Datorlingvistisk grammatik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorlingvistisk grammatik"

Transkript

1 Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker, mest kontextfri. Beskriva språk m.h.a. kontextfri grammatik. Linjär precedens Konstituens Kategorisering Visst överlapp med och repetition av saker från Matematik för språkteknologer. 1 2 Formell kontra traditionell grammatik Tendenser (men mkt gemensamt, olika användning): Handkodad grammatik kontra maskinlärning Tendenser i språkteknologin, grovhuggen bild: traditionell grammatik vaghet heterogenitet implicithet robust ofta preskriptiv ej direkt implementerbar redan de gamla grekerna formell grammatik precision systematik explicithet begränsad täckning vetenskaplig, empirisk typiskt implementerbar 1900-talssak handkodning maskininlärning tal senaste decenniet personalintensivt dataintensivt - trädbanker språkspecifikt tvärspråkliga metoder allmän grammatikteori ST-orienterade metoder kvalitativ värdering kvantitativ värdering begränsad täckning fokus på robusthet 3 4

2 Kategorisk vs heuristisk analys Kategorisk regler: Objekt antingen exemplifierar en kategori eller gör det inte. Inga grader. Absoluta regler. Rätt/fel. (Grammatik i lingvistiken är ofta sådan.) Heuristiska principer: Grader av exemplifierande. Osäkerhet. Kan bygga på statistik/sannolikhetsberäkningar. (Vanligt inom språkteknologin.) Inga anspråk på 100% korrekthet. Formell grammatik: konstituens Konstituens: abstrakt del-helhetsbegrepp. Enkla konstituenter: (typiskt) ord. Sammansatta konstituenter: fraser. omedelbar vs medelbar konstituens (föräldrar dominerar barn) konstituensen placerar noderna i ett rotat träd visas t.ex. som en graf: omedelbar konstituens blir streck eller genom bracketing : [i [lådan [på [vinden]]]] 5 6 Linjär precedens = grammatikens abstrakta linjära ordning, (ordföljd och frasföljd) Syntaxträd (med kategorietiketter) S motsvarar före efter i tal NP VP motsvarar vänster höger i skrift (Kan glömmas bort, eftersom man fångar informationen gratis genom talets flöde i tiden och skriftens riktning på pappret.) det en n katt v såg det flera NP n hundar 7 8

3 Grammatisk beskrivning av noder Noderna svarar mot ord, fraser, satser och meningar. Vi vill antagligen knyta en beskrivning av det språkliga uttrycket till varje nod. Enkel sak: en kategorisymbol. Mer utvecklat: Strukturerade beskrivningar, t.ex. särdragsstrukturer (senare på kursen). Syntaxträd, vanliga begränsningar Syntaxträd brukar lyda följande begränsningar: Omedelbara konstituensen (OK) ger just en trädstruktur (utifrån ett ändligt antal noder). Träd (typ av graf): En nod har ingen förälder; alla andra har precis en; ingen cirkularitet. (Noder som saknar barn kallas löv.) Linjär precedens överensstämmer med OK: Varje fras är linjärt kontinuerlig. (Inga korsande grenar.) M.a.o. linjär precedens ger ett ordnat träd. Precis en kategori per nod Språk och grammatik i formell bemärkelse i formell, matematisk mening (Chomsky). Ett språk är en mängd strängar En grammatik definierar ett språk. En grammatik definierar en mängd syntaktiska strukturer (t.ex. träd) och därmed ett språk (eftersom vi kan läsa av en ordsträngen ur varje träd). Detta är perspektivet i matematisk lingvistik. Olika typer av formell grammatik Det finns olika typer av grammatiker som kan definiera olika klasser av oändliga språk, t.ex. Reguljära uttryck Kontextfria grammatiker (CFG) Det finns andra grammatiktyper som analyseras inom matematiska lingvistiken. Chomskyhierarkin är den mest kända uppställningen

4 Chomskyhierarkin Avser klasser av automater, grammatiker och språk. typ automat grammatik språk 0 Turingmaskin obegränsad rekursivt enumerabla 1 linjärt begränsad a. kontextkänslig kontextkänsliga 2 stackmaskin kontextfri kontextfria 3 ändlig a. linjär reguljära (reguljära uttryck) 0 3: Fallande beräkningsmässig styrka, ökande uttrycksmässiga begränsningar, mindre klasser av språk. Obegränsad grammatik, typ 0 En obegränsad grammatik (omskrivningssystem) är en kvadrupel N,T,P,Σ, där N är en mängd icke-terminaler (kategorisymboler), T är en mängd terminaler (ord), P är en mängd produktioner och Σ är en startsymbol. En produktion är av formen α β, där α är en icke-tom sträng över N T (terminaler och icke-terminaler) och β är en sträng över N T Grammatiker härledning språk Givet ett omskrivningssystem N,T,P,Σ kan man härleda: Strängen Σ (sträng av ensam startsymbol). Givet att α β P och att en sträng xαy (över N T) kan härledas (där x och y är godtyckliga strängar över N T ), så kan xβy härledas. Ett omskrivningssystem definierar det språk (i Chomskys mening) som består av alla de strängar av icke-terminaler som kan härledas. Varje språk i Chomskyhierarkin kan definieras på detta sätt. (Typ 0.) Begränsade grammatiktyper, typ 1 Givet definitionen av omskrivningssystem kan vi ställa hårdare krav på produktionerna. Typ 1, kontextkänslig grammatik: Alla produktioner är av formen X 1 CX 2 X 1 βx 2, där C N (d.v.s. är en icke-terminal), X 1,X 2 N T {ε} (d.v.s. är en terminal, icke-terminal eller tomma strängen). Alltså, C får bara skrivas om till β när det förekommer i en viss kontext, alltså X 1 och X 2. (Mellan ε och ε betyder överallt.) 15 16

5 Typ 1, alternativ definition Typ 1, kontextkänslig grammatik. Alternativt begrepp: Alla produktioner är av formen α β, där β längre än eller lika lång som α. Detta ger en annan sorts grammatik, men den har precis samma styrka som kontextkänslig grammatik enligt tidigare definition. Denna kan kallas icke-kontraktiv grammatik (men kallas även den kontextkänslig grammatik). Begränsade grammatiktyper, typ 2 Givet definitionen av omskrivningssystem kan vi ställa än hårdare krav på produktionerna. Typ 2, kontextfri grammatik Enbart produktioner av typen C β, där där C N (d.v.s. är en icke-terminal). Kontextfri i jämförelse med kontextkänslig grammatik Begränsade grammatiktyper, typ 3 Givet ett definitionen av omskrivningssystem kan vi ställa hårdare krav på produktionerna. Typ 3, högerlinjär grammatik. Enbart produktioner av typen C 1 tc 2 och C 1 t, där C 1,C 2 N (d.v.s är icke-terminaler) och t T (d.v.s. är en terminal). Alternativt begrepp: Spegelvända begreppet vänsterlinjär grammatik ger samma beräkningsmässiga styrka. Reguljära uttryck: semantik (repetition) Reguljära uttryck är ett annat sätt att definiera språk av typ 3 (s.k. reguljära språk). Basuttryck: D(ε) = {ε}. Om s Σ, där Σ är alfabetet, så D(s) = {s}. Konkatenering (ibland skrivs mer explicit R 1 R 2 istället för R 1 R 2 ): D(R 1 R 2 ) = {xy x D(R 1 ) och y D(R 2 )}

6 Reguljära uttryck: semantik (repetition) Union (alternativitet) (ibland skrivs R 1 R 2 istället för R 1 R 2 ) D(R 1 R 2 ) = {x x D(R 1 ) eller x D(R 2 )}. Kleenehölje (godtycklig självkonkatenering) D(R ) = {x 1 x 2...x n n 0 och x i D(R)} Förkortade skrivsätt: R + för RR. (R) (optionalitet i SWB 2.2.2) för R ε. Kontextfri grammatik (CFG) träd För en CFG gäller att ett träd tillåts av omm: Rotnoden (den utan förälder) är märkt med grammatikens startsymbol. Varje föäldranod med barn (=lokalt träd) matchar en regel i grammatiken. Lövnoderna (lexikala, terminala) matchar lexikoningångar. En sträng tillåts av grammatiken om det finns ett motsvarande träd Syntaxträd, regler, lexikon CFG, ännu mer formellt NP det n en katt S v såg VP det flera NP n hundar S NP VP NP det n VP v NP det en n katt v såg det flera n hundar Vanligt sätt att definiera en CFG formellt: En CFG är en kvadrupel N, T, P, Σ, där N är mängden icke-terminaler (kategorisymboler), T är mängden terminaler (ord), P är mängden av regler (inklusive lexikoningångar) och Σ är startsymbol. En CFG definierar en mängd träd och en mängd strängar icke-terminaler (alltså ett språk i Chomskys mening)

7 CFG, ännu mer formellt, exempel Exempel på en CFG, N,T,P,Σ (utifrån tidigare träd): N = {S, NP, VP det, n, v} T = {en, flera, hundar, katt, såg} P = { S NP VP, NP det n, VP v NP, det en, n katt, v såg, det flera, n hundar } Σ =S CFG och naturligt språk En CFG kommer i bästa fall att kunna fånga en delmängd (ett fragment) av ett naturligt språk. Kategorierna måste fånga alla syntaktiskt viktiga distinktioner. (De bildar en platt taxonomi.) En bra grammatik för ett fragment bör (liksom varje teoretisk redogörelse) vara så enkel så möjligt Fraser/konstituenter: distribution Distribution: Vilka grammatiska satskontexter ett uttryck kan förekomma i. Om två fraser har olika distribution så finns det grammatiska satser i vilka det ena uttrycket förekommer och där det inte kan bytas mot det andra utan att grammatikaliteten fördärvas. den lilla hunden och den stora katten har samma distribition. den lilla hunden och det stora djuret har olika distribution: Den lilla hunden är snäll. *Det stora djuret är snäll. Fraser/konstituenter: syntaktiska kategorier Grundprincip: Fraser med samma distribution tillhör samma kategori. Fraser med olika distribution tillhör olika kategorier. Vi måste kunna skilja på den lilla hunden och det stora djuret kategorimässigt. Vi använder ofta också vidare kategorier: Begreppet nominalfras täcker in många olika nominalfraser som vi måste kunna skilja på

8 Problem med atomära beskrivningar Om vi i en kontextfri grammatik har en kategori för substantiv i singularis obestämd form neutrum, nson, och en för substantiv i singularis obestämd form utrum, nsou, så blir nson och nsou lika olika som nson och VP. Viktig observation: Grammatisk information är flerdimensionell: Vi behöver molekylära /dekomponerade/faktoriserade beskrivningar. Annars kan vi inte uttrycka många generaliseringar som vi borde kunna fånga. Problem med atomära beskrivningar Om vi i en kontextfri grammatik har en kategori för substantiv i singularis obestämd form neutrum, nson, och en för substantiv i singularis obestämd form utrum, nsou, så blir nson och nsou lika olika som nson och VP. Vi måste ha massor av regler för att få till alla sekvenser av t.ex. determinerare adjektivfras substantiv (i NP), en för varje kongruensfall. (Övning: skriv ner alla regler som behövs och ange hur lexikoningångar måste se ut.) CFG tillåter ingenting enklare, p.g.a. att taxonomin är platt Problem med atomära beskrivningar Grammatisk information är flerdimensionell: Vi behöver molekylära /dekomponerade/faktoriserade beskrivningar i grammatiken. Det finns många generaliseringar som vi borde kunna fånga med som CFG inte tillåter oss att uttrycka. Exempel, två ord hund huset ordklass subst. subst. (samma) numerus sing. sing. (samma) genus utrum neutrum (olika) species obest. best. (olika) Orden har en några gemensamma särdrag och några som skiljer dem åt

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språktekologer Språktekologi och grammatiska begrepp http://stp.ligfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Istitutioe för ligvistik och filologi November 2011 Dea serie Frasstrukturaalys

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 21 Matematik för språkteknologer 3.3 Kontext-fria grammatiker (CFG) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2014 2 / 21 Dagens saker Kontext-fria grammatiker (CFG). CFG kan

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk. Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA

Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk. Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA Grammatik = språkregler Ett mer kraftfullt sätt att beskriva språk. En grammatik består av produktionsregler (andra ord

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri

Läs mer

Partiell parsning Parsning som sökning

Partiell parsning Parsning som sökning Språkteknologi: Parsning Parsning - definition Parsningsbegrepp Chartparsning Motivering Charten Earleys algoritm (top-down chartparsning) Partiell parsning (eng. chunking) med reguljära uttryck / automater

Läs mer

Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik

Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik Först några definitioner: Alfabet = en ändlig mängd av tecken. Ex. {0, 1}, {a,b}, {a, b,..., ö} Betecknas ofta med symbolen Σ Sträng =

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Lite mer psykologi. L2: Automater, Sökstrategier. Top-down. Kimballs sju principer

Lite mer psykologi. L2: Automater, Sökstrategier. Top-down. Kimballs sju principer Lite mer psykologi Perception: yntaktiskt bearbetning: emantisk bearbetning PERON() & LIKE(, y) L2: Automater, ökstrategier Korttidsminnet D4510 Parsningsalgoritmer Höstterminen 200 Långtidsminne Anders

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013 UPPSALA UNIVERSITET Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013 4 Grafer En graf är en struktur av prickar förbundna med streck.

