Semantik och pragmatik

Transkript

1 Semantik och pragmatik OH-serie 2 Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari Grundläggande strukturella drag hos språk Reproducerbarhet: Språk bygger på reproducerbara enheter (typer). Vi kan lära oss vad ordet svamp betyder och använda det därför att vi hört det tidigare i olika sammanhang (förekomster). Dubbel artikulation: betydelseskiljande kontra -bärande enheter (fonem/morfem). De fem fonemen i svamp tillhör svenskans fonologi och förekommer i en massa andra ord. Kompositionalitet: Språk omfattar både betydelsemässigt enkla (morfem/ord) och sammansatta enheter (fraser, satser, meningar). Ordet svamp kan ingå i oändligt många meningar med var sin begriplig betydelse. 2 Grundläggande strukturella drag hos språk Konventionalitet: språklig kommunikation bygger på socialt etablerade betydelser. Ordet svamp har betydelser som är etablerade av en massa tidigare talare/författare. Individualitet: den enskilda språkbrukaren kan (ändå) mena nästan vad som helst och kanske bli förstådd. Språkliga konventioner är inte tvingande. Mångtydighet: Uttryck i naturliga språk är ofta mångtydiga. Detta kan bero på att etablerade uttryck används i nya betydelser i nya sammanhang, samtidigt som de gamla kvarstår. (Svamp som typ av organism, matvara eller tvättsvamp.) 3 Innehållsord begrepp Innehållsords betydelser kallas ofta begrepp. (Ett lemma kan ha flera betydelser/stå för flera begrepp: polysemi. Ett lexem per betydelse.) (Andra typer av ord har som sagt andra typer av funktioner.) Vi kan se begrepp som kunskapspaket som vi tillämpar för att klassificera saker och situationer. Man tänker sig ofta att man kan ha tillägnat sig ett begrepp utan att ha ett ord för det eller att man lärt sig ett ord utan att ha full koll på begreppet. 4

2 Ordbegrepp: lemma, lexem, m.m. Vi bör skilja på: Lemma: Ett uppslagsord som följer ett böjningsmönster (för en viss ordklass). Det kan stå för flera begrepp/lexem. T.ex. substantivet ben. Lexem: En betydelse (ett begrepp) inordnad under ett lemma. T.ex. för substantivet ben: (1) Typ av extremitet, (2) del av skelett, etc. Böjningsformer: Lemmat kan uppträda i olika böjningsformer. T.ex. ben (singularis), benet, ben (pluralis), benen, etc. Den semiotiska triangeln BEGREPP ORD EXEMPLAR REFERENT Ord hör ihop med begrepp; begrepp med saker: Saker kopplas till ord via våra hjärnor. Ords referens till saker är en härledd koppling. De har ingen direkt koppling till saker i världen. 5 6 Exempel: schwarzwaldtårta svensk variant Schwarzwaldtårta internationell variant (1) Tårta som består av tårtbottnar av maräng varvade med vispad grädde och garnerad med choklad. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) (2) Tårta som består av en fluffig chokladbotten med mellanlager av körsbär/körsbärsmarmelad och garnerad med körsbär och grädde. (Anpassat från sv.wikipedia.org.) 7 8

3 Begrepp Vem bestämmer begrepps innehåll? T.ex.: Finns det auktoriteter vi bör lita mer på än andra? Finns det kulturella skillnader? Vem är vet bäst hur en schwarzwaldtårta skall vara? Vilket perspektiv har ett begrepp: schwarzwaldtårta: konditorns hantverk, utseendet, smaken... guld, nikotin: vetenskapligt, mer vardagligt... Definitioner gör begrepps innehåll explicita Definitionen av ett begrepp: villkor som analyserar begreppet och klargör vad som krävs av saker som exemplifierar begreppet: nödvändiga och tillräckliga villkor. Nödvändiga villkor (var för sig): alla exempel skall uppfylla villkoren. Tillräckliga villkor (sammantaget): villkoren skall utesluta alla icke-exempel. I vilka sammanhang används det? 9 10 Definitioner, exempel Informella definitioner, lätt redigerade, från sv.wikipedia.org. En musiker är en person som yrkesmässigt utövar musik. En prinsesstårta är en tårta som är gjord av tårtbotten, vispad grädde, vaniljkräm, och överdragen med marsipan. En stol är en sittmöbel avsedd för en person. Definitionerna bygger på andra begrepp. Extension Extensionen för ett begrepp/ord: mängden/klassen av objekt som exemplifierar begreppet. Begreppet står t.ex. för en egenskap och extensionen innehåller objekten som har egenskapen (vid en viss tidpunkt). Extensionen till princesstårta är mängden av alla princesstårtor. Extensionen till sover är mängden av alla varelser som sover. Extensionen till frätande är mängden av alla/all substans(er) som är frätande

4 Precision kontra vaghet Precisa begrepp har bestämt avgränsade extensioner. (Motsatsen kallas vaghet.) Precision är viktigt t.ex. i Praktiska/ingenjörsmässiga sammanhang, där komponenter och arbetsinsatser skall fungera ihop. Medicinska sammanhang, där diagnoser och behandlingar behöver standardiseras för att kunna utvärderas och för att vårdens kvalitet skall kunna säkras. Juridiska/rättsliga sammanhang, där vi vill ha likhet inför lagen. I många sammanhang är dock vaghet behändigt. 13 Vaghet Begrepp har ofta vaga (luddiga) extensioner, t.ex. propaganda, terrorist, liberal, godis, städa, matt. Vi kan ha klara positiva exempel och klara motexempel, men också många objekt/fall som är halvdana. Är Reinfeldt/Löfven liberal/pedagogisk/elegant? Är rödvin nyttigt? Fettsnålt höjer humöret: Rubrik till artikel om bantningsdieter och depressivitet. I konkreta sammanhang ger ofta kontexten den klarhet som krävs. 14 Extension/referens Man kan referera till (syfta på) saker och göra utsagor om dem. den där hunden kan referera till ett visst objekt i substantivet hund s extension. Ordbetydelser ger begränsningar; konkret referens är ett pragmatiskt kontextbundet fenomen. Frasen den där hunden har en viss betydelse, men för att förstå vilken hund som avses måste man ha ytterligare information från kontexten. den och det, kan referera till ett tidigare nämnt objekt utan att beskriva den/det. (Bara singular/grammatiskt genus.) 15 Extension/begrepp Begreppet måste ha ett begränsat informationsinnehåll: De måste rymmas i folks hjärnor bland allt annat som skall finnas där. Människor måste kunna tillägna sig begrepp på begränsad tid utifrån begränsat antal ordförekomster. Begreppet kan tillämpas på ett oändligt antal nya fall, som kan godkännas som exemplar av begreppet, eller avvisas. Varje gång vi t.ex. äter en tomat konstaterar vi normalt att det är just en tomat (ofta en ny bekanskap ) vi äter. 16

5 Exempel T.ex. lexemet citron som frukt. I extensionen till citron ingår alla objekt om vilket ordet är sant, d.v.s. alla citroner (helt enkelt). (Externt, objektivt perspektiv.) Vi vet vad ordet betyder och kan skilja citroner från annat därför att vi har ett paket av kunskaper som vi kan kalla ett citron-begrepp. (Internt, psykologiskt perspektiv.) Dessa kunskaper måste passa ihop med andra kunskaper och förmågor. Definitioner ur svensk lagstiftningur Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Bil: Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Buss: En bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Lätt buss: En buss med en totalvikt av högst 3,5 ton Definition, exempel, mer formellt X är en bil [ definiendum ] om och endast om X är ett motorfordon [ definiens ] och X är försett med tre eller flera hjul eller X är försett medar eller X är försett med band, och Naturliga språks konventionalitet Betydelserna hos ord och grammatik i naturliga språk är i hög grad konventionella. Undantag, kanske, onomatopoetiska (ljudhärmande) ord: vovve, kvittra, humma. (Marginell företeelse.) Att lära sig ett språk är att lära sig ett stort socialt överfört kodsystem. X inte är att anse som en motorcykel eller en moped

6 Konventionella beteenden Gäller i en viss population av människor. Inlärt beteende. Kulturell kompetens. Får sin innebörd och poäng enbart (eller mest) genom att andra följer samma konventionella mönster och tolkar beteenden utifrån det. Därför är konventioner godtyckliga, d.v.s. inte motiverade av andra förhållanden. Därför är konventioner också olika i olika samhällen. Mångtydighet Språkliga uttryck är ofta tvetydiga (om vi betraktar dem utanför sin kontext). T.ex. får, lapp, ben, tak. Kan stå för olika ord (typer) semantiskt sett (olika lexem). De träffade mannen med käppen. Denna tvetydighet är även syntaktisk. I kommunikation så väljer vi typiskt en för sammanhanget rimlig tolkning. Vi disambiguerar därmed tvetydigheter (ofta utan att märka dem). (En pragmatisk sak.) Betydelseförskjutning Ords (och andra uttrycks) betydelser kan förskjutas, t.ex. genom metafor. Metaforen kan vara tillfällig eller lexikaliserad. Detta är en typisk egenskap hos naturliga språk. ni försvarar det i ord men inte i form av pengar, och det är pengar Banverket behöver för att kunna upprätthålla det kapillära nätet. [... ] Det är Banverkets anslag som visar vad som gäller, inte vad det är för blomsterspråk i propositionen. (KARIN SVENSSON SMITH, Riksdagen, ). Objekt- och metaspråk Om vi talar om ett/flera språk (som semantiker), så är de(t) objektspråk. Det språk vi använder för att tala om ett/flera objektspråk är vårt metaspråk. Dog och chien står för samma begrepp. Objektspråk: engelska och franska. Metaspråk: svenska. Gris och svin är synonymer. Objekt- och metaspråk: svenska

7 Semiotik: allmän teckenlära Konventionella tecken (t.ex. de flesta språkliga): Spring has arrived betyder våren har kommit. + är ett tecken för addition. Naturliga tecken: Blommande tussilago betyder att våren har kommit. Trötthet är ett tecken på sömnbrist. Svordomar är ett tecken på dåligt ordförråd. Naturliga tecken Bygger på naturliga orsakssamband: Rodnad betyder att man är generad. En viss lukt betyder att soporna har blivit liggande. Solljuset betyder att det är dag. Kulturellt neutrala. Tolkas utifrån allmänna (inte speciellt språkliga eller kommunikationsinriktade) kunskaper. Företeelser som betyder något och kan tolkas Tecken (Peirce/de Saussure) (1) Teckenbärare/signifiant (den aspekt som kan förnimmas och tolkas). (2) Innehåll/signifié. (3) Teckenrelation som kopplar samman. Peirce: (a) Konvention Teckenkategori: symboler. (b) (Bild- eller ljud)likhet Teckenkategori: ikoner. T.ex.:-) (c) Orsakssamband/samtidighet Teckenkategori: index. Konventionella tecken Ingen naturlig koppling teckenbärare innehåll. Teckenbäraren arbiträr (godtycklig). Dog, hund, chien lika bra. Ljudbilden har inget med innehållet att göra. Måste upprätthållas och tillägnas socialt. Vanliga naturliga språk i hög grad konventionella. Andra konventionella tecken? 27 28

8 Jämförelse, när man är generad Rodna: oavsiktligt, okontrollerbart, kanske mot ens vilja, ej inlärt, inte direkt socialt konstruerat, få besläktade alternativ. Man kan knappast rodna på ett lögnaktigt sätt. Säga Jag är generad: avsiktligt, vald formulering, inlärt socialt etablerat språk, många alternativa sätt att beskriva liknande tillstånd. Lätt att ljuga. Naturliga tecken följer språkliga tecken Ens sätt att tala tillhandahåller många naturliga tecken, t.ex. på... kön, ålder, etnicitet socialgrupp, bildningsnivå känslomässigt tillstånd Detta kan gälla röstaspekter, ordval, syntax, ja, alla aspekter av språkanvändningen Vems språk analyserar vi? Som alltid i lingvistiken måste vi fundera på vems/vilket språk vi fokuserar på. Deskriptivt perspektiv: Vi analyserar rakt av språkanvändningen i en viss klass av situationer. Normativt perspektiv: Vi är ute efter ett språkbruk som följer vissa normer. (I typiska fall arbetar språkvetaren med sitt eget språk.) (Vuxna, nyktra, friska, förstaspråkstalare med möjlighet att tänka efter. Vårdad prosa. ) Vilket språk? Hur språket och språkanvändningen uppför sig är starkt situationsberoende: Interaktivt (samtal, chat) kontra monologiskt (prosa, föredrag). Talat kontra skrivet språk. Register : formellt kontra informellt. Grad av teknikalitet : (t.ex. skvaller kontra en rättslig process) 31 32