Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Transkript

1 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

2 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

3 Adjektiv Ordklass som betecknar egenskaper Beskriver substantiv Kompareras stor, större, störst Kongruensböjs: En gul blomma Två gula blommor De gula blommorna Ett gult hus Två gula hus De gula husen

4 Adjektiv Bestämda nominalfraser kan också böjas i naturligt genus så kallad sexusböjning: Maskulinum (-e) Femininum (a) Den nye kollegan Den nya kollegan

5 Grammatiskt genus utrum (en-ord), neutrum (ett-ord) Semantiskt genus kopplas till referentens kön

6 Sexusböjning Villkor för att kunna välja sexusböjning: bestämd form singular animater (levande varelser) mer precist om människor (ibland om djur) Singular Den mogna ynglingen Den mogne ynglingen Den mogna bananen *Den mogne bananen Plural De mogna ynglingarna *De mogne ynglingarna De mogna bananerna *De mogne bananerna

7 -e Kön För att beskriva människor av manligt kön Den glade mannen Den svenske kungen Efter lexikaliserade mansnamn Erik den helige, Ivan den förskräcklige Självständig användning av adjektiv som beskriver en man: - Den gamle - Den sjuke - jfr: gamla, sjuka (för kvinnor) Svenska Akademiens Grammatik 2 Ord, 1999

8 -a Kön För att beskriva människor av kvinnligt kön Den smarta kvinnan Den glada kvinnan Självständig användning av adjektiv som beskriver en kvinna: Den sköna Sveriges radios utsända Efter lexikaliserade kvinnonamn Katarina den stora, Svenska Akademiens Grammatik 2 Ord, 1999

9 Könsneutral referent: Generisk referent Den genomsnittlige luleåbon Den uppmärksamme läsaren Bäste läsare Bästa läsare Kära hyresgäst Den nya medarbetaren I överförd betydelse: Den nya stjärnan, Vår största talang Adjektiv som bestämmer ordet människa: Den största människan Svenska Akademiens Grammatik 2 Ord, 1999

10 Stil När adjektivet ingår i en titel eller tjänstebeteckning: Den ständige sekreteraren Den utvalde ordföranden e- är vanligt i formellt och neutralt skriftspråk, anses ha högre stilvärde a- är vanligt i vardagligt skriftspråk och i talspråk

11 Regionala skillnader: Regionala skillnader I vissa dialekter lever plural e kvar som bestämdhets- och pluraländelse (Småland, Södermanland, Östergötland, Bohuslän, Dalsland, Värmland och Gotland) Lille söte katta Di gamle Orden böjs fortfarande efter kön (rester av det gamla genus och kasussystemet) Den gamla boken/flaggan - vid feminina ord Den gamle båten/hästen vid maskulina ord

12 Rekommendationer från Svenska språknämnden När adjektivet: beskriver en kvinna, välj a beskriver en man, välj e står självständigt, välj e står självständigt men syftar på man, välj e står självständigt men syftar på en kvinna, välj -a står i generisk syftning: välj a eller -e står i överförd betydelse, välj a vid titlar, välj e om substantivet beskriver ett djur, välj -a om substantivet har t-genus, välj a Byns stora rötägg Svenska språknämnden Språkriktighetsboken (2005)

13 e- har en mer begränsad användning a- allmän bestämdhetsform: om människor och djur, om konkreta och abstrakta ting

14 Avvikelser från normen Bruket verkar vara på väg att förändras. Tendens: e-böjningen får allt större utrymme, i skriftspråket och exempelvis vid neutrumord: Det ansvarige statsrådet Anomalier: Sveriges nye utrikesminister Margot Wallström Den stilmedvetne Selma Lagerlöf Den tjugofemåriga mannen Gamla farbrodern

15 Flytande regler Sexusböjningen Valet av a och e beror på stilistiska skillnader, regionala och individuella variationer

16 Vid superlativformer: Mer om sexusböjningen Den bästa/den bäste Vid pronomen och räkneord: denna/denne, första/förste Perfekt particip: gripna/gripne

17 Har adjektivens a- och e-böjning någon reell betydelse? Inte för vår förståelse I skriftspråket verkar genuskodningen mest ställa till med besvär Ett seglivat variationstillstånd (Maria Bylin i: Språk och Stil NF 26, 2016)

18 Tack för uppmärksamheten! Frågor?