Databasdesign. E-R-modellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Databasdesign. E-R-modellen"

Transkript

1 Databasdesign Kapitel 6 Databasdesign E-R-modellen sid Modellering och design av databaser 1 E-R-modellen 3 Grundläggande begrepp 4 Begränsningar 10 E-R-diagram 14 E-R-design 16 Svaga entitetsmängder 19 Utvidgade E-R drag 20 Exempel 25 Reducering av E-R-diagram till tabeller 26

2 Databasdesign 6-1 Tre aspekter på att studera databashanteringssystem (DBHS): Modellering och design av databaser Design av en databas innebär att man skisserar upp de strukturer som behövs. Detta tillåter diskussion i förenklade termer innan man slår fast hur databasen implementeras. Designnotationer: Entitet/relationskap (E-R) Object Description Language (ODL) Programmering - förfrågningar och operationer som uppdaterar databasen (SQL). DBHS implementering. Modellering och design av databaser Faser vid utformning av en databas Kravspecifikation Specificerar vilka krav användarna har på databasen. Tekniker för att representera användarnas krav som diagram finns. (tas ej upp i dennna kurs utan kraven framställs verbalt) Begreppsmässig design Utformning av databasens logiska struktur. Val av datamodell (t.ex. E-R-modellen) Skapa ett begreppmässigt schema för databasen genom att tillämpa begreppen i datamodellen på kraven. Dvs. för E-R-modellen: schemat specificerar de entiteter som är representerade i databasen, deras attribut, relationerna mellan dem samt deras begränsningar.

3 Databasdesign 6-2 Den begreppsmässiga designfasen resulterar då i ett E-R-diagram som ger en grafisk representation av schemat. Specifikation av funktionella krav De funktionella kraven indikeras av schemat och beskriver de transaktioner (operationer) som kommer att utföras på databasen. Logisk design Schemat konverteras till en implementations/datamodell för databasen. Typiskt används den relationella datamodellen, dvs. det begreppsmässiga schemat konverteras till relationsschema (relationstabeller). För både E-R-scheman och ODL-designnotation finns det halvautomatiska sätt att konvertera till relationsdesign. (från E-R-diagram -> relationstabeller) Fysisk design Specifikation av de fysiska egenskaperna för databasen (t.ex. filorganisation, intern datastruktur )

4 E-R-modellen 6-3 E-R-modellen E-R datamodellen baseras på en uppfattning av en verklig värld som består av objekt kallande entiteter och relationskaper bland dessa objekt. En entitet är ett objekt som existerar och kan skiljas från andra objekt. Distinktionen sker genom att associera attribut, som beskriver objektet, med varje entitet. En relationskap är en association bland flera entiteter. En avbildningskardinalitet uttrycker antalet entiteter till vilka en entitet kan vara associerad via en relationskap. Från ett databasperspektiv måste distinktionen mellan individuella entiteter och relationskaper ske i termer av deras attribut. För att göra detta tillordnas en primärnyckel åt varje entitetsmängd. En entitetsmängd som inte har tillräckligt med attribut för att bilda en primärnyckel kallas en svag entitetsmängd, annars stark. Grafiskt: E-R-diagram

5 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-4 Grundläggande begrepp Entitet Begreppet entitet är svårt att definiera formellt. Implicit är en entitet ett ting eller objekt som existerar och kan skiljas från andra objekt m.h.a. sina egenskaper. Ex.: bil person myra? En entitet kan vara konkret (person, bil) abstrakt (lån, semester) Entitetsmängd Representeras i E-R-diagram med en rektangel. En entitetsmängd (ej precist definierat) är en mängd av "liknande" entiteter, dvs. de har en mängd gemensamma karakteristika ("attribut"). Ex.: alla personer alla rödhåriga personer alla bilar Entitetsmängder är på schemanivå. Motsvarande på instansnivå är aktuella delmängder av alla element av en given entitetsmängd som finns i databasen. Ex.: Registercentralen kunde ha entitetsmängden bilar. I den aktuella instansen av denna entitetsmängd finns alla registrerade bilar i Finland, inte alla bilar i världen. Entitetsmängderna i en databas behöver inte vara disjunkta, t.ex. i en bankdatabas kan en viss person tillhöra både entitetsmängden customer och employee.

6 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-5 Attribut Representeras i E-R-diagram med ellips, cirkel. En entitet representeras av en mängd attribut, dvs. beskrivande egenskaper hos alla element i en entitetsmängd. Ex.: customer = ( customer_id, customer_name, customer_street, customer_city ) Varje entitet har ett värde för varje attribut (värdet kan vara null). Mängden av tillåtna värden för ett attribut kallas attributets domän. Ex.: Attribut customer_city kan ha värdet Åbo. Formellt är ett attribut för en entitetsmängd en funktion som avbildar från entitetsmängden till en domän. Eftersom en entitetsmängd kan ha flera attribut kan varje entitet beskrivas med en mängd av par (attribut, datavärde), ett par per attribut. Ex.: { (kurs_id, ) (kurs_namn, Databaser ) } Attributtyper Enkelt / sammansatt attribut - är ej/ är uppdelat i flere delar, delattribut Ex.: adress kan bestå av delarna gatuadress, postnummer, stad. och gatuadress kan i sin tur vara indelat i gatunamn och nummer. adress gatuadress postnummer stad gatunamn nummer

7 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-6 En-värt / flervärt attribut - kan ha ett / flere värden Flervärda attribut kan ges övre och undre gränser. Ex.: ett attribut telefon_nummer är flervärt om en person tillåts ha flere telefonnummer. Härlett attribut - värdet kan beräknas ur andra attribut Värdet för ett härlett attribut lagras ej utan beräknas då det behövs. Ex.: ålder kan beräknas givet ett födelsedatum

8 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-7 Relationskap En relationskap sammanbinder två (binär relationskap) eller flera entiteter. Ex.: Vi kan definiera en relationskap som associerar studerande Calle med kurs vilket specificerar att Calle åhör kurs kurs studerande Logik Databaser Intro 5 1 Calle DT M Brita DT K Lasse IS M Relationskapsmängd Entitetsmängd Representeras i E-R-diagram av ruter (diamond) <> En relationskapsmängd är en mängd av relationskaper av samma typ. Formellt är den en matematisk relation på n (n > 2, ev. icke-distinkta) entitetsmängder. Om E 1,E 2,..., E n är entitetsmängder, så är en relationskapsmängd R en delmängd av { (e 1, e 2,..., e n ) e 1 E 1, e 2 E 2,..., e n E n } där (e 1, e 2,..., e n ) är en relationskap. "Värdet" på en relationskapsmängd kan ses som en tabell. Varje rad representerar de entiteter som deltar i relationskapen: studerande kurser Calle Brita Lasse {(Calle, ),(Brita,456302),(Lasse,451100)} kurs Logik Databaser Intro 5 1 studerande Calle DT M Brita DT K Lasse IS M

9 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-8 Vanligen räcker binära relationskaper (sammanbinder två entitetsmängder) men i vissa fall måste tre eller flera entitetsmängder sammanbindas med en relationskap. Ex.: Relationskap mellan studerande, kurser och RÖassistenter (RÖ-grupper hålls av RÖassistenter) 2-vägsrelationskaper räcker för att associera en RÖ-assistent med en student, om varje kurs har bara en RÖ-assistent. studerande Sambandet mellan studenter och RÖassistenter går via kurser. åhör kurser En 3-vägsrelationskap behövs om RÖ-grupperna kan ha olika RÖ-assistenter. RÖassist. studerande assist- erar kurser åhör RÖassist. studerande kurser RÖassistent Calle Ulla Brita Annamari Lasse Ulla

10 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-9 Deskriptiva attribut En relationskapsmängd kan ha deskriptiva attribut. Ex.: Ett attribut access_date kan associeras till depositor för att specificera datum då kunden senast accesserade sitt konto. customer (customer_name) depositor(...,access_date) account(account_number) Adams Brooks Curry 2 jan juli feb 2007 A-101 A-215 A-306 En relationskapsinstans i en relationskapsmängd måste kunna identifieras entydigt utan att utnyttja deskriptiva attribut.

11 E-R-modellen, Begränsningar 6-10 Avbildningskardinaliteter Uttrycker antalet entiteter till vilka en annan entitet kan vara associerad via en relationskapsmängd. Mest användbar för binära relationskapsmängder. För en binär relationskapsmängd måste avbildningskardinaliteten vara en av följande typer: En till en (1-1) En till många (1-m) Många till en (m-1) Många till många (m-m) I E-R-diagram anges "en" som en riktad linje ( ->) och många som en oriktad linje ( ) customer-id Ex.: en-till-en Ett lån associeras med högst customer-name customer-city en kund via relationskapen customer borrower och en kund associeras med högst ett lån via borrower Ex.: en-till-många customer-id Ett lån associeras med högst customer-name en kund via relationskapen customer borrower men en kund kan associeras med många (även 0) lån via borrower customer-street customer-street customer-city borrower borrower loan-number loan-number Ex.: många-till-en Ett lån kan associeras med flera customer-id customer-street kunder (även 0) men en kund kan customer-name customer-city associeras med högst ett lån Ex.: många-till-många customer borrower Ett lån kan associeras med flera kunder (även 0) och en kund kan associeras till flere lån (även 0). loan loan loan-number amount loan amount amount customer-id customer-street loan-number amount customer-name customer-city customer borrower loan

12 E-R-modellen, Begränsningar 6-11 Existensberoenden Entitet x säges vara existensberoende av entitet y om existensen av x är beroende av y. y kallas dominerande entitet (loan i exemplet) och x kallas underordnad entitet (payment i exemplet) Att x är existensberoende av y medför att om y strykes så strykes även x. Ex.: Om en loan-entitet strykes, så måste även alla dess associerade payment-entiteter strykas. loan loan-paym payment

13 E-R-modellen, Begränsningar 6-12 Nycklar Det är viktigt att specificera hur entiteter inom en given entitetsmängd och relationskaper inom en given relationskapsmängd skiljes åt. Från databasperspektivet måste skillnaden mellan dem uttryckas i termer av deras attribut. Begreppet nyckel gör det möjligt att göra en dylik identifikation. Entitetsmängder: Supernyckel: ett eller flera attribut som entydigt identifierar en entitet i en entitetsmängd. Kandidatnyckel: en minimal supernyckel (ingen äkta delmängd är en supernyckel). Primärnyckel: en kandidatnyckel vald av databaskonstruktören som den viktigaste för att identifiera entiteter i entitetsmängden ifråga. Relationskapsmängder: En relationskapsmängd måste även har en kandidatnyckel - en primärnyckel (som identifierar individuella relationskaper i relationskapsmängden) som i stort sett består av de attribut som utgör primärnycklarna för de entitetsmängder som definierar relationskapsmängden. Låt R vara en relationskapsmängd som involverar entitetsmängderna E 1, E 2,..., E n. Låt pn (E i ) beteckna mängden av alla attribut som bildar primärnyckeln för E i. Antag att attributnamnen är entydiga, om ej byt namn. Antag att R inte har några attribut. Då är attributen som beskriver individuella relationskaper för R: attribut(r) = pn (E 1 ) pn (E 2 )... pn(e n )

14 E-R-modellen, Begränsningar 6-13 Om R har deskriptiva attribut {a 1, a 2,..., a m }, så beskriver mängden pn(e 1 ) pn(e 2 )... pn(e n ) {a 1, a 2,..., a m } av attribut en individuell relationskapsmängd i R. I vardera fallet bildar attributmängden pn(e 1 ) pn(e 2 )... pn(e n ) en supernyckel för R. Sammansättningen av primärnyckeln beror på avbildningskardinalitet och på strukturen av attributassociationer med relationskapsmängden: Ex.: type-ass. customer-id customer-street emp-name address customer-name customer-city customer Om kunden bara har en bankir, dvs. cust-banker-relationen är m-1, så är primärnyckeln för cust-banker helt enkelt primärnyckeln för customer. För 1-1-relationer kan vardera primärnyckeln användas. cust- banker employee relationskapsmängden cust-banker representerar en association mellan en kund och dennes bankir. cust-banker har attributet type-ass som representerar naturen av relationskapen (t.ex. lånebeviljare, personlig bankir) Om cust-banker relationen är m-m består primärnyckeln av unionen av primärnycklarna för customer och employee

Relationsmodellen. Relations modellen är idag den mest änvända datamodellen för kommersiella

Relationsmodellen. Relations modellen är idag den mest änvända datamodellen för kommersiella Relationsmodellen 2-1 Relationsmodellen Relations modellen är idag den mest änvända datamodellen för kommersiella applikationer. Relationsdatabasstruktur En relationsdatabas består av en samling tabeller,

Läs mer

Relationell databasdesign

Relationell databasdesign Relationell databasdesign Kapitel 7 Relationell databasdesign sid Uppdelning m.h.a. funktionella beroenden 3 Funktionella beroenden - teori 12 Uppdelningsalgoritmer 27 Designprocess 33 Relational oath

Läs mer

E-R-modellen, E-R-diagram 6-14. E-R-diagram. representerar entitetsmängder

E-R-modellen, E-R-diagram 6-14. E-R-diagram. representerar entitetsmängder E-R-modellen, E-R-diagram 6-14 Komponenter Rektanglar Ellipser Ruter Linjer E-R-diagram representerar entitetsmängder repr. attribut repr. relationskapsmängder länkar attribut till entitetsmängder och

Läs mer

Grunderna för relationsmodellen!

Grunderna för relationsmodellen! Grunderna för relationsmodellen! 1 Varför behöver jag lära mig relationsmodellen?! Relationsmodellen är den totalt dominerande datamodellen i moderna databassystem Beskriver databaser som en mängd tabeller

Läs mer

Reducering till relationsscheman

Reducering till relationsscheman E-R-modellen, Reducering till rel.scheman 6-26 Reducering till relationsscheman En databas som överensstämmer med ett E-R-databasschema kan representeras som en mängd relationsscheman ty E-R-modellen och

Läs mer

Programdesign, databasdesign. Databaser - Design och programmering. Funktioner. Relationsmodellen. Relation = generaliserad funktion.

Programdesign, databasdesign. Databaser - Design och programmering. Funktioner. Relationsmodellen. Relation = generaliserad funktion. Databaser Design och programmering Relationsmodellen definitioner ER-modell -> relationsmodell nycklar, olika varianter Programdesign, databasdesign Databasdesign Konceptuell design Förstudie, behovsanalys

Läs mer

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1 2003-01-20 DAV B04 - Databasteknik 2003-01-20 KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 26 Relationsmodellen En formell teori som baserar sig på (främst) mängdlära predikatlogik Föreslogs av E.F Codd 1970 i

Läs mer

Andra relationella språk

Andra relationella språk Andra relationella språk Kapitel 5 Andra relationella språk sid Tupelrelationskalkyl 1 Domänrelationskalkyl 6 Query-by-Example (QBE) 8 Andra relationella språk, tupelrelationskalkyl 5-1 Tupelrelationskalkyl

Läs mer

Föreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom

Föreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom Databasbaserad publicering Föreläsning 3 1 Föreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom E/R-modellen & Läs om E/R-diagram i kapitel 2-3 i boken "Databasteknik" eller motsvarande avsnitt på http://www.databasteknik.se/webbkursen/er/index.html

Läs mer

Uppdelning. Relationell databasdesign, FB Teori 7-20. Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av

Uppdelning. Relationell databasdesign, FB Teori 7-20. Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av Relationell databasdesign, FB Teori 7-20 Uppdelning Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av R om R i = R, i=1,...,n. Dvs. varje R i är en delmängd av R och varje attribut

Läs mer

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering Databaser design och programmering Design processen ER- modellering 2 Programutveckling Förstudie, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign Databasdesign

Läs mer

Funktionella beroenden - teori

Funktionella beroenden - teori Relationell databasdesign, FB Teori 7-12 Funktionella beroenden - teori Vid utformning av databassystem är det av största vikt att man kan resonera systematiskt om funktionella beroenden bl.a. för att

Läs mer

Lite om databasdesign och modellering

Lite om databasdesign och modellering Lite om databasdesign och modellering Konceptuell databasdesign Med konceptuell databasdesign avses processen att konstruera en datamodell för en verksamhet, oberoende av fysiska villkor. Modelleringen

Läs mer

Ett databashanteringssystem (DBHS) skiljer sig från andra programmeringssystem bl.a.

Ett databashanteringssystem (DBHS) skiljer sig från andra programmeringssystem bl.a. 1 Kap. 1 INTRODUKTION Ett databashanteringssystem (DBHS) skiljer sig från andra programmeringssystem bl.a. 1. Möjligheten att hantera persistenta data 2. Möjligheten att accessera stora mängder av data

Läs mer

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda

Läs mer

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-08-20 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,

Läs mer

Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v0.9

Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v0.9 DD1370: Databaser och Informationssystem Hösten 2014 Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v09 Petter Ögren 1:e December Disclaimer: Dessa anteckningar har producerats under viss tidspress,

Läs mer

Databaser och databasdesign. Den relationella modellen, normalisering och modellering (2)

Databaser och databasdesign. Den relationella modellen, normalisering och modellering (2) Databaser och databasdesign Den relationella modellen, normalisering och modellering (2) Varför databaser (DB)? Vi vill och måste kunna lagra data på sätt som motsvarar olika verksamheters behov Vad är

Läs mer

Logisk databasdesign

Logisk databasdesign NORMALISERING Peter Bellström Logisk databasdesign 2 Arbetssteget vars syfte är att konstruera en modell (diagram, schema), baserad på en specifik datamodell, över verksamhetens begrepp och samband. Modellen

Läs mer

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 13 Mars 2014 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje blad.

Läs mer

ER-Diagram. Databasutveckling Diagram

ER-Diagram. Databasutveckling Diagram Databasutveckling Diagram Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se ER-Diagram En vanlig konceptuell datamodell är den så kallade ER-modellen. "ER" står för "Entity-Relationship",

Läs mer

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-12-18 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,

Läs mer

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-11-07 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,

Läs mer

INTRODUKTION TILL ER ENTITY-RELATIONSHIP

INTRODUKTION TILL ER ENTITY-RELATIONSHIP INTRODUKTION TILL ER ENTITY-RELATIONSHIP Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se 1 REFERENS TILL DETTA MATERIAL: WWW.DATABASTEKNIK.SE/WEBBKURSEN 2 1 KONCEPTUELLA DATAMODELLER Om man ska skapa en databas som

Läs mer

Relationsmodellen och syntetisk databasdesign

Relationsmodellen och syntetisk databasdesign Relationsmodellen och syntetisk databasdesign Den teoretiska grunden för relationsdatabaser Från konceptuellt schema till databas Relationsmodellen Bil Ägare En relationsdatabas är en databas som uppfattas

Läs mer

Universitetet: ER-diagram

Universitetet: ER-diagram Databaser Design och programmering Fortsättning på relationsmodellen: Normalisering funktionella beroenden normalformer informationsbevarande relationsschemauppdelning Varför normalisera? Metod att skydda

Läs mer

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor

TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor TENTAMEN För kursen DATUM: 2013-12-12 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,

Läs mer

Databaser och Datamodellering Foreläsning IV

Databaser och Datamodellering Foreläsning IV Webbprogrammering - 725G54 Databaser och Datamodellering Foreläsning IV Agenda Databaser ERD SQL MySQL phpmyadmin Labb 4 Databaser Databas - samling med data Databashanterare Enkelt Kraftfullt Flexibelt

Läs mer

Normalisering. Christer Stuxberg Institutionen för Informatik och Media

Normalisering. Christer Stuxberg Institutionen för Informatik och Media Normalisering Christer Stuxberg christer.stuxberg@im.uu.se Institutionen för Informatik och Media Översikt Normalisering Dataredundans och Uppdateringsanomalier Anomalier vid insättning Anomalier vid borttagning

Läs mer

Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen

Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen Idag Modellering Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen DD1370 (Föreläsning 3) Databasteknik och informationssystem

Läs mer

Databasteori. Övningar

Databasteori. Övningar Databasteori Övningar Erik Prytz Uppdaterad november 2014, november 2015 Eva L. Ragnemalm November 2009, uppdaterad april 2010 Kapitel 1: ER- modellering Skapa ER- diagram för nedanstående övningar (läs

Läs mer

Entity-Relationship-modellen

Entity-Relationship-modellen Entity-Relationship-modellen 1 Varför behöver man kunna E-R design? E-R diagram är ett visuellt sätt att designa databasers struktur Enkelt och överskådligt sätt att beskriva data, samt de samband som

Läs mer

Tentamen NDA01G Öppen för alla. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna

Tentamen NDA01G Öppen för alla. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna Databasteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen NDA01G Öppen för alla Tentamenskod: Tentamensdatum: 2016-11-04 Tid: 14:00-19:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget Idag Varför modellera? Varför modellera? Konceptuell modell sverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut sprocessen I all ingenjörsverksamhet där man hanterar komplicerade system behöver man

Läs mer

GIS, databasteknik och kartografi. Databasmodellering

GIS, databasteknik och kartografi. Databasmodellering Databasmodellering 1. När vi studerar verkligheten för att beskriva (en del av) den i ett system (inte bara datorer), måste vi göra en modell. 2. Modelleringsverktyget ska ha egenskaper som gör att vi:

Läs mer

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1 * * * * DAV B04 - Databasteknik! "# $ %'&( ) KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 132 Riktlinjer när man vill skapa en databas 1) Designa så att det är lätt att förstå innebörden. Kombinera inte attribut

Läs mer

Konceptuella datamodeller

Konceptuella datamodeller Databasdesign Relationer, Nycklar och Normalisering Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Konceptuella datamodeller Om man ska skapa en databas som beskriver en del av verkligheten

Läs mer

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget Idag Varför modellera? Varför modellera? Konceptuell modell sverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut sprocessen I all ingenjörsverksamhet där man hanterar komplicerade system behöver man

Läs mer

Informationssystem och databasteknik

Informationssystem och databasteknik Informationssystem och databasteknik Föreläsning 5 Analytisk databasdesign F5! Funktionellt beroende: Pnr Namn Funktion (i vanlig mat. betydelse): 610321 11111 22222 33333 Maria Eva Sture Olle För varje

Läs mer

Relationsdatabasdesign

Relationsdatabasdesign Vad är Relationsdatabasdesign? Relationsdatabasdesign nikosd@kth.se 08-7904460 rum 8522 Connolly/Begg (3rd edition) Kapitel 4., 4.2 och 5 (4th edition) Kapitel 5., 5.2 och 6 (5th edition) Kapitel 6., 6.2

Läs mer

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 16 Januari 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje

Läs mer

Webbprogrammering, grundkurs 725G54

Webbprogrammering, grundkurs 725G54 Webbprogrammering, grundkurs 725G54 Bootstrap jquery SEO RWD MuddyCards. Tidigare Muddycards Många positiva kommentarer Ibland för högt tempo på föreläsning Lägg ut labbar tidigare Mer föreläsningar (2

Läs mer

Föreläsning 4 Dagens föreläsning går igenom

Föreläsning 4 Dagens föreläsning går igenom Databasbaserad publicering Föreläsning 4 1 Föreläsning 4 Dagens föreläsning går igenom E/R-modellen, fortsättning Frågor till flera tabeller samtidigt Många-till-många-relationer Läs om E/R-diagram i kapitel

Läs mer

IT i organisationer och databasteknik

IT i organisationer och databasteknik IT i organisationer och databasteknik Föreläsning 5 Analytisk databasdesign Arkitektur hos ett informationssystem Presentation Användargränssnitt via en browser Applikationslogik Data Java servlets som

Läs mer

Skriftlig tentamen i kurserna TDDD12 och TDDB48 Databasteknik 2008-08-11 kl. 14 18

Skriftlig tentamen i kurserna TDDD12 och TDDB48 Databasteknik 2008-08-11 kl. 14 18 LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 1(5) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen Skriftlig tentamen i kurserna TDDD12 och TDDB48 Databasteknik 2008-08-11 kl. 14 18 Lokal T2 och

Läs mer

SQL, nästlade delfrågor 3-19. Nästlade delfrågor. En nästlda delfråga är ett select-from-where uttryck inom where-klausulen i en annan fråga.

SQL, nästlade delfrågor 3-19. Nästlade delfrågor. En nästlda delfråga är ett select-from-where uttryck inom where-klausulen i en annan fråga. SQL, nästlade delfrågor 3-19 Nästlade delfrågor SQL har en mekanism för nästling av delfrågor: En nästlda delfråga är ett select-from-where uttryck inom where-klausulen i en annan fråga. Delfrågor används

Läs mer

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 10 April 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje

Läs mer

! Teori och praktik. ! Ändringar från förra året. ! Examination (tenta, projekt) LiU. ! Varför ni? ! Varför överhuvudtaget? LiU

! Teori och praktik. ! Ändringar från förra året. ! Examination (tenta, projekt) LiU. ! Varför ni? ! Varför överhuvudtaget? LiU Databaser Design och programmering, IDA Kursen, diverse praktiskt Varför databaser? Vad är en databas? Andra viktiga begrepp Kursöversikt Teori och praktik Fö och bok lektioner, labbar i projekt (3,5hp=100h)

Läs mer

NORMALISERING. Mahmud Al Hakim

NORMALISERING. Mahmud Al Hakim NORMALISERING Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se 1 SCHEMA Schema eller databasschema är en beskrivning av vilka data som kan finnas i en databas, oberoende av vilka data (innehållet) som råkar finnas

Läs mer

08/12/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Behövs Föreläsning 8? Kursens (återstående) mål Dagens föreläsning

08/12/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Behövs Föreläsning 8? Kursens (återstående) mål Dagens föreläsning 08/12/14 Behövs Föreläsning 8? Databasteknik och informationssystem DD1370 Idag F7 - (sista nyheterna & repetition) F8 (?) - (repetition, repetition, repetition ) Föreläsning 7 Svara med knapptryckning

Läs mer

Mitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00. Access. Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access. Detta exemplar tillhör:

Mitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00. Access. Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access. Detta exemplar tillhör: Mitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00 Access Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access Detta exemplar tillhör: HT 2003 Innehållsförteckning Tema...1 Databasmiljön...2 Tabeller...2

Läs mer

Databasteori Övningar

Databasteori Övningar Databasteori Övningar Eva L. Ragnemalm November 2009, uppdaterad april 2010 Kapitel 1: ER-modellering Skapa ER-diagram för nedanstående övningar (läs om ERmodeller i boken) 1. Universitetet (Detta är samma

Läs mer

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen Föreläsning 3 Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen Mängder Induktion behöver inte börja från 1, Grundsteget kan vara P (n 0 ) för vilket heltal n 0 som

Läs mer

D0004N 2008-11-24 Databaser I. Greenline. Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5

D0004N 2008-11-24 Databaser I. Greenline. Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5 D0004N 2008-11-24 Databaser I Greenline Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5 Inledning Det här är en mindre rapport om datamodellering. Vi blev tilldelade en kravspecifikation

Läs mer

Ett annat exempel på en E-R modell. En bank. Beskrivning av banken

Ett annat exempel på en E-R modell. En bank. Beskrivning av banken Ett annat exempel på en E-R modell En bank 1 Beskrivning av banken En bankkedja har r på en mängd olika orter i Finland För varje r lagras dess -kod, rets och För er lagras nummer, och En måste ha minst

Läs mer

Kursens mål. Databasteknik TDDB48. Lärare. Kursorganisation. Laborationsinformation. Inlämning av laborationer. Responsible: 2000-01-26

Kursens mål. Databasteknik TDDB48. Lärare. Kursorganisation. Laborationsinformation. Inlämning av laborationer. Responsible: 2000-01-26 Kursens mål Databasteknik TDDB48 http://www.ida.liu.se/~tddb48 Förstå de koncept som ligger bakom databaser och databasorganisation Designa och bygga datamodeller (effektiva filstrukturer) Använda databasfrågespråk

Läs mer

Informationssystem och Databasteknik

Informationssystem och Databasteknik Informationssystem och Databasteknik Föreläsning 4 Relationsmodellen Från konceptuell modell till relationsdatabasschema Inför projektarbetet: - sammansmältning av flera överlappande modeller av samma

Läs mer

Normalisering. Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info.

Normalisering. Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info. Normalisering Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info. Tillbaka i modelleringsfasen. 1NF: Vad menas med ett sammansatt attribut? Exempel:

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Operationer i relationsalgebra. Att söka ut data. Exempel DBschema. Att plocka ut data, forts

Databaser - Design och programmering. Operationer i relationsalgebra. Att söka ut data. Exempel DBschema. Att plocka ut data, forts Databaser Design och programmering Relationsalgebra den matematiska grunden för att bearbeta data representerad i relationsmodellen Operationer i relationsalgebra Två typer av operationer: Operationer

Läs mer

EMPS(NAME, SALARY, DEPT)

EMPS(NAME, SALARY, DEPT) Databaser Design och programmering Relationsalgebra den matematiska grunden för att bearbeta data representerad i relationsmodellen Operationer i relationsalgebra Två typer av operationer: Operationer

Läs mer

Frågeoptimering. Frågeoptimering kapitel 14

Frågeoptimering. Frågeoptimering kapitel 14 Frågeoptimering kapitel 14 Frågeoptimering sid Introduktion 1 Transformering av relationsuttyck 4 Kataloginformation för kostnadsestimering Statisk information för kostnadsestimering Kostnadsbaserad optimering

Läs mer

Design och underhåll av databaser

Design och underhåll av databaser Design och underhåll av databaser 1. Modell av verkligheten 2. Normalformer 3. Introduktion till DDL 4. Skapa databaser 5. Skapa tabeller 6. Skapa index 7. Restriktioner 8. Ta bort databaser, tabeller

Läs mer

Lösningsförslag, tentamen i Databaser

Lösningsförslag, tentamen i Databaser LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(4) Institutionen för datavetenskap Lösningsförslag, tentamen i Databaser 2004-04-20 1. ER-diagram: Matsedel år vecka serveras 1..5 lagas-med Maträtt Ingrediens dag mängd Allergi

Läs mer

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 22 augusti 2006, kl 14-18

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 22 augusti 2006, kl 14-18 Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet TETAME TDDB77 Databaser och Bioinformatik 22 augusti 2006, kl 14-18 Jourhavande lärare: Lena Strömbäck (Patrick Lambrix, 0703-492066) Poäng: Tentan

Läs mer

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 15 mars 2002, kl 14-18

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 15 mars 2002, kl 14-18 Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 15 mars 2002, kl 14-18 Jourhavande lärare: Patrick Lambrix, 2605 Poäng: Tentan består ut av 2 delar. För

Läs mer

Tentamen plus lösningsförslag

Tentamen plus lösningsförslag Inst. för Data- och Systemvetenskap SU/KTH Maria Bergholtz, Paul Johannesson Tentamen plus lösningsförslag 2I-1100 Informationssystem och databasteknik Skriv bara på en sida av pappret Skriv namn på varje

Läs mer

Föreläsning 3 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Vad är ett databashanteringssystem?

Föreläsning 3 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Vad är ett databashanteringssystem? Föreläsning 3 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Vad är ett databashanteringssystem? En mängd program som tillåter användaren att skapa och underhålla

Läs mer

TDDI60 Tekniska databaser

TDDI60 Tekniska databaser Lena Strömbäck 2006-10-13 Skriftlig tentamen i kursen TDDI60 Tekniska databaser Datum: 2006-10-13 Tid: 8-12 Lokal: T2, U3 Hjälpmedel: Engelsk ordlista tillåten ej elektronisk Poängränser: Tentamen består

Läs mer

Tentamen Databasmetodik DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen 8 augusti 2013 kl. 9-13

Tentamen Databasmetodik DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen 8 augusti 2013 kl. 9-13 Institutionen för Data- och Systemvetenskap IT-universitetet Maria Bergholtz Tentamen DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen 8 augusti 203 kl. 9-3 Inga hjälpmedel tillåtna (syntaxsammanställning

Läs mer

Konceptuell modellering

Konceptuell modellering Konceptuell modellering En konceptuell modell beskriver data och datasamband på ett representationsoberoende sätt. Vad modellen sen ska implementeras som/i får inte påverka modellens utformning! Grundbegrepp:

Läs mer

Tentamen 4,5 hp Delkurs: Databaser och databasdesign 7,5hp Tentander: VIP2, MMD2, INF 31-60, ASP

Tentamen 4,5 hp Delkurs: Databaser och databasdesign 7,5hp Tentander: VIP2, MMD2, INF 31-60, ASP Tentamen 4,5 hp Delkurs: Databaser och databasdesign 7,5hp Tentander: VIP2, MMD2, INF 31-60, ASP Skrivtid: 14.30-18.30 Hjälpmedel: papper, penna och radergummi Betygsgränser: G = 36p (60 %), VG = 48p (80

Läs mer

Databasteknik för D1 m fl

Databasteknik för D1 m fl 1 of 5 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Databasteknik för D1 m fl tisdag 10 januari 2017 Gäller som tentamen

Läs mer

Webprogrammering och 729G28 databaser Webprogrammering och databaser Kursöversikt Webprogrammering Designprocessen Lösningsförslag

Webprogrammering och 729G28 databaser Webprogrammering och databaser Kursöversikt Webprogrammering Designprocessen Lösningsförslag 729G28 Webprogrammering och Kursansvarig: Eva Ragnemalm, IDA eva.ragnemalm@liu.se Kursassistent: Anders Märak Leffler anders.marak.leffler@liu.se Webprogrammering och Föreläsning 1: Diverse praktiskt om

Läs mer

Databasens består av: Tabell Kolumner fält Rader poster (varje post är unik)

Databasens består av: Tabell Kolumner fält Rader poster (varje post är unik) Databasföreläsning Databasens består av: Tabell Kolumner fält Rader poster (varje post är unik) Tabeller Personer Databas Nummer Namn Födelseår 1 Tina 1950 2 Siv 1965 3 Olle 1980 Platt databas: all information

Läs mer

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem

Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 24 Augusti 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje

Läs mer

Föreläsning 4 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Normalisering (Analytisk databasdesign)

Föreläsning 4 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Normalisering (Analytisk databasdesign) Föreläsning 4 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Normalisering (Analytisk databasdesign) 1 Vad är en databas? Logiskt sammanhängande mängd av data,

Läs mer

Introduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22

Introduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22 Introduktion UML står för Unified Modeling Language. Det är tänkt att fungera som hjälpmedel vid modellering av alla tänkbara typer av utvecklingsarbeten, inte bara inom dataomdrådet. Det största värdet

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Kursöversikt. Exempel: telefonbok. Varför databaser?

Databaser - Design och programmering. Kursöversikt. Exempel: telefonbok. Varför databaser? Databaser Design och programmering! Diverse praktiskt! Varför databaser?! Vad är en databas?! Andra viktiga begrepp Kursöversikt! Teori och praktik! Samläsning! Olika projekt! Examination (tenta, labb

Läs mer

Databaser - Design och programmering

Databaser - Design och programmering Databaser - Design och programmering Eva L. Ragnemalm, IDA (eva.ragnemalm@liu.se) Fö 1; introduktion Kursen, diverse praktiskt Varför databaser? Vad är en databas? Andra viktiga begrepp 2 Kursöversikt

Läs mer

DIVISIONSEXEMPEL RELATIONSALGEBRA OCH SQL. r s använder vi för att uttrycka frågor där ordet alla figurerar:

DIVISIONSEXEMPEL RELATIONSALGEBRA OCH SQL. r s använder vi för att uttrycka frågor där ordet alla figurerar: DIVISIONSEXEMPEL RELATIONSALGEBRA OCH SQL r s använder vi för att uttrycka frågor där ordet alla figurerar: Ex. Vilka personer har stamkundskort vid ALLA klädesbutiker i stad X? Vilka personer har bankkonto

Läs mer

TDDD12 och TDDD46 Databasteknik. Lena Strömbäck

TDDD12 och TDDD46 Databasteknik. Lena Strömbäck TDDD12 och TDDD46 Databasteknik Lena Strömbäck http://www.ida.liu.se/~tddd12 http://www.ida.liu.se/~tddd46 Vad är en databas? Ett sätt att lagra data på elektroniskt format. Används i dagliga livet, banker,

Läs mer

Relationsalgebra. Varför behöver jag lära mig relationsalgebra?!

Relationsalgebra. Varför behöver jag lära mig relationsalgebra?! Relationsalgebra 1 Varför behöver jag lära mig relationsalgebra?! Relationsmodellen är den datamodell som används i de flesta moderna databassystemen Data beskrivs och lagras som relationer, dvs. som ett

Läs mer

Tentamen i. Databasteknik

Tentamen i. Databasteknik Tentamen i Databasteknik Torsdagen den 10/3 2005 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Allt tänkbart material Använd bara framsidan på varje blad Skriv max en uppgift per blad. Skriv tydligt. Motivera allt.

Läs mer

Pga att (Nummer och Typ) tillsammans bestämmer övriga attribut funktionellt väljer vi (Nummer, Typ) till primärnyckel:

Pga att (Nummer och Typ) tillsammans bestämmer övriga attribut funktionellt väljer vi (Nummer, Typ) till primärnyckel: ÖVNING 1. PRODUKT(Nummer, Namn, Typ, Klass, Prisklass, Vikt, Volym, Fraktkostnad) Nummer, Typ Namn, Klass, Pris, Prisklass, Vikt, Volym, Fraktkostnad Namn, Typ Nummer Typ Klass Pris Prisklass Vikt, Volym,

Läs mer

Databashantering och Beslutsstöd

Databashantering och Beslutsstöd Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Affärssystemprogrammet Databashantering och beslutsstöd, 7,5 hp Examinator Jesper Hakeröd 2011-02-25 Databashantering och Beslutsstöd Namn Innehållsförteckning

Läs mer

ADT Set, Map, Dictionary. Iteratorer TDDD86: DALGP. Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

ADT Set, Map, Dictionary. Iteratorer TDDD86: DALGP. Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet Föreläsning 5 ADT Set, Map, Dictionary. Iteratorer TDDD86: DALGP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 11 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings

Läs mer

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 24 april 2004, kl 14-18

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 24 april 2004, kl 14-18 Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 24 april 2004, kl 14-18 Jourhavande lärare: Pawel Pietrzak (013/28 24 10, 013/21 01 17) Poäng: Tentan

Läs mer

GIS, databasteknik och kartografi. Kursmaterial för databasdelen

GIS, databasteknik och kartografi. Kursmaterial för databasdelen GIS, databasteknik och kartografi Kursmaterial för databasdelen Våren 2004 Innehåll Objekt och objektklasser......................... 3 Samband och sambandsklasser...................... 4 Övningsuppgifter:

Läs mer

TDDI 60 Tekniska databaser

TDDI 60 Tekniska databaser Lena Strömbäck 2004-08-19 Skriftlig tentamen i kursen TDDI 60 Tekniska databaser Datum: 2004-08-19 Tid: 14-18 Lokal: TER1 Hjälpmedel: Engelsk ordlista tillåten ej elektronisk Miniräknare ej programmerbar

Läs mer

CodeX: LDAP-Schema för LADOK

CodeX: LDAP-Schema för LADOK Leif Johansson, Stockholms universitet Detta dokument beskriver ett LDAP-schema och en URN-struktur för LADOKinformation. Syftet är att konstruera ett schema som kan användas för att modellera

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

Tentamen Databasmetodik DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen Lördag 8 juni kl

Tentamen Databasmetodik DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen Lördag 8 juni kl Institutionen för Data- och Systemvetenskap IT-universitetet Maria Bergholtz Tentamen DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen Lördag 8 juni kl. 10-14 Inga hjälpmedel tillåtna (syntaxsammanställning

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna

Inga hjälpmedel är tillåtna Databaser och Affärssystem Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F08A KITEK15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 9-12 (3 timmar) Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

UML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language

UML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language Ett modelleringsspråk : Exempel Fönster Klassnamn Unified Modelling Language Av Booch, Jacobson, Rumbaugh Exempel: En klass position storlek Attribut (instansvariaböe) Resultatet av en sammanslagning av

Läs mer

2NF Hästnamn, KursId, StartDatum, SlutDatum KursId NY!, där RIDKURS.KursId = KURS.KursId 3NF Hästnamn, Art, NY! NY! NY! NY!

2NF Hästnamn, KursId, StartDatum, SlutDatum KursId NY!, där RIDKURS.KursId = KURS.KursId 3NF Hästnamn, Art, NY! NY! NY! NY! ÖVNING 9 2NF HÄST (Hästnamn, Mankhöjd, Favoritmat, Art, Medelvikt, Spiltnummer, Bredd, Höjd) PERSON(Personnummer, Namn, Adress, Telefon) RIDKURS(KursId, StartDatum, SlutDatum, Ledare) KURS(KursId, Svårighetsgrad)

Läs mer

Tentamen 2I1033, IT i Organisationer och Databasteknik lördag 17/4 2004, kl. 10 15 LÖSNINGSFÖRSLAG

Tentamen 2I1033, IT i Organisationer och Databasteknik lördag 17/4 2004, kl. 10 15 LÖSNINGSFÖRSLAG Institutionen för Data- och Systemvetenskap SU/KTH Maria Bergholtz Tentamen 2I033, IT i Organisationer och Databasteknik lördag 7/4 2004, kl. 0 5 LÖSNINGSFÖRSLAG Inga hjälpmedel tillåtna. Skriv bara på

Läs mer

Webservice & ERP-Integration Rapport

Webservice & ERP-Integration Rapport Webservice & ERP-Integration Rapport Hardwood AB Mustafa Lazem 930916-9713 Jonas Ahrne 920325-0379 Hasan Nerjovaj 940130-7195 Stefan Liden 920628-0639 2014-05-18 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Projektbeskrivning...

Läs mer

Sammanfattning 1 (56)

Sammanfattning 1 (56) Sammanfattning GoldPen Computing AB utvecklar bl a programvara för inventering och projektering. Ett program som heter Sting 2000 har utvecklats för inventering av bl a telestolpar. Sting 2000 drivs med

Läs mer

Ett arbetsexempel Faktureringsrutin

Ett arbetsexempel Faktureringsrutin Ett arbetsexempel Faktureringsrutin Detta dokument är skrivet för att i första hand förstå den process som äger rum och vilka steg som man ska genomföra och att förstå vad som utförs i de tre viktiga stegen

Läs mer