Grammatik för språkteknologer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grammatik för språkteknologer"

Transkript

1 Grammatik för språkteknologer Introduktion Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober

2 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna följande i relation till svenska eller engelska: (1) redogöra för relevansen av grammatisk analys för några viktiga språkteknologiska delområden; (2) definiera och/eller förklara ordkategoribegrepp och böjningskategorier som är aktuella i relation till aktuellt språk och diskutera sådana begreppsuppsättningar ur språkteknologiskt perspektiv; 2

3 Lärandemål, forts. (3) analysera och ange godtyckliga ordformer (i ett textsammanhang) i termer av grundform, ordklass och böjningkategorier; (4) göra av grammatiska resonemang underbyggda analyser godtyckliga meningar (i ett textsammanhang) genom att ange de ingående ordens och frasernas syntaktiska funktioner i termer av traditionella satslösningsbegrepp och därvid urskilja viktiga typer av fraser, huvud och bisatser; 3

4 Lärandemål, forts. (5) tillämpa frasstrukturanalys för svenska meningar och formulera kontextfria grammatiker för elementära fragment av svenska; (6) redogöra för begreppet dependens samt uttrycka och motivera satslösningsbaserade analyser av meningar som dependensträd; (7) redogöra för användningen av annotationsmanualer i relation till språkteknologiska data. 4

5 Grammatiska grundinsikter Lärandemålen förutsätter allmänna grammatiska grundinsikter. Traditionell skolgrammatik med djupare analytisk förståelse. Både morfologi och syntax. För en språkteknolog (eller annan språkvetare) är detta viktiga grundkunskaper. Man bör ha mycket god förmåga att analysera svenska eller engelska (i princip all normal text, allt tal). Man skall kunna motivera analyser med grammatiska resonemang. 5

6 Examination salstentamen Följer lärandemålen, förstås. Kunna svara på vissa elementära frågor. Applicera analys på autentisk text. Kunna exemplifiera utifrån grammatisk beskrivning. 6

7 Grammatikens delar FONOLOGI/ORTOGRAFI ljudförrådet, hur ljuden får kombineras (fonotax) grafemförrådet, hur grafem får kombineras (grafotax) MORFOLOGI strukturen inom ord, hur morfer bildar ord SYNTAX strukturen inom fraser(, satser och meningar) hur orden bildar större enheter 7

8 Grammatik vs semantik Relativt svår distinktion, teoretiskt sett GRAMMATIK (form) abstrakt form, grammatikalitet SEMANTIK (innehåll) språkets relation till verkligheten, (syftning/referens) meningsfullhet och -löshet, sant och falskt, logik. Distinktionen kommer alltid att ha ett mått av vaghet och godtycke. Språkteknologer har i allmänhet en instrumentalistisk syn på uppdelningen. 8

9 Grammatisk analys i språkteknologin Grammatiken kan ses som ett första steg i förståelsen av språk som språk. Grammatiken ger en grovhuggen bild av innehållet. Relevant för i stort sett alla delområden inom språkteknologin: Man kan nästan säga att det är känslighet för grammatisk struktur som definierar språkteknologi. 9

10 Språkteknologisk relevans (1) Man behöver analysera grammatisk struktur i många språkteknologiska tillämpningar. Grammatik-, stavnings- och stilkontroll (givetvis). Informationssökning och -extraktion. Maskinöversättning: analys av källspråket. Talsyntes (intonation, disambiguering, etc). 10

11 Språkteknologisk relevans (2) Grammatik är även viktigt i språkteknologisk generering av yttranden/text: Maskinöversättning: generering till målspråket måste t.ex. repektera ordföljdsprinciper, kongruens och valens. Dialogsystem: generera yttranden. Pedagogiska program: generera problem. 11

12 Grammatisk analys ur ST-perspektiv Hur skall analysen representeras formellt? Vilken grundtyp är det? (Dependenser? Frasstrukturer? Eller?) Hur skall analysen se ut? Teorin om språket ifråga. Annotationsmanual för mänskliga uppmärkare. Hur kan vi automatiskt tilldela texter sådan här analys? (Parser.) Som bygger på inlärning? Som bygger på handskrivna regler? 12

13 Grammatik: deskriptiv eller normativ Lingvister brukar framhålla att grammatiken bör vara deskriptiv och beskriva hur folk använder språk. Grammatik används också för normativa syften. Den säger hur man bör uttrycka sig (för att tala/skriva korrekt). (Språkteknologi språkgranskning.) I båda fallen utgår man ofta från vårdad prosa och glömmer andra typer av text och tal. 13

14 Grammatikalitetsdata, exempel Svenska meningar som är OK: Hon ser på honom. Hon ser honom. Honom ser hon. Svenska meningar som inte är OK: *Hon ser honom på. *Henne ser honom. *Ser honom hon. Grammatiska intuitioner 14

15 Ord, lexem, ordformer Ord: teoretiskt sett ganska svår typ av enhet. Grammatiskt sett hårt sammanbundna enheter. Böjning. Betoning. Självklar endast för vissa skrivna språk. Och inte ens då: isn t. t.ex.. Ordförekomst/löpord: Konkreta förekomster i text eller tal. Förekomster kan taggas som instanser av olika sorters ordtyper. 15

16 Ordtyper, olika begrepp Graford: definieras av teckensekvens. (Bestäms av tokenisering.) Versal/gemen kan neutraliseras. Lemma: ett uppslagsord (abstrakt enhet) med samma ordklass- och böjningsmönster. T.ex. lägger/lade; skärm/skärmen. ( Lemmatisering.) Lexem: en bestämd betydelse knuten till ett lemma. ( Word sense disambiguation.) Böjningsform: Ett lemma (eller lexem) med specificerad böjning. Former av älska: älska (infintiv), älskar (presens), älskande (presens particip), o.s.v. 16

17 Ord måste analyseras i en kontext (1) Vad får man lägga ut på webben? (2) En som har får som ja känner ska klippa dom på torsdag. Samma graford: får. Olika lemma (och därmed lexem och börjningsform). (1) Presens, aktiv, av verbet få. (2) Plural, obestämd, grundkasus av substantivet får. 17

18 Morfologi Tre huvudsakliga typer av morfologiska processer : Böjning: Inom samma lemma. Följer regelbundna mönster. Semantiskt förutsägbart. hus huset, vara är. Avledning: Ger nytt lemma m.h.a. affix. hus huslig, prata pratig. Lexikalisering. Form och semantik mindre förutsägbart. Sammansättning: Ger nytt lemma av två givna. Mycket produktivt i svenskan. Lexikalisering. Semantik inte helt förutsägbar. 18

19 Bestämma ordklass Tre typer av kriterier: Böjning. Ofta det mest avgörande. Syntax: (potentiella) relationer till andra ord. Semantik: typ av betydelse. Ofta svårtillämpat. 19

20 Ordklasser, böjning, översikt Substantiv, verb, adjektiv: relativt regelbundna uppsättningar böjningsformer. Pronomen: varierande grupp lexem, varierande beteende. Artiklar: liten grupp lexem, kongruens. Adverb: varierande grupp lexem, vissa uppvisar komparationsböjning. 20

21 Ordklasser, böjning, översikt II Räkneord: grundtal och ordningstal, viss kongruens; oändligt många, men lätta att överblicka (en, två, tre..., och första, andra, tredje... ). Particip: adjektiviska former av verb. Perfekt particip kongruensböjs. Prepositioner, verbpartiklar, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke, interjektioner böjs inte. 21

22 Räknebara substantiv i svenskan (8 former) obestämd form bestämd form numerus: singular bil(s) bilen(s) hus huset(s) numerus: plural bilar(s) bilarna(s) hus husen(s) Med s så blir det kasus genitiv; annars grundkasus. De två formerna sammanfaller ibland, t.ex. hus. 22

23 Icke-räknebara substantiv i svenskan (4 former) Substantiv som smör och vrede är svåra att kombinera med räkning och plural. obestämd form bestämd form numerus: smör(s) smöret(s) neutral /singular vrede(s) vreden(s) Med s så blir det kasus genitiv; annars grundkasus. 23

24 Genus Substantiv tillhör ett av två genus i svenskan. Egenskap på lexemnivå. Avspeglas i böjningen, men modifieras inte. utrum, t.ex. bil och vrede. neutrum, t.ex. hus och smör. Genus avspeglas i kongruensböjning i singular. Även för adjektiv, artiklar, pronomen. 24

25 Egennamn i svenskan (2 former) Egennamn med s blir det kasus genitiv; annars grundkasus, t.ex. Stockholm och Stockholms; Anders Borg och Anders Borgs; Anders och Anders (formerna sammanfaller). Egennamn är vanligtvis i singular; ett fåtal är i plural, t.ex. Pyrenéerna. 25

26 Verb i svenskan (ofta max 13 former) neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv jaga jagas tempus: presens jagar jagas tempus: preteritum jagade jagades supinum jagat jagats imperativ jaga presens particip jagande(s) perfekt particip jagad, jagat, jagade 26

27 Verb i svenskan (ofta max 13 former) neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv läsa läsas tempus: presens läser läses tempus: preteritum läste lästes supinum läst lästs imperativ läs presens particip läsande(s) perfekt particip läst, läst, lästa 27

28 Kopulaverbet vara neutral /aktiv form s-form/passiv form infinitiv vara tempus: presens är tempus: preteritum var supinum varit imperativ var presens particip varande perfekt particip 28

29 Verb i svenskan, mer Passiv bara för transitiva verb, d.v.s som tar objekt. Talspråkliga presens particip: jagandes, läsandes. Modus indikativ (vanligt påståendemodus), konjunktiv (som vore) och imperativ (se Josefsson). Men det är mer naturligt att se imperativ som en separat finit form för modern svenska. Den måste vara framtidsorienterad (och aktiv) p.g.a. sin semantik. 29

30 Adjektiv i svenskan Komparation (med de olika kongruensformerna) positiv komparativ superlativ stor, stort, större störst, största, stora, store störste dålig, dåligt, värre värst, värsta, dåliga, dålige värste Oböjliga adjektiv finns, t.ex. nuvarande och släkt. 30

31 En del adverb kompareras; aldrig kongruens positiv komparativ superlativ fort fortare fortast dåligt värre värst Notera: Lejonet rörde sig snabbt (adverb). (Josefsson, s. 85.) Ett snabbt lejon Lejonet var snabbt (adjektiv). De snabba lejonen Lejonen var snabba (adjektiv). FLER TYPER AV ADVERB FINNS! 31

32 Pronomen Etymologi: i stället för nomen (substantiv). Hjälpord för referens. Relativt komplicerad ordklass vad gäller böjning, syntaktisk användning och semantik. Semantisk huvudindelning: Definita (bestämda) pronomen Indefinita (obestämda) pronomen Syntax: Vissa hör ihop med substantiv och kongruensböjs, andra används obundet. 32

33 Definita (bestämda) pronomen Personliga (anaforiska) pronomen: jag, mig, du, dig, etc. Possessiva pronomen: min, din, etc. Reflexivt pronomen: sig Reflexivt och possessivt pronomen: sin Demonstrativa pronomen: denna, detta, etc. Determinativa pronomen: typ Den som är satt i skuld är icke fri. Relativa pronomen: som, vars, etc. (I relativa bisatser.) 33

34 Indefinita pronomen Kvantitativa pronomen: någon, varje, alla, många, etc. Interrogativa (frågande) pronomen: vem, vad, hurdan (som fungerar som ett pro-adjektiv). (Ord som när, var, vart, varifrån, hur, varför är interrogativa adverb.) Relationella pronomen: samma, annan, nästa, sista, egen, enda, etc. 34

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Ord, ordbildning och ordklasser

Ord, ordbildning och ordklasser Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(18) Kursöversikt Kursnamn:

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER GRAMMATIK Institutionen för lingvistik 2010 Kompendiet är ursprungligen skrivet av Malin Ericson (1999) och har sin grund i material

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Svenska Akademien har ökat takten i. En ny bild av svenska språket NY GRAMMATIK JAN ANWARD

Svenska Akademien har ökat takten i. En ny bild av svenska språket NY GRAMMATIK JAN ANWARD NY GRAMMATIK En ny bild av svenska språket JAN ANWARD Svenska Akademiens språklära är något mycket mer än en förenklad version av den stora Svenska Akademiens grammatik. Tor Hultman gör egna analyser som

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Skolans

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Språk, datorer och textbehandling Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik eva.pettersson@lingfil.uu.se 1 Kursplan - Syfte 5 poäng, grundnivå, huvudområde: språkteknologi Syfte: Kursen skall förmedla

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den

Läs mer