LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser"

Transkript

1 LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I Ordklasser

2 Ordklasser Alla ord i e* språk kan delas in i ordklasser u1från sin betydelse och funk1on. Det finns huvudsakligen 9 ordklasser. 3 är betydligt större än de övriga och kan kallas huvudordklasser. Dessa är substan1v adjek1v verb Övriga ordklasser är pronomen adverb räkneord preposi1oner konjunk1oner interjek1oner

3 Substan5v är namn på 1ng, 1ll exempel boll och ring Substan1ven delas upp i konkreta (hus, träd, bord) abstrakta (lycka, kärlek, talang) Varje substan1v har e* genus, gramma1skt kön. På la1n finns tre genus: maskulinum femininum neutrum De flesta substan1v kan böjas i flera former, nämligen emer numerus, som anger om de*a är fråga om e* (singularis) eller flera (pluralis) exemplar av substan1vet (en ka9, flera ka9er) kasus, som visar substan1vets funk1on i satsen

4 Substan5v I modern svenska finns bara två kasus hos substan1ven, nomina5v - substan1vets grundform geni5v - substan1vets ägandeform Kasus finns i en uppsä*ning för singularis och en för pluralis: nomina5v singularis: ka* nomina5v pluralis: ka*er geni5v singularis: ka*ens geni5v pluralis: ka*ernas La1net har sex kasus: Nomina1v, geni1v, da1v, ackusa1v, abla1v och voka1v.

5 Substan5v Substan1ven ordnas i olika grupper beroende på vilket slags stam substan1vet har (stam som slutar på -a, stam som slutar på -o o.s.v.). Stam är huvuddelen av e* ord, där själva ordets betydelse si*er, och som man lägger ändelser 1ll för a* böja ordet i olika kasus och numerus. Sådana grupper kallas deklina5oner. Alla substan1v som 1llhör en och samma deklina1on böjs på samma sä* (och använder alltså samma ändelser för olika numerus och kasus). La1net har fem deklina5oner.

6 Adjek5ven sen oss lär hurudana saker är Adjek1v är ord som beskriver egenskaper hos substan5v. I en fras med substan1v och adjek1v kallas substan1vet för adjek1vets huvudord. E* stort hus, en rolig historia, en farlig 1ger. Adjek5v står all1d i samma form si* huvudord, för a* man ska veta a* just dessa hör ihop. Denna överensstämmelse kallas kongruens: En svart hund ser den glada ka*en. Den svarta hunden ser en glad ka*. Svart står i kongruens med (= i samma form som) hund, glada står i kongruens med ka*en (svart och hund är obestämd form, glada och ka*en är bestämd form).

7 Adjek5v Adjek1v kan kompareras ( intensifieras ) i tre kompara5onsgrader ( intensitetsgrader ): posi5v: Antonia är glad (adjek1vets grundform) kompara5v: Aurelius är gladare superla5v: Caesar är gladast På la1n indelas adjek1v i samma typ av deklina5oner som substan5v, och har lika många böjningsformer i genus, numerus och kasus.

8 Verb är sådant man kan göra, som a* hoppa, se och köra Verb u*rycker en handling: gå, sjunga, skriva Det finns två typer av verb: Verb som u*rycker en handling som drabbar e* objekt: Läsa en bok, koka soppa, dricka kaffe, kyssa en groda Verb som u*rycker en handling som i sig är 1llräcklig (som inte behöver något objekt för a* ge en veug betydelse) sova, si9a, springa, gapa De verb som vill ha objekt kallas TRANSITIVA (verbhandlingen går över (transit) 1ll e* objekt) De verb som inte konstrueras med objekt kallas INTRANSITIVA

9 Verb är sådant man kan göra, som a* hoppa, se och köra Verb har många böjningsformer, och en enda verbform kan innehålla mycket informa1on. Modern svenska har ganska få verbformer jämfört med la1n. En verbform är an1ngen finit eller infinit. En finit verbform u*rycker vem som uwör verbhandlingen och när den äger rum (absolut 1d): jag går, hon skall skriva, hästen sprang, hösten har kommit. En infinit verbform anger inte vem som uwör handlingen, och u*rycker bara rela5v 5d (1d i rela1on 1ll en finit verbform): a9 gå, springande, kommen (alltså huvudsakligen infini1vformer samt par1cip).

10 Verb Varje verb förekommer i olika 5dsformer, tempus. La1net har fler tempus än svenskan, nämligen: presens: jag går imperfektum: jag gick (oavslutad handling i förfluten 1d) perfektum: jag gick, jag har gå* (avslutad handling i förfluten 1d) pluskvamperfektum: jag hade gå* futurum simplex: jag skall gå ( vanlig futurum) futurum exaktum: jag skall ha gå* (avslutad handling i 1llkommande 1d). De flesta verb har två verbgenus (diateser), nämligen: ak5vum: hon skriver, hon skrev, hon har skrivit passivum: boken skrivs, boken skrevs, boken har skrivits

11 Verb Alla verb förekommer i tre modus, indika5v, konjunk5v och impera5v. Modus (ung. förhållningssä* ) u*rycker hur talaren ser på det han eller hon säger, nämligen: som något fak1skt, verkligt: indika1v som en viljey*ring, något önskat, något overkligt eller osäkert: konjunk1v eller impera1v Indika1v: Bellman si*er på en stol (e* konstaterande av faktum) Konjunk1v: Jag önskar a* Bellman su*e på en stol (önskan) Om Bellman vore här, su*e han på en stol (overklighet; Bellman är inte här) Impera1v: Si* på din stol, Bellman!

12 Verb Tempus, verbgenus och modus anges på la1n genom 1llägg 1ll verbformens stam och genom ändelser. Dessutom har alla finita verbformer en personändelse, som visar vem som uwör verbhandlingen. På la1n finns sex personändelser (jfr italienska, spanska, franska) tre i singular: jag (1:a person), du (2:a person) han-hon-det (3:e person) tre i plural: vi (1:a person), ni (2:a person), de (3:e person)

13 Verb Om man vill beskriva en la1nsk verbform måste man ha med alla dessa faktorer. En korrekt beskrivning av verbformen cano, jag sjunger blir då 1:a person singularis presens indika1v ak1vum

14 Verb Liksom substan1ven ordnas verben i olika grupper beroende på vilket slags stam de har (stam som slutar på -a, stam som slutar på -e o.s.v.). Sådana grupper kallas konjuga5oner. Alla verb som 1llhör en och samma konjuga1on böjs på samma sä* (och använder alltså samma stam1llägg för ändelser för olika tempus, verbgenus och modus). Personändelserna är desamma för alla konjuga1oner. La1net har fyra konjuga5oner.

15 Pronomen Pronomen är ersä*ningsord för substan1v; pro nomine betyder i stället för substan1v. Språk skulle bli väldigt tunga om man bara kunde använda substan5v: Här bor en ka9. Ka9ens namn är Måns. Ka9en tycker om a* sova, när ka9en är trö*. Stycket blir lä*are, om man ersä*er substan1vet ka* t.ex. med pronominet den : Här bor en ka9. Dess namn är Måns. Den tycker om a* sova, när den är trö*.

16 Pronomen Det finns många olika typer av pronomen, och svenska har fak1skt fler än la1n. På la1n används sex: Personliga pronomen: jag, du, han, hon, det, den, vi, ni, de Possessiva pronomen: min, din, hans, henne, dess, vår, er, deras Demonstra5va: den här, denna, den där (många varianter finns) Rela5va pronomen: som, vilken Interroga5va pronomen: vilken? vem? vad? indefinita pronomen: någon (och liknande u*ryck) På la1n böjs alla pronomina som substan1v ungefär på samma sä* som substan1v. Varje pronomen finns i alla tre genus, samt i alla numerus och kasus.

17 Adverb Adverb beskriver verbhandlingar och adjek5v, och svarar alltså ungefär på frågan hur. Italien är mycket stort (hur stort är Italien?) Antonia sjunger vackert (hur sjunger Antonia?). Adverb kan inte böjas i kasus, numerus och genus (emersom de inte symar på substan1v), däremot kompareras på samma sä* som adjek1v: posi5v: Antonia sjunger vackert kompara5v: Aurelius sjunger vackrare superla5v: Caesar sjunger vackrast

18 Räkneord Räkneord finns på svenska av två slag: grundtal (e*, två, tre, fyra) ordningstal (första, andra, tredje, cärde) La1net har y*erligare två typer av räkneord, nämligen distribu5va ( en var ) räkneadverb ( en gång ).

19 Preposi5oner Preposi5oner är småord som omast har någon av följande grundbetydelser: lokal ( på, i, vid, under, över, genom, 1ll, från o.s.v.) instrumental ( med = under användade av ) socia5v ( 1llsammans med ) Caesar åker 5ll Rom, staden ligger vid floden, tunneln leder genom berget, Fabia täljer med en kniv, Pompeius åker från Athen med AUcus. På la1n styr all1d preposi1oner e9 visst kasus (omast ackusa5v eller abla5v) hos si* huvudord - jfr tyska. La1nets kasus abla5v är e* preposi1onskasus, som i sig innehåller betydelsen av preposi1on; t.ex. kan abla1ven malleo (nomina1v malleus) betyda med en hammare - med ligger i själva kasusformen, och anges inte med e* särskilt ord.

20 Konjunk5oner Konjunk5oner är ord som binder ihop ord eller satser (jfr eng. junc1on). Det finns två slags konjunk1oner: samordnande: binder ihop ord eller satser av samma slag underordnande: binder ihop huvudsatser med bisatser. Samordnande konjunk1oner är på svenska och eller men utan ty för: bilar och båtar (substan1v + substan1v), trö* men glad (adjek1v + adjek1v), jag går på bio eller cyklar hem (huvudsats + huvudsats) Underordnande konjunk1oner är många, och delas in i kategorier beroende på vilket slags bisats det är fråga om, t.ex. så a9, för a9, emersom, när, om, som om: Jag skall gå hem, när det har slutat a* regna. Suetonius är glad, emersom han vunnit på lo*eri. Aurelia kommer 1ll Verona imorgon, om hon hinner.

21 Interjek5oner Interjek1oner är utropsord : aj, oj, hallå o.s.v. Kategoriseras något olika på olika språk Par5klar Termen par5klar används ibland om oböjliga småord, som oma också kan kategoriseras som adverb. Nega5oner Nega5oner (på svenska inte ) negerar enskilda ord eller hela satser: Quasimodo var inte vacker. Brutus mördade Caesar, för a* han inte skulle göra sig enväldig.

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Ett informationshäfte. Namn:

Ett informationshäfte. Namn: Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande

Läs mer

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi.

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Hästar framför vagn från sydfrisen på sifniernas skattehus i Delfi. 111 Ynglingarna Kleobis och Biton av Polymedes,

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO Morgan Nilsson Version 4 oktober 2013 KORTA UTTALSREGLER De allra flesta bokstäverna står i slovenskan för samma ljud som i svenskan. Några skillnader finns dock.

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Ord, ordbildning och ordklasser

Ord, ordbildning och ordklasser Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga

Läs mer

Verb betecknar vad någon eller något

Verb betecknar vad någon eller något Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Verb. Namn: Klass: Av Jonny Lindén och Skolplus AB

Verb. Namn: Klass: Av Jonny Lindén och Skolplus AB Namn: Klass: Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten under förutsättning att man har en licens för Skolplus.

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Tempora mutantur. Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken

Tempora mutantur. Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken Tempora mutantur. Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken Gunhild Vidén I mellanmänsklig kommunikation uppstår snabbt behovet av att förklara ett tidssammanhang. Varje turist som har besökt ett land

Läs mer

SOL110. Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik.

SOL110. Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik. SOL110 Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik. Grammatisk terminologi Inom varje yrkesområde behöver man ett specialordförråd För att

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231: Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 4 Denna och följande vecka skall vi titta närmre på verben. Verb är en

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

DET FEMTE STEGET. 5.1 Vid Kap Sunion. Detta är havet, ungdomskällan, Venus vagga och Sapfos grav. Spegelblankare såg du sällan Medelhavet, havens hav.

DET FEMTE STEGET. 5.1 Vid Kap Sunion. Detta är havet, ungdomskällan, Venus vagga och Sapfos grav. Spegelblankare såg du sällan Medelhavet, havens hav. DET FEMTE STEGET 5.1 Vid Kap Sunion Detta är havet, ungdomskällan, Venus vagga och Sapfos grav. Spegelblankare såg du sällan Medelhavet, havens hav. Lyft som en lyra mot arkipelagen skimrar Poseidontemplets

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Hillerstorp 2004-01-07 ARBETSPLAN I ENGELSKA FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Arbetsplan i engelska år 2-9 Övergripande för alla år gäller: Att aktivt öva den muntliga förmågan. Progressiv

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium 3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning

Läs mer

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.

Läs mer