Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Transkript

1 Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet ur- och i andra gruppen ord som bildats med morfemen as- och an-. Beskriv användningarna av ur-, as- och an- ifråga om (a) vilken typ av morfem ur-, as- och an- utgör i de olika orden (t.ex. fria/bundna, suffix/prefix/rot, etc) (b) vilken typ av kombination de ingår i (t.ex. avledning/sammansättning etc.) samt (c) vilken funktion och betydelse de har i ordet. Jämför ur-gruppen med as/an-gruppen och förklara likheter och skillnader mellan användning av morfemen i de två grupperna. (9p) Ursnygg Urtavla Urtvättad Urinvånare Asgam Ashäftig Anfader Angripen Modellsvar: De olika orden består av olika kombinationer av ett inledande morfem ur-, as- och an- och efterföljande led. För att se likheter och skillnader mellan de olika kombinationerna måste man kunna urskilja vilka typer av morfem som de olika leden utgör. Första ordet i ur-gruppen är en kombination av ett avlednings prefixet ur- och stammen snygg. Ur- kan inte fungera som ett eget ord eftersom det inte har betydelsen klocka utan fungerar som ett förstärkande led. Det går att kombinera ur- med många adjektiv som för att ge det en starkare betydelse. Urfånigt etc. Ser man på orden in as-, an-gruppen kan man urskilja att as- i ashäftigt har samma funktion och allmänna betydelse som ur- i ursnygg, t.ex. asdålig. Ur- och as- som förstärkande prefix skiljer sig alltså från ur- i andra ordet i urgruppen, urtavla. Urtavla består av två fria rotmorfem ur klocka och tavla mönstrad skiva. Motsvarande kombination i as-/an- gruppen är Asgam. I Urtvättad är rotmorfemet ur- kombinerat med rotmorfemet tvättad i en så kallad fast förbindelse. Eftersom ur- förekommer som ett eget ord i den s.k. lösa förbindelsen tvätta ur, anses ur- vara ett rotmorfem. En liknande kombination finns i den andra gruppen med angripen som har en lös variant i gripa an. 1

2 I urinvånare kan ur- analyseras som ett prefix till invånare. Till skillnad mot de förstärkande prefixen i ursnygg och ashäftig har ur- en mer specifik betydelse som den första i sitt slag av något. Andra användningar är uruppförande, urnordisk. Morfemet an- i anfader har en betydelse av äldst kända ursprung. En annan kombination med detta prefix är anrik. Man skulle också kunna hävda att dessa är bundna rotmorfem som hämt- i hämtpizza. Med ur- från ursprung och an från anor. I fråga om kombinationstyper är prefix+rot avledningar och rot+rot sammansättningar. 2. Nedan följer ett antal konstruktioner med verben välja, ge, måla och skriva. Förklara vilken typ av satsdel den understrukna delen utgör i grupp två. Förklara också varför vissa konstruktioner är grammatiska och andra ogrammatiska i de olika satserna. (* anger att satsen är ogrammatisk). Notera att president och Obama är olika satsdelar i grupp fyra. (5p) Grupp ett USA valde Obama. USA gav bistånd. Olle målade dörren. Olle skrev ett . Grupp två USA valde Obama till president. USA gav bistånd till Sydafrika. Olle målade dörren grön. Olle skrev ett till Lotta. Grupp tre Obama valdes förra veckan. Bistånd gavs förra veckan. Dörren målades förra veckan. Ett skrevs förra veckan. Grupp fyra *USA valde president Obama. USA gav Sydafrika bistånd. *Olle målade grön dörren. Olle skrev Lotta ett . Grupp fem Obama blev president. *Bistånd blev Sydafrika Dörren blev grön. *Ett blev Lotta. Modellsvar: Huvudfrågan är att skilja på de olika verbmönstren som verben välja, ge, måla och skriva bildas med. Tittar vi på de olika exemplen kan vi se att ge och skriva är grammatiska vid samma mönster, och att välja och måla uppvisar samma mönster. Ge och skriva är transitiva verb vilket innebär att de tar två objekt, ett direkt objekt bistånd och , samt ett indirekt objekt Sydafrika och Lotta. Välja och måla kombineras med ett objekt Obama och dörren samt ett objektivt predikativ president och grön. 2

3 Satsdelarna av de understrukna delarna i grupp två är då som nedan: USA valde Obama till president. Objektiv predikativ USA gav bistånd till Sydafrika. Indirekt objekt Olle målade dörren grön. Objektiv predikativ Olle skrev ett till Lotta. Indirekt objekt I grupp ett ser vi att alla verben tillåter att bilda meningar med bara direkta objektet. Detta visar att det direkta objektet är närmare knutet till verbhandlingen än både det indirekta objektet och objektiv predikativet. Grupp två visar att samtliga verb kan ha en ordföljd där det direkta objektet följer som en prepositionsfras, s.k. prepositionsobjekt, eller som predikativt komplement till President. Formmässigt skiljer sig predikativet med måla genom att inte formas som prepositionsfras utan som adjektivfras. Det speglar möjligheten att ha både nominalfraser och adjektivfraser som predikativ, dvs. rolig och en pajas i han är rolig och han är en pajas är båda predikativ. Grupp tre visar att eftersom alla mönstren har ett direkt objekt kan de forma passiver där objektet blir subjekt och subjektet i den aktiva satsen utelämnas. Grupp fyra och fem visar skillnaden mellan verbmönstren genom att grupp fyra visar att predikativer inte kan ha ordningen med det direkta objektet sist, vilket transitiva verb kan. Grupp fem visar att relationen mellan objektet och predikativet hos verben välja och måla är det samma som mellan subjektet och predikativet med verbet är. Det viktiga i svaret är att ett resonemang förs om skillnader och likheter där det framgår att man relaterar det olika verbmönstren både vad gäller ordning och betydelse. Den exakta terminologin är inte det viktigaste utan att man kan diskutera strukturskillnaderna på ett syntaktiskt relevant vis. Del 2. Semantik (24 p) 1. Propositionen för Eva hoppar hopprep kan uttryckas som hoppa(eva, hopprep). Hur skriver man på liknande sätt propositionerna till följande meningar? (3p.) (a) 700 personer dog av värmen. (b) Värmen dödade 700 personer. (c) Dricksvattnet kan vara förorenat. (d) Politikern skall prata gängvåld med polisen. (e) Det är dina föräldrar som har bakat pajerna. (f) Den filmen har vi sett. (a) Döda(värme, 700 personer). (b) Döda(värme, 700 personer). 3

4 (c) Förorenat(Dricksvatten). (d) Prata(politiker, gängvåld, polis). (e) Baka(dina föräldrar). (f) Se(vi, filmen). Modellsvar: propositionen uttrycker den centrala relationen mellan predikatet och dess argument. Vi skulle därför kunna uttrycka både (a) och (b) som döda (värme, 700 personer) där agenten sätt först i paret. Eftersom det är den centrala semantiska relationen som uttrycks brukar inte tempus och andra grammatiska egenskaper inkluderas i propositionerna. Svar som dog (700 personer, värme) har godkänts. Predikatet i meningar med kopulaverb anses vara predikativet vilket skulle ge propositionen förorenat(dricksvattnet). I (d) är relationen prata där ämnet och de man pratar med är argumenten vilket ger prata(politiker, gängvåld, polis). (e) och (f) är predikat med två argument, baka(dina föräldrar, pajer), och se(vi, film). 2. Klassificera relationen mellan de olika betydelserna nedan som homonym eller polysem. Redogör för vilka argumenten är för analysen. (4p.) (a) pjäs (subst.) litterärt verk (b) pjäs (subst.) tungt artillerivapen (c) pjäs (subst.) spelfigur (d) pjäs (subst.) större föremål (ex. porslinspjäs) Modellsvar: Homonymi och polysemi är relationer och måste alltså anges mellan olika ord (a) kan således vara homonym med alla eller vissa av de andra orden men inte bara homonym. Skillnaden mellan homonym och polysem är att homonym är bara en formlikhet meden polysem anger ett släktskap i betydelse. (a) är homonym med (b),(c) och (d). (b) är polysemt med (d) med förklaringen att tunga föremål har betydelsesläktskap med tunga artillerivapen. (c) skulle kunna hävdas vara homonymt med (b) och (d) om man inte ser att spelfigurer har något släktskap med tunga föremål. Vill man hävda att de är polysema måste man ange något sätt de finns en koppling i betydelse. 3. Diskutera vilka av följande meningar som är analytiskt sanna. Motivera ditt svar. (4p.) (a) Det är inte över förrän det är över. (b) Alla män är våldsamma. (c) Ett fotbollslag består av elva spelare. (d) En ungkarl har inte gift sig. Modellsvar: En sats är analytiskt sann om den är sann bra genom den semantiska relationen mellan de olika orden och inte att den inte beror på vilka faktiska förhållanden som gäller i verklighet. 4

5 (a) Är analytiskt sann eftersom den är semantiskt tautologisk och därför alltid sann oavsett kontext. (b) Inte analytiskt sann då den beror på vilka fakta som är sanna. I vissa kontext skulle den kunna vara sann, i andra inte. Utsagan måste relateras till empiriska data. (c) Inte analytiskt sann. Beror på omständigheter i verkligheten. (d) Analytiskt sann. Satsen är sann genom den semantiska relationen mellan begreppen ungkarl och inte gift. 4. Ange vilka av nedstående verb som är dynamiska och vilka som är statiska. Ange vilka av de dynamiska verben som är momentana. Motivera dina svar. (4p.) (a) rinna (b) hicka (c) hata (d) knacka Modellsvar: Dynamiska verb har förändring över tiden och kan pågå under en begränsad period. Tester för detta är håller på att eller står och. Förväxla inte detta med telisk och atelisk vilket betecknar huruvida verbhandlingen har ett slut. (a), (b) och (d) är dynamiska, t.ex. stå och rinna, stå och hicka, stå och knacka. (c) är statisk stå och hata och håller på att hata är onaturliga. Momentana verb är korta punktvisa händelser som får en upprepad tolkning om det dras ut tidsmässigt. (b) och (d) är momentana. Han hickade i tio minuter tolkas som upprepade hickningar. 5. Identifiera de faktiva predikaten bland verben nedan. Exemplifiera med hela meningar för att visa om verbet är faktivt eller inte. (4p.) (a) veta (b) tro (c) förneka (d) inse Modellsvar: Faktiva predikat är verb som tar satser som objekt och där objektssatsen förutsätts vara sann oberoende av om det faktiva perdikatet är sant eller falskt, dvs. båda satserna i (a) och (b) förutsätter att att Lasse fyller 40 är sann. (a) Han vet att Lasse fyller 40. (b) Han vet inte att Lasse fyller 40. Tro och förneka förutsätter inte att objektsatsen är sann, och är därför inte faktiva. 5

6 Han tror att Lasse fyller 40. Han tror inte att Lasse fyller 40. Han förnekar att Lasse fyller 40. Han förnekar inte att Lasse fyller 40. Medan inser är faktivt. Han inser att Lasse fyller 40. Han inser inte att Lasse fyller Bestäm om a-meningarna nedan innefattar (entail) eller förutsätter (presuppose) b- meningarna. Förklara vad som avgör om relationen mellan satserna infattar eller förutsätter. (3p.) (a) Fredrik har slutat läsa DN. (b) Fredrik har läst DN. (a) Victoria sålde sin bil till Daniel. (b) Daniel köpte en bil. (a) Carl är glad att Filip har gift sig. (b) Någon har gift sig. Modellsvar: Skillnaden mellan relationerna infattar och förutsätter är att om (a) innefattar (b) så måste betydelsen av (b) vara en del av betydelsen av (a). Om (a) är sann måste därför (b) vara sann. Är (b) falsk så blir (a) också falsk. Om (a) är falsk kan vi inte säga något om sanningsvärdet av (b). Om (a) förutsätter (b) så är (b) sann om oavsett om (a) är sann eller falsk. (b):s sanningsvärde är alltså oberoende av sanningsvärdet av (a). Däremot måste (b) vara sann för att (a) skall kunna ha ett sanningsvärde över huvud taget. I första paret kan vi se att (a) förutsätter (b). Oavsett om (a) är sann eller falsk så måste (b) vara sann för att (a) skall ha ett sanningsvärde. Det är en förutsättning för att sluta eller inte sluta att man har något att sluta med. I andra paret innefattar (a) (b) om man säljer något så måste någon köpa. (a) kan inte vara sann om (b) är falsk. Om (a) är falsk kan vi inte säga något om huruvida (b) är sann eller falsk. I tredje paret förutsätter (a) (b) dvs oavsett om Carl är glad eller inte så förutsätter det att det finns något att vara eller inte vara glad över. 7. Förklara och ge exempel som illustrerar följande semantiska begrepp (2p): (a) Kollokation (b) Konvers (motsats) 6

7 Modellsvar: (a) Kollokation är en semantisk relation mellan uttryck som utgår från deras tendens att samförekomma för att förmedla en viss betydelse, t.ex. begå och göra tenderar och samförekomma med olika ord trots att de kan ha liknande betydelser. Man begår och gör misstag, men normalt begår man tjänstefel, eller självmord, inte gör tjänstefel eller gör självmord. (b) Konvers är en lexikal relation som beskriver förhållandet mellan termer där de utgör olika perspektiv på samma fenomen i verkligheten, t.ex. över/under, få/ge. Tavlan är över bordet beskriver samma förhållande som Bordet är under tavlan. 7