Semantik och pragmatik
|
|
- Inga Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Semantik och pragmatik OH-serie 3 Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra precision. Vem bestämmer innehållet i ett begrepp? Definition med nödvändiga och tillräckliga villkor kontra ptototypmodeller. Skalära (i positiv, t.ex. stor) och vaga begrepp får ofta en mer bestämd betydelse i en kontext. Komparationsbegrepp i komparativ och superlativ blir mer precisa, t.ex. större (än) och störst (bland). 1 2 Kompositionalitet Naturliga språk innehåller... enkla uttryck (morfem, enkla ord) som inte innehåller olika delar med (relevanta) betydelser: bil, bilar, tre, ja. sammansatta uttryck (sammansättningar, böjda och avledda ord, fraser, satser och meningar) där helhetens betydelse måste kunna räknas ut utifrån delarnas betydelser (kompositionalitet). Vi kan skapa nya fraser för nya begrepp dynamiskt. Kompositionalitet Kompositionaliteten ger en bas för den innehållsliga rikedomen i naturligt språk. Med begränsade resurser ifråga om ordförråd och grammatik (som man kan lära sig) kan extremt många begripliga satser formuleras, även sådana som aldrig tidigare hörts. Större enheter kan lexikaliseras : tappa ansiktet, lägga på hyllan. Kompositionaliteten sätts då ur spel. Detta kan ge tvetydigheter. 3 4
2 Kompositionalitet begrepp Lexikaliserade begrepp kan kombineras till fraser: T.ex. treskeppig gotisk tegelbyggnad fyra begrepp kombineras till ett. Lätt att begripa om man kan de ingående orden. Sammansättningar mer vanskliga än syntaktiska förbindelser. tegelbyggnad som byggnad av tegel dock en etablerad och naturlig tolkning. Lexikal tvetydighet Polysemi: ett ord (en ordklass, ett böjningsmönster, ett ursprung) flera betydelser. T.ex. figur, mus, bidrag, häftig, spela. Polysemi uppstår genom betydelseförskjutningar som lexikaliseras och är mycket vanligt. Homonymi: två ord med samma form-sida (olika böjningsmönster och/eller ursprung). T.ex. bok, lapp, vara. (Kan tillhöra olika ordklass.) Homonymi uppstår genom tillfälligheter och är inte så vanligt som polysemi. 5 6 Ordbegrepp: lemma, lexem, m.m. Vi bör skilja på: Lemma: Ett uppslagsord som följer ett böjningsmönster. Det kan stå för flera begrepp/lexem. T.ex. substantivet ben. Lexem: En betydelse (ett begrepp) inordnad under ett lemma. T.ex. för substantivet ben: (1) Typ av extremitet. (2) Del av skelett. Böjningsformer: Lemmat kan uppträda i olika böjningsformer. T.ex. ben (singularis), benet, ben (pluralis), benen, etc. 7 I språkteknologin Identifiera lemma lemmatisering. Stemming besläktad operation: man plockar bort böjningsändelser. Identifiera lexem Word Sense Disambiguation. Måste typiskt se till semantiskt viktiga ord i kontexten Att identifiera böjningsform morfologisk analys. Koppar ingår i oxidationsenzymer i samt deltar i omsättningen av järn och är därför livsnödvändigt för oss. ASTONISH rengöringsmedel för melaminservisor. Avlägsnar effektivt te- och kaffefläckar från koppar, fat och andra servisdelar av melamin. 8
3 Betydelseförskjutningar Ords betydelser kan modifieras av kontexten. Ibland lexikaliseras den nya betydelsen jämte den gamla polysemin ökar. metafor (likhetsbaserad): (dator)mus, (stols)ben, sänkning (av räntan). Abstraktivering: Boken (föremål/verk) är sliten vs publicerades 1922, Hunden (exemplar/art) bet katten vs är en domesticerad underart av varg. Lexikala relationer mellan begrepp/lexem Lexikon: ett språks ordförråd. Synonymi Över- och underordning Motsatser Begrepp avledda från varandra 9 10 Synonymi Synonymi: olika ord med (ungefär) samma betydelse. Ex. kvinna dam fruntimmer Ex. pojke gosse kille grabb Extensionell synonymi en variant. Stilistiskt värde varierar för det mesta. Hyponymi Underordnat begrepp hyponym till överordnat. Kan bilda serier: Ex. man människa däggdjur djur schwarzwaldtårta tårta bakverk Underordnat begrepp har mindre extension än det överordnade. Det finns färre däggdjur än djur, t.ex
4 Motsatser En grupp av olika relationer. Ömsesidig uteslutning, d.v.s. extensionerna saknar gemensamma element: djur växt, kvinna man, sova (vara) vaken. Gradmotsatser: motpoler på skalor. T.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Fler motsatser Omvända relationer: Samma basrelation kan betraktas ur olika synvinklar. T.ex. äga tillhöra, köpa sälja. Härlett motsatsartade. T.ex. värma upp kyla ned. Det finns ganska olika begreppsliga samband som känns som motsatser Semantiska fält Begrepp kan dela in en domän på ett visst sätt, med viss systematik. ålder\art människa nötkreatur hund ung : flicka : kviga valp : pojke : tjurkalv vuxen : kvinna : ko : tik (Viss förenkling här.) : man : tjur : hanhund Ett annat semantiskt fält sinne neutral perc. aktiv perc. förnimbarhet syn se titta på synas hörsel höra lyssna på låta, ljuda, bullra lukt känna lukten av lukta på lukta, dofta, stinka smak känna smaken av smaka på smaka känsel känna känna på kännas 15 16
5 Färghierarkin Hur närvaron av färgbegrepp hänger ihop i språk. lila vit svart < röd < grön skär < blå < brun < gul orange grå (Berlin och Kay 1969) Påverkar färgbegreppsuppsättningen i en persons språk hans/hennes färgperception? (Experiment: Rosch). Nya ord genom sammansättning Nya (och gamla) sammansatta ord är mycket vanliga i svenskan. Exempel: badkobbe, barfotaspark, böcklingkalas, filurhunden, pellejönsnummer, vansinnespåhitt. (Maria Hanzén (2005) Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker ) cyanobakteriegift, livsmedelsgrupp, näringsrekommendation, förpackningsgas ( Sammansättningars semantik öppen En sammansättnings betydelse beror på vilken relation mellan sammansättningsledbegreppen som avses, och detta kan variera. cyanobakteriegift gift från cyanobakterier rävgift gift avsett för rävar böcklingkalas kalas där man festar på böckling (?) barnkalas kalas där barn deltar Om man översätter till språk där detta måste uttryckas syntaktiskt, t.ex. till franska, måste val av t.ex. prepositioner avspegla denna relation. Sammansättningar många lexikaliserade Många sammansättningar är lexikaliserade och får en annan betydelse än den som mer direkt kan härledas till delarnas betydelser. trädgård inte i första hand en gård med träd. grönsak inte en sak som är grön i allmänhet. mordbrand att anlägga större brand
6 Avledning Avledda ord är ofta lexikaliserade. Nya avledningar är ovanligare än nya sammansättningar. grön grönska bara hos växtlighet. blind blända bara tillfälligt/metaforiskt i modern svenska. döv bedöva bara metaforiskt. älskare älskare/älskarinna sexuell betydelse, men i sammansättningar mer generellt musikälskare, och där är femininformen gammalmodig musikälskarinna. 21
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie om lexikal semantik http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2009 Extension (igen) Extensionen för
Mer om begrepp och lexikal semantik.
1 / 65 Semantik och pragmatik (2) Mer om begrepp och lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014 2 / 65 Dagens punkter Lite repetition Begrepp och definitioner
Lingvistik II Semantik och pragmatik
Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera
Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45
Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 45 Idag Mer om ordsemantik. Olika typer av ord och ordbetydelser. 2 / 45 Semantik, grammatik,
Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55
Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 55 Dagens punkter Kursformalia. Allmänna begrepp och idéer. Ordsemantik. 2 /
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 1 Grundläggande strukturella drag hos språk Reproducerbarhet:
Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara
Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande
LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara
Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008
Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap
Semantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Ordförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Motstånd med 5 eller 6 ringar Serie E48 och E96 Med 1:a ringen brun = 1
Motstånd med eller ringar Serie E och Med :a ringen brun = Nedan visas motstånd med % tolerans (=) dvs te ringen brun. För % tolerans (E) skall femte ringen istället vara röd. -e ringen visas ej. Anger
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,
TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Logik och semantik Mats Dahllöf, 2005-05-20. Plan Sanning och logik. Logik i lexikala begreppssystem. Logik i satsinnehåll. Aristotelisk logik. (En enkel typ av formalisering. För
Semantik. Semantik och språkteknologi
Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi
729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp
729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer
Lexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,
grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
2 Mängdlärans grundbegrepp
UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp
Introduktion i lingvistik 6
Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.
Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer
SALDO. En ruta kommer upp och du uppmanas att skriva in ett ord inte nödvändigtvis en lexikonform, det kan också vara en böjd form.
SALDO Beskrivningen av SALDO finner du på adressen http://spraakbanken.gu.se/saldo För att söka i SALDO går du till den här adressen: http://spraakbanken.gu.se/ws/saldo-ws/fl/html En ruta kommer upp och
specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Språkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Semantik och pragmatik (serie 5)
Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1
Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism
Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Fraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Lingvistiska grundbegrepp
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga
Linköpings universitet
Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade
Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Begrepp (repetition) T.ex. företag, katedral, bakelse,
FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser
Pragmatisk och narrativ utveckling
Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!
Lingvistik II Semantik och pragmatik
Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker
Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)
Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2009 1 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:
Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel
Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än
Geometrimattan Uppdrag 2. Geometrimattan Uppdrag 1. Geometrimattan Uppdrag 4. Geometrimattan Uppdrag Aima din Sphero. 1. Aima din Sphero.
Uppdrag 1 2. Starta på blå triangel. 3. Åk till grön triangel. Uppdrag 2 2. Starta på gul cirkel. 3. Åk till röd kvadrat. Uppdrag 3 2. Starta på gul cirkel. 3. Åk till blå rektangel. Uppdrag 4 2. Starta
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och
Monstret Av Amanda Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Minna. Det hade gått ett rykte om att
TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008
Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Hur man skapar elevvänlig text
Hur man skapar elevvänlig text Jenny Sylvin Helsingfors universitet 7.4.2015 1 Vad ska skolböckerna göra? 7.4.2015 2 1 Samband: Kohesion och koherens Koherens = de djupt liggande innehållssamband som bildar
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Flera nivåer i språkets uppbyggnad
Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?
Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började
Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av
Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella
Semantik och pragmatik (Serie 4)
Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.
Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.
Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,
Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)
Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i
Lexikal semantik. Satser. Logik.
1 / 44 Semantik och pragmatik (3) Lexikal semantik. Satser. Logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014. Korr. 140204. 2 / 44 Dagens punkter Lexikal semantik, forts. Satssemantik
Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:
FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att
Språktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Mängdlära och semantisk analys
UPPSALA UIVERSITET Semantik och pragmatik Institutionen för lingvistik och filologi 2015 ats Dahllöf ängdlära och semantisk analys 1 ängder och semantik inledning En viktig komponent i människors förmåga
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ. Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ. Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ. Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ. Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት.
Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት Bok መጽ ሓፍ Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ መጻ ሕፍ ቲ ) Lärare መምህ ር Tavla ሰ ሌዳ Laptop - ላ ፕ ቶ ፕ (ኮ ምፑተ ር ) Skrivbok
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Fakta om hundar som jobbar
MARIANNE RANDEL SØNDERGAARD SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om hundar och vad vi människor kan få hjälpa med tack vare hunden. Visste du att det finns hundar som är experter på
Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 1 Det mentala lexikonet; Ordklasser Lexikon huvudkomponenter i mänsklig kommunikation
PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl
LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) 2018-01-17, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade
Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin
Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.
Tekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning
CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)
Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.
Hälsningar alla barn och pedagoger på Signalen
Nissarnas svampbok Förord På signalen tycker barn och pedagoger om att vara i skogen. Vi kallar vår skog för Tomtens svampskog för det är tomten som sköter skogen. Vi har hittat ett nytt hus till tomten.
Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik
Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande