Introduktion i lingvistik 6

Transkript

1 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik. Vi flyttar våra saker. Indirekt objekt (jfr gamla dativobjekt ): Tar alltså dativ i tex ryska och tyska. Vi gav henne blommor. Prepositionsobjekt: Objekt som består av en prepositionsfras där prepositionen bestäms av verbet. Vi längtade efter semester. Vi gav blommor till/åt henne. (jfr alternativ med indirekt objekt) Vi flyttar på våra saker. (jfr alternativ med direkt objekt.) Om det finns direkt objekt och prepositionsobjekt så kommer prep-objektet efter direkt objektet i satsen. Vi gav blommor till henne. * Vi gav till henne blommor. (OBS!! <*> betyder ogrammatiskt, fel, omöjligt!) ÖB. Kap 6: övn 20, 22, 24 Adverbial Jag fick en fråga angående skillnaden mellan omständighetsadverbial och sättsadverbial. Ni behöver inte kunna detta på den här kursen. Vi tar det på grammatiken. Ni ska här bara lära er vad adverbial är. ÖVERKURS Adverbialen brukar främst delas in på tidsadverbial, rumsadverbial, sättsadverbial, satsadverbial, samt omständighetsadverbial. Ulla Stroh-Wollins exempel (1998. Koncentrerad Nusvensk Formlära och Syntax. Studentlitteratur: Lund. s ) Kajsa springer fort. - sättsadvl Lasse bor hemma. - rumsadvl Tor skrek av förtjusning.- Stroh-Wollin antagligen sättsadvl. Bolander antagligen omständighetsadvl. Cecilia skriver med omsorg. - sättsadvl Robban tränar varje dag. - tidsadvl Sommartid behöver man inte så mycket kläder. - tidsadvl Du kommer när du vill. - tidsadvl Stor materiell skada förorsakades av eldsvådan. - agentadvl Bolanders exempel onödigt komplicerade: Erik har bott i London i tre år nu. rumsadvl följt av tidsadvl

2 Han reste dit med flyg när han hade studerat färdigt. rumsadvl, sättsadvl, tidsadvl I år var han hemma hela sommaren. tidsadvl rumsadvl, tidsadvl Eftersom han har ett bra jobb i London, återvände han på höstsidan. omständighetsadvl tidsadvl. Det kom säkert 500 mm. - satsadvl Extra viktigt!! Ni måste kunna skilja adverbial från prepositionsobjekt, samt från predikativ! Prepositionsobjekt eller adverbial? Adverbialet svarar på När? Var? eller Hur? Det gör inte prepositionsobjektet. Hon ligger på den nya soffan. (advl) Hon tittar på den nya soffan. (prepobj.) (ex från Stroh-Wollin) I prepobj finns alltid en preposition och den bestäms av verbet! Prepositionsadverbial brukar gå byta ut mot adverbadverbial, eller mot en annan prepositionsfras. Adverbial eller predikativ? Predikativ kongruensböjs. Adverbialen är oböjliga. ÖB: kap 6: övn 22, 24, 26, 29 Affix Bundna morfem som sätts till stammen av ett ord. Jag säger stammen eftersom det antingen kan vara en rot eller ett ord såsom en sammansättning, osv. Kan vara av två typer: avlednings eller böjning. Finns i tre olika positioner dock i princip bara två i svenskan: prefix: före suffix: efter infix: inuti Ordbildning Avledda sammansättningar: Bolander beskriver dessa som att de är ord vars förled inte kan fungera självständigt, som tex ljushår-ig, blåög-d, osv. Detta är den beskrivning som brukar användas för avledda sammansättningar, och den funkar också för knapptryckare och bussresande om vi ser förleden som ett icke realiserat verb. Vad är en avledning av vad? För att veta vad som är en avledning av vad måste man ibland fundera kring om ett prefix eller suffix läggs till verb eller substantiv eller adjektiv osv. Som tex beskrivning. För att veta om det är [be-skriv] [-ning] eller [be-] [skriv-ning] så fundera på vad be- och ning läggs till för ordklass.

3 Fonetik Rättelse: Bolander s. 57, figuren längst ner på sidan. STYRK retroflexer under 4. s. 50, punkt 3. Om man har sydligt uttal av sj-ljudet i de flesta orden så har man dock kanske inte det i de inlånade orden shogun och schack! Bolander ÖB, s. 43, (8a) Hon ska ge ex på allofoner men exemplet hon ger är av allomorfer! Allofoner är tex olika uttal av /r/. Allofoner av sj- och tj-ljud i svenskan, se utdrag från Elert! Tjockt l-ljud som förekommer speciellt i norra Sverige, kan ibland tyckas lite smålikt retroflexer. Elert beskriver detta ljud så här: Vid bildandet av detta ljud är tungspetsen riktad mot den högsta delen av hårda gommen och termen för detta l-ljud är tonande kakuminal lateral (lat. cacumen [ ] topp, spets ). Det återföljs ofta av ett hörbart slag med tungan mot tandvallen. I de dialekter, som har tjockt l-ljud, finns ofta också andra kakuminala konsonanter, motsvarande konsonantkombinationerna lt, ld, ls och ln i sv. riksspråk [ ] (Elert 2000, s. 64) Jämför detta med Elerts beskrivning av retroflexa konsonanter: I de delar av Sverige som ligger norr om gränsen för sydsvenskt bakre r, alltså norr om en linje som går ungefär Varberg-Jönköping-Kalmar, förekommer en serie konsonanter med retroflex artikulationsställning (tungspetsen mot tandsvallens [sic] bortre del eller mot främre gommen). (Elert 2000, s ) Notera att Elert här talar om retroflexen som en artikulationsställning, precis som Bolander. Dock så är det en viss skillnad mellan att tala om alveolar, dental, mm och retroflex, eftersom retroflex mest handlar om tungans användning och form under uttalet.

4 Semantik Motsatser (1) Gradmotsatser: motsatta änder på en skala, kan kompareras. (2) Komplementära motsatser: antingen eller förhållande bestående av ett par. Så att negering av den ena implicerar den andra (jfr andra inkompatibla ord som hund, katt, som när de nekas inte alls implicerar den andra.). öppen stängd (Ja, vi talar om halvöppen ibland men egentligen så är nåt som kan klassas som öppet eller stängt alltid antingen öppet eller stängt.) död - levande Dessa ordpar delar på en konceptuell domän, där allt kan klassificeras som antingen eller. Detta betyder också att sånt som INTE tillhör den domänen dock INTE kan klassificeras som antingen eller en av dessa. Som tex så kan flicka pojke bara användas för barn och inte för djur, förutom i överförd betydelse! Manligt kvinnligt kan bara användas för människor och djur om vi tänker bara rent könsligt och inte man kvinna, och INTE om stenar tex! Ibland kan dessa par kombineras med ett annat par till två relaterade par såsom: manligt kvinnligt vuxen man kvinna inte vuxen pojke flicka Men det är ändå mest naturligt att relatera paren som ingår på samma nivå, i samma dimension, dvs man kvinna och inte man flicka. (3) Konversa motsatser: Beskriver ett förhållande mellan två saker eller två personer och ett annat lexem beskriver samma förhållande men från motsatt perspektiv. förälder barn köpa sälja över - under Förhållanden som (2) och (3) kan också beskrivas som inkompatibla. Dessa motsatser kommer i par ofta, eller i ett visst antal (jfr årstiderna), men de kan också höra till öppna system som tex färgerna som det inte finns nån begränsning för hur många som kan finnas. Det viktiga är att om något kan klassificeras enligt det ena lexemet så kan det inte klassificeras enligt det andra lexemet. Med dessa kan man täcka ett helt område, allt inom ett relevant område täcks av något av lexemen i ett av dessa motsatsförhållanden.

5 Övning: (a) Är dessa ord motsatser, och om de är det, vilken typ av motsatser är de då? varm kall lång kort manligt kvinnligt älska hata dölja visa större än mindre än äga höra till låna av låna ut till ge ta komma gå årstiderna veckodagarna kortfärger (hjärter, ruter, spader, klöver) (b) Är dessa komplementära motsatser, konverser, gradmotsatser eller hör de till en öppen inkompatibel grupp? (baserad på Hurford & Heasley (1983) Semantics a coursebook. Cambridge: CUP, s. 119) katt hund lätt svårt bra dåligt bättre sämre godkänd icke godkänd stadsaktig (urban) - lantlig Påminnelse! Prof Åke Viberg föreläser för er den 24/9, Ämne: Svenskans lexikala profil Var: Ihresalen OBLIGATORISKT Mer om Åke Vibergs forskningsintressen och undervisning: