Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55

Transkript

1 Semantik och pragmatik (1) Inledning. Lexikal semantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 55

2 Dagens punkter Kursformalia. Allmänna begrepp och idéer. Ordsemantik. 2 / 55

3 Examination Mats Dahllöf håller i kursens första del (10 timmar undervisning) med fokus på semantik och Karin Heppin Friberg den andra delen (10 timmar undervisning) som mest handlar om pragmatik. Två hemtentamina motsvarande kursens två delar. Hemtentamen 1: ut 20/4, deadline inlämning 28/4. (Ansvarig MD.) För godkänt krävs minst 60% rätt på båda tentorna var för sig. För väl godkänt krävs godkänt samt minst 80% rätt summerat. De två tentorna har samma vikt (poängantal). Möjlighet till omexamination: slutet av augusti. 3 / 55

4 Semantikdelen Kursbok: John I. Saeed, 2008, Semantics, 3:e (eller 2:a) upplagan, Wiley-Blackwell. Läs även: Lärarens material (oh, kompendium). Plan (5 tillfällen) (1) Allmän inledning. Ordsemantik. Saeed 1-3. (2) Forts. (3) Satssemantik. Mängdlära. Logiska relationer. MD s kompendium om ML. Saeed 4-6, (4) Forts. (5) Forts. Fokus på övningar. Lösa trådar. 4 / 55

5 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk, (LM 2) redogöra för relationen mellan begrepps definitioner och deras extension, och relationen mellan begrepp, språkanvändares kunskaper och kunskaper i allmänhet, samt diskutera olika teoretiska och empiriska komplikationer förknippade med idén att begrepp fångar ords betydelse, 5 / 55

6 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 3) redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer, (LM 4) redogöra för begreppet logisk konsekvens och utföra elementära analyser baserade på logisk semantik 6 / 55

7 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 5) redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data. (LM 1) (LM 4) i stort sett semantik i mer snäv bemärkelse. (LM 5) är pragmatikdelen. Obs! Numren har olika tyngd. 7 / 55

8 Lärande, undervisning Lära sig teoretiska begrepp kunna tillämpa dem i analys av språkliga material. Semantisk analys är ännu öppnare än grammatisk analys. Sätt att tänka. Försök läsa på och göra övningar i förväg. Ta upp frågor som verkar givande att belysa i klassrummet. (OH och övningar kräver nog mer tid än vad vi schemalagt.) Ofta väldigt lättdiskuterade saker. Jag måste kanske klippa av vissa trådar. 8 / 55

9 Semantiska frågor: Vad betyder uttryck? Deskriptivt: hur används det av folk (idag)? Normativt: vad betyder det egentligen? Etymologiskt: vad betyder det ursprungligen? Tolkning av diskurs: vad betyder en förekomst av ett visst uttryck (i en given kontext)? Jämförelser: Hur förhåller sig två uttrycks betydelser till varandra? Mellan språk? Över tid? Etc. 9 / 55

10 Etymologi ords historia latin svenska engelska tyska franska mus mus mouse Maus souris 10 / 55

11 Etymologi ords historia latin mus sorex svenska mus näbbmus engelska mouse shrew tyska Maus Spitzmaus franska souris musaraigne 11 / 55

12 Etymologi ords historia T.ex. mus (lat.), mouse (eng.), Maus (ty.), mus (sv.). (Små förändringar.) Men souris i franskan... Annan väg: sorex (lat.) är näbbmus (inte en gnagare!) blev souris (typ av gnagare) i fr. Och sork (annan typ av gnagare) i sv. Och shrew (näbbmus) i eng. Näbbmus på fr. då? musaraigne via lat. mus-araneus mus-spindelaktig. 12 / 55

13 Kommunikation och information Hur gör språkanvändare för att uttrycka sin mening eller tolka vad andra menar? M.a.o. Hur överförs information i en diskurs? Hur följer slutsatser ur diskurser (och annan tillgänglig information)? (Logik.) Hur kan diskurser uttrycka mer än vad som sägs explicit? (Pragmatik/retorik.) 13 / 55

