Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45

Transkript

1 Semantik och pragmatik (2) Mer om ordsemantik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Mars / 45

2 Idag Mer om ordsemantik. Olika typer av ord och ordbetydelser. 2 / 45

3 Semantik, grammatik, pragmatik Grammatik handlar om abstrakt form hos språkliga uttryck som i viss mån är oberoende av innehåll. Generell och enkel i jämförelse med semantiska drag. Semantik handlar om vad uttrycken betyder, med fokus på det som är uttryckligt och etablerat i språket. Pragmatik handlar om hur människor kommunicerar med hjälp av språkliga uttryck utifrån sin belägenhet i ett fysiskt och socialt sammanhang. 3 / 45

4 Grammatik, semantik Grammatiken klassificerar morfem utan att gå inte in på vad de står för. T.ex. stol, vän, glädje, teori: räknebara substantiv, singularis, obestämd form, utrum, grundkasus. Semantiken går in på de egenskaper hos ord och fraser som kan avgöra om en sats är sann eller falsk, t.ex. vad begreppen stol, vän, glädje, teori innebär. 4 / 45

5 Semantik och grammatik fri relation Dessa meningar är ungefär synonyma, men innehållets komponenter kopplas till olika ordklasser och syntaktiska funktioner: Uppsala universitsbibliotek äger Silverbibeln. SB ägs av UUB. SB tillhör UUB. SB ingår i UUB s samlingar. UUB är ägare till SB. 5 / 45

6 Delområden inom semantiken Referens peka ut entiteter (varelser, saker, tillstånd, processer, etc.) Begrepp (concept) innehållsord. Stor och öppen grupp. (Saeed 2 3.) Beskriver/klassificerar entiteter. Logisk struktur. (Saeed 3.2 & 4.) Binder ihop satsers betydelser. Behandlar även hur satser beror av varandra. 6 / 45

7 Delområden inom semantiken Dynamik (hos verbhandlingar) (Saeed 5.2). Tillstånd kontra process. Process: pågående kontra avslutad. (Aspekt när detta kodas i verbböjning.) Tidsangivelse (Tempus när detta kodas i verbböjning.) 7 / 45

8 Delområden inom semantiken Modalitet. (Saeed 5.3). T.ex. realis rak utsaga om verkligheten. Du äter en massa godis. kontra hur det får/bör/kan vara, eller hur någon tror att det är. Du borde/får inte äta så mycket godis. Det vore bra om du åt mer grönsaker. Villkorlighet, t.ex. Om jag hade egna barn skulle jag se till att de steg upp tidigt. 8 / 45

9 Några delområden inom semantiken Evidentialitet (Saeed 5.3). Hur bra grund har talaren för det som påstås och vilken typ av evidens? Jag gissar att kungen är trött på att spela narr. Jag har hört att kylen och frysen drar mest el i hushållet. 9 / 45

10 Exempel: logiska ord och modalitet Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt. Sådana ord är typiskt ämnesneutrala och relativt frekventa. 10 / 45

11 Exempel: typiska innehållsord Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt. Sådana ord är ofta ämnesspecifika och mindre frekventa. 11 / 45

12 Exempel: tidsangivelser, dynamik Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt / 45

13 Exempel: referens Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet (?) ska man kontakta vården direkt. Referensen generisk/generell, relativt den situation (ett godtyckligt barn har ett hälsoproblem) för vilken råd söks. ont i bröstet kanske en lexikaliserad fras. 13 / 45

14 Strukturella drag hos språk Reproducerbarhet: Språk bygger på reproducerbara enheter (typer). Vi kan lära oss vad ordet svamp betyder och använda det därför att vi hört det tidigare i olika sammanhang (förekomster). Dubbel artikulation: Språken har reproducerbara enheter av två typer, minimala betydelseskiljande (fonem) och minimala betydelsebärande (morfem). 14 / 45

15 Strukturella drag hos språk Konventionalitet: Språklig kommunikation bygger på socialt etablerade betydelser. Ordet svamp har betydelser som är etablerade av en massa tidigare talare/författare. Kompositionalitet: Det finns enkla betydelsebärande enheter (morfem, ord) och komplexa enheter vars betydelse är bestämd ( komponerad ) av sina delars betydelser (och deras syntaktiska/morfologiska kombinationssätt). 15 / 45

16 Strukturella drag hos språk Individualitet: den enskilda språkbrukaren kan (ändå) mena nästan vad som helst och kanske bli förstådd. Språkliga konventioner är inte tvingande. Man kan tänja på begrepp och definiera om ord, mer eller mindre medvetet. Mångtydighet: Uttryck i naturliga språk är (p.g.a. detta) ofta mångtydiga. Detta kan bero på att etablerade uttryck används i nya betydelser i nya sammanhang, samtidigt som de gamla kvarstår. (Svamp som typ av organism, matvara eller tvättsvamp.) 16 / 45

17 Två viktiga dimensioner förekomst typ yttrande uttryck (i språket) (konkret) (abstrakt) pragmatik semantik enkla ordförekomst ord morf morfem (egentligen) lexikal semantik samman- sammansatta fraser (och satta yttranden sammansatta ord) kompositionell sem. Lingvistikens analytiska resonemang måste alltid röra sig fram och tillbaka över de olika dimensionerna. Uppdelningen semantik/pragmatik mer komplicerad. 17 / 45

18 Tillämpningar av lexikal semantik Allmän lexikografi. Analys av en kultur eller ett språks syn på världen. T.ex. etnobotanik. Terminologireglering, t.ex. inom teknisk verksamhet, medicin (diagnosmanualer, mest omtalad Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM), förvaltning, juridik, etc. Djupare begreppsanalys inom humaniora, t.ex. filosofi och religionsvetenskap. Vad är sanning, religion, synd, etc.? 18 / 45

19 Nya ord genom sammansättning Nya (och gamla) sammansatta ord är mycket vanliga i svenskan. Exempel: badkobbe, barfotaspark, böcklingkalas, filurhunden, pellejönsnummer, vansinnespåhitt. (Maria Hanzén (2005) Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker ) cyanobakteriegift, livsmedelsgrupp, näringsrekommendation, förpackningsgas ( 19 / 45

20 Sammansättningars semantik öppen En sammansättnings betydelse beror på vilken relation mellan sammansättningsledsbegreppen som avses, och detta kan variera. cyanobakteriegift gift från cyanobakterier rävgift gift avsett för rävar böcklingkalas kalas där man festar på böckling (?) barnkalas kalas där barn deltar Om man översätter till språk där detta måste uttryckas syntaktiskt, t.ex. till franska, måste val av t.ex. prepositioner avspegla denna relation. 20 / 45

21 Sammansättningar lexikaliserade Många sammansättningar är lexikaliserade och får en annan betydelse än den som mer direkt kan härledas till delarnas betydelser. trädgård inte i första hand en gård med träd. grönsak inte en sak som är grön i allmänhet. mordbrand att anlägga större brand. 21 / 45

22 Avledning Avledda ord är ofta lexikaliserade. Nya avledningar är ovanligare än nya sammansättningar. grön grönska bara hos växtlighet. blind blända bara tillfälligt/metaforiskt i modern svenska. döv bedöva bara metaforiskt. älska älskare/älskarinna sexuell betydelse, och då könsspecifik; i sammansättningar mer generellt, t.ex. musikälskare, och då är femininformen gammalmodig, musikälskarinna. 22 / 45

23 Begrepp har ställighet Begrepp appliceras på ett visst antal entiteter. Enställiga: Egenskaper gäller en entitet, t.ex. citron, smutsig, sover. Är sann/falsk om en enda entitet. Tvåställiga (relationer) appliceras på två entiteter, t.ex. större än, kusin till. Treställiga (relationer), t.ex. X föredrar Y framför Z. Varierande ställighet vanligt, t.ex. Om X är förälder till Y (tvåställigt), så är även X är (en) förälder (enställigt). 23 / 45

24 Definition, tvåställigt begrepp nevö (fra. neveu, eng. nephew, bror- eller systerson, ovanligt ord i svenskan). Alltså: X är nevö [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon Z och [ definiens ] X är barn till Z och X är av manligt kön. Definitioner fungerar bra för vissa begrepp, t.ex. nevö, som verkar bete sig som klara villkorspaket. 24 / 45

25 Ytterligare exempel X är svägerska [ definiendum ] till Y om och endast om Y har ett syskon, Z, och [ definiens ] Z är gift med X och X är av kvinnligt kön eller Y är gift med en person, Z, och Z har ett syskon X och X är av kvinnligt kön. 25 / 45

26 Definitioner, problem Vissa begrepp ( basbegrepp ) är för grundläggande för att kunna definieras. Exempel (som kan diskuteras) röd, ljus, salt (om smak), tung, etc. Vissa begrepp/fenomen förstås olika av experter och vanliga människor. T.ex. fisk, luft, grön, guld, höra. Många begrepps principiella öppenhet. Vissa begrepp är så vaga (luddiga), rikhaltiga och beroende av värderingar att definitioner knappast kan göra dem rättvisa kärlek, demokrati, musik, trevlig, ta det lugnt. Diskussioner kring definitioner kan dock vara ett tankeverktyg. 26 / 45

27 Basbegrepp Vissa begrepp måste vara basen för begreppssystemen, om de bygger på definitioner. Torde svara mot grundläggande förnimmelsetyper. Klargörande definitioner bör ju bygga på att de nödvändiga och tillräckliga villkoren formuleras i enklare och klarare termer. Som i nevö-exemplet. I ordböcker och andra mer formella sammanhang brukar man ofta införa definitionsvokabulär. (Släkttermer definieras i termer av: man, kvinna, förälder till, gift med.) 27 / 45

28 Begrepp: språk eller allmänkunskap Är begreppen delar av språk eller aspekter av allmän kunskap? Lexikal kunskap: om ord. Encyklopedisk kunskap: allmän kunskap. Ofta svår distinktion. (Praktiskt viktig!) Exempel: kilskrift, vatten, gnagare, transistor. Gnagare eller äkta insektsätare? 28 / 45

29 Naturliga kategorier (Natural kinds) Vissa kategorier verkar avspegla naturliga förhållanden vars sanna och diskontinuerliga natur naturvetenskapen avslöjar. Begreppens struktur är då en del av den vetenskapliga kunskapen. Syre, guld primärt grundämnen (atomer). Gnagare eller äkta insektsätare ordningar balnd däggdjuren. Människa, potatis primärt arter av organismer. Ej naturvetenskapliga begrepp: Krukväxt, sällskapsdjur, knähund, lärare, pommes frites. 29 / 45

30 Mer socialt konstruerade begrepp Andra kategorier konstueras utifrån entiteter och sociala förhållanden som människor själva skapar. Blir därmed kulturbundna och vaga till sin karaktär. Konkreta artefakter: kopp, mugg, dopfunt, katedral, broschyr. Abstrakta artefakter: hip hop, roman. Titlar, sociala positioner: biskop, docent, Sociala aktiviteter: kommunikation, poker, idrott, gudstjänst, religion, politik, olika typer av brottsrubriceringar. 30 / 45

31 Precision kontra vaghet Precisa begrepp har bestämt avgränsade extensioner. (Motsatsen kallas vaghet.) Precision är viktigt t.ex. i Praktiska/ingenjörsmässiga sammanhang, där komponenter och arbetsinsatser skall fungera ihop. Medicinska sammanhang, där diagnoser och behandlingar behöver standardiseras för att kunna utvärderas och för att vårdens kvalitet skall kunna säkras. Juridiska/rättsliga sammanhang, där vi vill ha rättssäkerhet och likhet inför lagen. 31 / 45

32 Vaghet Begrepp har ofta vaga (luddiga) extensioner, t.ex. propaganda, gräla, terrorist, liberal, godis, städa, matt. Vi kan ha klara positiva exempel och klara motexempel, men också många objekt/fall som är halvdana. I konkreta sammanhang ger ofta kontexten den klarhet som krävs och vaghet kan vara behändigt. Kan du ordna något gott till kaffet? Kan du ordna en schwarzwaldtårta enligt originalreceptet till kaffet? 32 / 45

33 Vaghet p.g.a. kontinuerlig variation Vad gäller många typer av egenskaper finns en kontinuerlig variation och begrepp som är definierade i termer av dessa blir på motsvarande sätt vaga. Tänk t.ex. på skillnader som dessa: kopp vs mugg buske vs träd dunge vs skog diskutera vs gräla 33 / 45

34 Principiell öppenhet När börjar och slutar något att vara ett exempel på ett visst begrepp? Är ett befruktat ägg av arten hund en hund? (Eller något slags förstadium till en hund?) Är en nyss död hund en hund? (Eller bara kvarlevorna efter en hund?) Avbildningar: Är ett hundmjukdjur en hund? (Eller är det bara en leksak som föreställer en hund och därmed en metafor (?) att kalla det för en hund?) Att skilja lexikaliserad polysemi från vaghet är ofta svårt. 34 / 45

35 Begreppslig arbetsfördelning Putnam s (1975) division of labor för vissa begrepp (t.ex. fisk, luft, vatten, grön, guld, höra). Vanligt folk har vaga oklara begrepp och kan vara oförmögna att pröva ovanliga eller oklara fall. Experter vet precis vad begreppen står för och kan bedöma svåra fall. Vanligt folks språkanvändning kan delvis stödjas av experternas insatser. 35 / 45

36 Begreppslig arbetsfördelning Guld: Alla vet ungefär hur guld ser ut och att det är värdefullt. Men det där med att det är grundämnet med atomnummer 79 begriper sig bara vissa människor sig på. Om man skall kontrollera kvaliteten på ett guldföremål så måste man tillkalla en expert. Blues: Man kan veta hur det låter ungefär, och känna igen blueslåtar. Men bara musikteoretiskt bevandrade personer kan definiera begreppet (struktur, harmonik, etc.). 36 / 45

37 Begreppslig arbetsfördelning Nikotin vardaglig definition något i stil med: Det viktigaste psykoaktiva och beroendeframkallande ämnet i tobak. Kemistens definition: 37 / 45

38 Specificitet Specificitet: Ju mer specifikt ett begrepp är desto mer säger det. Begreppets informationsinnehåll. För en definition: de villkor det ställer upp. Extension och specificitet står i ett omvänt förhållande: Ju fler villkor, desto färre entiteter uppfyller samtliga villkor. Exempel: entitet varelse djur däggdjur hund schnauzer riesenschnauzer riesenschnauzertik. 38 / 45

39 Specificitet kontra precision Ett mer generellt begrepp kan vara mer precist än ett mer specifikt. T.ex. hund kontra knähund eller kamphund. Extensionen till hund är skarpare avgränsad än den till kamphund, trots att begreppet kamphund ger mer information. 39 / 45

40 Prototyper begrepp på ett annat sätt Prototyper är ett alternativ till definitioner för att artikulera begrepps innehåll. En prototyp representerar ett typiskt exempel på begreppet. Begreppet är sedan mer eller mindre träffande för ett objekt/fall beroende på dess avstånd från prototypen. Detta passar för vaga och rikhaltiga begrepp. 40 / 45

41 Prototyper, exempelbegrepp vän (kontra bekant kontra kompis) En vän är prototypiskt en person man sedan ganska länge är förtrogen med, som verkligen ställer upp, som man har en ömsesidigt oegennyttig relation till, etc. träd kontra buske kontra ris stöka till kontra hålla ordning social/utåtriktad kontra inbunden kontra asocial Komplexa, kontinuerliga domäner. 41 / 45

42 Prototyper vs definitioner Prototyptänkande kan förekomma även där definitioner är möjliga och begreppet precist. T.ex. kanske det går snabbare att avgöra att om hund är ett däggdjur än om en människa eller en val är det. En människa eller en val är kanske otypiska däggdjur, men de är ändå helt klart däggdjur. En blåmes är antagligen en mer prototypisk fågel än en struts eller en pingvin. Kontrast: Det finns ingen klar gräns mellan en otypisk skog och något som inte alls är en skog. 42 / 45

43 Räknebarhet Vissa begrepp (artnamn) framställer sina exempel som avskilda och därmed räknebara enheter, t.ex. hund: en/flera hand(ar). Två hundar bildar inte en hund. Vi får inte två hundar om vi delar en hund på mitten. Andra begrepp (masstermer) framställer sina exempel som massor av godtycklig storlek, t.ex. ost: lite/mycket ost. Lite ost plus lite ost är ost. En bit ost kan delas i två bitar ost. Detta ger två typer av begrepp/extensioner. 43 / 45

44 Skalära begrepp Skalära begrepp placerar in saker på skalor, t.ex. liten stor, lätt tung, fattig rik, kall varm. Enstaka satser blir relativa vad man jämför med, och relativt vaga. Ex. En liten elefant kan vara ett stort djur. Ex. En stor myra kan vara ett litet djur. liten och stor står alltså inte för vanliga begrepp/extensioner. 44 / 45

45 Värderande / emotiva begrepp frihetskämpe kontra terrorist enastående kontra bra kontra medioker kontra dålig trevlig kontra otrevlig diskutera kontra tjafsa stöka till kontra hålla ordning Handlar om subjektiva bedömningar. Prototyperna/definitionerna innehåller värderande komponenter. 45 / 45