Semantik och pragmatik

Transkript

1 Semantik och pragmatik OH-serie 3 Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet i ett begrepp? Definitioner nödvändiga och tillräckliga villkor. Vaghet kontra precision. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari Kompositionalitet på begreppsnivå Lexikaliserade begrepp kan kombineras till fraser: T.ex. treskeppig gotisk tegelbyggnad fyra (eller fem) begrepp kombineras till ett. Relativt lätt att begripa om man begriper de ingående orden. Sammansättningar mer vanskliga än syntaktiskt förbundna fraser. tegelbyggnad som byggnad av tegel dock en etablerad och naturlig tolkning. Begrepp, lexikalisering Vissa begrepp är kopplade till ord. Andra måste uttryckas med komplexa fraser. T.ex. Sv. morfar eller farfar (motsvarande grandfather). Eng. maternal grandfather (motsvarande morfar). Begreppssystem språkberoende. Gäller även begrepps vanlighet. Jfr. syskon/sibling. 3 4

2 Lexikal tvetydighet Homonymi: två ord med samma form-sida (olika böjningsmönster och/eller ursprung). T.ex. bok, lapp, vara. (Kan tillhöra olika ordklass.) Homonymi uppstår genom tillfälligheter och är inte så vanligt som polysemi. Polysemi: ett ord (en ordklass, ett böjningsmönster, ett ursprung) flera betydelser. T.ex. figur, mus, bidrag, häftig, spela. Polysemi uppstår genom betydelseförskjutningar som lexikaliseras och är mycket vanligt. Betydelseförskjutningar, exempel Ords betydelser kan modifieras av kontexten. Ibland lexikaliseras den nya betydelsen jämte den gamla polysemin ökar. metafor (likhetsbaserad): (dator)mus, (stols)ben, sänkning (av räntan). pars pro toto: olja för oljemålning, England för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Abstraktivering: Boken (föremål/verk) är sliten vs publicerades Lexikala relationer mellan begrepp/lexem Lexikon: ett språks ordförråd. Synonymi Över- och underordning Motsatser Begrepp avledda från varandra Synonymi Synonymi: olika ord med (ungefär) samma betydelse. Ex. kvinna dam fruntimmer Ex. pojke gosse kille grabb Extensionell synonymi en variant. Stilistiska egenskaper varierar för det mesta. 7 8

3 Hyponymi Underordnat begrepp hyponym till överordnat. Begreppshierarki möbel Bildar serier och hierarkier: Ex. man människa däggdjur djur schwarzwaldtårta tårta bakverk sittmöbel bord förvaringsmöbel Underordnat begrepp har mindre extension än det överordnade. stol soffa matbord soffbord skåp byrå Det finns färre däggdjur än djur, t.ex. fåtölj 9 10 Begreppshierarki (biologi) organism Motsatser En grupp av olika relationer. Ömsesidig uteslutning, d.v.s. extensionerna saknar gemensamma element: arké eukaryot djur svamp amöba växt eubakterie djur växt, kvinna man, sova (vara) vaken. Gradmotsatser: motpoler på skalor. T.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm

4 Fler motsatser Omvända relationer: Samma basrelation kan betraktas ur olika synvinklar. T.ex. äga tillhöra, köpa sälja. Härlett motsatsartade. T.ex. värma upp kyla ned. Det finns ganska olika begreppsliga samband som känns som motsatser. Semantiska fält Begrepp kan dela in en domän på ett visst sätt, med viss systematik. ålder\art människa nötkreatur hund ung : flicka : kviga valp : pojke : tjurkalv vuxen : kvinna : ko : tik (Viss förenkling här.) : man : tjur : hanhund Ett annat semantiskt fält sinne neutral perc. aktiv perc. förnimbarhet syn se titta på synas hörsel höra lyssna på låta, ljuda, bullra lukt känna lukten av lukta på lukta, dofta, stinka smak känna smaken av smaka på smaka känsel känna känna på kännas Färghierarkin Hur närvaron av färgbegrepp hänger ihop i språk. lila vit svart < röd< grön gul < blå<brun< skär orange grå (Berlin och Kay 1969) Påverkar färgbegreppsuppsättningen i en persons språk hans/hennes färgperception? (Experiment: Rosch)

5 Nya ord genom sammansättning Nya (och gamla) sammansatta ord är mycket vanliga i svenskan. Exempel: badkobbe, barfotaspark, böcklingkalas, filurhunden, pellejönsnummer, vansinnespåhitt. (Maria Hanzén (2005) Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker ) cyanobakteriegift, livsmedelsgrupp, näringsrekommendation, förpackningsgas ( Sammansättningars semantik öppen En sammansättnings betydelse beror på vilken relation mellan sammansättningsledbegreppen som avses, och detta kan variera. cyanobakteriegift gift från cyanobakterier rävgift gift avsett för rävar böcklingkalas kalas där man festar på böckling (?) barnkalas kalas där barn deltar Om man översätter till språk där detta måste uttryckas syntaktiskt, t.ex. till franska, måste val av t.ex. prepositioner avspegla denna relation Sammansättningar många lexikaliserade Många sammansättningar är lexikaliserade och får en annan betydelse än den som mer direkt kan härledas till delarnas betydelser. trädgård inte i första hand en gård med träd. grönsak inte en sak som är grön i allmänhet. mordbrand att anlägga större brand. Avledning Avledda ord är ofta lexikaliserade. Nya avledningar är ovanligare än nya sammansättningar. grön grönska bara hos växtlighet. blind blända bara tillfälligt/metaforiskt i modern svenska. döv bedöva bara metaforiskt. älska älskare/älskarinna sexuell betydelse, och då könsspecifik; i sammansättningar mer generellt, t.ex. musikälskare, och då är femininformen gammalmodig, musikälskarinna

6 Begrepp har ställighet Begrepp appliceras på ett visst antal entiteter. Enställiga: Egenskaper gäller en entitet, t.ex. citron, smutsig, sover. Är sann/falsk om en enda entitet. Tvåställiga (relationer) appliceras på två entiteter, t.ex. större än, kusin till. Treställiga (relationer), t.ex. X föredrar Y framför Z. Varierande ställighet vanligt, t.ex. Om X är förälder till Y (tvåställigt), så är även X är (en) förälder (enställigt). Definition, annat exempel nevö (fra. neveu, eng. nephew, bror- eller systerson, ovanligt ord i svenskan). Alltså: X är nevö [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon Z och X är barn till Z och X är av manligt kön. [ definiens ] Definitioner fungerar bra för vissa begrepp, t.ex. nevö, som verkar bete sig som klara villkorspaket Definition, ytterligare exempel X är svägerska [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon, Z, och [ definiens ] Z är gift med X och X är av kvinnligt kön eller Y är gift med en person, Z, och Z har ett syskon X och X är av kvinnligt kön. Tillämpningar av lexikal semantik Allmän lexikografi. Analys av en kultur eller ett språks syn på världen. T.ex. etnobotanik. Terminologireglering, t.ex. inom teknisk verksamhet, medicin (diagnosmanualer, mest omtalad Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM), förvaltning, juridik, etc. Djupare begreppsanalys inom humaniora, t.ex. filosofi och religionsvetenskap. Vad är sanning, religion, synd, etc.? 23 24

7 Definitioner, problem Vissa begrepp ( basbegrepp ) är för grundläggande för att kunna definieras. Exempel (som kan diskuteras) röd, ljus, salt (om smak), tung, etc. Vissa begrepp/fenomen förstås olika av experter och vanliga människor. T.ex. fisk, luft, grön, guld, höra. Många begrepps principiella öppenhet. Vissa begrepp är så vaga (luddiga), rikhaltiga och beroende av värderingar att definitioner knappast kan göra dem rättvisa kärlek, demokrati, musik, trevlig, ta det lugnt. Basbegrepp Vissa begrepp måste vara basen för begreppssystemen, om de bygger på definitioner. Torde svara mot grundläggande förnimmelsetyper. Klargörande definitioner bör ju bygga på att de nödvändiga och tillräckliga villkoren formuleras i enklare och klarare termer. Som i nevö-exemplet. I ordböcker och andra mer formella sammanhang brukar man ofta införa definitionsvokabulär. (Släkttermer definieras i termer av: man, kvinna, förälder till, gift med.) Begrepp: språk eller allmänkunskap Är begreppen delar av språk eller aspekter av allmän kunskap? Lexikal kunskap: om ord. (Som i lexikon.) Encyklopedisk kunskap: allmän vittförgrenad kunskap. (Som i encyklopedi.) Ofta svår distinktion. (Praktiskt viktig!) Exempel: kilskrift, vatten, transistor. Naturliga kategorier (Natural kinds) Vissa kategorier verkar avspegla naturliga förhållanden vars sanna och diskontinuerliga natur naturvetenskapen avslöjar. Begreppens struktur är då en del av den vetenskapliga kunskapen. Syre, guld primärt grundämnen (atomer). Djur, växt typer av organismer. Människa, potatis primärt arter av organismer. Ej naturvetenskapliga begrepp: Krukväxt, sällskapsdjur, knähund, lärare, pommes frites

8 Mer socialt konstruerade begrepp Andra kategorier konstueras utifrån entiteter och sociala förhållanden som människor själva skapar. Blir därmed kulturbundna och vaga till sin karaktär. Konkreta artefakter: kopp, mugg, dopfunt, katedral, broschyr. Abstrakta artefakter: hip hop, roman. Titlar, sociala positioner: biskop, docent, Sociala aktiviteter: kommunikation, poker, idrott, gudstjänst, religion, politik. Vaghet p.g.a. kontinuerlig variation Vad gäller många typer av egenskaper finns en kontinuerlig variation och begrepp som är definierade i termer av dessa blir på motsvarande sätt vaga. Tänk t.ex. på skillnader som dessa: kopp vs mugg buske vs träd dunge vs skog diskutera vs gräla Principiell öppenhet När börjar och slutar något att vara ett exempel på ett visst begrepp? Är ett befruktat ägg av arten hund en hund? (Eller något slags förstadium till en hund?) Är en nyss död hund en hund? (Eller bara kvarlevorna efter en hund?) Avbildningar: Är ett hundmjukdjur en hund? (Eller är det bara en leksak som föreställer en hund och därmed en metafor (?) att kalla det för en hund?) Begreppslig arbetsfördelning Putnam s (1975) division of labor för vissa begrepp (t.ex. fisk, luft, vatten, grön, guld, höra). Vanligt folk har vaga oklara begrepp och kan vara oförmögna att pröva ovanliga eller oklara fall. Experter vet precis vad begreppen står för och kan bedöma svåra fall. Vanligt folks språkanvändning kan delvis stödjas av experternas insatser

9 Begreppslig arbetsfördelning Guld: Alla vet ungefär hur guld ser ut och att det är värdefullt. Men det där med att det är grundämnet med atomnummer 79 begriper sig bara vissa människor sig på. Om man skall kontrollera kvaliteten på ett guldföremål så måste man tillkalla en expert. Blues: Man kan veta hur det låter ungefär, och känna igen blueslåtar. Men bara musikteoretiskt bevandrade personer kan definiera begreppet (struktur, harmonik, etc.). Begreppslig arbetsfördelning, nikotin Vardaglig definition något i stil med: Den viktigaste psykoaktiva och beroendeframkallande substansen i tobak, typ. Kemistens definition: Specificitet Specificitet: Ju mer specifikt ett begrepp är desto mer säger det. Begreppets informationsinnehåll. För en definition: de villkor det ställer upp. Extension och specificitet står i ett omvänt förhållande: Ju fler villkor, desto färre entiteter uppfyller samtliga villkor. Specificitet kontra precision Ett mer generellt begrepp kan vara mer precist än ett mer specifikt. T.ex. hund kontra knähund eller kamphund. Extensionen till hund är skarpare avgränsad än den till kamphund, trots att begreppet kamphund ger mer information. Exempel: entitet varelse djur däggdjur hund schnauzer riesenschnauzer riesenschnauzertik

10 Prototyper begrepp på ett annat sätt Prototyper är ett alternativ till definitioner för att artikulera begrepps innehåll. En prototyp representerar ett typiskt exempel på begreppet. Begreppet är sedan mer eller mindre träffande för ett objekt/fall beroende på dess avstånd från prototypen. Detta passar för vaga och rikhaltiga begrepp. Prototyper, exempelbegrepp vän (kontra bekant kontra kompis) En vän är prototypiskt en person man sedan ganska länge är förtrogen med, som verkligen ställer upp, som man har en ömsesidigt oegennyttig relation till, etc. träd kontra buske kontra ris stöka till kontra hålla ordning social/utåtriktad kontra inbunden kontra asocial Komplexa, kontinuerliga domäner Prototyper vs definitioner Prototyptänkande kan förekomma även där definitioner är möjliga och begreppet precist. T.ex. kanske det går snabbare att avgöra att om hund är ett däggdjur än om en människa eller en val är det. En människa eller en val är kanske otypiska däggdjur, men de är ändå helt klart däggdjur. En blåmes är antagligen en mer prototypisk fågel än en struts eller en pingvin. Kontrast: Det finns ingen klar gräns mellan en otypisk skog och något som inte alls är en skog. Räknebarhet Vissa begrepp (artnamn) framställer sina exempel som avskilda och därmed räknebara enheter, t.ex. hund: en/flera hand(ar). Två hundar bildar inte en hund. Vi får inte två hundar om vi delar en hund på mitten. Andra begrepp (masstermer) framställer sina exempel som massor av godtycklig storlek, t.ex. ost: lite/mycket ost. Lite ost plus lite ost är ost. En bit ost kan delas i två bitar ost. Detta ger två typer av begrepp/extensioner

11 Skalära begrepp Skalära begrepp placerar in saker på skalor, t.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Enstaka satser blir relativa vad man jämför med, och relativt vaga. Ex. En liten elefant kan vara ett stort djur. Ex. En stor myra kan vara ett litet djur. liten och stor står alltså inte för vanliga begrepp/extensioner. Värderande / emotiva begrepp frihetskämpe kontra terrorist enastående kontra bra kontra medioker kontra dålig trevlig kontra otrevlig diskutera kontra tjafsa stöka till kontra hålla ordning Handlar om subjektiva bedömningar. Prototyperna/definitionerna innehåller värderande komponenter