Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum."

Transkript

1 Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt (den ryska termen är!"#, som också betyder utsikt ) och det är just den talandes syn på handlingen som aspekten uttrycker. Det finns två aspekter: imperfektiv ($%&'!%()%$$*+!"#, ofullbordad ) och perfektiv (&'!%()%$$*+!"#, fullbordad ). Ett svenskt verb motsvaras alltså (oftast) av två verb i ryskan, ett aspektpar: läsa =,"-.-//0(',"-.-/; göra = #%1.-//&#%1.-/ Den imperfektiva aspekten är neutral ; den anger i stort sett bara själva verbhandlingen, processen: 2$. 0")%-. (Hon skriver.) 2$. 0"&.1.. (Hon skrev.) 2$. 34#%- 0"&.-/. (Hon kommer att skriva.) Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Imperfektiv aspekt används för att uttrycka a) vana eller upprepad handling: 5* 6.7#*+ #%$/,"-.1" 8.9%-4. (Vi läste tidningen varje dag) : 0")4 '-;4 (.9! $%#%1<. (Jag skriver brev till far en gång i veckan) b) pågående eller oavslutad handling: 2$ '#%!.1&=. (Han höll på att klä sig.) :,"-.< &%&-(%. (Jag läser för min syster.) I preteritum kan imperfektiv aspekt ha betydelsen konstatering av faktum : >*,"-.1"?(%&-401%$"% " $.6.9.$"%? (Har ni läst Brott och straff?) Den talande vill bara veta om handlingen ägt rum eller inte. I preteritum kan den imperfektiva aspekten också uttrycka en -.6 A'1'#$'! B* '-6(*!.1. '6$'? (Det är så kallt! Har du haft fönstret öppet?) I denna situation är fönstret stängt: verbet betyder alltså öppnat och stängt. (Denna betydelse förekommer bara vid verb i motsatspar som ta på-ta av, sätta på-stänga av, tända-släcka etc.) Med den perfektiva aspekten kan den talande fokusera handlingen i dess helhet, dess början, slut och resultat: 2$. $.0"&.1. 0"&/C'. (Hon skrev ett brev/ Hon skrev färdigt brevet.) Den perfektiva aspekten lägger alltså till en betydelse till själva verbhandlingen. 1 Detta gäller med undantag för det fåtal verb som används i båda aspekterna (t.ex. 7%$"-/&=, ('#"-/&=, '3%D.-/, många lånord på -'!.-/, -%!.-/. -"('!.-/) eller som bara används i imperfektiv (0("$.#1%7.-/,!*81=#%-/, 9$.,"-/) eller perfektiv (t.ex. verb med prefixet 9.- som har betydelsen börja göra något, 9."8(.-/) aspekt.

2 Perfektiva verb kan bara uttrycka preteritum och futurum (futurumformen ser ut som en presensform:!"# "#$%&'( $%)*+, Hon kommer att skriva ett brev.) Den perfektiva aspekten används för att uttrycka a) momentanhandling (ögonblickshandling)!"# -.%/# 0,+#1#. (Hon dödade myggan.) b) början av en handling (ofta med prefixet 2#-)!" 2#)+'3/)3. (Han började skratta.) c) en handlings slut eller fullbordan 45 $1,6%(#/% 7#2'(-. (Vi läste färdigt tidningen) d) en handlings begränsade varaktighet (limitaitv betydelse, prefixet $,-)8!" $,)%9'/ ), +",:. (Han satt en stund med mig) Perfektiv aspekt används när den talande sätter handlingens resultat i relation till nuet: ;(,,(015/,0",? <9')*,6'"* =,/,9",. (Vem har öppnat fönstret? Här är mycket kallt.) I detta fall är fönstret fortfarande öppet (jfr tvåvägshandling ovan): handlingens resultat kvarstår i talögonblicket. Aspektpar bildas genom tillägg av prefix eller suffix: Verbet $%)#(* kan göras perfektivt genom tillägg av prefixet "#-: "#$%)#(*. Detta är ett s.k. tomt prefix, som inte ändrar verbets betydelse på något annat sätt än att det just gör det perfektivt. (Andra sådana kan vara t.ex. $,-, $1,-, )-, --) Ett prefix som lägger till någon betydelse kallas pregnant:!"#$%)#(* betyder skriva under, underteckna. Till detta verb, som nu är perfektivt, kan en imperfektiv form bildas genom tillägg av suffix: $,9$%)$%&(*. (-5>#-suffixen är alltid obetonade). Andra imperfektivbildande suffix är t.ex. ->#-, som i >)(#>#(*/>)(#(* (alltid betonat), och- #-/-3-, som i $,/-6#(*/$,/-6%(*. SW97

3 INSTRUMENTALIS M.M. Verb som styr instrumentalis:!"#$%& (vara sjuk), '#()$%& (behärska), *+,"'")-%& (leda), +.*('#/%& (styra), 0"*)-%&1/ (vara stolt över), -2%$*$1"'(%&1/ (intressera sig för), 3(2-4(%&1/ (syssla med) 1.!"#$% &#'(() ("$*++),, ("# +#-$.", (/#$%) ("$*++ = influensa; /#$% f. = mässling) 2. 1'%234 &#'(() (5#6+,'(4*( '7"/*8) * 4( 9#:().+$,5';)% (<#66*;). (5#6+,'(4*( '7"/*8 = lunginflammation) 3.=#6/5*>* "#$-;)6; (?6),4/*46/,; )('(5*B*#443A 2(4)$) 5 6)$,4(. 4. C ),/ "#$:.6% (9#; 9,'(4%/,; 6(6)$,). 5.?4, 5',-(() (,4"'*A6/*A ;B3/). 6. D3 (8#$(#"$,E*>(6/#( *6/.66)5#)? 7. F,, ; 6,9/, B,4*9,G6% (),4(2). (H)#) )3 8. C *4)($(6.G6% (4#5,; B,$.&(:4,; '*)($,).$,). 9. I)# B-(6% $./#5#-*) ($,&#), +# $(9#4).)? Adjektiv som styr instrumentalis: 0"*) (stolt /över), )"'"#$2 (nöjd /med),!"0(% (rik /på),!$)$2 (fattig /på), -3'$1%$2 (känd /för) 1. C "#$- ()3). 2.?4, "#$-, (#4*). 3.!"#$% -#5#'(4 (:*B4%). 4.?4 -#5#'(4 (+($(-,>,) # (+#+.';$4,; 9.B3/,). 5. J$)*6) *B5(6)(4 (65#A +$(/$,643A "#'#6). 6. <#66*; &#",), (4(E)%) * ('(6). 7. K), (-, &(-4, (5*),9*4 L ) I(9 )3 C $,&#),G 5$,>#9,, 9#A &$,).>*)('(9. Årtal: I#"-, )3 $#-*'6;/$#-*',6%? C $#-*'6;/$#-*',6% ()36;>, -(5;)%6#) 6(9%-(6;) 5)#$#9) "#-.. (Bara sista ledet i sammansatta ordningstal böjs)

4 GERUNDIER OCH PARTICIP: NÅGRA EXEMPEL Gerundier är oböjliga och fungerar som satsförkortningar. På svenska kan de återges antingen med hela bisatser eller med satsförkortningar. Presens gerundium Bildas av imperfektiva verbs presensstam + ändelsen -!/-" och betecknar en handling som (oftast) är samtidig med huvudhandlingen. #$%!%&: #$%!-" '$%!" (!)*%+,,-!./+0!/! 1!2$,. Medan /Under det att/ hon läste tidningen lyssnade hon på radio. Preteritum gerundium Bildas av preteritumstammen av perfektiva verb + ändelsen -3 (eller -30$) vid vokalstam: 41,#$%! + 3(0$) och -0$ vid konsonantstam: 41$-5.-0$ 41,#$%!%&: 41,#$%!-3 61,#$%!3 (!)*%+,,-! 378/9#$/! 1!2$,. När hon läst färdigt tidningen stängde hon av radion. (Eller: Efter att ha läst färdigt tidningen stängde hon av radion.) Gerundium av reflexiva verb slutar på -!": +#$%&.": +#-!-.& :#!.& 3 +-$3*1.$%*%*, '*;,3 4$.!/ 1!..8!)7. Medan Tjechov studerade vid universitetet skrev han noveller. Particip är adjektiviska former av verb: de böjs som adjektiv och har kvar verbets karaktär av handlingsord. Svenskans två particip: en läsande människa (presensparticip, aktivt) = en människa som läser; en läst bok (perfektparticip, passivt) = en bok som har lästs (har blivit läst) Ryskans fyra particip: Presens particip aktiv (bildas bara av imperfektiva verb): Till presensstammen läggs -+<$=/- 9<$= (vid e-verb): #$%!%&: #$%!-9<$= eller -!<$=/"<$= (vid i-verb) (,3,1$%&: (,3,1-"<$= :,8-!.$2$% >!/&#$8, #$%!9<$= (!)*%+. Vid fönstret sitter en pojke som läser tidningen.? >!/&#$8!, #$%!9<*(, (!)*%+ +,8-!. Jag ser en pojke som läser tidningen vid fönstret. Presens particip passiv (bildas bara av imperfektiva verb): Till presensstammen läggs -*>7= (e-verb) eller -$>7= (i-verb) #$%!%&: #$%!-*>7= som läses /9A$%&: /9A-$>7= som älskas, älsklings-, favorit- B$A/$" 8-$(!, #$%!*>!" 3*)2*. Bibeln är en bok som läses överallt. C *(, /9A$>,= 8-$(* >-,(, 1*D*4%,3. I hans favoritbok finns det många recept.

5 Preteritum particip aktiv (bildas av perfektiva och imperfektiva verb): Till infinitivstammen läggs -30$= vid vokalstam (-!4$.!30$= som har skrivit), -0$= vid konsonantstam (41$-5.0$= som har burit med sig) -!4$.!%&: -!4$.!-30$= E!/&#$8, -!4$.!30$= F%, 4$.&>,, >,= A1!%. Pojken som har skrivit det här brevet är min bror.? )-!9 >!/&#$8!, -!4$.!30*(, F%, 4$.&>,. Jag känner pojken som har skrivit det här brevet. Preteritum particip passiv (bildas av transitiva perfektiva verb): Till infinitivstammen läggs -##$% vid verb på -!%& och flerstaviga på -"%&, -*%&: 41,#$%!--7= läst, som har lästs -&##$% (-'##$%) vid verb på -.%$ (-.%&), -)%$ (-)%&), -#& och flerstaviga på -$%& (obs. konsonantförändringar): 3.%1*#*--7= (3.%1*%$%&, 3.%1*#+) mött, som har mötts; 8+4/*--7= (8+4$%&, 8+4/9) köpt, som har köpts -($% vid verb på -+%&, -,%&, -7%&, -*1*%&, och enstaviga (bortsett från prefixen) på -$%&, -*%&, - "%&:,%817%7= (,%817%&) öppnad, öppen 41,#$%!%&: 41,#$%!---7=? 3*1-+/! 41,#$%! $(+ 3 A$A/$,%*8+. Jag lämnade tillbaka den lästa boken på biblioteket.,%817%&:,%817-%7= B$A/$,%*8! A7/!,%817%!. Biblioteket var öppet. Particip av reflexiva verb får tillägget -!): +#$%&." studera; +#!<$=." en studerande Gerundier och particip används mest i skriftspråk.

