Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
|
|
- Malin Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1
2 Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion till semantik (Kap. 1-2) 2. Lexikal semantik och kognitiv semantik (Kap. 3, 11) 3. Semantik och logik (Kap. 4) 4. Satssemantik (Kap. 5-6) Teoretiska perspektiv på språklig betydelse Praktiska tillämpningar i analys av språkliga data 2
3 Delmomentet semantik Upplägg: Föreläsningar med utgångspunkt i Saeed Seminarier kring övningarna till kapitlen (i svensk version) Förbered genom att försöka lösa övningarna Diskussion i smågrupper Redovisning av svarsförslag 3
4 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.1-2 Semantik inom lingvistik Semantik och semiotik Den semiotiska triangeln Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp 4
5 Semantik inom lingvistik Semantik som en egen modul 5 Bild från:
6 Semantik inom lingvistik eller som en integrerad del i alla övriga moduler? Exempelvis: Inom fonologi: /A:/ /a/ hat hatt Fonem: Minsta betydelseskiljande enhet Inom morfologi: katt + er Morfem: Minsta betydelsebärande enhet 6
7 Semantik inom lingvistik Ordbetydelse och satsbetydelse Ordbetydelse finns lagrat i ett mentalt lexikon (ordförråd) Satsbetydelse är kompositionell ett uttrycks betydelse bestäms av betydelsen hos de ingående delarna och sättet på vilket de kombineras (jmf. generativ grammatik) Yttrande = Konkret språkligt uttryck Sats = Abstrakta grammatiska element (yttrande minus fonetik) Proposition = Basala element i satsbetydelser (sats minus grammatik) 7
8 Semantik inom lingvistik Semantik satsbetydelse (sentence meaning) Icke situationsberoende, ingen koppling till deltagarna Pragmatik avsedd betydelse (speaker meaning) Situationell, deltagarnas tolkningar 8 Bild från:
9 Semantik inom lingvistik Kan språklig betydelse separeras från kontext? Han körde bilen. Vi kan förstå den generella betydelsen av han, men behöver kontextuell information för att veta vem som är referent. Denna typ av deiktiska (pekande) referenser är extrema fall, men även i andra satser kan det vara svårt att bortse från kontexten. 9
10 C.S. Pierce Semiotik Ikon: likhet mellan uttryck och det som representeras (t.ex. porträtt) Index: nära koppling mellan uttryck och det som representeras (t.ex. rök och eld) Symbol: konventionella kopplingar mellan uttryck och det som representeras (t.ex. militära medaljer) Vilken typ av relation gäller för språkliga tecken? Träd Vovve 10
11 Semiotik Ferdinand de Saussure Ett tecken är en godtycklig och konventionell kombination av ett uttryck och ett innehåll Betydelsen är delvis beroende av relationen till andra tecken inom systemet Innehåll/betecknad (signifié) signified signifier signified signified signified signifier signifier signifier Uttryck/betecknare (signifiant) 11
12 Strukturella teorier Traditionell/lexikal semantik Fokus på betydelserelationer inom ett system (jmf. Saussure) Semantisk räckvidd (semantic scope) Ett ords betydelse bestäms delvis av vilka andra relaterade ord det finns i språket. Några släktskapstermer (från Bolander 2012:31) sv Farmor/ mormor eng grandmother younger brother jap* sobo/ o-bãsan yngre bror äldre bror syskon otõto/ otõtosan 729G08 elder brother ani/ o-nisan ; brothers and sisters kyõdai/ go-kyõdai * Se originalet för exakt japansk stavning. 12
13 Den semiotiska triangeln Ogdens triangel (anpassad från Föllesdal et al. 2001, s.253) Mening, begrepp Uttrycker Faller in under/ Ger upphov till träd; [træ:d] Uttryck Refererar till Referent 13
14 Referentiella teorier Formell/logisk semantik (uttryck referens) Mening, begrepp Uttrycker Ger upphov till Uttryck Referent Refererar till 14
15 Referentiella teorier Betydelsen skapas i relationen mellan språk och värld Substantiv får mening eftersom de denoterar objekt i världen och satser eftersom de denoterar situationer och händelser. En negerad sats har annan betydelse än en icke-negerad för att den beskriver en annan situation (de är också inkompatibla). T.ex. logisk semantisk analys 15
16 Referentiella teorier Att identifiera med hjälp av ord (referera/denotera): Referens Denotation = talaren refererar = orden denoterar Refererande och icke-refererande uttryck: En katt kom springande. Katten var rödspräcklig. Refererande Specifik tolkning Tänk om man hade en katt. Katten är ett vanligt husdjur. Icke-refererande Generisk tolkning 16
17 Referentiella teorier Konstant och variabel referens: Eiffeltornet Konstant han, hon, hen, jag, du etc. Variabel = kontextberoende Referens och extension: Referent = det som pekas ut i en särskild kontext. Extension (omfång) = alla objekt som skulle kunna vara tänkbara referenter till ett uttryck. Relationen mellan ett uttryck och dess extension = denotation. 17
18 Referentiella teorier Några problem med en förenklad referentiell teori: Har ord som kanske, väldigt, inte eller alla referenter? Hur kan vi tala om t.ex. jultomten? Min granne, Göran, Sixtens pappa, vårt kommunalråd kan alla ha samma referent, men har de samma betydelse? Man behöver också förhålla sig till tecknets innehåll (sense). 18
19 Representationella teorier Konceptuell/kognitiv semantik (uttryck begrepp (concept)) Mening, begrepp Uttrycker Ger upphov till Uttryck Referent Refererar till 19
20 Representationella teorier Vår förmåga att tala om världen är beroende av våra mentala representationer av densamma. Mentala representationer Bilder Begrepp (concepts) Några metoder för att beskriva begrepp 20
21 Representationella teorier Nödvändiga och tillräckliga villkor girl woman spinster mare human female adult never married + 21
22 Representationella teorier Nödvändiga och tillräckliga villkor Vem bestämmer vilka villkor som är nödvändiga och tillräckliga? Exakta definitioner är det ofta bara experter som bryr sig om. 22
23 Representationella teorier Prototyper Vad är det bästa exemplet på en fågel? Centrala och perifiera exempel Otydliga gränser mellan kategorier 23
24 Situerade teorier T.ex. Linells dialogiska perspektiv på språklig betydelse (Linell 1998, kap.7) Betydelse är i grunden situtationsbunden (jmf. pragmatiska teorier som hävdar att fixerade betydelser kontextualiseras). Men, betydelse is not totally constructed in situ (s.113). Ord har så kallade meaning potentials där delvis olika betydelser blir centrala beroende på kontexten. Betydelse fixeras tillfälligt, och är i många fall relativt stabil även över tid. I vissa sammanhang dekontextualiseras betydelsen (t.ex. i ordböcker och i vetenskapliga sammanhang). 24
25 Några perspektiv på Språk och tanke: Språklig relativitet (t.ex. Sapir-Whorf-hypotesen) - Att det finns lexikaliserade termer för olika fenomen i vissa språk men inte i andra reflekterar kulturen och det behov som finns av att uttrycka dessa fenomen... - Extrem version: Språket vi talar bestämmer hur världen kan konceptualiseras The language of thought hypothesis - Vi tänker utan språk (eller så tänker vi på Mentalese) 25
26 Några perspektiv på Bildligt/figurativt språk alltså, t.ex.: Metafor ord eller uttryck som används i överförd betydelse (bildligt) om något som liknar det ursprungliga (Nationalencyklopedin): Jag surfade hela natten. Metonymi t.ex. behållare för innehåll: Jag tar gärna en kopp. Synekdoke del för helhet eller tvärtom: Sverige leder. Ironi (bygger på motsatser) Tio procent rätt på tentan Han är en riktig Einstein. Även t.ex. hyperbol (överdrift) och litotes (underdrift) 26
27 Några perspektiv på Bildligt/figurativt språk: Literal language theory - Det finns en skillnad mellan bokstavligt och bildligt (figurativt) språk. - Bildligt språk processeras på andra sätt än bokstavligt. - Metaforer dör över tid och blir en del av det bokstavliga språket. Kognitiv semantik - Metaforer är en integrerad del i mänsklig kategorisering - ett grundläggande sätt att organisera våra tankar om världen. 27
28 Källor Saeed, J. (2009) Semantics. Oxford: Blackwell. Bolander, M. (2012) Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Föllesdal et al. (2001) Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales. Linell, P.(1998) Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Amsterdam: John Benjamins. 28
Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism
Läs merLexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv
Läs merKursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011
Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka
Läs merKursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga programmet 2012-10-29 Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2012 Lärare: Mathias Broth (281851)
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara
Läs merSemantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik
Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet
Läs merKursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009
Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Läs merLingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu.
Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5 Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se Kurslitteratur semantik Obligatorisk litteratur Saeed, John I. (2008).
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,
Läs merKursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias
Läs merKommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.
Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...
Läs merLingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson
Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!
Läs merSatssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser
Läs merSchema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008
Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Läs merLexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper
Läs merOrdförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Läs merDONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI
DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI DEN CENTRALA UPPGIFTEN FÖR EN MENINGSTEORI ÄR ATT ÅSTADKOMMA EN SEMANTISK TOLKNING AV VARJE SATS I SPRÅKET, DVS. EN TOLKNING AV SATSENS MENING to give the semantic interpretation
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara
Läs merKognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merSkäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.
Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten
Läs merSemantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3
Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer
Läs merFÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3
FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 A. RUSSELL Skiljer mellan grammatisk form logisk form LOGISKA EGENNAMN ex. indexikaler, demonstrativer, ord för sinnesdata (t ex färgord är
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merMats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE. En introduktion till semantik och pragmatik
Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE En introduktion till semantik och pragmatik Institutionen för lingvistik och filologi 2009 (Som utgiven av Studentlitteratur 1999.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik
Läs merTDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Läs merFormell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,
Läs merGrammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12
Grammatik i Samtal I Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Per Linell Språkande. Samtal, språk och grammatik 2 Ett dialogiskt perspektiv på språk och språkande: människor är sociala varelser betonar
Läs merLeg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:
Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper
Läs merLitteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. Period 1:
Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK Period 1: 090119-080325 Språket, individen och samhället 7,5 hp Dahl, Ö. Språkets enhet och mångfald. 2007. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Steinberg,
Läs merFlera nivåer i språkets uppbyggnad
Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merTeoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper
Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska
Läs merLingvistik II Semantik och pragmatik
Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera
Läs merBevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.
Läs merInledande exempel. Levinson och informationsstruktur. Vad är informationsstruktur? Informationsstruktur och pragmatik
Pragmatik VT06 Informationsstruktur Informativitet och koherens i dialog och diskurs Inledande exempel 1. Vad gör du? Jag tittar ut genom fönstret 2. Tittar du in eller ut genom fönstret? Jag tittar ut
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT B
EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...
Läs merDialogen: mer än individ och språk
Bokslutsföreläsning IV Dialogen: mer än individ och språk Per Linell & Jan Anward 12.5. 2011 Dialogiska teorier Meta-teori om människors meningsskapande som betonar: den andres roll interaktioner omvärlden,
Läs merIntroduktion till semantik
Introduktion till semantik Föreläsning 1 Hanna Seppälä 1 Semantik Inom semantiken undersöker man betydelser som förmedlas f via språket Hanna Seppälä 2 Vad kan man när n r man kan ett språk? fonetik (hur
Läs merSemantik och Pragmatik
Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser
Läs merLitteraturlista HT09 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS. Period
Litteraturlista HT09 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS Period 1 090901-091103 Fonetik, fonologi och grafonomi 7,5 hp Engstrand, Olle. 2004. Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Fromkin,
Läs merPragmatisk och narrativ utveckling
Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!
Läs merA. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta
FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att
Läs mer2 Mängdlärans grundbegrepp
UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp
Läs merSvenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp Swedish Language BA (A), Swedish as a Second Language A2, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merSystemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken
Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken Per Holmberg Höstsymposiet för föreningen för nordisk filologi Åbo den 5 6 oktober 2012 SFL förstår betydelseskapande som 1. skiktat 2.
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merFöreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
Läs merLingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1
Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson Att lära Tre problem för en naiv referensteori om mening. Russells tre kontextuella analyser av meningen hos bestämda beskrivningar och egennamn (eg.
Läs merAtt skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merSpråkteknologi. Språkteknologi
Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi
Läs merSemantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language
Semantik och pragmatik hos längre yttranden Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language Studieobjekt - fenomen & teorier Hela yttranden eller bidrag, meningar Meningssemantik - logik,
Läs merBILDANALYS ANALYSERA BILDER
BILDANALYS ANALYSERA BILDER GÖR EN BILDANALYS Er uppgift: 1. Beskriv på allt du ser på för någon som inte ser bilden, utan att lägga in värderingar. 2. Nu lägger du in dina värderingar. Tolka vad du tycker
Läs merStudier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Läs merGenerellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:
FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 1 Grundläggande strukturella drag hos språk Reproducerbarhet:
Läs merLinköpings universitet
2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning V Martin Jönsson Att lära Hur Davidson s teori ser ut, varför han förespråkar den och vad det finns för problem med den. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merA. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden
II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag
Läs merKursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.
Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second
Läs merENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Engelsk litteraturvetenskap, 6 högskolepoäng eller Engelsk språkvetenskap, 6
Läs merSemantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
emantik och logik emantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning aeed 2009, kap.4 Introduktion till formell semantik Betydelse i sammansatta satser Betydelserelationer
Läs merLinköpings universitet
2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning
Läs merLitteraturlista ht10 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. GRUNDKURS Period Period 1
Litteraturlista ht10 ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK GRUNDKURS 100901-101103 101104-110118 Språket, individen och samhället 7,5 hp Sundgren, Eva. 2007. Sociolingvistik. Liber. Steinberg, D, H. Nagata
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merSpråkets struktur och funktion, 7,5 hp
Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag
Läs merAnhållan om ändrad ersättning för vissa HST
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merKompositionell semantik och λ-kalkyl
UPPALA UIVERITET http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv05/ads1/ Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf mats.dahllof@lingfil.uu.se Algoritmer för datorlingvistisk semantik I, Föreläsningsanteckningar,
Läs merSemantik och Pragmatik
Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.
Läs merTekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning
Läs merSpråk. Språkets natur. Kreativt
Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka
Läs merStudiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte
1(7) Studiehandledning Mening och social konstruktion. Aktuella teorier i samhällsvetenskapen, 7,5 hp Meaning and Social Construction. Current Theories in Social Science,7,5 ECTS HT 2011 Kursansvarig:
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Forskarutbildningskurs, 7,5 hp, HT-08 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 7,5 hp i forskarutbildningen.
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Läs merFöreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap
HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk Internationell manifestation
Läs mer1 Språk och betydelse
Mats Dahllöf. http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv09/sempht/ 1 Språk och betydelse 1.1 Inledning Språket och språkförmågan är en av de främsta distinkt mänskliga aspekterna av människors liv. Språket
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs mer