Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55"

Transkript

1 Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55

2 Dagens punkter Kursformalia. Allmänna begrepp och idéer. Ordsemantik. 2 / 55

3 Examination Mats Dahllöf håller i kursens första del (10 timmar undervisning) med fokus på semantik och Karin Heppin Friberg den andra delen (10 timmar undervisning) som mest handlar om pragmatik. Två hemtentamina motsvarande kursens två delar. Hemtentamen 1: ut 20/4, deadline inlämning 28/4. (Ansvarig MD.) För godkänt krävs minst 60% rätt på båda tentorna var för sig. För väl godkänt krävs godkänt samt minst 80% rätt summerat. De två tentorna har samma vikt (poängantal). Möjlighet till omexamination: slutet av augusti. 3 / 55

4 Semantikdelen Kursbok: John I. Saeed, 2008, Semantics, 3:e (eller 2:a) upplagan, Wiley-Blackwell. Läs även: Lärarens material (oh, kompendium). Plan (5 tillfällen) (1) Allmän inledning. Ordsemantik. Saeed 1-3. (2) Forts. (3) Satssemantik. Mängdlära. Logiska relationer. MD s kompendium om ML. Saeed 4-6, (4) Forts. (5) Forts. Fokus på övningar. Lösa trådar. 4 / 55

5 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk, (LM 2) redogöra för relationen mellan begrepps definitioner och deras extension, och relationen mellan begrepp, språkanvändares kunskaper och kunskaper i allmänhet, samt diskutera olika teoretiska och empiriska komplikationer förknippade med idén att begrepp fångar ords betydelse, 5 / 55

6 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 3) redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer, (LM 4) redogöra för begreppet logisk konsekvens och utföra elementära analyser baserade på logisk semantik 6 / 55

7 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 5) redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data. (LM 1) (LM 4) i stort sett semantik i mer snäv bemärkelse. (LM 5) är pragmatikdelen. Obs! Numren har olika tyngd. 7 / 55

8 Lärande, undervisning Lära sig teoretiska begrepp kunna tillämpa dem i analys av språkliga material. Semantisk analys är ännu öppnare än grammatisk analys. Sätt att tänka. Försök läsa på och göra övningar i förväg. Ta upp frågor som verkar givande att belysa i klassrummet. (OH och övningar kräver nog mer tid än vad vi schemalagt.) Ofta väldigt lättdiskuterade saker. Jag måste kanske klippa av vissa trådar. 8 / 55

9 Semantiska frågor: Vad betyder uttryck? Deskriptivt: hur används det av folk (idag)? Normativt: vad betyder det egentligen? Etymologiskt: vad betyder det ursprungligen? Tolkning av diskurs: vad betyder en förekomst av ett visst uttryck (i en given kontext)? Jämförelser: Hur förhåller sig två uttrycks betydelser till varandra? Mellan språk? Över tid? Etc. 9 / 55

10 Etymologi ords historia latin svenska engelska tyska franska mus mus mouse Maus souris 10 / 55

11 Etymologi ords historia latin mus sorex svenska mus näbbmus engelska mouse shrew tyska Maus Spitzmaus franska souris musaraigne 11 / 55

12 Etymologi ords historia T.ex. mus (lat.), mouse (eng.), Maus (ty.), mus (sv.). (Små förändringar.) Men souris i franskan... Annan väg: sorex (lat.) är näbbmus (inte en gnagare!) blev souris (typ av gnagare) i fr. Och sork (annan typ av gnagare) i sv. Och shrew (näbbmus) i eng. Näbbmus på fr. då? musaraigne via lat. mus-araneus mus-spindelaktig. 12 / 55

13 Kommunikation och information Hur gör språkanvändare för att uttrycka sin mening eller tolka vad andra menar? M.a.o. Hur överförs information i en diskurs? Hur följer slutsatser ur diskurser (och annan tillgänglig information)? (Logik.) Hur kan diskurser uttrycka mer än vad som sägs explicit? (Pragmatik/retorik.) 13 / 55

14 Läsa bokstavligt exempeltext Två bilar i krock Strax innan klockan åtta på onsdagsmorgonen larmas räddningstjänsten om en trafikolycka på väg 55, vid Erikslund. Två bilar hade krockat, varpå den ena ska ha voltat av vägen, enligt uppgift från Storstockholms räddningscentral. En person ska ha fått föras till sjukhus med lindriga skador. ( ) 14 / 55

15 Några frågor om händelsen Var detta en singelolycka? Var det några fordon inblandade? Stod båda bilarna parkerade när olyckan skedde? Var det någon som noterade händelsen? Inträffade olyckan på en påskafton? Hur kan vi besvara dessa frågor utifrån texten (och annat)? 15 / 55

16 Logisk konsekvens (entailment) Händelsen var en krock mellan två bilar. Händelsen var en krock mellan två fordon. Händelsen var en krock mellan två fordon. Händelsen var inte en singelolycka. Bilen står parkerad. Bilen rör sig inte. Händelsen var en krock mellan två fordon. Något av fordonen rörde sig. Två bilar står parkerade. De två bilarna krockar inte just då. 16 / 55

17 Fler frågor om "Två bilar i krock" Vad hände med den andra bilen? Vad hände med de inblandade som inte fick lindriga skador? Hur säkra är uppgifterna om olyckan? Vad hade de lindriga skadorna för relation till olyckan? Hur gammal var personen som larmade? Vad tyckte journalisten om dessa frågor? Hur besvarar vi dessa? 17 / 55

18 Tolkning i kontext (enligt Grice) Kommunikation är en del av rationellt samarbete inriktat mot gemensamma mål. Vi kommunicerar information utifrån dessa typer av normer (maximer). Och tolkar andra med tanke på detta. Kvalitet ge korrekt information. Kvantitet ge så mycket information som behövs varken mer eller mindre. Relevans ge för syftet användbar information. Sätt kommunicera så lättbegripligt som möjligt. Tolkning i kontext på detta sätt räknas som en fråga för pragmatiken. 18 / 55

19 Semantik tillämpningar Språkhistoria mat/meat, flesh/fläsk, gård/gärde/yard/garden. Semantisk typologi, t.ex. avseende färgsystem. Psykolingvistik: Hur fungerar de psykologiska mekanismerna bakom semantiska processer (produktion/perception)? Läromedel för språkundervisning. Lexikon: lexikografi. Reglering av språkanvändning, t.ex. i teknisk terminologi, sociala sammanhang, etc. Översättningsteori, maskinöversättning Dokumentsökning, text mining. 19 / 55

20 Kursens innehåll semantik Semantik: Språkliga uttrycks betydelse. Hur bör vi analysera betydelser? Hur anknyter språket till världen och till tänkandet? Lexikal semantik: Hur förhåller sig ord till varandra? Semantiska relationer och nätverk, semantisk komponentanalys. Satssemantik: Vad betyder satser? Givet de ingående ordens betydelser kompositionell semantik. Logisk analys. 20 / 55

21 Kursens innehåll pragmatik Pragmatik: Språkets användning. Relationen mellan semantik och pragmatik. Deixis: situationsberoende referens. Presupposition: inbyggda antaganden hos begrepp och meningar. Talhandlingar: Kommunikation innebär att man utför sociala handlingar (Austin, Searle) Konversationella maximer och implikatur: implicit överförd information (Grice). 21 / 55

22 Naturliga språk, lingvistikens bild Språkets formsida Fonologi: Om språkets fonem och hur de får sättas samman (fonotax). Morfologi: Om språkets morfem och ordbildning. Syntax: Om hur ord får sättas samman till fraser och satser. 22 / 55

23 Naturliga språk, lingvistikens bild Språkets innehållssida Lexikal semantik: Om ords (och morfems) betydelse. Kompositionell semantik: Om frasers och satsers betydelse. Pragmatik: Om hur man använder uttryck med viss betydelse för att kommunicera olika saker i givna sammanhang. Betydelse bokstavligt, som begränsade språkliga principer. 23 / 55

24 Dubbel artikulation Naturliga språks uttryckssida kan klippas upp i... Minimala betydelseskiljande enheter: fonem (språkljud) och grafem (bokstäver, etc.). T.ex. l vs n vs t (bil vs bin vs bit), b vs p vs s (bil vs pil vs sil). Minimala betydelsebärande enheter: morfem. T.ex. brand-bil-en-s. (Specialfall: morfem vars formsida bara omfattar ett fonem, t.ex. i och å i svenskan.) Ett fåtal fonem/grafem (kanske i ett typiskt språk) kan pusslas ihop till många tusen morfem. 24 / 55

25 Kompositionalitet Naturliga språks uttryckssida kan klippas upp i... Minimala betydelsebärande enheter morfem. (Eller: ord.) Enheter vars betydelse är sammansatt ( komponerad ) utifrån delarnas betydelser (och deras syntaktiska kombination). Morfemen (kanske i ett typiskt språk) kan pusslas ihop till extremt många meningar. 25 / 55

26 Kompositionalitet Syntaktiskt sammansatta uttrycks betydelse bestäms av... delarnas betydelser [som studeras i den lexikala semantiken] och deras syntaktiska kombinationssätt [studeras den kompositionella semantiken] Viktig del av bokstavlig betydelse och strikt logik. Men opererar under pragmatiska begränsningar. 26 / 55

27 Kompositionalitet konsekvenser Vi kan formulera extremt många utsagor och resonera utifrån dem. Vi kan begripa lika många möjliga tankeinnehåll. Språkets och tankens rikedom avspeglar varandra. (I viss mån finns kanske satser som inte går att tänka och tankar som inte kan formuleras.) 27 / 55

28 Ordbegrepp: lemma, lexem, m.m. Konkreta ord: ordförekomster, löpord. Ordtypsbegrepp vi bör skilja på: Lemma: Ett uppslagsord som följer ett böjningsmönster (för en viss ordklass). Det kan stå för flera begrepp/lexem. T.ex. substantivet ben. Lexem: En betydelse (ett begrepp) inordnad under ett lemma. T.ex. för substantivet ben: (1) Typ av extremitet, (2) del av skelett, etc. Böjningsformer: Lemmat kan uppträda i olika böjningsformer. T.ex. ben (singularis), benet, ben (pluralis), benen, etc. Graford: definierade av stavning. 28 / 55

29 Lexikal mångtydighet Polysemi: ett ord (en ordklass, ett böjningsmönster, ett ursprung) flera betydelser. T.ex. figur, mus, barn, bidrag, häftig, spela. Polysemi uppstår genom betydelseförskjutningar som lexikaliseras och är mycket vanligt. Homonymi: två ord (olika böjningsmönster och/eller ursprung) med samma form-sida. T.ex. bok, lapp, vara. (Kan tillhöra olika ordklass.) Homonymi uppstår genom tillfälligheter och är mindre vanligt än polysemi. Om skriftbaserad: Homografi, t.ex. banan, tomt, tomten, strider. Om ljudbaserad: Homofoni, t.ex. kol/kål, släkt/släckt. 29 / 55

30 Betydelseförskjutning Ords (och andra uttrycks) betydelser kan förskjutas, t.ex. genom metafor. Detta är en typisk egenskap hos naturliga språk. ni försvarar det i ord men inte i form av pengar, och det är pengar Banverket behöver för att kunna upprätthålla det kapillära nätet. [... ] Det är Banverkets anslag som visar vad som gäller, inte vad det är för blomsterspråk i propositionen. (KARIN SVENSSON SMITH, Riksdagen, ). En betydelseförskjutning (t.ex. en metafor) kan vara tillfällig eller lexikaliserad. 30 / 55

31 Betydelseförskjutningar, exempel Ords betydelser kan modifieras av kontexten. Ibland lexikaliseras den nya betydelsen jämte den gamla polysemin ökar. metafor (likhetsbaserad): (dator)mus, (stols)ben, sänkning (av räntan). pars pro toto: olja för oljemålning, England för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Abstraktivering: Boken (föremål/verk) är sliten vs publicerades / 55

32 Ord står för kategorier Att en svamp smakar gott är ingen garanti för att den är säker att äta! Plocka bara svampar som du är säker på är bra matsvampar. Många svamparter producerar naturliga gifter några av dem är väldigt otrevliga och kan leda till stor skada om svampen äts. Kategorier av vad? Övriga ord hur fungerar de? 32 / 55

33 Kategorier av vad? Materiella objekt (svampar, gifter). Ordklass typiskt substantiv. Abstrakta objekt (svamparter, garantier). Tillstånd och processer (smakar, äta, producerar, säker, leda, skada) ofta dynamiska och med flera rollinnehavare (någon äter något). Ordklass verb, substantiv, adjektiv, olika vinklingar. är ingen garanti / garanterar inte Vad är det som finns? Ur språkets synvinkel? Ur en viss teoretisk synvinkel? (Ontologi.) 33 / 55

34 Begrepp, lexikalisering Vissa begrepp är kopplade till ord. Andra måste uttryckas med komplexa fraser. T.ex. Sv. morfar eller farfar (motsvarande grandfather). Eng. maternal grandfather (motsvarande morfar). Begreppssystem språkberoende. Gäller även begrepps vanlighet. Jfr. syskon/sibling. Fraser kan lexikaliseras, t.ex. hålla tand för tunga, sätta tänderna i, etc. 34 / 55

35 Begrepp Vem bestämmer begrepps innehåll? T.ex.: Finns det auktoriteter vi bör lita mer på än andra? Finns det kulturella, andra sociala, historiska, skillnader? Vilket perspektiv har ett begrepp: T.ex. schwarzwaldtårta: konditorns hantverk, utseendet, smaken... guld, nikotin: vetenskapligt, mer vardagligt... I vilka sammanhang används det? Definitioner av begrepp ofta kontroversiella: hälsa, fattigdom, rasism; särskilt vissa juridiska begrepp, som äktenskap, våldtäkt (konsekvenser för moral och rättsskipning). 35 / 55

36 Schwarzwaldtårta svensk variant (1) Tårta som består av tårtbottnar av maräng varvade med vispad grädde och garnerad med choklad. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) 36 / 55

37 Schwarzwaldtårta tysk variant (2) Tårta som består av en fluffig chokladbotten med mellanlager av körsbär/körsbärsmarmelad och garnerad med körsbär och grädde. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) 37 / 55

38 Definitioner begrepps innehåll Definitionen av ett begrepp: villkor som analyserar begreppet och klargör vad som krävs av saker som exemplifierar begreppet: nödvändiga och tillräckliga villkor. Nödvändiga villkor (var för sig): alla exempel skall uppfylla villkoren. Annars: för liten extension exempel exkluderas. Tillräckliga villkor (sammantaget): villkoren skall utesluta alla icke-exempel. Annars: för stor extension icke-exempel inkluderas. Villkoren klargör ett begrepps extension och innehåll. 38 / 55

39 Definitioner, exempel Informella definitioner, lätt redigerade, från sv.wikipedia.org. Confitering är en gammal konserverings- och tillagningsmetod som innebär att man först saltar och sedan långsamt kokar in kött, fågel eller fisk i fett. En musiker är en person som yrkesmässigt utövar musik. En pirog är en maträtt bestående av deginbakad fyllning. En stol är en sittmöbel avsedd för en person. Definitionerna bygger på andra begrepp och kunskaper. 39 / 55

40 Extension Extensionen för ett begrepp/ord: mängden/klassen av objekt som exemplifierar begreppet. Begreppet står t.ex. för en egenskap och extensionen innehåller objekten som har egenskapen (vid en viss tidpunkt). Extensionen till prinsesstårta är mängden av alla prinsesstårtor. Extensionen till sover är mängden av alla varelser som sover. Extensionen till frätande är mängden av alla/all substans(er) som är frätande. 40 / 55

41 Kategorier är generella Kategorier är generella i den bemärkelsen att de kan tillämpas på nya saker. T.ex stöter vi ofta på nya svampar, nya milda smaker, och kan klassificera dem som det. (Och saker som inte kan klassificeras under ett visst begrepp.) T.ex. Plocka bara svampar som du säkert känner igen som ätliga. Flera av de mest giftiga svamparna har mycket mild smak. ( Poängen är att detta bör beaktas när man i framtiden plockar/äter svamp. 41 / 55

42 Kategorier är generella Psykologiskt sett existerar kategorier och begrepp som komponenter i system av föreställningar och beteendemönster. Utifrån extensionen (eller exempel från den) kan man analysera begreppen, och vice versa. 42 / 55

43 Kategorier är generella Begrepp tillämpas när vi stöter på saker som vi klassificerar som exempel eller icke-exempel på kategorin. Det finns t.ex. miljardtals svampar och hundar och ännu fler icke-exempel. Begreppen kan också användas i t.ex. modalt resonerande och i fiktion. ( En hund skulle bli undernärd om den bara fick äta svamp.) 43 / 55

44 Extension/referens Man kan referera till (syfta på) saker och göra utsagor om dem. den där hunden kan referera till ett visst objekt i substantivet hund s extension. Ordbetydelser ger begränsningar; konkret referens är ett pragmatiskt kontextbundet fenomen. Frasen den där hunden har en viss betydelse, men för att förstå vilken hund som avses måste man ha ytterligare information från kontexten. den och det, kan referera till ett tidigare nämnt objekt utan att beskriva den/det. (Bara singular/grammatiskt genus.) 44 / 55

45 Definitioner ur svensk lagstiftning Ur Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Bil: Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Buss: En bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Lätt buss: En buss med en totalvikt av högst 3,5 ton. 45 / 55

46 Definition, exempel X är en bil om och endast om (e 1 ) X är ett motorfordon och (e2 ) X är försett med tre eller flera hjul eller (e3 ) X är försett medar eller (e4 ) X är försett med band, och (e 5 ) X inte är att anse som en motorcykel eller en moped. 46 / 55

47 Synonymi Synonymi: olika ord med (ungefär) samma betydelse. Ex. kvinna dam fruntimmer Ex. pojke gosse kille grabb Extensionell synonymi: två ord har (i stort sett) samma extension. Associationer till kontexter och därmed stilistiska egenskaper varierar för det mesta. Översättning bygger på tvärspråklig synonymi. 47 / 55

48 Hyponymi Underordnat begrepp hyponym till överordnat. Överordnat begrepp hyperonym till underordnat. Bildar serier och hierarkier: Ex. man människa däggdjur djur varelse schwarzwaldtårta tårta bakverk Ett underordnat begrepps extension är en delmängd till det överordnade begreppets extension. Ger en struktur åt våra begreppssystem och vårt tänkande. 48 / 55

49 Motsatser En grupp av olika relationer. Ömsesidig uteslutning, d.v.s. extensionerna saknar gemensamma element. Konträr motsats då detta är tvåfaldigt, t.ex.: Juridiska könen man och kvinna indelar folkbokförda personer. sova (vara) vaken. 49 / 55

50 Fler motsatser Gradmotsatser: motpoler på skalor. T.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Förstås relativt: En liten elefant kan vara ett stort djur. (Extensionell analys svårare.) Omvända relationer: Samma basrelation kan betraktas ur olika synvinklar. T.ex. äga tillhöra, köpa sälja. Härlett motsatsartade. T.ex. värma upp kyla ned. Det finns ganska många olika begreppsliga samband som känns som motsatser. 50 / 55

51 Begreppshierarki möbel sittmöbel bord förvaringsmöbel stol soffa matbord soffbord skåp byrå fåtölj Ett barnbegrepp är underordnat sin förälder ; syskon är ömsesidigt uteslutande. 51 / 55

52 Begreppshierarkiers logik Viktiga tankeregler som tillämpas i samband med begreppshierarkier. Alla fåtöljer är stolar, och därmed sittmöbler, och därmed möbler. Inga fåtöljer är soffor. Inga fåtöljer är bord. Vi kan använda ordet möbel för att täcka in både fåtöljer och soffor. 52 / 55

53 Begreppshierarki (biologi) organism arké eukaryot eubakterie amöba djur svamp däggdjur kräldjur Liten del av biologins systematik. 53 / 55

54 Semantiska fält Begrepp kan dela in en domän på ett visst sätt, med viss systematik. ålder\art människa nötkreatur hund ung : flicka : kviga valp : pojke : tjurkalv vuxen : kvinna : ko : tik : man : tjur : hanhund (Viss förenkling här.) Begreppsextensionerna uppstår genom skärningar mellan 3 artbegrepp, 2 åldersbegrepp och 2 könsbegrepp. Könsdistinktionen neutraliserad för valp. 54 / 55

55 Ett annat semantiskt fält sinne neutral perc. aktiv perc. förnimbarhet syn se titta på synas, glänsa hörsel höra lyssna på låta, ljuda, bullra lukt känna lukten av lukta på lukta, stinka smak känna smaken av smaka på smaka känsel känna känna på kännas 55 / 55

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 1 Grundläggande strukturella drag hos språk Reproducerbarhet:

Läs mer

Mer om begrepp och lexikal semantik.

Mer om begrepp och lexikal semantik. 1 / 65 Semantik och pragmatik (2) Mer om begrepp och lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014 2 / 65 Dagens punkter Lite repetition Begrepp och definitioner

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie om lexikal semantik http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2009 Extension (igen) Extensionen för

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik (serie 5) Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Lexikal semantik. Satser. Logik.

Lexikal semantik. Satser. Logik. 1 / 44 Semantik och pragmatik (3) Lexikal semantik. Satser. Logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2014. Korr. 140204. 2 / 44 Dagens punkter Lexikal semantik, forts. Satssemantik

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2009 1 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Begrepp (repetition) T.ex. företag, katedral, bakelse,

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål. Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

2 Mängdlärans grundbegrepp

2 Mängdlärans grundbegrepp UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och

Läs mer

Semantik och Pragmatik

Semantik och Pragmatik Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Logik och semantik Mats Dahllöf, 2005-05-20. Plan Sanning och logik. Logik i lexikala begreppssystem. Logik i satsinnehåll. Aristotelisk logik. (En enkel typ av formalisering. För

Läs mer

Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45

Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45 Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars 2015 1 / 45 Idag Mer om ordsemantik. Olika typer av ord och ordbetydelser. 2 / 45 Semantik, grammatik,

Läs mer

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!

Läs mer

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka

Läs mer

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.

Läs mer

Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE. En introduktion till semantik och pragmatik

Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE. En introduktion till semantik och pragmatik Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE En introduktion till semantik och pragmatik Institutionen för lingvistik och filologi 2009 (Som utgiven av Studentlitteratur 1999.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier

Läs mer

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Flera nivåer i språkets uppbyggnad Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp 729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer

Läs mer

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Engelsk litteraturvetenskap, 6 högskolepoäng eller Engelsk språkvetenskap, 6

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits

Läs mer

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska

Läs mer

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Avdelningen för baltiska språk BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING, kunskapsformer och betygsskalor Varje

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Grammatik och översättning, 5 högskolepoäng Skriftlig framställning, 4 högskolepoäng

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Svenska som andraspråk GR (A), Svensk grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv A2, 7,5 hp

Svenska som andraspråk GR (A), Svensk grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv A2, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Svensk grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv A2, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Swedish Grammar in a Cross-language Perspective A2, 7,5

Läs mer

Engelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag)

Engelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag) 1EN000 Engelska A, Allmän inriktning 30.0 hp 1EN000 English A, General Course 30.0 credits Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska Betygsskala* För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman

Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language Semantik och pragmatik hos längre yttranden Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language Studieobjekt - fenomen & teorier Hela yttranden eller bidrag, meningar Meningssemantik - logik,

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER FR1111 Franska: Grundkurs, 30 högskolepoäng French: Introductory Level, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer