Semantik och pragmatik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Semantik och pragmatik"

Transkript

1 Semantik och pragmatik OH-serie 3 Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra precision. Vem bestämmer innehållet i ett begrepp? Definition med nödvändiga och tillräckliga villkor kontra ptototypmodeller. Skalära (i positiv, t.ex. stor) och vaga begrepp får ofta en mer bestämd betydelse i en kontext. Komparationsbegrepp i komparativ och superlativ blir mer precisa, t.ex. större (än) och störst (bland). 1 2 Kompositionalitet Naturliga språk innehåller... enkla uttryck (morfem, enkla ord) som inte innehåller olika delar med (relevanta) betydelser: bil, bilar, tre, ja. sammansatta uttryck (sammansättningar, böjda och avledda ord, fraser, satser och meningar) där helhetens betydelse måste kunna räknas ut utifrån delarnas betydelser (kompositionalitet). Vi kan skapa nya fraser för nya begrepp dynamiskt. Kompositionalitet Kompositionaliteten ger en bas för den innehållsliga rikedomen i naturligt språk. Med begränsade resurser ifråga om ordförråd och grammatik (som man kan lära sig) kan extremt många begripliga satser formuleras, även sådana som aldrig tidigare hörts. Större enheter kan lexikaliseras : tappa ansiktet, lägga på hyllan. Kompositionaliteten sätts då ur spel. Detta kan ge tvetydigheter. 3 4

2 Kompositionalitet begrepp Lexikaliserade begrepp kan kombineras till fraser: T.ex. treskeppig gotisk tegelbyggnad fyra begrepp kombineras till ett. Lätt att begripa om man kan de ingående orden. Sammansättningar mer vanskliga än syntaktiska förbindelser. tegelbyggnad som byggnad av tegel dock en etablerad och naturlig tolkning. Lexikal tvetydighet Polysemi: ett ord (en ordklass, ett böjningsmönster, ett ursprung) flera betydelser. T.ex. figur, mus, bidrag, häftig, spela. Polysemi uppstår genom betydelseförskjutningar som lexikaliseras och är mycket vanligt. Homonymi: två ord med samma form-sida (olika böjningsmönster och/eller ursprung). T.ex. bok, lapp, vara. (Kan tillhöra olika ordklass.) Homonymi uppstår genom tillfälligheter och är inte så vanligt som polysemi. 5 6 Ordbegrepp: lemma, lexem, m.m. Vi bör skilja på: Lemma: Ett uppslagsord som följer ett böjningsmönster. Det kan stå för flera begrepp/lexem. T.ex. substantivet ben. Lexem: En betydelse (ett begrepp) inordnad under ett lemma. T.ex. för substantivet ben: (1) Typ av extremitet. (2) Del av skelett. Böjningsformer: Lemmat kan uppträda i olika böjningsformer. T.ex. ben (singularis), benet, ben (pluralis), benen, etc. 7 I språkteknologin Identifiera lemma lemmatisering. Stemming besläktad operation: man plockar bort böjningsändelser. Identifiera lexem Word Sense Disambiguation. Måste typiskt se till semantiskt viktiga ord i kontexten Att identifiera böjningsform morfologisk analys. Koppar ingår i oxidationsenzymer i samt deltar i omsättningen av järn och är därför livsnödvändigt för oss. ASTONISH rengöringsmedel för melaminservisor. Avlägsnar effektivt te- och kaffefläckar från koppar, fat och andra servisdelar av melamin. 8

3 Betydelseförskjutningar Ords betydelser kan modifieras av kontexten. Ibland lexikaliseras den nya betydelsen jämte den gamla polysemin ökar. metafor (likhetsbaserad): (dator)mus, (stols)ben, sänkning (av räntan). Abstraktivering: Boken (föremål/verk) är sliten vs publicerades 1922, Hunden (exemplar/art) bet katten vs är en domesticerad underart av varg. Lexikala relationer mellan begrepp/lexem Lexikon: ett språks ordförråd. Synonymi Över- och underordning Motsatser Begrepp avledda från varandra 9 10 Synonymi Synonymi: olika ord med (ungefär) samma betydelse. Ex. kvinna dam fruntimmer Ex. pojke gosse kille grabb Extensionell synonymi en variant. Stilistiskt värde varierar för det mesta. Hyponymi Underordnat begrepp hyponym till överordnat. Kan bilda serier: Ex. man människa däggdjur djur schwarzwaldtårta tårta bakverk Underordnat begrepp har mindre extension än det överordnade. Det finns färre däggdjur än djur, t.ex

4 Motsatser En grupp av olika relationer. Ömsesidig uteslutning, d.v.s. extensionerna saknar gemensamma element: djur växt, kvinna man, sova (vara) vaken. Gradmotsatser: motpoler på skalor. T.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Fler motsatser Omvända relationer: Samma basrelation kan betraktas ur olika synvinklar. T.ex. äga tillhöra, köpa sälja. Härlett motsatsartade. T.ex. värma upp kyla ned. Det finns ganska olika begreppsliga samband som känns som motsatser Semantiska fält Begrepp kan dela in en domän på ett visst sätt, med viss systematik. ålder\art människa nötkreatur hund ung : flicka : kviga valp : pojke : tjurkalv vuxen : kvinna : ko : tik (Viss förenkling här.) : man : tjur : hanhund Ett annat semantiskt fält sinne neutral perc. aktiv perc. förnimbarhet syn se titta på synas hörsel höra lyssna på låta, ljuda, bullra lukt känna lukten av lukta på lukta, dofta, stinka smak känna smaken av smaka på smaka känsel känna känna på kännas 15 16

5 Färghierarkin Hur närvaron av färgbegrepp hänger ihop i språk. lila vit svart < röd < grön skär < blå < brun < gul orange grå (Berlin och Kay 1969) Påverkar färgbegreppsuppsättningen i en persons språk hans/hennes färgperception? (Experiment: Rosch). Nya ord genom sammansättning Nya (och gamla) sammansatta ord är mycket vanliga i svenskan. Exempel: badkobbe, barfotaspark, böcklingkalas, filurhunden, pellejönsnummer, vansinnespåhitt. (Maria Hanzén (2005) Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker ) cyanobakteriegift, livsmedelsgrupp, näringsrekommendation, förpackningsgas ( Sammansättningars semantik öppen En sammansättnings betydelse beror på vilken relation mellan sammansättningsledbegreppen som avses, och detta kan variera. cyanobakteriegift gift från cyanobakterier rävgift gift avsett för rävar böcklingkalas kalas där man festar på böckling (?) barnkalas kalas där barn deltar Om man översätter till språk där detta måste uttryckas syntaktiskt, t.ex. till franska, måste val av t.ex. prepositioner avspegla denna relation. Sammansättningar många lexikaliserade Många sammansättningar är lexikaliserade och får en annan betydelse än den som mer direkt kan härledas till delarnas betydelser. trädgård inte i första hand en gård med träd. grönsak inte en sak som är grön i allmänhet. mordbrand att anlägga större brand

6 Avledning Avledda ord är ofta lexikaliserade. Nya avledningar är ovanligare än nya sammansättningar. grön grönska bara hos växtlighet. blind blända bara tillfälligt/metaforiskt i modern svenska. döv bedöva bara metaforiskt. älskare älskare/älskarinna sexuell betydelse, men i sammansättningar mer generellt musikälskare, och där är femininformen gammalmodig musikälskarinna. 21

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie om lexikal semantik http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2009 Extension (igen) Extensionen för

Läs mer

Mer om begrepp och lexikal semantik.

Mer om begrepp och lexikal semantik. 1 / 65 Semantik och pragmatik (2) Mer om begrepp och lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014 2 / 65 Dagens punkter Lite repetition Begrepp och definitioner

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera

Läs mer

Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45

Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45 Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 45 Idag Mer om ordsemantik. Olika typer av ord och ordbetydelser. 2 / 45 Semantik, grammatik,

Läs mer

Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55

Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55 Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 55 Dagens punkter Kursformalia. Allmänna begrepp och idéer. Ordsemantik. 2 /

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 1 Grundläggande strukturella drag hos språk Reproducerbarhet:

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Motstånd med 5 eller 6 ringar Serie E48 och E96 Med 1:a ringen brun = 1

Motstånd med 5 eller 6 ringar Serie E48 och E96 Med 1:a ringen brun = 1 Motstånd med eller ringar Serie E och Med :a ringen brun = Nedan visas motstånd med % tolerans (=) dvs te ringen brun. För % tolerans (E) skall femte ringen istället vara röd. -e ringen visas ej. Anger

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Logik och semantik Mats Dahllöf, 2005-05-20. Plan Sanning och logik. Logik i lexikala begreppssystem. Logik i satsinnehåll. Aristotelisk logik. (En enkel typ av formalisering. För

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp 729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

2 Mängdlärans grundbegrepp

2 Mängdlärans grundbegrepp UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik (serie 5) Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Begrepp (repetition) T.ex. företag, katedral, bakelse,

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Adjektiv. Namn: Klass:

Adjektiv. Namn: Klass: Namn: Klass: Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten under förutsättning att man har en licens för Skolplus.

Läs mer

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2009 1 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Monstret Av Amanda Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Minna. Det hade gått ett rykte om att

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Hur man skapar elevvänlig text

Hur man skapar elevvänlig text Hur man skapar elevvänlig text Jenny Sylvin Helsingfors universitet 7.4.2015 1 Vad ska skolböckerna göra? 7.4.2015 2 1 Samband: Kohesion och koherens Koherens = de djupt liggande innehållssamband som bildar

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22. Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,

Läs mer

Lexikal semantik. Satser. Logik.

Lexikal semantik. Satser. Logik. 1 / 44 Semantik och pragmatik (3) Lexikal semantik. Satser. Logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014. Korr. 140204. 2 / 44 Dagens punkter Lexikal semantik, forts. Satssemantik

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ. Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ. Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ. Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ. Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት.

Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ. Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ. Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ. Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ. Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት. Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት Bok መጽ ሓፍ Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ መጻ ሕፍ ቲ ) Lärare መምህ ር Tavla ሰ ሌዳ Laptop - ላ ፕ ቶ ፕ (ኮ ምፑተ ር ) Skrivbok

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Flera nivåer i språkets uppbyggnad Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 1 Det mentala lexikonet; Ordklasser Lexikon huvudkomponenter i mänsklig kommunikation

Läs mer

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Mängdlära och semantisk analys

Mängdlära och semantisk analys UPPSALA UIVERSITET Semantik och pragmatik Institutionen för lingvistik och filologi 2015 ats Dahllöf ängdlära och semantisk analys 1 ängder och semantik inledning En viktig komponent i människors förmåga

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS PER ØSTERGAARD Sidan 1 Kom fram, Bella! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Hunden Bella ligger under ett träd i trädgården och sover. Hon blir arg när någon går förbi och rusar ut och skäller. När hon

Läs mer

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013 UPPSALA UNIVERSITET Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013 4 Grafer En graf är en struktur av prickar förbundna med streck.

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 23 Matematik för språkteknologer Mängdlära Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2015 Mängdlära matematik för kategorier En mängd svarar mot en helt godtycklig kategori. Elementrelationen

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

www.sprak h ens us.se

www.sprak h ens us.se www.sprakenshus.se Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Flerspråkig utveckling II Kodväxling Språklig socialisation

Läs mer

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen Terminologins terminologi: sdiagrammen Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan. Förklaringar

Läs mer

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Göteborgs universitet 19 januari 2017 vid Avdelningen för nordiska språk, L Orientale-universitetet i Neapel Fil.dr. i slaviska språk. Undervisat i slovenska,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

SJUNG MED PETTSON & FINDUS SÅNGTEXTER

SJUNG MED PETTSON & FINDUS SÅNGTEXTER SJUN MED PETTSON & FINDUS SÅNTEXTER Snart kommer vi att möta era elever och sjunga sånger om Pettson och Findus. Det ser verkligen ser fram emot med spänning. För att konserten ska bli som möjligt vill

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE. En introduktion till semantik och pragmatik

Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE. En introduktion till semantik och pragmatik Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE En introduktion till semantik och pragmatik Institutionen för lingvistik och filologi 2009 (Som utgiven av Studentlitteratur 1999.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Genrer del 5 Reportage

Genrer del 5 Reportage Genrer del 5 Reportage 1, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö www.lektion.se Reportage - reporter Reportage är ett franskt ord som betyder bära tillbaka (ne.se). En reporter använder alla sina sinnen när han/hon

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer