Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Transkript

1 Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas sådana substantiv som vi kan uppfatta med våra sinnen och ta på. Exempel: dator, flicka, pojke, bord. Abstrakta substantiv kan endast uppfattas med tanken eller känslan. Exempel: sanning, frihet, vänskap. Numerus Substantiv är uppdelat i singular (=ental) och plural (=flertal). Exempel: en blomma, flera blommor. Obestämd och bestämd form Substantiven kan stå i obestämd eller bestämd form. Exempel: blomma blomman, blommor blommorna. Singular Plural Obestämd form (en, ett) Bestämd form (den, det) Obestämd form (flera) Bestämd form (de) stol stolen stolar stolarna bord bordet bord borden dotter dottern döttrar döttrarna Kasus Substantiven står i grundform eller i genitiv. Genitiv betecknar ägande och bildas genom ändelsen s t.ex. Marias bok, kattens halsband.

2 Genus Substantiv har i svenskan fyra olika genus (=kön). Reale/utrum en/den Exempel: stol, blomma, dator Neutrum ett/det Exempel: bord, träd, hus Maskulinum han Exempel: pojke, hingst, tjur Femininum hon Exempel: flicka, sto, ko Man kan även förenkla det hela och dela in substantiven i n-ord och t-ord. N-ord är alla substantiv som man sätter en eller den framför och som slutar på n i bestämd form singular t.ex. en stol, blomman. T-ord är alla substantiv som man sätter ett eller det framför och som slutar på t i bestämd form singular t.ex. ett bord, trädet. Egennamn En speciell typ av substantiv är egennamnen. De är namn på enskilda människor, djur, geografiska orter m.m. De skrivs alltid med stor bokstav. Exempel: Maria, Karo, Värmdö. Adjektiv Adjektiv betecknar egenskaper. De beskriver hur någon eller någonting är eller ser ut. Komparation Adjektiven kan kompareras, det vill säga jämföras. De tre komparationsformerna är: Positiv Komparativ Superlativ snäll snällare snällast förvånad mer förvånad mest förvånad gammal äldre äldst

3 Kongruens Adjektiven böjs i kongruens (=överensstämmelse) med det substantiv som det bestämmer. Exempel: En gul stol, ett gult bord, flera gula bord. Verb Verb talar om vad någon eller något gör eller vad som händer. Infinitiv Verbets grundform kallas infinitiv. Genom att sätta infinitivmärket att framför ett ord kan du se om det är ett verb. Exempel: att läsa, att skriva. Tempus Verbet har olika tempus (=tidsformer): Presens (nutid just nu) läser, skriver Preteritum/Imperfekt (dåtid) läste, skrev Perfekt (dåtid har ) har läst, har skrivit Pluskvamperfekt (dåtid hade ) hade läst, hade skrivit Futurum (framtid ska ) ska läsa, ska skriva Tema Verbets viktigaste former kallas för tema. Med hjälp av dessa tre former kan man bilda verbets övriga tempusformer. Infinitiv (att ) Preteritum (igår ) Supinum (har, hade ) läsa läste läst skriva skrev skrivit Imperativ Imperativ är den verbform som anger en befallning eller en uppmaning. Exempel: Sitt ner! Var tyst! Ät upp!

4 Huvudverb och hjälpverb Huvudverb är de verb som har den egentliga betydelsen i satsen. Hjälpverben hjälper till att böja huvudverbet dvs. de finns i sammansatta verbformer. Vanliga hjälpverb är: ha, har, hade, ska, kommer att, är, var, blir och blev. Exempel: Jag har sovit gott i natt. Maria ska läsa en deckare i helgen. Aktiv och passiv form Aktiv form uttrycker en handling som subjektet utför. Exempel: Katarina lagade cykeln. s p dir.obj. I en passiv form är subjektet overksamt. Handlingen utförs av någon annan, av den s.k. agenten (den handlande). Passiv form av verbet kan bildas med ändelsen s. Exempel: Cykeln lagades av Katarina. s p agent (Passiv form kan också bildas av hjälpverbet bliva + perfekt particip av huvudverbet t.ex. Cykeln blev lagad av Katarina.) Räkneord Ord som kan ersättas med siffror kallas räkneord. Det finns två typer av räkneord, grundtal och ordningstal. Grundtal anger ett bestämt antal och svarar på frågan: Hur många? Exempel: en, två, tolv, hundra. Ordningstal anger ordningsföljd och svarar på frågan: Vilken i ordningen? Exempel: första, andra, tolfte, hundrade.

5 Romerska siffror 1 = I 11 = XI 2 = II 12 = XII 3 = III 15 = XV 4 = IV 20 = XX 5 = V 50 = L 6 = VI 90 = XC 7 = VII 100 = C 8 = VIII 333 = CCCXXXIII 9 = IX 500 = D 10 = X 1000 = M Pronomen Pronomen är ett latinskt ord som betyder i stället för substantiv. Pronomen ersätter alltså substantiv. Det finns flera olika grupper av pronomen. Personliga pronomen Ersätter namn och andra substantiv. Subjektsformen används när pronomenet står som subjekt i en sats. Objektsformen används när pronomenet är objekt eller när det står efter en preposition. Exempel: Jag vill bada. (subjektsform) Vi går hem till honom. (objektsform) Subjektsform Objektsform Singular 1:a person jag mig 2:a person du dig 3:e person han/hon/den/det honom/henne/den/det Plural 1:a person vi oss 2:a person ni er 3:e person de dem

6 Possessiva pronomen Possessiva pronomen betecknar ägande. Varje personligt pronomen har ett motsvarande possessivt pronomen. Possessiva pronomen kongruensböjs. Personliga pronomen Possessiva pronomen Singular 1:a person jag min, mitt, min 2:a person du din, ditt dina 3:e person han, hon, den, det hans, hennes, dess Plural 1:a person vi vår, vårt, våra 2:a person ni er, ert, era 3:e person de deras Relativa pronomen Ett relativt pronomen syftar tillbaka på ett tidigare nämnt ord eller en sats. De vanligaste relativa pronomenen är som, vilken, vilket, vars och vad. Det ord eller den sats som ett relativt pronomen syftar tillbaka på kallas korrelat. Exempel: Jonna har en cykel, som är tolvväxlad. korrelat rel pron Mats känner en pojke, vars pappa är polis. korrelat rel pron Adverb Adverb är bestämningar till verb, adjektiv, andra adverb eller hela satser. Adverb kompareras som adjektiv t.ex. fort, fortare, fortast. Tidsadverb Svarar på frågan När? Ofta, sällan, alltid, aldrig, då, igår, nyss, genast, redan, tidigt, sent Exempel: Igår träffade jag Maria.

7 Rumsadverb Svarar på frågorna Var? Vart? Varifrån? Där, någonstans, hit, dit, inne, ute, hemma, överallt Exempel: Kalle är ute. Sättsadverb Svarar på frågan Hur? Bra, illa, gärna, sakta, väl, fort, noga, långsamt Exempel: Läraren undersökte insekten noga. Till sättsadverben hör också de adverb som bildas av adjektiv + -t t.ex. Hon hoppar högt, springer snabbt och simmar skickligt. Skilj mellan adjektiv och adverb! Ibland kan det vara svårt att se skillnaden mellan adjektiv och adverb eftersom båda kan sluta på t. Adjektiv är bestämningar till substantiv och böjs i kongruens med dessa, medan adverb är bestämningar till verb och är oböjliga. Exempel: Jägaren sköt ett ilsket lejon. (adjektiv) Lejonet röt ilsket. (adverb) Lejonet är farligt lejonen är farliga. (adjektiv) Lejonet röt ilsket lejonen röt ilsket. (adverb) Prepositioner Prepositioner är korta, oböjliga ord som bland annat talar om var personer eller föremål befinner sig. De anger ofta läge eller tid. Ordet preposition är latin och betyder ställning framför. De förekommer framför: Substantiv: Geparden springer efter antilopen. Pronomen: Vi gick bakom dem. Infinitiver: Han skämde ut sig genom att ljuga.

8 De vanligaste prepositionerna: av från med till bakom för mellan under bland före mot ur bredvid genom om vid efter hos omkring åt framför i på över Prepositioner förekommer ofta i fasta uttryck, s.k. prepositionsuttryck. Exempel: Upp med hakan, Kalle! Hon segrade mot alla odds. Han föregick inte med gott exempel. Konjunktioner Konjunktioner är bindeord och binder samman ord, satser och satsdelar. Vi har två typer av konjunktioner. Samordnade konjunktioner Binder samman ord, satsdelar och satser av samma slag. Hit hör ord som och, samt, men, eller, för. Exempel: Maria eller Kalle ska köra dig. Stefan pluggade intensivt, för han ville bli lärare. Underordnade konjunktioner (= subjunktioner) Inleder bisatser och fogar samman dem med huvudsatser Det allmänna fogdeordet att Exempel: Stina erkände, att hon fuskat på provet. Avsiktskonjunktionen för att Exempel: Hon hade fuskat, för att få bra betyg. Tidskonjunktioner då, när, innan, sedan, medan Exempel: Klockan var över två, när Olle kom. Orsakskonjunktioner därför att, emedan, eftersom Exempel: Olle kom för sent, därför att det regnade. Villkorskonjunktioner om, i fall

9 Exempel: Jag ska laga mat, om du diskar sedan. Frågekonjunktioner om, huruvida Exempel: Karin frågade, om Pelle ville gå på bio. Bisatserna i exemplen här ovanför brukar benämnas efter den konjunktion som inleder dem: att-satser, avsiktsbisatser, tidsbisatser, orsaksbisatser, villkorsbisatser och frågebisatser. Interjektioner Interjektioner är oböjliga utropsord som uttrycker känslor. Exempel: ack, hu, usch, fy, usch, oj, aj. Till interjektionerna räknas också: Ljudhärmande (onomatopoetiska) ord Exempel: pang, kras, kvittra, susa Hälsningar och lystringsord Exempel: hallå, hej, ptro Svordomar, kraftuttryck och hejarop Exempel: jävlar, fy, bravo Svarsord Exempel: ja, nej, jo, jaså Efter interjektioner används utropstecken eller kommatecken: Exempel: Usch! Aj! Ja, jag kommer. Fy, vad du är dum!

10