Semantik och pragmatik

Transkript

1 Semantik och pragmatik OH-serie 1 Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk; (LM 2) redogöra för relationen mellan begrepps definitioner och deras extension, och relationen mellan begrepp, språkanvändares kunskaper och kunskaper i allmänhet, samt diskutera olika teoretiska och empiriska komplikationer förknippade med idén att begrepp fångar ords betydelse; 1 2 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 3) redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer; (LM 4) redogöra för begreppet logisk konsekvens samt analysera logiska konsekvensförhållanden utifrån autentiska språkliga exempel; (LM 5) översätta elementära utsagor till predikatlogik och informellt förklara principerna bakom denna översättning; Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 6) - redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data; (LM 7) visa hur semantisk analys kan belysa frågor rörande genus. (LM 6) är pragmatikdelen ; (LM 1) (LM 6) i stort sett semantik i mer snäv bemärkelse. Obs! Numren har olika tyngd. 3 4

2 Lärande, undervisning Lära sig teoretiska begrepp kunna tillämpa dem i analys av språkliga material. Semantisk analys är ännu öppnare än grammatisk analys. Sätt att tänka. Försök läsa på och göra övningar i förväg. Ta upp frågor som verkar givande att belysa i klassrummet. Ofta väldigt lättdiskuterade saker. Jag måste kanske klippa av vissa trådar. Kursens innehåll (1) Semantik: Språkliga uttrycks betydelse. Hur bör vi analysera betydelser? Hur anknyter språket till världen och till tänkandet? Lexikal semantik: Hur förhåller sig ord till varandra? Semantiska relationer och nätverk, semantisk komponentanalys. Satssemantik: Vad betyder satser (givet de ingående ordens betydelser)? Kompositionell semantik. Logisk analys. 5 6 Kursens innehåll (2) Pragmatik: Språkets användning. Relationen mellan semantik och pragmatik. Deixis: situationsberoende referens. Presupposition: inbyggda antaganden hos begrepp och meningar. Talhandlingar. Konversationella maximer och implikatur: implicit överförd information. Naturliga språk, lingvistikens bild Språkets formsida Fonologi: Om språkets fonem och hur de får sättas samman (fonotax). Morfologi: Om språkets morfem och ordbildning. Syntax: Om hur ord får sättas samman till fraser och satser. Språkets innehållssida Lexikal semantik: Om ords (och morfems) betydelse. Kompositionell semantik: Om frasers och satsers betydelse. Pragmatik: Om hur man använder uttryck med viss betydelse för att kommunicera/uttrycka olika saker. 7 8

3 Grammatik kontra semantik tendenser Morfologin och syntaxen strävar normalt efter att ge en fullständig analys av ett språk och av alla enskilda texter. Teorin blir typiskt mer sluten begreppsligt: De givna uppsättningarna av kategorier (t.ex. ordklasser, böjningskategorier och syntaktiska funktioner) antas vara färdiga och fullständiga. Semantisk och pragmatisk analys inriktas ofta på begränsade delar av ett språk. Teorin/tillämpningen är ofta öppen för att det finns aspekter av semantiken som analysen bortser från. Grammatik kontra semantik. Forts. Grammatiken klassificerar morfem utan att gå inte in på vad de står för. T.ex. stol, vän, teori: räknebara substantiv, singularis, obestämd form, utrum, grundkasus. Semantiken går in på de egenskaper hos ord och fraser som kan avgöra om en sats är sann eller falsk, t.ex. vad begreppen stol, vän, glädje innebär. Meningarna Några tomater är röda. och Inga stolar är enbenta. t.ex. är dock likvärdiga vad gäller syntax och morfologi Varför är semantik viktigt? Den viktigaste poängen med språk är att vi kan uttrycka oss sakligt och socialt med deras hjälp. Vad kan vi uttrycka? Och hur gör vi det? Fonologi och grammatik är en analytisk bas för semantiken. Poängen med språklig struktur är rimligtvis att stödja semantiken. Språkens formella och innehållsliga sidor upprätthåller varandra: Fonem minsta betydelseskiljande enheter. Morfem minsta betydelsebärande enheter. Semantik enskilda språk Vilka ord finns och vad betyder de? Lexikologi/lexikografi (ta fram ordböcker). Hur fungerar syntax och kompositionell semantik i språket? Hur kan språk skilja sig åt ur semantisk synvinkel? Hur är språk besläktade? 11 12

4 Filosofisk-psykologiska frågor Hur processar vi semantisk information vid produktion och perception? Hur tillägnar vi oss semantiken för ett språk? Som barn? Som andraspråkstalare? Vilken är relationen mellan språkliga uttrycks innehåll och innehållet i tankar/avsikter/känslor etc. Begränsas våra tankar av vårt språk? (Vice versa borde väl vara sant?) Vilken relation råder mellan ett språks semantik och de/den kultur(er) där det hör hemma. Några delområden inom semantiken plockade från Saeed Referens peka ut entiteter (varelser, saker, tillstånd, processer, etc.) Begrepp (concept) innehållsord. Stor och öppen grupp. (Saeed 2 3.) Beskriver/klassificerar entiteter. Logisk struktur. (Saeed 3.2 & 4.) Binder ihop satsers betydelser. Behandlar även hur satser beror av varandra Några delområden inom semantiken Dynamik (hos verbhandlingar) (Saeed 5.2). Tillstånd vs process. Process: pågående vs avslutad. (Aspekt när detta kodas i verbböjning.) Modalitet. (Saeed 5.3). T.ex. realis rak utsaga om verkligheten. Du äter en massa godis. vs hur det får/bör/kan vara, eller hur någon tror att det är. Du borde/får inte äta så mycket godis. Villkorlighet, t.ex. Om jag hade ätit lika mycket godis som du, så hade jag varit fet. Några delområden inom semantiken Evidentialitet (Saeed 5.3). Hur bra grund har talaren för det som påstås och vilken typ av evidens? Jag gissar att kungen är trött på att spela narr. Jag har hört att kylen och frysen drar mest el i hushållet. Tidsangivelse (Tempus när detta kodas i verbböjning.) 15 16

5 Komplikationer Sambanden mellan syntax och semantik är ofta komplicerade. Ord och konstruktioner är ofta mångtydiga: De betyder olika saker i olika sammanhang. Olika språk behandlar olika innehåll på olika sätt. Några typer av ord Pronomina, t.ex. jag, henne. För starkt kontextberoende referens. Få lexem. Sluten klass d.v.s. inga nya ord tillkommer. Egennamn, t.ex. Barack Obama, Uppsala. För mer stabil referens. Många lexem. Öppen klass d.v.s. här hamnar nya ord. Beskrivande/kategoriserande ord, innehållsord, t.ex. musiker, stol, glädje, princesstårta, cyklar, avskyr, ovanlig, snäll. Innehållsrika, ofta domänberoende. Ofta substantiv, verb och adjektiv. Många lexem öppen klass Några typer av ord Logiska ord, t.ex. en, är, inte, ingen. Utan konkret innehåll, domänoberoende. Olika ordklasser. Få lexem. Sluten klass. Formord, ord som krävs av syntaxen, men inte betyder något själva, t.ex. opersonliga och formella det-subjekt, infinitivmärket (att), vissa prepositionsförekomster. Få lexem. Sluten klass. Exempel: logiska ord och modalitet Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt

6 Exempel: typiska innehållsord Exempel: tidsangivelser, tidsdynamik Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt Exempel: referens Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet (?) ska man kontakta vården direkt. Referensen generisk, relativt den situation för vilken råd söks. ont i bröstet kanske en lexikaliserad fras Innehållsord begrepp Innehållsords betydelser kallas ofta begrepp. (Ett lemma kan ha flera betydelser/stå för flera begrepp: polysemi. Ett lexem per betydelse.) (Andra typer av ord har som sagt andra typer av funktioner.) Vi kan se begrepp som kunskapspaket som vi tillämpar för att klassificera saker och situationer. Man tänker sig ofta att man kan ha tillägnat sig ett begrepp utan att ha ett ord för det eller att man lärt sig ett ord utan att ha full koll på begreppet

7 Exempel: schwarzwaldtårta internationell variant Exempel: schwarzwaldtårta svensk variant (1) Tårta som består av en fluffig chokladbotten med mellanlager av körsbär/körsbärsmarmelad och garnerad med körsbär och grädde. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) (2) Tårta som består av tårtbottnar av maräng varvade med vispad grädde och garnerad med choklad. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) Begrepp Vem bestämmer begrepps innehåll? T.ex.: Finns det auktoriteter vi bör lita mer på än andra? Finns det kulturella skillnader? Vem är vet bäst hur en schwarzwaldtårta skall vara? Vilket perspektiv har ett begrepp: schwarzwaldtårta: konditorns hantverk, utseendet, smaken... guld, nikotin: vetenskapligt, mer vardagligt... Definitioner kan artikulera begrepp Definitionen av ett begrepp: villkor som analyserar begreppet och klargör vad som krävs av saker som exemplifierar begreppet: nödvändiga och tillräckliga villkor. Nödvändiga villkor (var för sig): alla exempel skall uppfylla villkoren. Tillräckliga villkor (sammantaget): villkoren skall utesluta alla icke-exempel

8 Definitioner, exempel Informella definitioner, lätt redigerade, från sv.wikipedia.org. En musiker är en person som, ofta yrkesmässigt, utövar musik. En prinsesstårta är en tårta som är gjord av tårtbotten, vispad grädde, vaniljkräm, och överdragen med marsipan. En stol är en sittmöbel för en person. Definitionerna använder begrepp Extension Extensionen för ett begrepp/ord: mängden/klassen av objekt som exemplifierar begreppet. Begreppet står t.ex. för en egenskap och extensionen innehåller objekten som har egenskapen (vid en viss tidpunkt). Extensionen till princesstårta är mängden av alla princesstårtor. Extensionen till sover är mängden av alla varelser som sover. Extensionen till frätande är mängden av alla/all substans(er) som är frätande Precision kontra vaghet Precisa begrepp har bestämt avgränsade extensioner. Precision motsatsen till vaghet. Är viktigt t.ex. i Praktiska/ingenjörsmässiga sammanhang, där komponenter och arbetsinsatser skall fungera ihop. Medicinska sammanhang, där diagnoser och behandlingar behöver standardiseras för att kunna utvärderas och för att vårdens kvalitet skall kunna säkras. Juridiska/rättsliga sammanhang, där vi vill ha likhet inför lagen. I många sammanhang är vaghet behändigt. 31 Vaghet Begrepp har ofta vaga (luddiga) extensioner, t.ex. propaganda, terrorist, liberal, godis, städa, matt. Vi kan ha klara positiva exempel och klara motexempel, men också många objekt/fall som är halvdana. Är Reinfeldt/Juholt liberal/pedagogisk/elegant? Är rödvin nyttigt? Fettsnålt höjer humöret: Rubrik till artikel om bantningsdieter och depressivitet. 32

9 Extension/referens Man kan referera till (syfta på) saker och göra utsagor om dem. den där hunden kan referera till ett visst objekt i substantivet hund s extension. Ordbetydelser ger begränsningar; konkret referens är ett pragmatiskt kontextbundet fenomen. Frasen den där hunden har en viss betydelse, men för att förstå vilken hund som avses måste man ha ytterligare information från kontexten. den och det, kan referera till ett tidigare nämnt objekt utan att beskriva den/det. (Bara singular/grammatiskt genus.) 33 Extension/begrepp Begreppet måste ha ett begränsat informationsinnehåll: De måste rymmas i folks hjärnor bland allt annat som skall finnas där. Människor måste kunna tillägna sig begrepp på begränsad tid utifrån begränsat antal ordförekomster. Begreppet kan tillämpas på ett oändligt antal nya fall, som kan godkännas som exemplar av begreppet, eller avvisas. Varje gång vi t.ex. äter en tomat konstaterar vi normalt att det är just en tomat (ofta en ny bekanskap ) vi äter. 34 Extension, exempel Extensionen för ett begrepp/ord: mängden/klassen av objekt som faller under begreppet. T.ex. substantivet citron: I extensionen till citron ingår alla objekt om vilket ordet är sant, d.v.s. alla citroner (helt enkelt). (Externt, objektivt perspektiv.) Vi vet vad ordet betyder och kan skilja citroner från annat därför att vi har ett paket av kunskaper som vi kan kalla ett citron-begrepp. (Internt, psykologiskt perspektiv.) 35