14 Läsa bokstavligt exempeltext Två bilar i krock Strax innan klockan åtta på onsdagsmorgonen larmas räddningstjänsten om en trafikolycka på väg 55, vid Erikslund. Två bilar hade krockat, varpå den ena ska ha voltat av vägen, enligt uppgift från Storstockholms räddningscentral. En person ska ha fått föras till sjukhus med lindriga skador. ( ) 14 / 55

15 Några frågor om händelsen Var detta en singelolycka? Var det några fordon inblandade? Stod båda bilarna parkerade när olyckan skedde? Var det någon som noterade händelsen? Inträffade olyckan på en påskafton? Hur kan vi besvara dessa frågor utifrån texten (och annat)? 15 / 55

16 Logisk konsekvens (entailment) Händelsen var en krock mellan två bilar. Händelsen var en krock mellan två fordon. Händelsen var en krock mellan två fordon. Händelsen var inte en singelolycka. Bilen står parkerad. Bilen rör sig inte. Händelsen var en krock mellan två fordon. Något av fordonen rörde sig. Två bilar står parkerade. De två bilarna krockar inte just då. 16 / 55

17 Fler frågor om "Två bilar i krock" Vad hände med den andra bilen? Vad hände med de inblandade som inte fick lindriga skador? Hur säkra är uppgifterna om olyckan? Vad hade de lindriga skadorna för relation till olyckan? Hur gammal var personen som larmade? Vad tyckte journalisten om dessa frågor? Hur besvarar vi dessa? 17 / 55

18 Tolkning i kontext (enligt Grice) Kommunikation är en del av rationellt samarbete inriktat mot gemensamma mål. Vi kommunicerar information utifrån dessa typer av normer (maximer). Och tolkar andra med tanke på detta. Kvalitet ge korrekt information. Kvantitet ge så mycket information som behövs varken mer eller mindre. Relevans ge för syftet användbar information. Sätt kommunicera så lättbegripligt som möjligt. Tolkning i kontext på detta sätt räknas som en fråga för pragmatiken. 18 / 55

19 Semantik tillämpningar Språkhistoria mat/meat, flesh/fläsk, gård/gärde/yard/garden. Semantisk typologi, t.ex. avseende färgsystem. Psykolingvistik: Hur fungerar de psykologiska mekanismerna bakom semantiska processer (produktion/perception)? Läromedel för språkundervisning. Lexikon: lexikografi. Reglering av språkanvändning, t.ex. i teknisk terminologi, sociala sammanhang, etc. Översättningsteori, maskinöversättning Dokumentsökning, text mining. 19 / 55

20 Kursens innehåll semantik Semantik: Språkliga uttrycks betydelse. Hur bör vi analysera betydelser? Hur anknyter språket till världen och till tänkandet? Lexikal semantik: Hur förhåller sig ord till varandra? Semantiska relationer och nätverk, semantisk komponentanalys. Satssemantik: Vad betyder satser? Givet de ingående ordens betydelser kompositionell semantik. Logisk analys. 20 / 55

21 Kursens innehåll pragmatik Pragmatik: Språkets användning. Relationen mellan semantik och pragmatik. Deixis: situationsberoende referens. Presupposition: inbyggda antaganden hos begrepp och meningar. Talhandlingar: Kommunikation innebär att man utför sociala handlingar (Austin, Searle) Konversationella maximer och implikatur: implicit överförd information (Grice). 21 / 55

22 Naturliga språk, lingvistikens bild Språkets formsida Fonologi: Om språkets fonem och hur de får sättas samman (fonotax). Morfologi: Om språkets morfem och ordbildning. Syntax: Om hur ord får sättas samman till fraser och satser. 22 / 55

23 Naturliga språk, lingvistikens bild Språkets innehållssida Lexikal semantik: Om ords (och morfems) betydelse. Kompositionell semantik: Om frasers och satsers betydelse. Pragmatik: Om hur man använder uttryck med viss betydelse för att kommunicera olika saker i givna sammanhang. Betydelse bokstavligt, som begränsade språkliga principer. 23 / 55

24 Dubbel artikulation Naturliga språks uttryckssida kan klippas upp i... Minimala betydelseskiljande enheter: fonem (språkljud) och grafem (bokstäver, etc.). T.ex. l vs n vs t (bil vs bin vs bit), b vs p vs s (bil vs pil vs sil). Minimala betydelsebärande enheter: morfem. T.ex. brand-bil-en-s. (Specialfall: morfem vars formsida bara omfattar ett fonem, t.ex. i och å i svenskan.) Ett fåtal fonem/grafem (kanske i ett typiskt språk) kan pusslas ihop till många tusen morfem. 24 / 55

25 Kompositionalitet Naturliga språks uttryckssida kan klippas upp i... Minimala betydelsebärande enheter morfem. (Eller: ord.) Enheter vars betydelse är sammansatt ( komponerad ) utifrån delarnas betydelser (och deras syntaktiska kombination). Morfemen (kanske i ett typiskt språk) kan pusslas ihop till extremt många meningar. 25 / 55

26 Kompositionalitet Syntaktiskt sammansatta uttrycks betydelse bestäms av... delarnas betydelser [som studeras i den lexikala semantiken] och deras syntaktiska kombinationssätt [studeras den kompositionella semantiken] Viktig del av bokstavlig betydelse och strikt logik. Men opererar under pragmatiska begränsningar. 26 / 55

27 Kompositionalitet konsekvenser Vi kan formulera extremt många utsagor och resonera utifrån dem. Vi kan begripa lika många möjliga tankeinnehåll. Språkets och tankens rikedom avspeglar varandra. (I viss mån finns kanske satser som inte går att tänka och tankar som inte kan formuleras.) 27 / 55

28 Ordbegrepp: lemma, lexem, m.m. Konkreta ord: ordförekomster, löpord. Ordtypsbegrepp vi bör skilja på: Lemma: Ett uppslagsord som följer ett böjningsmönster (för en viss ordklass). Det kan stå för flera begrepp/lexem. T.ex. substantivet ben. Lexem: En betydelse (ett begrepp) inordnad under ett lemma. T.ex. för substantivet ben: (1) Typ av extremitet, (2) del av skelett, etc. Böjningsformer: Lemmat kan uppträda i olika böjningsformer. T.ex. ben (singularis), benet, ben (pluralis), benen, etc. Graford: definierade av stavning. 28 / 55

29 Lexikal mångtydighet Polysemi: ett ord (en ordklass, ett böjningsmönster, ett ursprung) flera betydelser. T.ex. figur, mus, barn, bidrag, häftig, spela. Polysemi uppstår genom betydelseförskjutningar som lexikaliseras och är mycket vanligt. Homonymi: två ord (olika böjningsmönster och/eller ursprung) med samma form-sida. T.ex. bok, lapp, vara. (Kan tillhöra olika ordklass.) Homonymi uppstår genom tillfälligheter och är mindre vanligt än polysemi. Om skriftbaserad: Homografi, t.ex. banan, tomt, tomten, strider. Om ljudbaserad: Homofoni, t.ex. kol/kål, släkt/släckt. 29 / 55

30 Betydelseförskjutning Ords (och andra uttrycks) betydelser kan förskjutas, t.ex. genom metafor. Detta är en typisk egenskap hos naturliga språk. ni försvarar det i ord men inte i form av pengar, och det är pengar Banverket behöver för att kunna upprätthålla det kapillära nätet. [... ] Det är Banverkets anslag som visar vad som gäller, inte vad det är för blomsterspråk i propositionen. (KARIN SVENSSON SMITH, Riksdagen, ). En betydelseförskjutning (t.ex. en metafor) kan vara tillfällig eller lexikaliserad. 30 / 55

31 Betydelseförskjutningar, exempel Ords betydelser kan modifieras av kontexten. Ibland lexikaliseras den nya betydelsen jämte den gamla polysemin ökar. metafor (likhetsbaserad): (dator)mus, (stols)ben, sänkning (av räntan). pars pro toto: olja för oljemålning, England för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Abstraktivering: Boken (föremål/verk) är sliten vs publicerades / 55

32 Ord står för kategorier Att en svamp smakar gott är ingen garanti för att den är säker att äta! Plocka bara svampar som du är säker på är bra matsvampar. Många svamparter producerar naturliga gifter några av dem är väldigt otrevliga och kan leda till stor skada om svampen äts. Kategorier av vad? Övriga ord hur fungerar de? 32 / 55

33 Kategorier av vad? Materiella objekt (svampar, gifter). Ordklass typiskt substantiv. Abstrakta objekt (svamparter, garantier). Tillstånd och processer (smakar, äta, producerar, säker, leda, skada) ofta dynamiska och med flera rollinnehavare (någon äter något). Ordklass verb, substantiv, adjektiv, olika vinklingar. är ingen garanti / garanterar inte Vad är det som finns? Ur språkets synvinkel? Ur en viss teoretisk synvinkel? (Ontologi.) 33 / 55

34 Begrepp, lexikalisering Vissa begrepp är kopplade till ord. Andra måste uttryckas med komplexa fraser. T.ex. Sv. morfar eller farfar (motsvarande grandfather). Eng. maternal grandfather (motsvarande morfar). Begreppssystem språkberoende. Gäller även begrepps vanlighet. Jfr. syskon/sibling. Fraser kan lexikaliseras, t.ex. hålla tand för tunga, sätta tänderna i, etc. 34 / 55

35 Begrepp Vem bestämmer begrepps innehåll? T.ex.: Finns det auktoriteter vi bör lita mer på än andra? Finns det kulturella, andra sociala, historiska, skillnader? Vilket perspektiv har ett begrepp: T.ex. schwarzwaldtårta: konditorns hantverk, utseendet, smaken... guld, nikotin: vetenskapligt, mer vardagligt... I vilka sammanhang används det? Definitioner av begrepp ofta kontroversiella: hälsa, fattigdom, rasism; särskilt vissa juridiska begrepp, som äktenskap, våldtäkt (konsekvenser för moral och rättsskipning). 35 / 55

36 Schwarzwaldtårta svensk variant (1) Tårta som består av tårtbottnar av maräng varvade med vispad grädde och garnerad med choklad. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) 36 / 55

37 Schwarzwaldtårta tysk variant (2) Tårta som består av en fluffig chokladbotten med mellanlager av körsbär/körsbärsmarmelad och garnerad med körsbär och grädde. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) 37 / 55

38 Definitioner begrepps innehåll Definitionen av ett begrepp: villkor som analyserar begreppet och klargör vad som krävs av saker som exemplifierar begreppet: nödvändiga och tillräckliga villkor. Nödvändiga villkor (var för sig): alla exempel skall uppfylla villkoren. Annars: för liten extension exempel exkluderas. Tillräckliga villkor (sammantaget): villkoren skall utesluta alla icke-exempel. Annars: för stor extension icke-exempel inkluderas. Villkoren klargör ett begrepps extension och innehåll. 38 / 55

39 Definitioner, exempel Informella definitioner, lätt redigerade, från sv.wikipedia.org. Confitering är en gammal konserverings- och tillagningsmetod som innebär att man först saltar och sedan långsamt kokar in kött, fågel eller fisk i fett. En musiker är en person som yrkesmässigt utövar musik. En pirog är en maträtt bestående av deginbakad fyllning. En stol är en sittmöbel avsedd för en person. Definitionerna bygger på andra begrepp och kunskaper. 39 / 55

40 Extension Extensionen för ett begrepp/ord: mängden/klassen av objekt som exemplifierar begreppet. Begreppet står t.ex. för en egenskap och extensionen innehåller objekten som har egenskapen (vid en viss tidpunkt). Extensionen till prinsesstårta är mängden av alla prinsesstårtor. Extensionen till sover är mängden av alla varelser som sover. Extensionen till frätande är mängden av alla/all substans(er) som är frätande. 40 / 55

41 Kategorier är generella Kategorier är generella i den bemärkelsen att de kan tillämpas på nya saker. T.ex stöter vi ofta på nya svampar, nya milda smaker, och kan klassificera dem som det. (Och saker som inte kan klassificeras under ett visst begrepp.) T.ex. Plocka bara svampar som du säkert känner igen som ätliga. Flera av de mest giftiga svamparna har mycket mild smak. ( Poängen är att detta bör beaktas när man i framtiden plockar/äter svamp. 41 / 55

42 Kategorier är generella Psykologiskt sett existerar kategorier och begrepp som komponenter i system av föreställningar och beteendemönster. Utifrån extensionen (eller exempel från den) kan man analysera begreppen, och vice versa. 42 / 55

43 Kategorier är generella Begrepp tillämpas när vi stöter på saker som vi klassificerar som exempel eller icke-exempel på kategorin. Det finns t.ex. miljardtals svampar och hundar och ännu fler icke-exempel. Begreppen kan också användas i t.ex. modalt resonerande och i fiktion. ( En hund skulle bli undernärd om den bara fick äta svamp.) 43 / 55

44 Extension/referens Man kan referera till (syfta på) saker och göra utsagor om dem. den där hunden kan referera till ett visst objekt i substantivet hund s extension. Ordbetydelser ger begränsningar; konkret referens är ett pragmatiskt kontextbundet fenomen. Frasen den där hunden har en viss betydelse, men för att förstå vilken hund som avses måste man ha ytterligare information från kontexten. den och det, kan referera till ett tidigare nämnt objekt utan att beskriva den/det. (Bara singular/grammatiskt genus.) 44 / 55

45 Definitioner ur svensk lagstiftning Ur Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Bil: Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Buss: En bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Lätt buss: En buss med en totalvikt av högst 3,5 ton. 45 / 55

46 Definition, exempel X är en bil om och endast om (e 1 ) X är ett motorfordon och (e2 ) X är försett med tre eller flera hjul eller (e3 ) X är försett medar eller (e4 ) X är försett med band, och (e 5 ) X inte är att anse som en motorcykel eller en moped. 46 / 55

47 Synonymi Synonymi: olika ord med (ungefär) samma betydelse. Ex. kvinna dam fruntimmer Ex. pojke gosse kille grabb Extensionell synonymi: två ord har (i stort sett) samma extension. Associationer till kontexter och därmed stilistiska egenskaper varierar för det mesta. Översättning bygger på tvärspråklig synonymi. 47 / 55

48 Hyponymi Underordnat begrepp hyponym till överordnat. Överordnat begrepp hyperonym till underordnat. Bildar serier och hierarkier: Ex. man människa däggdjur djur varelse schwarzwaldtårta tårta bakverk Ett underordnat begrepps extension är en delmängd till det överordnade begreppets extension. Ger en struktur åt våra begreppssystem och vårt tänkande. 48 / 55

49 Motsatser En grupp av olika relationer. Ömsesidig uteslutning, d.v.s. extensionerna saknar gemensamma element. Konträr motsats då detta är tvåfaldigt, t.ex.: Juridiska könen man och kvinna indelar folkbokförda personer. sova (vara) vaken. 49 / 55

50 Fler motsatser Gradmotsatser: motpoler på skalor. T.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Förstås relativt: En liten elefant kan vara ett stort djur. (Extensionell analys svårare.) Omvända relationer: Samma basrelation kan betraktas ur olika synvinklar. T.ex. äga tillhöra, köpa sälja. Härlett motsatsartade. T.ex. värma upp kyla ned. Det finns ganska många olika begreppsliga samband som känns som motsatser. 50 / 55

51 Begreppshierarki möbel sittmöbel bord förvaringsmöbel stol soffa matbord soffbord skåp byrå fåtölj Ett barnbegrepp är underordnat sin förälder ; syskon är ömsesidigt uteslutande. 51 / 55

52 Begreppshierarkiers logik Viktiga tankeregler som tillämpas i samband med begreppshierarkier. Alla fåtöljer är stolar, och därmed sittmöbler, och därmed möbler. Inga fåtöljer är soffor. Inga fåtöljer är bord. Vi kan använda ordet möbel för att täcka in både fåtöljer och soffor. 52 / 55

53 Begreppshierarki (biologi) organism arké eukaryot eubakterie amöba djur svamp däggdjur kräldjur Liten del av biologins systematik. 53 / 55

54 Semantiska fält Begrepp kan dela in en domän på ett visst sätt, med viss systematik. ålder\art människa nötkreatur hund ung : flicka : kviga valp : pojke : tjurkalv vuxen : kvinna : ko : tik : man : tjur : hanhund (Viss förenkling här.) Begreppsextensionerna uppstår genom skärningar mellan 3 artbegrepp, 2 åldersbegrepp och 2 könsbegrepp. Könsdistinktionen neutraliserad för valp. 54 / 55

55 Ett annat semantiskt fält sinne neutral perc. aktiv perc. förnimbarhet syn se titta på synas, glänsa hörsel höra lyssna på låta, ljuda, bullra lukt känna lukten av lukta på lukta, stinka smak känna smaken av smaka på smaka känsel känna känna på kännas 55 / 55