och ikon baseras på uppfattande av observerbar närhet och likhet. Analogisk likhet, tex. August Strindbergs och metafor Viljan är själens ryggrad baseras på en begreppslig analogisk likhet. I semantik används termen intension för att benämna det konventionella betydelseinnehållet knutet till ett visst uttryck. Däremot måste alla språkliga uttryck knytas till begrepp. Vad beträffar rent grammatiska ord som konjunktioner, till exempel, som att och som, liksom ett adverb som även, måste vi anta mycket abstrakta begrepp. Många sådana uttrycks betydelser måste reduceras till grammatisk funktion. Beskrivningen av ordförrådet i termer av semantiska fält ger stöd för tanken om begreppsliga nätverk. Lexikala relationer som synonymi, hyponymi, polysemi, partonymi, olika slags motsatser blir då extra intressanta att studera. Det språkliga tecknet på att människan format en kategori är att det finns ett uttryck (som, ex häst, springa, glad etc som regelbundet används för att aktivera den

7 samtidigt utesluta sådana objekt som har andra egenskaper. begreppsföreställning som motsvarar kategorin. Abstraktion: formandet av en Att lära sig den konventionella betydelsen kategori förutsätter typiskt en hos ordet häst kräver en prestation förmåga att bortse från (att hos barnet som lär sig sitt modersmål. abstrahera betyder etymologiskt dra bort ) sådana egenskaper som inte förefaller essentiella. Formandet av kategorin häst innebär då att man kan bortse från skillnader i färg, vuxenhet och kön. Intentionalitet, avsiktlighet : Emotion Språklig förståelseförutsätter att deltagare i kommunikation har en förmåga att kunna uppfatta varandras avsikter. Ett uttrycks konventionella betydelse kan ofta betraktas som ett grovt verktyg. Austin: språk är handling, Grice: kooperativ handling. Referens: uppfattandet av ett uttrycks syftning i en kommunikativ situation kräver ett betydande tolkningsarbete som vi oftast är omedvetna om. Många språkliga uttrycks betydelser kan endast uppfattas om språkanvändarna har gemensamma emotiva upplevelser.