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax?

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax? Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Innehåll Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Semantik och pragmatik (serie 5)

Semantik och pragmatik (serie 5) Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41 Korsning av två egenskaper E 1

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7)

FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7) FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7) Teori Introducerar kontextfria grammatikor och några besläktade begrepp Introducerar definite clause - grammatikor, Prologs sätt att jobba med kontextfria grammatikor

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Kontextfri grammatik (CFG)

Kontextfri grammatik (CFG) Kotextfri grammatik (CFG) Mats Dahllöf Ist. f ligvistik och filologi December 2015 1 / 23 Frasstrukturträd hud studt Aalys av de ord som häger lägst ed, hud studt. E graf med fler oder ä depdsaalys (fem

Läs mer

Programmering för språkteknologer II. OH-serie: Ändliga automater. reguljära uttryck i Java. Deterministiska ändliga automater

Programmering för språkteknologer II. OH-serie: Ändliga automater. reguljära uttryck i Java. Deterministiska ändliga automater Programmering för språkteknologer II OH-serie: ändliga automater reguljära uttryck i Java Mats Dahllöf Ändliga automater Abstrakt maskin, tillståndsmaskin, transitionssystem. (Den enklaste typ man brukar

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

DAB760: Språk och logik

DAB760: Språk och logik DAB76: Språk och logik /4: Finita automater och -7 reguljära uttryck Leif Grönqvist (leif.gronqvist@msi.vxu.se) Växjö Universitet (MSI) GSLT (Sveriges nationella forskarskola i språkteknologi) Göteborg

Läs mer

Föreläsning 2 5/6/08. Reguljära uttryck 1. Reguljära uttryck. Konkatenering och Kleene star. Några operationer på språk

Föreläsning 2 5/6/08. Reguljära uttryck 1. Reguljära uttryck. Konkatenering och Kleene star. Några operationer på språk Reguljära uttryck Ändliga automater och reguljära uttryck Språk som är och inte är reguljära Konkatenering och Kleene star Två strängar u och v (på alfabetet )kan konkateneras till strängen uv Givet två

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Kompositionell semantik och λ-kalkyl

Kompositionell semantik och λ-kalkyl UPPALA UIVERITET http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv05/ads1/ Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf mats.dahllof@lingfil.uu.se Algoritmer för datorlingvistisk semantik I, Föreläsningsanteckningar,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 27 Matematik för språkteknologer 2.3 (Relationer och funktioner) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2014 2 / 27 Dagens nya punkter Relationer Definitioner Egenskaper hos

Läs mer

PROV I MATEMATIK Automatateori och formella språk DV1 4p

PROV I MATEMATIK Automatateori och formella språk DV1 4p UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Salling (070-6527523) PROV I MATEMATIK Automatateori och formella språk DV1 4p 19 mars 2004 SKRIVTID: 15-20. POÄNGGRÄNSER: 18-27 G, 28-40 VG. MOTIVERA ALLA

Läs mer

Automater. Matematik för språkteknologer. Mattias Nilsson

Automater. Matematik för språkteknologer. Mattias Nilsson Automater Matematik för språkteknologer Mattias Nilsson Automater Beräkningsmodeller Beräkning - (eng) Computation Inom automatateorin studeras flera olika beräkningsmodeller med olika egenskaper och olika

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Parsning = analys. Parsningsalgoritmer. Användningsområden. L1: Introduktion

Parsning = analys. Parsningsalgoritmer. Användningsområden. L1: Introduktion Parsning = analys Maskinell analys av naturligt språks strukturer Uppgiften som en parser löser är 1. Acceptera en sträng som grammatisk, samt oftast 2. Ge en strukturell representation av strängen som

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013 Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg Översikt Reguljära uttryck sökproblem i texter definitioner och exempel UNIX-funktionen grep Reguljära transformationer

Läs mer

1 Inledning. 1.1 Programförklaring. 1.2 Innehållet. 1.3 Beteckningskonventioner - 1 -

1 Inledning. 1.1 Programförklaring. 1.2 Innehållet. 1.3 Beteckningskonventioner - 1 - - 1-1 Inledning 1.1 Programförklaring Detta kompendium är utvecklat för en introduktionskurs i datalingvistik som vänder sig till studenter med tidigare kännedom om grundläggande lingvistik och datavetenskap.

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(18) Kursöversikt Kursnamn:

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 23 Matematik för språkteknologer Mängdlära Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2015 Mängdlära matematik för kategorier En mängd svarar mot en helt godtycklig kategori. Elementrelationen

Läs mer

Alfabeten, strängar och språk. String

Alfabeten, strängar och språk. String Alfabeten, strängar och språk Objektorienterad modellering och diskreta strukturer / design Språk och reguljära uttryck Ett alfabet är en ändlig icketom mängd vars element kallas symboler. Lennart Andersson

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer

BER AKNINGSBARHET F OR DATALOGER. Kent Petersson. Institutionen for Datavetenskap Goteborgs Universitet / Chalmers Goteborg, Sweden

BER AKNINGSBARHET F OR DATALOGER. Kent Petersson. Institutionen for Datavetenskap Goteborgs Universitet / Chalmers Goteborg, Sweden BER AKNINGSBARHET F OR DATALOGER Fran till P Kent Petersson Institutionen for Datavetenskap Goteborgs Universitet / Chalmers 412 96 Goteborg, Sweden ii Kent Petersson Department of Computer Science Goteborgs

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann 1 En graf är en struktur av prickar förbundna med streck. Ett tidsenligt exempel på en sådan struktur är ett social nätverk, där prickarna motsvarar personer och en streck mellan två prickar

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till?

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till? Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv, adjektiv, verb, adverb Ständiga nybildningar

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

3 Relationer och funktioner

3 Relationer och funktioner UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 3 Relationer och funktioner

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Labb 1 - Textbearbetning med reguljära uttryck. Formella språk. Definitioner. Chomskyhierarkin. Formella språk. Formella språk

Labb 1 - Textbearbetning med reguljära uttryck. Formella språk. Definitioner. Chomskyhierarkin. Formella språk. Formella språk Labb 1 - Textbearbetning med reguljära uttryck Textbearbetning: Dela upp en text i meningar Hitta alla namn i en text Hitta adjektiv i superlativ Lektion reguljära uttryck re modulen i Python Formella

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Introduktion till språkteknologi

Introduktion till språkteknologi Introduktion till språkteknologi OH-serie 9: informationshantering http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/ist/ Informationshantering Hjälpa en användare att söka efter dokument eller information i dokumentsamlingar.

Läs mer

2 Mängdlärans grundbegrepp

2 Mängdlärans grundbegrepp UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Föreläsning 7: Syntaxanalys

Föreläsning 7: Syntaxanalys DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 7: Syntaxanalys Datum: 2009-10-27 Skribent(er): Carl-Fredrik Sundlöf, Henrik Sandström, Jonas Lindmark Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Syntaxanalys

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Mängder och element Delmängder

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Mängder och element Delmängder Mängder Joakim Nivre Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Översikt Grundbegrepp: Mängder och element Delmängder Operationer på mängder: Union och snitt Differens och komplement

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori. Användarmanual. för simulatorn JFLAP

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori. Användarmanual. för simulatorn JFLAP MÄLARDALENS HÖGSKOLA CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori Användarmanual för simulatorn JFLAP Innehållsförteckning Att komma igång med JFLAP... 3 Att köra en sträng... 5 Att köra flera

Läs mer

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar

Läs mer

Grafer och grannmatriser

Grafer och grannmatriser Föreläsning 2, Linjär algebra IT VT2008 Som avslutning på kursen ska vi knyta samman linjär algebra med grafteori och sannolikhetsteori från första kursen. Resultatet blir så kallade slumpvandringar på

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Relationer och funktioner

Relationer och funktioner Relationer och funktioner Joakim Nivre Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Översikt Relationer: Binära relationer på mängder Mängd-, graf- och matrisnotation Egenskaper hos relationer

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Tal Tal är organiserade efter några grundläggande egenskaper: Naturliga tal, N De naturliga talen betecknas med N och innehåller alla positiva heltal, N =

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Diskret matematik: Övningstentamen 4 Diskret matematik: Övningstentamen 22. Beskriv alla relationer, som är såväl ekvivalensrelationer som partiella ordningar. Är någon välbekant relation sådan? 23. Ange alla heltalslösningar till ekvationen

Läs mer

Grundläggande datalogi - Övning 9

Grundläggande datalogi - Övning 9 Grundläggande datalogi - Övning 9 Björn Terelius January 30, 2009 Ett formellt språk är en (oftast oändlig) mängd strängar. Språket definieras av en syntax som är en samling regler för hur man får bilda

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Mängder och kardinalitet

Mängder och kardinalitet UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 28 september 2007 Mängder och kardinalitet Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT2013

Grundläggande textanalys, VT2013 Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Stavningskontroll - Granska

Läs mer