6 Particip och gerundier = pling! Particip / 78"!$±6#"- (Wikland 6: ) Aktiv Passiv!"#$±%&"' ("±)*&"' +"±,-&"'."+*±&"' /01!$±&"' Bildas av ipf-verb: 3 pers plural minus # + &"'!"#$±2/3' 1%4"±/3' ; 5260±/3',$+$±2/3' Bildas av ipf-verb: 1 pers plural + 3' eller inf-stam + /3'! "#±$% &'±"%()%, *#+,±-.%- )/#±0% Jag ser flickan, som läser en bok (Particip böjs som adjektiv och rättar sig till genus, kasus och numerus efter sitt huvudord; korrelatet) 1+, )/#±0, 2,±3,4 *#+,±'3,4 Den här boken är polulärast (mest <-C#3?A 9#2,+'<: - >;2+;'"2)#A Min favoritförfattare är Dostojevskij!"#$±+)"' (80!"#$±+)"' (8"596)"' ; (8")2±,)"' Bildas av ipf & pfverb: pret mask minus 1 + +)"' eller )"'; eller inf-stam + )"'! 5/,±- &'±"%()%, *#+,±"(%- 6±+% )/#±0% Jag känner flickan, som läste den här boken (80!"±#$553' (0#2±8-553'; (8" ' :*±(12553'; (8"+2,9553'; (0:"±5*#3' 0#:83±#3' *4"±#3' 0,2±#3' Bildas av pf-verb: inf-stam på $,-, '; eller infstam på kons el. " '; eller infstam på 5*,282,080,010, samt enstaviga verb + #3' Agenten, det logiska subjektet i en passiv sats, står i instrumentalis: =/#±0,, )%9<'//,4!"#$, #/+'8'2/, Boken, som ni köpt, är intressant 78#('±&('' 9#2:3;± 9;+'84±<;2: Det ankomna brevet kom bort ppp är mkt vanligt i kortform, ofta som predikativ: =/#±0, 98;*#±+,/, >"'8: 5,)8?±+, Boken är utläst Dörren är stängd Gerundier / ;22(8"!$±6#"- (Wikland 6:57)!"#$±- <$5"/$±-6= 526-± 613±)$ 6#0±-,$+$±- +6#$+$±- Pres gerundium uttrycker samtidighet med huvudhandlingen Bildas av ipf-verb: 3 pers plural minus ändelse + -; eller i vissa fall av infstam + 2#&#±+ /, 9;<%±, 5,/#3,±42: #08%±();A Masja sitter på golvet och sysslar med en leksak B' "2+,",±4, ;/ /,±*,< 0;";8#±+: Utan att resa sig, började han tala OBS: /' + pres ger översätts med utan att + inf OBS: pres ger av pf-verb förekommer (falsk pres ger!); dessa översätts som pret ger - se nedan! (80!"#$±+ *+"±,2+ (806#"±+)"6= ; (8",-± Pret gerundium uttrycker något som föregår huvudhandlingen E/,± 2&,<,± )/#±0%, /' 98;*#+,±" 'F Hon lämnade tillbaka boken utan att ha läst ut den Bildas av pf-verb enl reglerna för pret part akt och slutar på -+, -+)" eller -)" (en sorts oböjl kortform) 78#&4± &;3;±A, 4 28,±5% 5,A3%±2: &'±<;3 När jag kommit hem ska jag genast ta itu med saken D"#±&'" 2'2+8%±, ;/ /,±*,< 9<,±),+: När han fick se sin syster, började han gråta OBS: /' + pret ger översätts med utan att ha + inf Preteritum Presens Preteritum Presens

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Alla dessa verbformer bildas från verbets preteritumstam. Preteritumstammen får man fram genom att ta bort an från infinitiven:

Alla dessa verbformer bildas från verbets preteritumstam. Preteritumstammen får man fram genom att ta bort an från infinitiven: Verbformer i förfluten tid: Preteritum, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt Alla dessa verbformer bildas från verbets preteritumstam. Preteritumstammen får man fram genom att ta bort an från infinitiven:

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium 3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

DET FEMTE STEGET. 5.1 Vid Kap Sunion. Detta är havet, ungdomskällan, Venus vagga och Sapfos grav. Spegelblankare såg du sällan Medelhavet, havens hav.

DET FEMTE STEGET. 5.1 Vid Kap Sunion. Detta är havet, ungdomskällan, Venus vagga och Sapfos grav. Spegelblankare såg du sällan Medelhavet, havens hav. DET FEMTE STEGET 5.1 Vid Kap Sunion Detta är havet, ungdomskällan, Venus vagga och Sapfos grav. Spegelblankare såg du sällan Medelhavet, havens hav. Lyft som en lyra mot arkipelagen skimrar Poseidontemplets

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Tempora mutantur. Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken

Tempora mutantur. Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken Tempora mutantur. Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken Gunhild Vidén I mellanmänsklig kommunikation uppstår snabbt behovet av att förklara ett tidssammanhang. Varje turist som har besökt ett land

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst 4.4 Komparation av adjektiv och adverb Adjektiv och adverb kan kompareras, dvs. de kan bilda former som används vid jämförelse mellan olika grader av en egenskap hos olika saker. Komparationsgraderna är

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Tempus och aktionsart

Tempus och aktionsart Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO Morgan Nilsson Version 4 oktober 2013 KORTA UTTALSREGLER De allra flesta bokstäverna står i slovenskan för samma ljud som i svenskan. Några skillnader finns dock.

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Poäng: Betyg: Platsnummer:

Poäng: Betyg: Platsnummer: Ryska I. Grammatik och skriftlig framställning (SLRYS1/1000), 2013-08-17, 10.00 13.00 Poäng: Betyg: Platsnummer: Anvisningar: Inga hjälpmedel tillåtna. Alternativa svar (parenteser) är inte tillåtna. Svara

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi.

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Hästar framför vagn från sydfrisen på sifniernas skattehus i Delfi. 111 Ynglingarna Kleobis och Biton av Polymedes,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Presensparticip och aspekt i svenskan Jacqueline Kellgren

Presensparticip och aspekt i svenskan Jacqueline Kellgren Institutionen för svenska språket Presensparticip och aspekt i svenskan Jacqueline Kellgren Kandidatuppsats Svenska språket, fördjupningskurs Specialarbete, 15 hp Ht 14 Handledare: Kristian Blensenius

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231: Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 4 Denna och följande vecka skall vi titta närmre på verben. Verb är en

Läs mer

Aspekter i Ryskan. Svenskan - ordningsföljd. Ännu tidigare igår idag imorgon

Aspekter i Ryskan. Svenskan - ordningsföljd. Ännu tidigare igår idag imorgon Aspekter i Ryskan Svenskan - ordningsföljd Ännu tidigare igår idag imorgon Ryskan - helhet resultat icke helhet process 1 Tempus Aspekt schema preteritum Pluskvamperfekt imperfekt perfekt presens futurum

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen).

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen). Appell Förlag Latin. En introduktion. Studiehandledning, kap. 2, s. 1 (5) Kapitel 2 GRAMMATIK I det här kapitlet introduceras flera centrala begrepp i latinsk grammatik. Det är därför viktigt att läsa

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

INTRODUKTION. Begrepp för tid och tidsförhållanden i olika språk. ... non enim erat tunc, ubi non erat tempus Augustinus, Confessiones, 11:13 1

INTRODUKTION. Begrepp för tid och tidsförhållanden i olika språk. ... non enim erat tunc, ubi non erat tempus Augustinus, Confessiones, 11:13 1 INTRODUKTION Begrepp för tid och tidsförhållanden i olika språk... non enim erat tunc, ubi non erat tempus Augustinus, Confessiones, 11:13 1 Tid Vad är egentligen tid? Begreppet tid betecknar en grundläggande

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt

Läs mer

Anne Frank Ett liv ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIAN HOEFNAGEL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Anne Frank Ett liv ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIAN HOEFNAGEL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIAN HOEFNAGEL Det finns en ordlista i slutet av boken, som förklarar alla ord som är fetade i texten. ORD anhängare (s 5, rad 2), de som följer någon svält (s 5, rad 9), svår

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Berätta om en resa. Källa: 22/2-16. Sida 1

Berätta om en resa. Källa:  22/2-16. Sida 1 Berätta om en resa Berätta om en resa som du har gjort och som du aldrig kommer att glömma. Skriv om när och med vem du reste och varför resan var så speciell. Beskriv vad du såg och gjorde och gärna om

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Hur presenteras aktion i ryskan och svenskan?

Hur presenteras aktion i ryskan och svenskan? LUNDS UNIVERSITET SVEK 12 Språk- och litteraturcentrum C-uppsats Nordiska språk VT 2011 Maria Edström Hur presenteras aktion i ryskan och svenskan? En kognitiv studie av en rysk saga i två översättningar

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when

Läs mer

VERBGRUPPER.

VERBGRUPPER. VERBGRUPPER 1 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv och imperativ har samma form.

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración) Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:

Läs mer

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM) Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan

Läs mer

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7 GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer