Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lexikon: ordbildning och lexikalisering"

Transkript

1 Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten

2 Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke Avledda ord, t.ex. märkning Sammansatta ord, t.ex. blåmärke Lexikaliserade fraser, t.ex. lägga märke till ngt Grammatik Böjningsmönster: Regler för kombination av innehållsmorfem och grammatiska morfem inom ord Ordbildningsregler: Regler för kombination av flera rotmorfem eller rotmorfem + avledningsmorfem till nya ord Syntaktiska regler: Regler för kombination av innehållsord och grammatiska ord till större enheter

3 Relation mellan lexikon och grammatik Lexikon och grammatik är sinsemellan avhängiga I lexikon lagras för varje enhet information om grammatisk klass och särskilda kombinationsregler Genom grammatiska processer kan nya enheter i lexikon skapas (ordbildning) Grammatiska enheter kan omvandlas till lexikonenheter (lexikalisering)

4 Att strukturera lexikon grammatiskt Ordklasser subkategorier/kombinatoriska regler Ordbildningstyper Avledningar Sammansättningar Fraser Lexikaliseringsgrad

5 Ordklass Implikationshierarki: substantiv, verb < adjektiv < adverb Definitionen varierar böjning (syntetiska språk) syntaktisk funktion En semantisk funktion kan representeras av olika ordklasser i olika språk Kinesiskan använder verb istället för adjektiv

6 Kombinatoriska regler: Argumentram Grammatisk begränsning för vilka andra led ett visst ord kan kombineras med Argument = mer eller mindre obligatoriska bestämningar till ett huvudord Argumentramen = reglerna för argumenten till ett visst enskilt ord: Antal ofta begränsat till högst tre Syntaktisk roll t.ex. subjekt, objekt, predikativ Semantisk roll t.ex. AGENT, PÅVERKAD (=PATIENT), UPPLEVARE Tydligast och viktigast vid verb Exempel: brinna och bränna Antal brinna: 1, d.v.s. ett intransitivt verb bränna: 2 Syntaktisk roll brinna: Subjekt bränna: Subjekt och objekt, d.v.s. ett transitivt verb Semantisk roll brinna: PÅVERKAD bränna: AGENT och PÅVERKAD Kombinatoriska regler skiljer sig ofta åt mellan språk, även mellan närbesläktade, se Stroud s. 192ff

7 Kominatoriska regler: Selektionsrestriktioner Gäller alla öppna ordklasser Innehållslig begränsning för vilka andra led ett visst ord kan kombineras med brinna ner kan bara en upprätt konstruktion huset brann ner, ljuset brann ner, *pappret brann ner brinna upp kan det mesta! pappret brann upp En semantisk roller förutsätter ofta vissa semantiska drag hos ledet ifråga, t.ex. bör både AGENT och UPPLEVARE ha draget LEVANDE. Därigenom finns beröringspunkter mellan argumentram och selektionsrestriktioner.

8 Ordbildning Kombination av morfem: Språkets minsta betydelsebärande enheter Ligger på gränsen mellan lexikon och grammatik Vissa typer av morfem är självständiga lexikonenheter och byggstenar i vår inre grammatik Andra morfem finns bara i grammatiken Kan alltså vara fria eller bundna Fria morfem kan fungera som självständiga ord Bundna morfem kan inte fungera som självständiga ord

9 Fria morfem Rotmorfem (Linell: autosemantiska morfem) Kan fungera som självständiga ord Har definierbar självständig betydelse Kan kombineras med andra rotmorfem till sammansatta ord och med avledningsmorfem till avledda ord Vid kombination med andra morfem kan eventuell slutvokal ändras eller försvinna Exempel: flicka, rum, jeans => flickrum, jeansflicka, flickaktig Fritt grammatiskt ord Fungerar som självständiga ord Har snarare grammatisk funktion än självständig betydelse Kan inte kombineras med andra morfem Exempel: och, om (subjunktionen), att

10 Bundna morfem Avledningsmorfem Kan inte fungera som självständiga ord Har ingen eller svag självständig betydelse Har däremot betydelse i förening med ett rotmorfem/ord, då rotmorfem/ord + avledningsmorfem ger nytt ord med ny innebörd Kan vara prefix (stå framför det rotmorfem/ord som det fogas till) suffix (stå efter det rotmorfem/ord som det fogas till) Har koppling till grammatiska kategorier som ordklass och böjningsmönster; suffix ger ofta ny ordklasstillhörighet Vissa avledningsmorfem skiljer sig från homonyma rotmorfem genom att vara obetonade, t.ex. prefixen be- och för- Exempel: prefix be- + rot vaka (verb) = bevaka (verb) ord bevaka (verb) + suffix ning = bevakning (substantiv)

11 Bundna morfem, forts. Böjningsmorfem Kan inte fungera som självständiga ord Har endast betydelse som del av ett böjningsmönster Exempel: -er betyder presens i böjningen av ett verb komma : kommer -er betyder plural i böjningen av ett substantiv bok : böcker Flera böjningsmorfem kan tillfogas efter varandra till samma ord Exempel: böck-er-na-s rot plural bestämd form genitiv Fogemorfem Består endast av en bokstav = ett ljud som inte kan utgöra självständigt ord Har absolut ingen egen betydelse Ger heller ingen ny betydelse åt det ord som det fogas till Exempel: skatt-e-fri, tid-s-frist

12 Enkelt ord ett enda rotmorfem Sammansättning Ordbildning flera rotmorfem eller ord kombineras med varandra eventuellt infogas ett fogemorfem i skarven Avledning ett rotmorfem eller ord kombineras med ett avledningsmorfem (prefix eller suffix) Retrogradering ett ord omskapas till ett ord av annan ordklass utan att något avledningsmorfem tillfogas (istället blir den yttre formen oförändrad eller möjligen kortad)

13 Sammansättning Kombination av två led i form av rotmorfem, avlett ord eller sammansatt ord Eventuell ändelsevokal på den första sammansättningsleden kan ändras eller försvinna Ett fogemorfem kan infogas mellan sammansättningslederna Sammansättningens ordklass blir samma som den senare sammansättningsledens Rotmorfem Avledning Sammansättning Rotmorfem Sten + yxa Forn + lämning Grott(a) + boplats Avledning Fångst + yxa Fångst + lämning Fångst + boplats Sammansättning Stenålders + yxa Stenålders+lämning Stenålders+boplats

14 Avledning Kombination av avledningsmorfem + rotmorfem, avlett ord eller sammansatt ord Vid suffixavledning kan eventuell slutvokal på avledningsstammen falla bort Vid suffixavledning bestämmer suffixet det nya ordets ordklasstillhörighet Vid prefixavledning ändras ordklasstillhörigheten normalt inte Rotmorfem Avledning Sammansättning Prefix Be + skriva An + be-falla Anti+pirat-byrån Suffix Skriv + ning Be-skriv(a) + ning Fri-skriv(a) + ning

15 Ordbildning i andra språk Ju mer analytiskt språk, desto mindre ordbildning färre avledningsmorfem färre avledningar över huvud taget färre fogemorfem färre sammansättningar över huvud taget Alternativa strategier: Retrogradering Kombination av ord utan ny ordbildning T.ex. vietnamesiska dag förfluten för igår Om syntetiskt språk: Avledningsmorfemen kan placeras enbart före eller enbart efter roten Böjningsmorfem kan placeras före resten av ordet

16 Kreativa bildningar hos L2-inlärare Felaktiga egna ordbildningar visar att L2- inläraren kan separera morfemen i ett ord förstått språkets generella principer för ordbildning därigenom har god chans att kunna gissa sig till betydelsen hos okända flerledade ord Undvikandestrategier ger korrekt ordförråd men kan dölja brister i ovanstående förmågor

17 Rimliga felaktiga bildningar Flera avledningsmorfem kan ha samma funktion och vice versa; bara vissa kombinationer är lexikaliserade *onöjd olycklig *oförstå oförstående missnöjd *misslycklig missförstå *missförstående Sammansättningar är mer eller mindre lexikaliserade, d.v.s. att relationen mellan form och innehåll inte är helt förutsägbar brandförsvar försvar mot brand brandskydd självförsvar försvar av sig själv *självskydd brandtal ett uppeldande tal, inte ett tal om brand

18 Orimliga felaktiga bildningar Beror på att inläraren inte behärskar de regler och tendenser som trots allt finns t.ex. att verb som förled i sammansättning får infinitivändelsen struken *flygaplan flygplan ett plan som flyger t.ex. att verb är ovanliga som förled i sammansättningar I Norstedts Svensk ordbok 29 sammansättningar med substantivet tanke, endast 4 med verbet tänka (nämligen tänkebok, tänkespråk, tänkesätt, tänkvärd) t.ex. metaforen värme är upp, kyla är ner temperaturen har gått upp med femton grader på ett dygn temperaturen har fallit från fem till tjugo grader *överkylning underkylning

19 Lexikalisering Termen lexikalisering innebär att betydelsen hos en flermorfemig lexikonenhet inte är fullt härledbar ur de ingående morfemens betydelse Lexikaliseringen kan vara starkare eller svagare, d.v.s. betydelsen hos den flermorfemiga enheten kan vara mer eller mindre oväntad Exempel, sammansatta ord: blågrön knappt lexikaliserat blåmes svagt lexikaliserat blåmärke starkare lexikaliserat blåneka fullständigt lexikaliserat

20 Lexikaliseringsgrad hos sammansättningar Kopulativa sammansättningar Betydelse: förled och efterled i lika hög grad T.ex. blågrön Oftast mycket svagt lexikaliserade. Men tänk på de olika möjliga betydelserna hos blågul! Determinativa sammansättningar Betydelse: efterleden avgör typ av referent, förleden beskriver efterleden T.ex. blåmes, blåmärke Svagt starkt lexikaliserade. Lexikaliseringen består först och främst i att begreppet omfattar bara ett urval av de referenter som teoretiskt sett vore möjliga: Inte alla mesar med blå färg är blåmesar, inte alla märken som är blå är blåmärken. Bahuvrihi-sammansättningar (bahuv rihi = sanskrit mycket ris, d.v.s rik man) Betydelse: en varelse (oftast) som har det de ingående leden betecknar T.ex. grönbena (fågel), sjurygg (fisk), storkäft (person) Starkt lexikaliserade eftersom någon beteckning för varelse / person inte ingår i sammansättningen

21 Lexikaliseringsgrad hos fraser Lexikaliserade fraser Selektionsrestriktioner Ett ord kräver vissa betydelsekomponenter hos de ord det ska kombineras med Flera kombinationsmöjligheter finns Betydelsen kan helt och hållet härledas ur delarna Den grammatiska formen är inte fast Kollokationer Fasta kombinationer av t.ex. verb och bestämningar som utgör del av en sats Betydelsen kan i stor utsträckning, men inte helt härledas ur delarna Den grammatiska formen är fast Bestämningar kan inte fritt läggas till Böjningsformen på frasens led är ofta oföränderlig Böjningsformen på frasens led är ofta avvikande Enskilda led i frasen kan inte brytas ut, efterfrågas eller betonas kontrastivt För flera egenheter se Anward & Linell Idiom Fasta kombinationer av t.ex. verb och bestämningar som oftast utgör del av en sats Betydelsen kan inte härledas ur delarna Den grammatiska formen är fast, jfr under kollokationer

22 Exempel Selektionsrestriktioner Begränsningar i vilka andra ord ett visst ord kan kombineras med, men ingen fast fras spela ett spel (i regel stillasittande, med skrivna regler), ett instrument, *en lek, *med ett föremål leka en lek (fysiskt, utan skrivna regler), leka med ett föremål, *ett spel, *ett instrument Kollokationer En fast fras där betydelsen i stor utsträckning går att härleda ur de ingående ordens betydelse leka kurragömma *leka snabbt kurragömma, *leka kurragömman *vilket kurragömma lekte ni?, *vi leker kurragömma, *det är leker vi gör kurragömma det är kurragömma vi leker Idiom En fast fras där betydelsen inte går att härleda ur de ingående ordens betydelse spela Allan *spela stor Allan, *spela en Allan *vilken Allan spelade han?, *han spelar Allan, *det är spelar han gör Allan, *det är Allan han spelar I spänningsfältet mellan bokstavlig och lexikaliserad tolkning av en viss fras finns humoristiska möjligheter! Exempel: Det rundaste ord jag vet är boll

Ordbildning/morfologi

Ordbildning/morfologi Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Sammansatta ord en studie kring vuxna sfi-elevers användning av långa ord i sin skriftliga produktion. Eva Lennermo

Sammansatta ord en studie kring vuxna sfi-elevers användning av långa ord i sin skriftliga produktion. Eva Lennermo GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Sammansatta ord en studie kring vuxna sfi-elevers användning av långa ord i sin skriftliga produktion Eva Lennermo Specialarbete, 15 hp Svenska som

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk

VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk Jenni Kanninen Termstruktur hos svenska termer i Finska dataordboken Avhandling pro gradu i svenska VASA 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Maria Norberg - Josephine Willing

Maria Norberg - Josephine Willing Maria Norberg - Josephine Willing 2 0 0 9 Rekord som inspirerar! Har du elever som vill lära sig svenskt teckenspråk? Då kanske detta material passar dig! Vår ambition är att ge fler elever möjlighet att

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN

ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN TOLK- OCH ÖVERSÄTTARINSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN Yvonne Lindqvist Stockholm 2004 1 Innehållsförteckning 1. Analysmodell

Läs mer

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

!!!! !! 1. Tala är silver, tiga är visdom. Margareta Hellgren. Användningen av konventionaliserade

!!!! !! 1. Tala är silver, tiga är visdom. Margareta Hellgren. Användningen av konventionaliserade Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete 15 hp Svenska som andraspråk C Ht 2014 Tala är silver, tiga är visdom Användningen av konventionaliserade flerordsuttryck hos vuxenstuderande

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Om sammansatta färgnamn och deras förleder. i sverigesvenskt tidningsmaterial

Om sammansatta färgnamn och deras förleder. i sverigesvenskt tidningsmaterial PRO GRADU-AVHANDLING Om sammansatta färgnamn och deras förleder i sverigesvenskt tidningsmaterial ÖSTRA FINLANDS UNIVERSITET Institutionen för främmande språk och översättningsvetenskap Anna Karppinen

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración) Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:

Läs mer

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Peter Andersson, D-student i svenska Att behandla utvecklingen av några speciella ord i svenskan kan tyckas trivialt och möjligen uppfattas det

Läs mer

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10 Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Glokal, ogooglebar, pixlig Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet

Glokal, ogooglebar, pixlig Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet Tartu universitet Institutionen för germansk, romansk ock slavisk filologi Avdelningen för nordisk filologi Glokal, ogooglebar, pixlig Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet Bacheloravhandling

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta

Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Håkan Jansson hakan.jansson@svenska.gu.se Uppläggning Söka i Korp Syntax och konstruktioner Förändringar i ordförrådet

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Jag skriver hela skrivningen rest på del A rest på del B rest på del C

Jag skriver hela skrivningen rest på del A rest på del B rest på del C Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2010-11-12 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015 Till särskrivningens försvar Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015 Ordbildningslära Två principer för att skapa nya ord: Avledning Sammansättning Avledning Till en stam fogas ett prefix

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel 1. Skottdagen betyder att året får en extra dag. 2. Skottdagen är årligen i februari. 3. Förr i tiden var skottdagen (enligt traditionen)

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Extramaterial 3 Morfologi

Extramaterial 3 Morfologi Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk UPPSALA UNIVERSITET D uppsats Institutionen för lingvistik och filologi Vt 2006 En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk - Tempus, verbordförråd och komplexa predikat Hilda Sterner Handledare:

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer