Lexikal semantik. Satser. Logik.

Transkript

1 1 / 44 Semantik och pragmatik (3) Lexikal semantik. Satser. Logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari Korr

2 2 / 44 Dagens punkter Lexikal semantik, forts. Satssemantik och logisk semantik. Fortsätter nästa gång. (Obs! dessa OH överlappar med det vi inte hann med av förra presentationen.)

3 3 / 44 Semantik varför är det viktigt? Analys av språk både fonem och morfem är definierade i termer av semantik (betydelseskiljande och -bärande). Vad betyder t.ex. böjningformer och grammatiska konstruktioner i olika språk? Analys av hur språket används för att kommunicera information. Pragmatiska mekanismer samverkar med semantiska. T.ex. analys av retoriska grepp. Språkteknologi: Extraktion av information, t.ex. sentiment analysis. Klassificering av och sökning efter dokument. Maskinöversättning (liksom översättning generellt) handlar om semantik och pragmatik.

4 4 / 44 Semantik varför är det viktigt? Begreppsanalys inom humaniora, juridik, vetenskap, vård, tillverkningsindustri. Reglerad terminologi, och mer informell. Jämförelser mellan språk/samhällen, och olika tider, t.ex. vad gäller folkbiologi, släktskapstermer, hantering av brott. Etymologi om ords ursprung. Avspeglar betydelseoch ljudförändring över långa tidsperioder.

5 5 / 44 Etymologi ords historia T.ex. mus (lat.), mouse (eng.), Maus (ty.), mus (sv.). (Små förändringar.) Men souris i franskan... Annan väg: sorex (lat.) är näbbmus (inte en gnagare!) blev souris (typ av gnagare) i fr. Och sork (annan typ av gnagare) i sv. Och shrew (näbbmus) i eng. Näbbmus på fr. då? musaraigne via lat. mus-araneus mus-spindelaktig.

6 6 / 44 Begrepp har ställighet Begrepp appliceras på ett visst antal entiteter. Enställiga: Egenskaper gäller en entitet, t.ex. citron, smutsig, sover. Är sann/falsk om en enda entitet. Tvåställiga (relationer) appliceras på två entiteter, t.ex. större än, kusin till. Treställiga (relationer), t.ex. X föredrar Y framför Z. Varierande ställighet vanligt, t.ex. Om X är förälder till Y (tvåställigt), så är även X är (en) förälder (enställigt).

7 7 / 44 Definition, annat exempel nevö (fra. neveu, eng. nephew, bror- eller systerson, ovanligt ord i svenskan). Alltså: X är nevö [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon Z och X är barn till Z och X är av manligt kön. [ definiens ] Definitioner fungerar bra för vissa begrepp, t.ex. nevö, som verkar bete sig som klara villkorspaket.

8 8 / 44 Definition, ytterligare exempel X är svägerska [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon, Z, och [ definiens ] Z är gift med X och X är av kvinnligt kön eller Y är gift med en person, Z, och Z har ett syskon X och X är av kvinnligt kön.

9 9 / 44 Definitioner, problem Vissa begrepp ( basbegrepp ) är för grundläggande för att kunna definieras. Exempel (som kan diskuteras) röd, ljus, salt (om smak), tung, etc. Vissa begrepp/fenomen förstås olika av experter och vanliga människor. T.ex. fisk, luft, grön, guld, höra. Många begrepps principiella öppenhet. Vissa begrepp är så vaga (luddiga), rikhaltiga och beroende av värderingar att definitioner knappast kan göra alla aspekter full rättvisa, t.ex. kärlek, demokrati, musik, trevlig. Diskussioner kring definitioner kan dock vara ett tankeverktyg.

10 Begrepp: språk eller allmänkunskap Är begreppen delar av språk eller aspekter av allmän kunskap? Lexikal kunskap: om ord. Encyklopedisk kunskap: allmän kunskap. Ofta svår distinktion. (Praktiskt viktig!) Exempel: kilskrift, vatten, gnagare, transistor. Gnagare eller äkta insektsätare? 10 / 44

11 11 / 44 Naturliga kategorier (Natural kinds) Vissa kategorier verkar avspegla naturliga förhållanden vars sanna och diskontinuerliga natur naturvetenskapen avslöjar. Begreppens struktur är då en del av den vetenskapliga kunskapen. Syre, guld primärt grundämnen (atomer). Gnagare eller äkta insektsätare ordningar balnd däggdjuren. Människa, potatis primärt arter av organismer. Ej naturvetenskapliga begrepp: Krukväxt, sällskapsdjur, knähund, lärare, pommes frites.

12 12 / 44 Mer socialt konstruerade begrepp Andra kategorier konstueras utifrån entiteter och sociala förhållanden som människor själva skapar. Blir därmed kulturbundna och vaga till sin karaktär. Konkreta artefakter: kopp, mugg, dopfunt, katedral, broschyr. Abstrakta artefakter: hip hop, roman. Titlar, sociala positioner: biskop, docent, Sociala aktiviteter: kommunikation, poker, idrott, gudstjänst, religion, politik, olika typer av brottsrubriceringar.

13 13 / 44 Precision kontra vaghet Precisa begrepp har bestämt avgränsade extensioner. (Motsatsen kallas vaghet.) Precision är viktigt t.ex. i Praktiska/ingenjörsmässiga sammanhang, där komponenter och arbetsinsatser skall fungera ihop. Medicinska sammanhang, där diagnoser och behandlingar behöver standardiseras för att kunna utvärderas och för att vårdens kvalitet skall kunna säkras. Juridiska/rättsliga sammanhang, där vi vill ha rättssäkerhet och likhet inför lagen.

14 14 / 44 Vaghet Begrepp har ofta vaga (luddiga) extensioner, t.ex. propaganda, gräla, terrorist, liberal, godis, städa, matt. Vi kan ha klara positiva exempel och klara motexempel, men också många objekt/fall som är halvdana. I konkreta sammanhang ger ofta kontexten den klarhet som krävs och vaghet kan vara behändigt. Kan du ordna något gott till kaffet? Kan du ordna en schwarzwaldtårta enligt originalreceptet till kaffet?

15 15 / 44 Principiell öppenhet När börjar och slutar något att vara ett exempel på ett visst begrepp? Är ett befruktat ägg av arten hund en hund? (Eller något slags förstadium till en hund?) Är en nyss död hund en hund? (Eller bara kvarlevorna efter en hund?) Avbildningar: Är ett hundmjukdjur en hund? (Eller är det bara en leksak som föreställer en hund och därmed en metafor (?) att kalla det för en hund?) Att skilja lexikaliserad polysemi från vaghet är ofta svårt.

16 16 / 44 Begreppslig arbetsfördelning Putnam s (1975) division of labor för vissa begrepp (t.ex. fisk, luft, vatten, grön, guld, höra). Vanligt folk har vaga oklara begrepp och kan vara oförmögna att pröva ovanliga eller oklara fall. Experter vet precis vad begreppen står för och kan bedöma svåra fall. Vanligt folks språkanvändning kan delvis stödjas av experternas insatser. T.ex. guld: Alla vet ungefär hur guld ser ut och att det är värdefullt. Men det där med att det är grundämnet med atomnummer 79 vet bara vissa människor. Om man skall kontrollera kvaliteten på ett guldföremål så måste man tillkalla en expert.

17 17 / 44 Begreppslig arbetsfördelning, nikotin Vardaglig definition något i stil med: Den viktigaste psykoaktiva och beroendeframkallande substansen i tobak, typ. Kemistens definition:

18 18 / 44 Specificitet Specificitet: Ju mer specifikt ett begrepp är desto mer säger det. Begreppets informationsinnehåll. För en definition: de villkor det ställer upp. Extension och specificitet står i ett omvänt förhållande: Ju fler villkor, desto färre entiteter uppfyller samtliga villkor. Exempel: entitet varelse djur däggdjur hund schnauzer riesenschnauzer riesenschnauzertik.

19 19 / 44 Specificitet kontra precision Ett mer generellt begrepp kan vara mer precist än ett mer specifikt. T.ex. hund kontra knähund eller kamphund. Extensionen till hund är skarpare avgränsad än den till kamphund, trots att begreppet kamphund ger mer information.

20 20 / 44 Prototyper begrepp på ett annat sätt Prototyper är ett alternativ till definitioner för att artikulera begrepps innehåll. En prototyp representerar ett typiskt exempel på begreppet. Begreppet är sedan mer eller mindre träffande för ett objekt/fall beroende på dess avstånd från prototypen. Detta passar för vaga och rikhaltiga begrepp.

21 21 / 44 Prototyper, exempelbegrepp vän (kontra bekant kontra kompis) En vän är prototypiskt en person man sedan ganska länge är förtrogen med, som verkligen ställer upp, som man har en ömsesidigt oegennyttig relation till, etc. träd kontra buske kontra ris stöka till kontra hålla ordning social/utåtriktad kontra inbunden kontra asocial Komplexa, kontinuerliga domäner.

22 22 / 44 Prototyper vs definitioner Prototyptänkande kan förekomma även där definitioner är möjliga och begreppet precist. T.ex. kanske det går snabbare att avgöra att om hund är ett däggdjur än om en människa eller en val är det. En människa eller en val är kanske otypiska däggdjur, men de är ändå helt klart däggdjur. En blåmes är antagligen en mer prototypisk fågel än en struts eller en pingvin. Kontrast: Det finns ingen klar gräns mellan en otypisk skog och något som inte alls är en skog.

23 23 / 44 Räknebarhet Vissa begrepp (artnamn) framställer sina exempel som avskilda och därmed räknebara enheter, t.ex. hund: en/flera hand(ar). Två hundar bildar inte en hund. Vi får inte två hundar om vi delar en hund på mitten. Andra begrepp (masstermer) framställer sina exempel som massor av godtycklig storlek, t.ex. ost: lite/mycket ost. Lite ost plus lite ost är ost. En bit ost kan delas i två bitar ost. Detta ger två typer av begrepp/extensioner.

24 24 / 44 Skalära begrepp Skalära begrepp placerar in saker på skalor, t.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Enstaka satser blir relativa vad man jämför med, och relativt vaga. Ex. En liten elefant kan vara ett stort djur. Ex. En stor myra kan vara ett litet djur. liten och stor står alltså inte för vanliga begrepp/extensioner.

25 25 / 44 Värderande / emotiva begrepp frihetskämpe kontra terrorist enastående kontra bra kontra medioker kontra dålig trevlig kontra otrevlig diskutera kontra tjafsa stöka till kontra hålla ordning Handlar om subjektiva bedömningar. Prototyperna/definitionerna innehåller värderande komponenter.

26 Semantiken hos satser Satser säger något om hur det är. Begrepp behövs ofta för det. Tvestjärt, igelkott: Ja, och? 26 / 44

27 27 / 44 Satser Encyklopediska /syntetiska satser: Igelkottar äter tvestjärtar. Igelkottar och tvestjärtar finns i Sverige. Fakta om dessa djur. Motsatserna kan tänkas. Lexikala /analytiska satser: Igelkottar och tvestjärtar är djur. Tvestjärtar är insekter. Förhållanden mellan begrepp. Motsatserna skulle innebära omdefinition av begrepp.

28 28 / 44 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom p.g.a. kompositionaliteten hos naturligt språk. Tänkandet och talandet har en logisk struktur. Logik som tankelagar (språkets logik indirekt). Eller: Logik som någonting i första hand språkligt. Rimligen: Tänkande och kommunikation intimt förbundna fenomen/begrepp.

29 29 / 44 Logik Det finns språkligt grundade sanningsrelaterade samband mellan satser. M.a.o.: Sanningen fördelas inte fritt över olika satser. Det finns en logisk struktur hos satser. Grammatisk struktur är (ofta) bas för logisk struktur. Ord står (ofta) för begrepp som är logiskt relaterade till andra begrepp. Systematik i språket systematik i tänkandet. Logisk diskurs går hand i hand med logiskt tänkande.

30 30 / 44 Grammatisk frihet En partikular affirmativ sats ( någon (minst en) M är N eller M N /0), t.ex., kan konstrueras på olika sätt grammatiskt sett: Det finns en svamp som är livsfarlig. Det finns livsfarliga svampar. Vissa svampar är livsfarliga. Ofta (som här) struntar man i skillnaden mellan minst en och några.

31 31 / 44 Vad logiken tillåter och förbjuder Vad som är logiskt (o)möjligt beror på språkliga eller mer abstrakt logiska principer snarare än på yttervärldens egenskaper. Det är logiskt omöjligt att t.ex. detta skulle vara falskt: Fem myror är fler än fyra elefanter. Satsen handlar mer om begrepp (fyra, fem, fler) än om djur. Detta är givetvis sant: Det är lättare att hitta fem myror än fyra elefanter i en svensk skog. Men man skulle kunna begripa och beskriva motsatsen.

32 32 / 44 Fyra kategoriska satstyper : (1) (2) (1) Universell affirmativ Alla M är N M N alt. M \ N = /0 (2) Universell negativ Ingen M är N M N alt. M N = /0 M N M N Streckat inga element. Vitt vi säger inget om området.

33 33 / 44 Fyra kategoriska satstyper : (3) (4) (3) Partikulär affirmativ Någon M är N (minst en) M N /0 (4) Partikulär negativ Någon M är inte N (minst en) M N alt. M \ N /0 M N M N Stjärnat minst ett element.

34 34 / 44 Andra satstyper De fyra kategoriska satstyperna grundläggande och viktiga. (Har lyfts fram i aristotelisk logik.) Det finns andra typer av satser, som hör ihop med andra slutledningsregler: Andra typer av kvantifikation: Tre (kardinalitet), många (vagt antal), fler A än B är C (jämförelse). Relationsbaserade, t.ex. Det poppade majskornet är nyttigare än både grönsaker och frukt. Villkorliga, t.ex. om barnet mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp. Modala, t.ex. Sprinkler bör inte installeras i alla svenska skolor.

35 35 / 44 Logiskt bindande slutledning Följande är ett resonemang som är logiskt bindande: PREMISSER: Alla hundar äter kött. Alla taxar är hundar. SLUTSATS: Alla taxar äter kött. Givet några satser (premisser), så måste en viss slutsats följa. D.v.s.: Om premisserna är sanna, måste slutsatsen vara sann också. (Huruvida premisserna är sanna eller inte är en annan sak.) Denna typ av slutledningsmönster (med kategoriska satser) kallas syllogismer (i aristotelisk logik.)

36 36 / 44 Venndiagram för föregående (P1) T K (P2) T K H H (S) T K Visuellt bevis av föregående slutledning. H Streckad yta tom.

37 37 / 44 Samma igen Följande är ett resonemang som är logiskt bindande: PREMISSER: Alla hundar äter kött. H K Alla taxar är hundar. T H SLUTSATS: Alla taxar äter kött. T K Om man anser/hävdar att premisserna är sanna, men förnekar slutsatsen, så tänker/kommunicerar man motsägelsefullt. Logisk slutledning är ett sätt att nå fram till ny kunskap utifrån befintlig, som kan komma från olika källor, t.ex. publicerade fakta, egna observationer, begreppsliga samband.

38 Formell struktur avgörande Samma resonemang som tidigare, fast mer abstrakt: PREMISSER: Alla X (är) Y. X Y Alla Z (är) X. Z X SLUTSATS: Alla Z (är) Y. Z Y Slutledningen är logiskt bindande oavsett vilka mängder/egenskaper X, Y och Z representerar. Logisk slutledning är ett sätt att nå fram till ny kunskap utifrån befintlig, som kan komma från olika källor, t.ex. publicerade fakta, egna observationer, begreppsliga samband. Om X Y och Z X, så Z Y. (Kan lätt bevisas i mängdteorin.) 38 / 44

39 39 / 44 Annat exempel Följande är ett resonemang som är logiskt bindande: PREMISSER: Det finns katter som jamar. K J /0 Alla katter är djur. K D SLUTSATS: Det finns djur som jamar. D J /0

40 Venndiagram för föregående (P1) D J (P2) D J K K (S) D J Visuellt bevis av föregående slutledning. K Streckad yta tom. Stjärnad yta minst en sak finns. 40 / 44

41 41 / 44 Logiska slutledningar (exempelsats) Febernedsättande läkemedel behövs sällan men om barnet mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp. barnet tolkas generiskt: det gäller för alla barn (med vissa undantag, antagligen). febern tolkas också generiskt. till hjälp tolkas med syftning på föregående som något i stil med till hjälp för barnet. Situation: en vuxen har letat upp sidan för att få råd då ett barn har feber. Texten läses utifrån det.

42 42 / 44 Logiska slutledningar (exempelsats) Febernedsättande läkemedel behövs sällan men om barnet mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp. Två steg i den logiska slutledningen, om man utifrån detta drar slutsatsen att febernedsättande läkemedel kan vara till hjälp för patienten. patienten är ett barn (och inte t.ex. en 20-åring, i vilket fall rådet inte säger något). patienten mår märkbart dåligt av febern (annars är rådet inte tillämpligt). (Detta är fakta som den vuxne själv måste ha tillgång till vid tillämpningen.)

43 Logiska slutledningar (exempel) Vissa resonemang är logiskt bindande. Givet några satser (premisser), så måste en viss slutsats följa. premiss 1: Om barnet [generiskt: avser alla barn] x mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp (för x). premiss 2: (Individen) x är ett barn. [Vet läsaren.] slutsats: Om x mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp (för x). Slutledningsregel: universell instantiering : premiss 1: För alla A gäller B. premiss 2: x är ett A. (x är en individ.) slutsats: För x gäller B. (Mängdlära: Om A B och x A, så x B.) 43 / 44

44 44 / 44 Logiska slutledningar (exempel) Fortsättning, annat slutledningssteg. premiss 1: Om x mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp (för x). premiss 2: X mår märkbart dåligt av febern. slutsats: Febernedsättande läkemedel kan vara till hjälp (för x). Slutledningsregel: modus ponens : premiss 1: Om P, så Q. premiss 2: P. slutsats: Q.