Mer om begrepp och lexikal semantik.

Transkript

1 1 / 65 Semantik och pragmatik (2) Mer om begrepp och lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014

2 2 / 65 Dagens punkter Lite repetition Begrepp och definitioner Semantiska relationer mellan ord/begrepp (som bygger på mängdrelationer): synonymi, över- och underordning, motsatsrelationer Produktion av nya ord/begrepp genom sammansättning, avledning Mer om analysen av begrepp

3 3 / 65 Mängdlära relationer symbol negerad namn element = ekvivalens inklusion/delmängd

4 4 / 65 Mängdlära operationer symbol namn definition union M N = {x x M eller x N} snitt M N = {x x M och x N} \ differens M \ N = {x x M och x N} M c komplement M c = {x x U och x M}

5 5 / 65 Delmängd: M N M N Streckat tomt. Vitt ingen restriktion. M N om och endast om det gäller för varje element x M att x N.

6 6 / 65 Specialfall av M N då M = N M N Förenlig med föregående. M = N om och endast om det gäller för varje element x M att x N och för varje element x N att x M. Alternativt: M = N om och endast om M N och N M.

7 7 / 65 Annat specialfall av M N då M N M N Stjärnat icke-tomt. Motsäger föregående. Rel. äkta delmängd (M N eller M N) utesluter M = N. M N om och endast om det gäller för varje element x M att x N och det finns ett element x N sådant att x M.

8 8 / 65 Strukturella drag hos språk Reproducerbarhet: Språk bygger på reproducerbara enheter (typer). Vi kan lära oss vad ordet svamp betyder och använda det därför att vi hört det tidigare i olika sammanhang (förekomster). Dubbel artikulation: Språken har reproducerbara enheter av två typer, minimala betydelseskiljande (fonem) och minimala betydelsebärande (morfem).

9 9 / 65 Strukturella drag hos språk Konventionalitet: Språklig kommunikation bygger på socialt etablerade betydelser. Ordet svamp har betydelser som är etablerade av en massa tidigare talare/författare. Kompositionalitet: Det finns enkla betydelsebärande enheter (morfem, ord) och enheter vars betydelse är bestämd ( komponerad ) av sina delarnas betydelser (och deras syntaktiska/morfologiska kombinationssätt). (Det finns större betydelsebärande enheter än de minimala.)

10 10 / 65 Strukturella drag hos språk Individualitet: den enskilda språkbrukaren kan (ändå) mena nästan vad som helst och kanske bli förstådd. Språkliga konventioner är inte tvingande. Man kan tänja på begrepp och definiera om ord, mer eller mindre medvetet. Mångtydighet: Uttryck i naturliga språk är (p.g.a. detta) ofta mångtydiga. Detta kan bero på att etablerade uttryck används i nya betydelser i nya sammanhang, samtidigt som de gamla kvarstår. (Svamp som typ av organism, matvara eller tvättsvamp.)

11 11 / 65 Ordbegrepp: lemma, lexem, m.m. Vi bör skilja på: Lemma: Ett uppslagsord som följer ett böjningsmönster (för en viss ordklass). Det kan stå för flera begrepp/lexem. T.ex. substantivet ben. Lexem: En betydelse (ett begrepp) inordnad under ett lemma. T.ex. för substantivet ben: (1) Typ av extremitet, (2) del av skelett, etc. Böjningsformer: Lemmat kan uppträda i olika böjningsformer. T.ex. ben (singularis), benet, ben (pluralis), benen, etc.

12 12 / 65 Kompositionalitet på begreppsnivå Lexikaliserade begrepp kan kombineras till sammansatta ord och till fraser: T.ex. treskeppig gotisk tegelbyggnad fyra (eller fem) begrepp kombineras till ett. Relativt lätt att begripa om man begriper de ingående orden. Sammansättningar mer vanskliga än syntaktiskt förbundna fraser. tegelbyggnad som byggnad av tegel har dock en etablerad och naturlig tolkning. treskeppig med tre skepp (arkitekturbetydelsen).

13 13 / 65 Begrepp, lexikalisering Vissa begrepp är kopplade till ord. Andra måste uttryckas med komplexa fraser. T.ex. Sv. morfar eller farfar (motsvarande grandfather). Eng. maternal grandfather (motsvarande morfar). Begreppssystem språkberoende. Gäller även begrepps vanlighet. Jfr. syskon/sibling. Fraser kan lexikaliseras, t.ex. hålla tand för tunga, sätta tänderna i, etc.

14 14 / 65 Schwarzwaldtårta svensk variant (1) Tårta som består av tårtbottnar av maräng varvade med vispad grädde och garnerad med choklad. (Anpassat från sv.wikipedia.org.)

15 Schwarzwaldtårta tysk variant (2) Tårta som består av en fluffig chokladbotten med mellanlager av körsbär/körsbärsmarmelad och garnerad med körsbär och grädde. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) 15 / 65

16 16 / 65 Begrepp Vem bestämmer begrepps innehåll? T.ex.: Finns det auktoriteter vi bör lita mer på än andra? Finns det kulturella, andra sociala, historiska, skillnader? Vilket perspektiv har ett begrepp: T.ex. schwarzwaldtårta: konditorns hantverk, utseendet, smaken... guld, nikotin: vetenskapligt, mer vardagligt... I vilka sammanhang används det? Definitioner av begrepp ofta kontroversiella: hälsa, fattigdom, rasism; särskilt vissa juridiska begrepp, som äktenskap, våldtäkt (konsekvenser för moral och rättsskipning)

17 Definitioner begrepps innehåll Definitionen av ett begrepp: villkor som analyserar begreppet och klargör vad som krävs av saker som exemplifierar begreppet: nödvändiga och tillräckliga villkor. Nödvändiga villkor (var för sig): alla exempel skall uppfylla villkoren. (Annars: för liten extension exempel exkluderas.) Tillräckliga villkor (sammantaget): villkoren skall utesluta alla icke-exempel. (Annars: för stor extension icke-exempel inkluderas.) Villkoren klargör ett begrepps extension och innehåll. 17 / 65

18 18 / 65 Definitioner, exempel Informella definitioner, lätt redigerade, från sv.wikipedia.org. En musiker är en person som yrkesmässigt utövar musik. En prinsesstårta är en tårta som är gjord av tårtbotten, vispad grädde, vaniljkräm, och överdragen med marsipan. En stol är en sittmöbel avsedd för en person. Definitionerna bygger på andra begrepp och kunskaper.

19 19 / 65 Extension Extensionen för ett begrepp/ord: mängden/klassen av objekt som exemplifierar begreppet. Begreppet står t.ex. för en egenskap och extensionen innehåller objekten som har egenskapen (vid en viss tidpunkt). Extensionen till prinsesstårta är mängden av alla prinsesstårtor. Extensionen till sover är mängden av alla varelser som sover. Extensionen till frätande är mängden av alla/all substans(er) som är frätande.

20 20 / 65 Extension/referens Man kan referera till (syfta på) saker och göra utsagor om dem. den där hunden kan referera till ett visst objekt i substantivet hund s extension. Ordbetydelser ger begränsningar; konkret referens är ett pragmatiskt kontextbundet fenomen. Frasen den där hunden har en viss betydelse, men för att förstå vilken hund som avses måste man ha ytterligare information från kontexten. den och det, kan referera till ett tidigare nämnt objekt utan att beskriva den/det. (Bara singular/grammatiskt genus.)

21 21 / 65 Definitioner ur svensk lagstiftning Ur Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Bil: Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Buss: En bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Lätt buss: En buss med en totalvikt av högst 3,5 ton.

22 22 / 65 Definition, exempel, mer formellt X är en bil [ definiendum ] om och endast om (e 1 ) X är ett motorfordon och (e2 ) X är försett med tre eller flera hjul eller (e3 ) X är försett medar eller (e4 ) X är försett med band, och [ definiens ] (e 5 ) X inte är att anse som en motorcykel eller en moped. I mängdlärans termer (om varje egenskap i definitionen motsvarar en mängd): B = (e 1 (e 2 e 3 e 4 )) e 5

23 23 / 65 Mångtydighet Språkliga uttryck är ofta mångtydiga (om vi betraktar dem utanför sin kontext). T.ex. får, lapp, ben, tak. Kan stå för olika ord (typer) semantiskt sett (olika lexem). De träffade mannen med käppen. Denna tvetydighet är även syntaktisk. I kommunikation så väljer vi typiskt en för sammanhanget rimlig tolkning. Vi disambiguerar därmed mångtydigheter (ofta utan att märka dem). (En pragmatisk sak.)

24 24 / 65 Betydelseförskjutning Ords (och andra uttrycks) betydelser kan förskjutas, t.ex. genom metafor. Metaforen kan vara tillfällig eller lexikaliserad. Detta är en typisk egenskap hos naturliga språk. ni försvarar det i ord men inte i form av pengar, och det är pengar Banverket behöver för att kunna upprätthålla det kapillära nätet. [... ] Det är Banverkets anslag som visar vad som gäller, inte vad det är för blomsterspråk i propositionen. (KARIN SVENSSON SMITH, Riksdagen, ).

25 25 / 65 Betydelseförskjutningar, exempel Ords betydelser kan modifieras av kontexten. Ibland lexikaliseras den nya betydelsen jämte den gamla polysemin ökar. metafor (likhetsbaserad): (dator)mus, (stols)ben, sänkning (av räntan). pars pro toto: olja för oljemålning, England för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Abstraktivering: Boken (föremål/verk) är sliten vs publicerades 1922.

26 26 / 65 Lexikal mångtydighet Polysemi: ett ord (en ordklass, ett böjningsmönster, ett ursprung) flera betydelser. T.ex. figur, mus, bidrag, häftig, spela. Polysemi uppstår genom betydelseförskjutningar som lexikaliseras och är mycket vanligt. Homonymi: två ord med samma form-sida (olika böjningsmönster och/eller ursprung). T.ex. bok, lapp, vara. (Kan tillhöra olika ordklass.) Homonymi uppstår genom tillfälligheter och är mindre vanligt än polysemi.

27 27 / 65 Synonymi Synonymi: olika ord med (ungefär) samma betydelse. Ex. kvinna dam fruntimmer Ex. pojke gosse kille grabb Extensionell synonymi: två ord har (i stort sett) samma extension. Associationer till kontexter och därmed stilistiska egenskaper varierar för det mesta. Översättning bygger på tvärspråklig synonymi.

28 28 / 65 Hyponymi Underordnat begrepp hyponym till överordnat. Överordnat begrepp hyperonym till underordnat. Bildar serier och hierarkier: Ex. man människa däggdjur djur varelse schwarzwaldtårta tårta bakverk Ett underordnat begrepps extension är en delmängd till det överordnade begreppets extension. Alla gnagare är däggdjur. G D Alla bord är möbler. B M Ger en struktur åt våra begreppssystem och vårt tänkande.

29 29 / 65 Motsatser En grupp av olika relationer. Ömsesidig uteslutning, d.v.s. extensionerna saknar gemensamma element: kvinna man, sova (vara) vaken. Svarar mot att extensionerna är disjunkta: djur växt: D V Gradmotsatser: motpoler på skalor. T.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Förstås relativt: En liten elefant kan vara ett stort djur. (Extensionell analys svårare.)

30 30 / 65 Komplementär motsats U M hund (M) vs icke-hund (M c ):

31 Konträr motsats P M K D = M N och M N. Juridiska könen man (M) och kvinna (K ), då P motsvarar folkbokförda personer. 31 / 65

32 32 / 65 Fler motsatser Omvända relationer: Samma basrelation kan betraktas ur olika synvinklar. T.ex. äga tillhöra, köpa sälja. Härlett motsatsartade. T.ex. värma upp kyla ned. Det finns ganska många olika begreppsliga samband som känns som motsatser.

33 33 / 65 Begreppshierarki möbel sittmöbel bord förvaringsmöbel stol soffa matbord soffbord skåp byrå fåtölj Ett barnbegrepp är underordnat sin förälder ; syskon är ömsesidigt uteslutande.

34 34 / 65 Begreppshierarkiers logik Viktiga tankeregler som tillämpas i samband med begreppshierarkier. Om A B och B C, så A C. Vi vet så: Alla fåtöljer är stolar, och därmed sittmöbler, och därmed möbler. Om A B och B C, så A C. Vi vet så: Inga fåtöljer är soffor. Inga fåtöljer är bord. Om A C och B C, så (A B) C. T.ex. kan vi använda ordet sittmöbel för att täcka in både fåtöljer och soffor.

35 35 / 65 Begreppshierarki (biologi) organism arké eukaryot eubakterie amöba djur svamp däggdjur kräldjur

36 36 / 65 Semantiska fält Begrepp kan dela in en domän på ett visst sätt, med viss systematik. ålder\art människa nötkreatur hund ung : flicka : kviga valp : pojke : tjurkalv vuxen : kvinna : ko : tik : man : tjur : hanhund (Viss förenkling här.) Begreppsextensionerna uppstår genom skärningar mellan 3 artbegrepp, 2 åldersbegrepp och 2 könsbegrepp. Könsdistinktionen neutraliserad för valp.

37 37 / 65 Ett annat semantiskt fält sinne neutral perc. aktiv perc. förnimbarhet syn se titta på synas, glänsa hörsel höra lyssna på låta, ljuda, bullra lukt känna lukten av lukta på lukta, stinka smak känna smaken av smaka på smaka känsel känna känna på kännas

38 38 / 65 Nya ord genom sammansättning Nya (och gamla) sammansatta ord är mycket vanliga i svenskan. Exempel: badkobbe, barfotaspark, böcklingkalas, filurhunden, pellejönsnummer, vansinnespåhitt. (Maria Hanzén (2005) Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker ) cyanobakteriegift, livsmedelsgrupp, näringsrekommendation, förpackningsgas (

39 39 / 65 Sammansättningars semantik öppen En sammansättnings betydelse beror på vilken relation mellan sammansättningsledsbegreppen som avses, och detta kan variera. cyanobakteriegift gift från cyanobakterier rävgift gift avsett för rävar böcklingkalas kalas där man festar på böckling (?) barnkalas kalas där barn deltar Om man översätter till språk där detta måste uttryckas syntaktiskt, t.ex. till franska, måste val av t.ex. prepositioner avspegla denna relation.

40 40 / 65 Sammansättningar lexikaliserade Många sammansättningar är lexikaliserade och får en annan betydelse än den som mer direkt kan härledas till delarnas betydelser. trädgård inte i första hand en gård med träd. grönsak inte en sak som är grön i allmänhet. mordbrand att anlägga större brand.

41 41 / 65 Avledning Avledda ord är ofta lexikaliserade. Nya avledningar är ovanligare än nya sammansättningar. grön grönska bara hos växtlighet. blind blända bara tillfälligt/metaforiskt i modern svenska. döv bedöva bara metaforiskt. älska älskare/älskarinna sexuell betydelse, och då könsspecifik; i sammansättningar mer generellt, t.ex. musikälskare, och då är femininformen gammalmodig, musikälskarinna.

42 42 / 65 Begrepp har ställighet Begrepp appliceras på ett visst antal entiteter. Enställiga: Egenskaper gäller en entitet, t.ex. citron, smutsig, sover. Är sann/falsk om en enda entitet. Tvåställiga (relationer) appliceras på två entiteter, t.ex. större än, kusin till. Treställiga (relationer), t.ex. X föredrar Y framför Z. Varierande ställighet vanligt, t.ex. Om X är förälder till Y (tvåställigt), så är även X är (en) förälder (enställigt).

43 43 / 65 Definition, annat exempel nevö (fra. neveu, eng. nephew, bror- eller systerson, ovanligt ord i svenskan). Alltså: X är nevö [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon Z och X är barn till Z och X är av manligt kön. [ definiens ] Definitioner fungerar bra för vissa begrepp, t.ex. nevö, som verkar bete sig som klara villkorspaket.

44 44 / 65 Definition, ytterligare exempel X är svägerska [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon, Z, och [ definiens ] Z är gift med X och X är av kvinnligt kön eller Y är gift med en person, Z, och Z har ett syskon X och X är av kvinnligt kön.

45 45 / 65 Tillämpningar av lexikal semantik Allmän lexikografi. Analys av en kultur eller ett språks syn på världen. T.ex. etnobotanik. Terminologireglering, t.ex. inom teknisk verksamhet, medicin (diagnosmanualer, mest omtalad Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM), förvaltning, juridik, etc. Djupare begreppsanalys inom humaniora, t.ex. filosofi och religionsvetenskap. Vad är sanning, religion, synd, etc.?

46 46 / 65 Definitioner, problem Vissa begrepp ( basbegrepp ) är för grundläggande för att kunna definieras. Exempel (som kan diskuteras) röd, ljus, salt (om smak), tung, etc. Vissa begrepp/fenomen förstås olika av experter och vanliga människor. T.ex. fisk, luft, grön, guld, höra. Många begrepps principiella öppenhet. Vissa begrepp är så vaga (luddiga), rikhaltiga och beroende av värderingar att definitioner knappast kan göra dem rättvisa kärlek, demokrati, musik, trevlig, ta det lugnt.

47 47 / 65 Basbegrepp Vissa begrepp måste vara basen för begreppssystemen, om de bygger på definitioner. Torde svara mot grundläggande förnimmelsetyper. Klargörande definitioner bör ju bygga på att de nödvändiga och tillräckliga villkoren formuleras i enklare och klarare termer. Som i nevö-exemplet. I ordböcker och andra mer formella sammanhang brukar man ofta införa definitionsvokabulär. (Släkttermer definieras i termer av: man, kvinna, förälder till, gift med.)

48 48 / 65 Begrepp: språk eller allmänkunskap Är begreppen delar av språk eller aspekter av allmän kunskap? Lexikal kunskap: om ord. (Som i lexikon.) Encyklopedisk kunskap: allmän vittförgrenad kunskap. (Som i encyklopedi.) Ofta svår distinktion. (Praktiskt viktig!) Exempel: kilskrift, vatten, transistor.

49 49 / 65 Naturliga kategorier (Natural kinds) Vissa kategorier verkar avspegla naturliga förhållanden vars sanna och diskontinuerliga natur naturvetenskapen avslöjar. Begreppens struktur är då en del av den vetenskapliga kunskapen. Syre, guld primärt grundämnen (atomer). Djur, växt typer av organismer. Människa, potatis primärt arter av organismer. Ej naturvetenskapliga begrepp: Krukväxt, sällskapsdjur, knähund, lärare, pommes frites.

50 50 / 65 Mer socialt konstruerade begrepp Andra kategorier konstueras utifrån entiteter och sociala förhållanden som människor själva skapar. Blir därmed kulturbundna och vaga till sin karaktär. Konkreta artefakter: kopp, mugg, dopfunt, katedral, broschyr. Abstrakta artefakter: hip hop, roman. Titlar, sociala positioner: biskop, docent, Sociala aktiviteter: kommunikation, poker, idrott, gudstjänst, religion, politik.

51 51 / 65 Precision kontra vaghet Precisa begrepp har bestämt avgränsade extensioner. (Motsatsen kallas vaghet.) Precision är viktigt t.ex. i Praktiska/ingenjörsmässiga sammanhang, där komponenter och arbetsinsatser skall fungera ihop. Medicinska sammanhang, där diagnoser och behandlingar behöver standardiseras för att kunna utvärderas och för att vårdens kvalitet skall kunna säkras. Juridiska/rättsliga sammanhang, där vi vill ha rättssäkerhet och likhet inför lagen. I många sammanhang är dock vaghet behändigt.

52 52 / 65 Vaghet Begrepp har ofta vaga (luddiga) extensioner, t.ex. propaganda, terrorist, liberal, godis, städa, matt. Vi kan ha klara positiva exempel och klara motexempel, men också många objekt/fall som är halvdana. I konkreta sammanhang ger ofta kontexten den klarhet som krävs.

53 53 / 65 Vaghet p.g.a. kontinuerlig variation Vad gäller många typer av egenskaper finns en kontinuerlig variation och begrepp som är definierade i termer av dessa blir på motsvarande sätt vaga. Tänk t.ex. på skillnader som dessa: kopp vs mugg buske vs träd dunge vs skog diskutera vs gräla

54 54 / 65 Principiell öppenhet När börjar och slutar något att vara ett exempel på ett visst begrepp? Är ett befruktat ägg av arten hund en hund? (Eller något slags förstadium till en hund?) Är en nyss död hund en hund? (Eller bara kvarlevorna efter en hund?) Avbildningar: Är ett hundmjukdjur en hund? (Eller är det bara en leksak som föreställer en hund och därmed en metafor (?) att kalla det för en hund?)

55 55 / 65 Begreppslig arbetsfördelning Putnam s (1975) division of labor för vissa begrepp (t.ex. fisk, luft, vatten, grön, guld, höra). Vanligt folk har vaga oklara begrepp och kan vara oförmögna att pröva ovanliga eller oklara fall. Experter vet precis vad begreppen står för och kan bedöma svåra fall. Vanligt folks språkanvändning kan delvis stödjas av experternas insatser.

56 56 / 65 Begreppslig arbetsfördelning Guld: Alla vet ungefär hur guld ser ut och att det är värdefullt. Men det där med att det är grundämnet med atomnummer 79 begriper sig bara vissa människor sig på. Om man skall kontrollera kvaliteten på ett guldföremål så måste man tillkalla en expert. Blues: Man kan veta hur det låter ungefär, och känna igen blueslåtar. Men bara musikteoretiskt bevandrade personer kan definiera begreppet (struktur, harmonik, etc.).

57 57 / 65 Begreppslig arbetsfördelning, nikotin Vardaglig definition något i stil med: Den viktigaste psykoaktiva och beroendeframkallande substansen i tobak, typ. Kemistens definition:

58 58 / 65 Specificitet Specificitet: Ju mer specifikt ett begrepp är desto mer säger det. Begreppets informationsinnehåll. För en definition: de villkor det ställer upp. Extension och specificitet står i ett omvänt förhållande: Ju fler villkor, desto färre entiteter uppfyller samtliga villkor. Exempel: entitet varelse djur däggdjur hund schnauzer riesenschnauzer riesenschnauzertik.

59 59 / 65 Specificitet kontra precision Ett mer generellt begrepp kan vara mer precist än ett mer specifikt. T.ex. hund kontra knähund eller kamphund. Extensionen till hund är skarpare avgränsad än den till kamphund, trots att begreppet kamphund ger mer information.

60 60 / 65 Prototyper begrepp på ett annat sätt Prototyper är ett alternativ till definitioner för att artikulera begrepps innehåll. En prototyp representerar ett typiskt exempel på begreppet. Begreppet är sedan mer eller mindre träffande för ett objekt/fall beroende på dess avstånd från prototypen. Detta passar för vaga och rikhaltiga begrepp.

61 61 / 65 Prototyper, exempelbegrepp vän (kontra bekant kontra kompis) En vän är prototypiskt en person man sedan ganska länge är förtrogen med, som verkligen ställer upp, som man har en ömsesidigt oegennyttig relation till, etc. träd kontra buske kontra ris stöka till kontra hålla ordning social/utåtriktad kontra inbunden kontra asocial Komplexa, kontinuerliga domäner.

62 62 / 65 Prototyper vs definitioner Prototyptänkande kan förekomma även där definitioner är möjliga och begreppet precist. T.ex. kanske det går snabbare att avgöra att om hund är ett däggdjur än om en människa eller en val är det. En människa eller en val är kanske otypiska däggdjur, men de är ändå helt klart däggdjur. En blåmes är antagligen en mer prototypisk fågel än en struts eller en pingvin. Kontrast: Det finns ingen klar gräns mellan en otypisk skog och något som inte alls är en skog.

63 63 / 65 Räknebarhet Vissa begrepp (artnamn) framställer sina exempel som avskilda och därmed räknebara enheter, t.ex. hund: en/flera hand(ar). Två hundar bildar inte en hund. Vi får inte två hundar om vi delar en hund på mitten. Andra begrepp (masstermer) framställer sina exempel som massor av godtycklig storlek, t.ex. ost: lite/mycket ost. Lite ost plus lite ost är ost. En bit ost kan delas i två bitar ost. Detta ger två typer av begrepp/extensioner.

64 64 / 65 Skalära begrepp Skalära begrepp placerar in saker på skalor, t.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Enstaka satser blir relativa vad man jämför med, och relativt vaga. Ex. En liten elefant kan vara ett stort djur. Ex. En stor myra kan vara ett litet djur. liten och stor står alltså inte för vanliga begrepp/extensioner.

65 65 / 65 Värderande / emotiva begrepp frihetskämpe kontra terrorist enastående kontra bra kontra medioker kontra dålig trevlig kontra otrevlig diskutera kontra tjafsa stöka till kontra hålla ordning Handlar om subjektiva bedömningar. Prototyperna/definitionerna innehåller värderande komponenter.