Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?"

Transkript

1 Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när de fungerar som hjälpverb i bisatser, som i ex. (1) och (2), är något som är unikt för svenskan. I huvudsatser är denna utelämning omöjlig 1, vilket illustreras i exempel (3), där har måste finnas med för att satsen ska vara grammatisk. Däremot kan det infinita ha utelämnas i såväl huvudsats som bisats, vanligen efter ett modalt hjälpverb i preteritum, se exempel (4). I denna artikel kommer bortfall av finit har och hade att behandlas. (1) Emellertid kände han att han fått nog av att sitta i solen. 2 (2) Medan Anita åt redogjorde Katrin Karlsson för städjobbet som hon ordnat åt dem på två medelstora kontor. (3) Även företagarvärlden {har/*ø} fått sina profeter. (4) Du kunde väl ändå bett mig att gå med och vara smakråd [...] Sven-Göran Malmgren presenterade vid Svenskans beskrivning 1985 en undersökning av hur vanligt det är med strykning av har och hade före supinum i olika typer av bisatser och i olika typer av talade och skrivna texter (Malmgren 1985). För föreliggande artikel har vi gjort en liknande undersökning på ett nyare material. Förutom en jämförelse mellan vår undersökning och Malmgrens, diskuteras olika förklaringar till att har och hade i sin funktion som finita hjälpverb kan falla bort i bisatser i svenskan. Vi kommer att referera till detta fenomen som har/hade-bortfall. Satser där ett sådant har/hade-bortfall kan uppträda kallas supinumsatser. Undersökningen 1 I huvudsatser med kanske är utelämning av har och hade dock möjlig. 2 Exemplen är hämtade från PAROLE-korpusen, utom när de är märkta med (K) för konstruerad, eller med litteraturhänvisning. (FS) markerar att exemplet är finlandssvenskt. Subjunktionslösa supinumsatser avgränsas med hakparenteser.

2 I vår undersökning använder vi oss av PAROLE, en ordklasstaggad korpus i Språkbanken vid Göteborgs universitet 3. PAROLE-korpusen innehåller över 19 miljoner ord och består av bland annat romanmaterial, presstext och texter från Internet. Romanmaterialet är från 1976 till 1981 och presstexterna från 1976 till Ur ett sökresultat på träffar på supinumformer från vardera romanoch pressmaterial, valdes ett mindre antal träffar slumpvis ut, och bland dessa excerperade vi manuellt alla supinumsatser, se Tabell 2. För vår talspråksundersökning har vi använt the Swedish Spoken Language Corpus 4 vid Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet (i fortsättningen SSLC). Korpusen består av 1,2 miljoner ord. Eftersom denna korpus till skillnad från PAROLE inte är ordklasstaggad gjordes en manuell excerpering av supinumformerna. Även här sorterades sedan samtliga supinumsatser ut för vidare undersökning. Malmgrens undersökning (1985) visade att andelen supinumsatser med har/hade-bortfall dominerade i skrivet språk i såväl romanmaterial som presstext. Han kom fram till att har och hade föll bort i 72% av alla supinumsatser i romanmaterial och i så mycket som 87,5% i presstext från 1965 och 82% i presstext från 1976, se Tabell 1. TABELL 1. Malmgren (1985) Antal supinumsatser...med har/hade...utan har/hade Press ,5% 87,5% Press % 82% Romanmaterial ,3% 72% Resultatet av vår undersökning skiljer sig inte nämnvärt från Malmgrens resultat. Av de undersökta supinumsatserna från PAROLEs romanmaterial saknade 67% har eller hade, vilket kan sägas vara en marginell skillnad jämfört med Malmgren. 5 I pressmaterialet är motsvarande siffra 83%. Den lilla minskning av andelen har/hade-bortfall i supinumsatser mellan 1965 och 1976 som framgår av Malmgrens undersökning tycks alltså inte ha fortsatt efter Vi ser dessa resultat i Tabell 2. TABELL 2. PAROLE Antal undersökta...med har/hade...utan har/hade 3 < 4 < Tack till Leif Grönqvist, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet för all assistans vid sökningar i korpusen. 5 Malmgren anger i sin artikel att han undersökt har/hade-bortfall i ett 60-tal moderna romaner (1985:348). Han går dock inte närmare in på vilka dessa romaner är. Därför är det möjligt att hans och vårt material överensstämmer i tid.

3 supinumisatser Parole/Pressmaterial % 83% Parole/Romaner % 67% Också när det gäller talspråk fann vi att skillnaderna var små. Malmgrens material är hämtat från Talbankens talspråkskonkordans, ett material som samlades in runt Här saknar 8,5% av supinumsatserna har/hade. SSLC är insamlad under en längre period, som sträcker sig från samma tid som Malmgrens material fram till mitten av 90-talet. I denna är andelen har/hadebortfall i supinumsatser 11%, en relativ ökning med 30% gentemot Talbanken. Att denna ökning inte bör betraktas om enbart slumpmässig, styrks av de resultat som presenteras av Kozlovskaja (2002). Hon undersöker har/hade-bortfall i GSM-korpusen, en korpus från 1997 som utgörs av intervjuer med gymnasister (Wirdenäs 2002:49). Kozlovskaja fann att har/hade-bortfall förekom i 15% av supinumsatserna. Jämfört med Malmgrens 8,5% innebär detta en ökning med mer än 75%, från 8,5% ca 1970 till 15% 1997, se Tabell 3. TABELL 3. Talspråk i Malmgren, SSLC och Kozlovskaja Antal undersökta...med har/hade...utan har/hade supinumsatser Malmgren ,5% 8,5% SSLC % 11% Kozlovskaja % 15% Sammanfattningsvis förefaller det således som om andelen supinumsatser med har/hade-bortfall i skrift inte har förändrats nämnvärt sedan Malmgrens undersökning. När det gäller talspråk däremot, verkar det motiverat att tala om en ökning. Under en period av cirka 30 år har andelen har/hade-lösa supinumsatser ökat från 8,5% till 15%. När man dessutom beaktar att de ungdomar som samtalar i GSM-materialet alla är i gymnasieåldern, medan såväl Malmgrens som vårt material innefattar olika åldersgrupper, kan det vara rimligt att anta att har/hade-bortfall i talspråk håller på att bli vanligare. Tempus Som förklaring till har/hade-bortfall föreslår Malmgren (1985:353) att har och hade inte behövs om tempus framgår av sammanhanget. I första hand handlar det om att en supinumsats normalt harmonierar med sin huvudsats när det gäller de finita verbens tempus. Ett exempel från Malmgren ges i (5) nedan: (5) Han kunde inte gå med på att han {hade/ø} gjort fel. (Malmgren 1985:353)

4 Eftersom det finita verbet i den överordnade satsen står i preteritum innebär detta enligt Malmgren att det även utan hjälpverbet har/hade är klart om det är fråga om perfekt eller pluskvamperfekt (1985:353). Hjälpverbet skulle här således kunna betraktas som redundant i fråga om tempusmarkering. Malmgren nämner också att den vidare kontexten, som inte inkluderar den överordnade satsens finita verb, kan ha betydelse för bisatsens tempustolkning (1985:354). I exempel (6) (8) nedan, visas att ett temporalt använt hjälpverb kan saknas i bisatsformade exklamativer, trots att det där inte finns någon överordnad sats vars tempus skulle ha kunnat avgöra om det rör sig om bortfall av har eller hade. (6) Att du inte {har/hade/ø} gjort dig av med den! (K) (7) Äntligen något jag {har/ø} kunnat förstå! (K) (8) Vilken snögubbe du {har/hade/ø} byggt! (K) Sannolikt är det just en vidare kontext som avgör vilket tempus det skall vara i (6) (8). Har och hade kan emellertid inte alltid utelämnas när tempus framgår av kontexten. Även vanliga huvudsatser kan ju stå i en temporalt otvetydig kontext utan att hjälpverbet för den skull kan utelämnas, se exempel (9). (9) Han har redan ätit upp, men vi {har/*ø} knappt börjat. (K) Finithet Även Marit Julien (2000) har behandlat har/hade-bortfall. Juliens hypotes är att tre olika element i en sats var för sig kan signalera finithet: det finita verbet, subjektet och subjunktionen. Med finithetssignal tycks Julien helt enkelt avse en synlig eller hörbar signal som ingår i en sats, och gör att en mottagare uppfattar satsen som finit. När det gäller det finita verbet är detta antagande inte förvånande: finita verb uppträder ju endast i finita satser och aldrig i infinita. Ett utsatt subjekt är också typiskt för finita satser, men inte för infinita. En sats som inleds av en subjunktion uppfattas också alltid som finit, åtminstone i svenskan. Om Juliens hypotes stämmer, att såväl subjektet och subjunktionen som det finita verbet kan signalera finithet, borde man kunna hitta bisatser som innehåller bara ett av dessa tre element. Det borde ju räcka med att något av dem är närvarande i en sats för att en mottagare skall kunna avläsa att satsen är finit, vilket enligt hypotesen är det centrala. Låt oss se om vi kan finna sådana strukturer i PAROLE-korpusen. En bisats där endast det finita verbet fungerar som finithetssignal ser vi i exempel (10), som är ett konstruerat exempel hämtat från Julien. Liknande

5 konstruktioner återfinns också i PAROLE 6, se exempel (11) nedan. I dessa exempel borde hjälpverbet enligt Juliens hypotes alltså inte kunna utelämnas, eftersom ingen annan finithetssignal finns tillgänglig. (10) Kalle kan jag slå vad om [{har/*ø} klarat sig]. (Julien 2000:50) (11) Han citerar D H Lawrence som han menar [har skrivit bättre om jämlikhet än någon annan]. I korpusen finns också supinumsatser med bara subjektet som finithetssignal, dels relativsatser, se exempel (12) nedan, dels att-satser, se exempel (13) (16). I dessa satser saknas alltså såväl synlig subjunktion som synligt finit verb. Intressant nog är det bara när den överordnade huvudsatsens verb är av en viss typ som har/hade och att utelämnas samtidigt. Det handlar om verben hoppas, tro, tycka och önska. Dessa verb återges med fet stil och bisatsernas subjekt med kursiv stil i exempel (13) (16). (12) [ ] meritskillnaden mellan den man [de placerat som tvåa] och [den kvinna de placerat som trea] var liten. (13) Fröken trodde [jag fesit]. (14) Baronerna tyckte [jag varit duktig under jakten]. (15) Vi hoppas [han utvecklats när han kommer tillbaka i juni]. (16) [ ] skrattar en yrkesman som önskar [han varit född tio år senare]. Kan även en subjunktion fungera som ensam finithetssignal? Den enda subjunktion som enligt Julien kan fungera på det viset är som. 7 Exempel på att som fungerar som ensam signal för finithet finns mycket riktigt i PAROLE, se exempel (17), där subjunktionen är kursiverad. (17) En stackars dam i nedre medelåldern som aldrig bytt däck förut. Om man lämnar PAROLE-korpusen går det även att finna exempel på andra subjunktioner som fungerar på detta sätt. Finlandssvenska tillåter, till skillnad från sverigesvenska, en tom subjektsposition efter subjunktionen att, se exempel (18). Därför kunde man misstänka att det i finlandssvenska skulle gå bra att utelämna har i (18) så länge att står kvar i supinumsatsens inledning. Julien menar att detta är omöjligt eftersom att inte skulle vara otvetydigt finit 6 Den konstruktion som Julien använder som exempel (en satsfläta där subjektet är frånvarande i bisatsen, och istället står i fundamentet i en omedelbart överordnad huvudsats) har varit svår att finna i PAROLE. De att-satser utan subjekt som vi har funnit, är istället satsflätor där en bisats är närmast överordnad sats. 7 Det verkar oklart varför Julien betraktar som som unambiguosly finite (2000:51). Som kan ju också fungera som exempelvis preposition, jfr: (i) Han är lika stor som mig. (K)

6 (2000:51). 8 Men detta antagande visar sig vara för starkt. I exempel (19) ser vi att det ibland går att utelämna har/hade i sådana strukturer. 9 (18) Kalle kan jag slå vad om att {har/*ø} klarat sig. (K) (FS) (Julien 2000:51) (19) Kalle vet jag att {har/ø} redan kommit. (K) (FS) Låt oss återvända till de satser, (6) (8), som inte ryms inom Malmgrens förklaring, här upprepande som (20) (22). (20) Att du inte {har/hade/ø} gjort dig av med den! (K) (21) Äntligen något jag {har/ø} kunnat förstå! (K) (22) Vilken snögubbe du {har/hade/ø} byggt! (K) I dessa satser finns ju alltid subjunktion och/eller subjekt närvarande som finithetssignal, vilket i enlighet med Juliens hypotes innebär att har/hade skulle kunna utelämnas. 10 Vi kan alltså konstatera att autentiska exempel från PAROLE-korpusen visar att det under vissa omständigheter räcker med att antingen det finita verbet har eller hade, subjektet eller subjunktionen finns med i en supinumsats för att denna ska vara grammatisk. Detta verkar stämma väl med Juliens hypotes om att åtminstone ett av dessa element måste finnas med för att signalera att satsen är finit. Måste supinumsatsen innehålla en finithetssignal? För att Juliens hypotes ska kunna bekräftas fullständigt måste det emellertid också vara nödvändigt, inte bara tillräckligt, att minst ett av elementen finns närvarande i satsen. Det borde alltså inte gå att finna supinumsatser med har/hade-bortfall som också saknar subjekt och subjunktion. I det följande undersöker vi om detta stämmer. Går det att hitta supinumsatser i svenskan, där vare sig finit verb, subjekt eller subjunktion finns med för att signalera finithet? Julien använder sig av en konstruerad sats, exempel (10) ovan, för att illustrera att såväl subjekt som subjunktion kan saknas i en supinumsats, om bara det finita verbet finns med för att signalera finithet. Vi har i vårt material hittat liknande satser och gav exemplet (11) ovan, här upprepat som exempel (23). (23) Han citerar D H Lawrence som han menar [har skrivit bättre om jämlikhet än någon annan]. 8 T.ex. kan ju att också inleda infinita strukturer i sin funktion som infinitivmärke: (ii) Kalle kan jag slå vad om att *(har) klarat sig. (Julien 2000:51) 9 Tack till Marketta Sundman som vidarebefordrat vår fråga till finlandssvenska informanter. 10 Julien menar emellertid att har/hade inte kan utelämnas om de ensamma specificerar satsens tempus (2000:47). Detta innebär att (6) (8) trots allt borde vara ogrammatiska.

7 I detta fall skulle det alltså enligt Juliens hypotes vara omöjligt att utelämna det finita verbet har. I PAROLE har vi emellertid funnit flera exempel på samma konstruktion där en supinumform faktiskt fungerar utan vare sig har/hade, subjekt eller subjunktion, d.v.s. det vi skulle vilja kalla ett naket supinum, se exempel (24) (26). Något sådant förutspår inte Juliens hypotes. (24) På den lindade foten trädde vi en stor stövel som jag antar [stått här sedan huset var nytt]. (25) [...] en något kärvare sammanfattning av vad han anser [blivit så mycket bättre efter EU-inträdet vid årsskiftet] [...] 11 (26) Ragnar Hellstadius säger att de lok som man genom rapporten vet [fått rulla för långt utan kontroll] enbart körs i godstrafik. Även i supinumsatser som är direkt underordnade huvudsatsen, d.v.s. den typ av sats som Julien arbetar med i sin artikel, se exempel (27), kan man under vissa omständigheter utelämna det finita verbet. Detta tycks gälla om predikatet i huvudsatsen är något av verben tro, hoppas, tycka eller önska. I exempel (28) (30) finns tre sådana konstruerade satser. Ett femtontal informanter, med svenska som modersmål, kunde alla tänka sig en supinumsats utan har i dessa fall. (27) Kalle kan jag slå vad om [har klarat sig]. (Julien 2000:50) (28)...men Kalle hoppas jag [klarat sig]. (K) (29)...men Kalle tror jag [klarat sig]. (K) (30)...men Kalle tycker jag [klarat sig rätt bra]. (K) Om vi alltså i den överordnade satsen använder oss av verben tro, hoppas, tycka eller önska förefaller det vara möjligt att i denna typ av konstruktion ha en bisats med naket supinum. Den överordnade satsens verb påverkar möjligheten att utelämna har/hade även i finlandssvenska. Tidigare gav vi ett exempel från finlandssvenska på en supinumsats med bara att som finithetssignal, nedan återgivet som exempel (31). Där kan verbet veta användas, men inte exempelvis verbet gilla. Om gilla används måste har sättas ut, se exempel (32). (31) Kalle vet jag att {har/ø} redan kommit (K) (FS) (32) Kalle gillar jag att {har/*ø} redan kommit. (K) (FS) Intressant nog framhåller Julien att den överordnade satsens verbsemantik inte skulle ha någon betydelse för om har/hade kan utelämnas eller inte (Julien 2000:45). Sammanfattning 11 Denna sats skulle kunna tolkas som ett objekt med infinitivsats. Ändå uppfattar de flesta språkbrukare säkert denna sats som finit.

8 Bortfall av har och hade som finita hjälpverb i supinumsatser är frekvent i skriven svenska, och vi har i denna artikel noterat att fenomenet håller på att bli vanligare även i talspråk. För att förklara detta bortfall har man diskuterat vilka andra element i satsen eller kontexten som kan göra att har/hade blir redundanta. Malmgren poängterar att tempusfunktionen hos har/hade i supinumsatser är överflödig när satsens tempus ändå framgår av sammanhanget. Men utelämning av har/hade är inte alltid möjlig bara för att tempusfunktionen är redundant. Julien fokuserar istället på har/hade:s funktion som finithetssignal och ställer upp följande hypotes: har/hade kan utelämnas endast om antingen subjektet, subjunktionen eller båda är närvarande för att signalera att satsen är finit. Hypotesen är emellertid för stark. Den förutsäger att det inte bara är tillräckligt utan också nödvändigt att minst ett av de tre elementen är närvarande för att en sats skall tolkas som finit. Vi har visat att det finns supinumsatser i svenskan där inget av dessa element är närvarande. Julien menar vidare att verbsemantiken i sådana fall saknar betydelse för när har/hade-bortfall kan ske. Vi har dock funnit att den överordnade satsens verb i vissa fall verkar ha en avgörande betydelse. Att har/hade skulle vara obligatoriska i supinumsatser när dessa verb ensamma specificerar satsens tempus, vilket Julien föreslår, är också tveksamt. Självständiga bisatsformade supinumsatser kan ju förekomma, som vi såg i exempel (6) (8) ovan. Vad är det då som signalerar finithet i satser med naket supinum? Är det supinumformen själv? Normalt brukar den ju räknas som en infinit verbform tillsammans med infinitiv och particip. Om nu supinumformen betraktas som en finit verbform är det förvånande att den också kan uppträda i infinita strukturer. Så uppför sig inte traditionellt finita verbformer. I så fall tvingas vi tillåta supinumformen att vara både finit och infinit, beroende på sammanhanget. Är det kanske snarare så att den isolerade bisatsen inte behöver innehålla explicita finithetssignaler? De supinumsatser med naket supinum vi har presenterat här ingår ju i en kontext som sannolikt hjälper till med den finita tolkningen. Måste det vara något inom bisatsens ram som signalerar att satsen är finit? Kanske kan valensstrukturen hos verbet i den överordnade satsen signalera att strukturen med naket supinum är finit. Litteratur Julien, Marit Optional ha in Swedish and Norwegian. Working Papers in Scandinavian Syntax 66. Lund. S Kozlovskaja, Vera När dom fått höra den här låten... Om utelämning av hjälbverbet ha i bisatser i modern svenska. Göteborg: Institutionen för svenska språket. (opubl. C-uppsats) Malmgren, Sven-Göran Om utelämning av hjälpverbet ha i förbindelse med supinum. I: Allén, Sture m.fl. (utg.), Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S Wirdenäs, Karolina Ungdomars argumentation. Göteborg.

9 Källor PAROLE: < Swedish Spoken Language Corpus: <

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Innehåll Uppgifter Bedömning Delkurs 1 mellan 1 2 perioder, (10-20 veckor ) Studieteknik Träna på basordförråd Uttal Skrivregler Språkkunskap

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt

Läs mer

Vad blir bättre med åren?

Vad blir bättre med åren? Uppsala universitet Ämneslärarprogrammet Institutionen för nordiska språk Svenska 4 15 hp avancerad nivå VT 2014 Vad blir bättre med åren? En komparativ undersökning av elevtexter från högstadiet och gymnasiet

Läs mer

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!!

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!! TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2 Lycka till!!! 1 Verb: s-passiv Skriv om meningarna till s-passiv. 1 Man ska exportera den nya bilmodellen till hela världen. 2 Så här startar man programmet:

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Valet av passivform i modern svenska

Valet av passivform i modern svenska SveBe24/00 Engdahl 1 Valet av passivform i modern svenska Elisabet Engdahl På svenska finns det två produktiva sätt att uttrycka passiv: en morfologisk passiv, som bildas med -s, och en perifrastisk passiv,

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk UPPSALA UNIVERSITET D uppsats Institutionen för lingvistik och filologi Vt 2006 En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk - Tempus, verbordförråd och komplexa predikat Hilda Sterner Handledare:

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Peter Andersson, D-student i svenska Att behandla utvecklingen av några speciella ord i svenskan kan tyckas trivialt och möjligen uppfattas det

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Soffa för mjuk, icke sover bra. Några språkdrag hos en rysk Madam

Soffa för mjuk, icke sover bra. Några språkdrag hos en rysk Madam SveBe 24/18 Pedersen 1 Soffa för mjuk, icke sover bra. Några språkdrag hos en rysk Madam Ulla Pedersen Inledning I mitt avhandlingsarbete undersöker jag språkmöten i modern finlandssvensk barn- och ungdomslitteratur.

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009 2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften

Läs mer

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся...

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся... NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A Имя и фамилия учащегося/учащейся... Выполнение письменной работы за 1-й семестр обучения рассчитано

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231: Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 4 Denna och följande vecka skall vi titta närmre på verben. Verb är en

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Mango Grammatik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40094

Mango Grammatik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40094 Mango Grammatik Läraranvisning Textview Verksnummer: 40094 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon. UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15

Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15 1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Kommuniceramer än ord

Kommuniceramer än ord Kommuniceramer än ord 1 2 Kommuniceramer än ord Pratglad eller traggig Skillnaden kan vara hårfin när samma meddelande upprepas. När man väljer att kommunicera så är det oftast hur man pratar med varandra

Läs mer

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist 1 Institutionen för svenska språket Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011

Läs mer

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart B1+B2 и Form i fokus B. Имя и фамилия учащегося/учащейся...

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart B1+B2 и Form i fokus B. Имя и фамилия учащегося/учащейся... NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart B1+B2 и Form i fokus B Имя и фамилия учащегося/учащейся... Выполнение письменной работы за 1-й семестр обучения рассчитано

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter *Skatteverket 1(10) KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter Våra webbtexter, liksom alla texter vi producerar för externt bruk på Skatteverket, ska vara skrivna på ett sätt som gör att läsaren

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 Målnummer: UM6893-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-12-18 Rubrik: Lagrum: Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen kan göras gällande

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Relativsatser i svenska som andraspråk

Relativsatser i svenska som andraspråk LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Nordiska språk C-UPPSATS Svenska som andraspråk SVEK02 Susanna Malmberg VT 2014 Relativsatser i svenska som andraspråk En studie av andraspråksinlärares behärskning

Läs mer

Lättläst beskrivning av handlingen

Lättläst beskrivning av handlingen Lättläst beskrivning av handlingen VIKTIGA PERSONER I FÖRESTÄLLNINGEN Greve Almaviva en adelsman, han bestämmer på godset Grevinnan Rosina Almaviva en adelsdam, gift med greven Susanna grevinnans kammarjungfru,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer