(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)
|
|
- Adam Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen. o semantiska kriterier: pronomen refererar till, eller syftar på, saker eller personer i talsituationen, dvs. deras betydelse är allmän och varierar beroende på kontexten. Ex. Jag är trött (jag = talaren). o morfologiska kriterier: vissa pronomen liknar substantiv i sin böjning (personliga och demonstrativa pronomen), vissa liknar adjektiv i sin böjning (possessiva pronomen) och andra är oböjliga (det relativa pronomenet som). o syntaktiska kriterier: ersätter nominalfraser: t.ex. gubben spelade - han spelade ersätter adjektivfraser: t.ex. en glad gubbe en sån gubbe ersätter verb (skeenden): t.ex. Dricker han? Gör han det? Klassificering av pronomen: det är inte helt klart hur man ska klassificera ordklassen pronomen. o Viktiga typer av pronomen är: bestämda pronomen: pronomen som ingår i eller själva utgör bestämda nominalfraser, t.ex.: jag, hon, de, det där, sig, varandra frågande pronomen: pronomen som används för att bilda frågeordsfrågor, t.ex.: vem, vad, vilken Andra klasser är mindre traditionella, men SAG, dvs. Svenska akademiens grammatik (1999), använder sig även av följande klasser: kvantitativa pronomen: inkluderar klasser som traditionellt brukar kallas indefinita eller obestämda pronomen, t.ex. all, varje, man, många, någon, ingen relationella pronomen: räknas ibland i traditionella grammatikböcker som adjektiv eller räkneord, t.ex. samma, första, högra, själv
2 Bestämda pronomen. o Traditionellt görs en uppdelning i personliga och demonstrativa pronomen: personliga pronomen: första och andra personens pronomen + hon, han, den, det, de demonstrativa pronomen: denna, den/det/de här, den/det/de där och den, det och de Pronomenen den, det och de hamnar alltså i båda klasserna. Personliga pronomen (Dahl, s. 37) genitiv singularis subjektsform objektsform pluralis subjektsform objektsform genitiv 1 pers jag mig -- vi oss -- 2 pers du dig -- ni er -- 3 pers mask han honom hans fem hon henne hennes utrum den den dess de/dom dem/dom deras neutrum det det dess 3 pers reflexiv -- sig sig -- o Man kan även göra en uppdelning efter huvudsaklig användning: anaforisk användning där pronomenet syftar till ett korrelat tidigare i meningen eller texten, t.ex. Gubben visste inte att han gått på en nit. i deiktisk användning refereras till den omgivande (fysiska) situationen, t.ex. Det här är min bil. Generellt kan man säga att personliga pronomen ofta används mer anaforiskt medan demonstrativa används mer deiktiskt. o Alla bestämda pronomen har liksom substantiven olika former i singularis och pluralis (jag vi, du ni). o De skiljer sig dock ifråga om kasus. Alla första- och andrapersonspronomen samt han, hon och (i skriftspråket) de skiljer mellan subjekts- och objektsformer: jag mig, du dig, vi oss, ni er, hon henne, han honom, de dem (fast i talspråk är oftast subjekts- och objektsformen densamma, dom) Subjektsformen används när pronomenet fungerar som subjekt eller predikativ. o Tredjepersonsformerna har genitivformer (-s) men i första och andra person finns speciella possessiva pronomen. Dessa skiljer sig från genitiven i det att de liksom adjektiv kongruerar med
3 substantivet de förenas med. singularis utrumkongruens neutrumkongruens pluraliskongruens pluralis utrumkongruens neutrumkongruens pluraliskongruens 1 pers min mitt mina vår vårt våra 2 pers din ditt dina er ert era 3 pers pers reflx sin sitt sina sin sitt sina o Reflexiva pronomen är koreferenta med (har samma referent som) subjektet i satsen, t.ex. Barnet slog sig. Detta gäller även för det reciproka pronomenet varandra, ex. Pojkarna slog varandra sönder och samman. Frågande pronomen. o Frågande pronomen fungerar (som frågande adverb: när, var, hur, varför) i frågeordssatser, t.ex. Vem vann tävlingen? Vad gjorde hon? Vilken dag kommer du? o Vem och vad fungerar som nominalfraser medan vilken fungerar dom en determinerare i nominalfrasen (vilken dag). Kvantitativa pronomen. Detta är som tidigare nämnts ingen traditionell kategori utan de flesta av dessa pronomen brukar räknas som indefinita eller obestämda. I SAG ges följande klasser: o totalitetspronomen: ex. all, samtlig, hel o distributiva pronomen: ex. varje, varenda, vardera, var och en o generaliserande pronomen: ex. vilken som hels, man (som också kallas generiskt) o myckenhetspronomen: ex. många, mycket, få, lite o allmänt indefinita pronomen: ex. någon, någonting, somliga o negerande pronomen: ex. ingen, ingenting
4 Relationella pronomen. Indelningen i relationella pronomen är inte heller den en traditionell indelning. Ibland räknas en del av dessa ord till andra ordklasser, t.ex. adjektiv och räkneord. SAG ges följande klasser: o komparativa pronomen: ex. samma, sådan, annan o ordinativa pronomen: ex. första, sista, nästa, förra o perspektiva pronomen: ex. högra, bortre, rätt, fel, ena o fokuserande pronomen: ex. själv, egen, enda VERB Morfologiska kriterier. o finita verb böjs i tempus, modus och s-form/diates (aktiv/passiv) o infinita verb är generellt sett oböjliga (vissa kan dock böjas i s- form/diates) o perfekt particip kan kongruensböjas Semantiska kriterier. o betecknar skeenden (aktiviteter, händelser, förlopp och belägenhet) Syntaktiska kriterier. o finita verb fungerar som huvudord i verbfraser och uppträder i predikatet o infinita verb kan även återfinnas i subjektet, objektet och attributet Svenska verbformer och -funktioner (efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001) FORM FINITA INFINITA presens preteritum imperativ infinitiv pres. particip perf. particip supinum krattar krattade kratta! kratta krattande krattad krattat predikat efter andra verb/ adjektiviska tempusbildande satsbildande substantiviskt FUNKTION
5 Finita verb. o I svenska måste varje sats innehålla ett finit verb. o Bara finita verbformer kan ensamma utgöra predikat i en sats. o I modern svenska har de flest verb bara tre finita verbformer: presens (Han krattar), preteritum (Han krattade) och imperativ (Kratta!). De två första tillhör böjningskategorin tempus. Dessa två skiljer sig från den sistnämnda genom modus, då de två första är indikativ. o Mera ovanliga är: konjunktiv: t.ex. Om jag vore du, skulle jag springa (Förekommer i villkorsbisatser vars innehåll strider mot verkligheten.) optativ: t.ex. Leve konungen! Varde ljus! Det vete katten. (Huvudsakligen i fasta uttryck.) o I vissa svenska dialekter och i äldre svenska kongruerar verbet med subjektet (jag springer vi springa). Detta är vanligt i andra språk som t.ex. engelska (I run (s)he runs). Vissa språk har kongruens inte bara med subjektet utan även objektet, t.ex. swahili: S V O Mtoto a-li-mw-ona mwalimu barn 3.SG:SUBJ-PRET-3.SG:OBJ-se lärare Barnet såg läraren. Infinita verb. o I svenska brukar man räkna med fyra infinita verbformer: infinitiv (kratta), presens particip (krattande), perfekt particip (krattad) och supinum (krattat). (Participen räknas ibland, bl.a. i SAG, som en egen (eller två egna) ordklass(er). Detta kan fungera för particip i svenskan, men eventuellt sämre för particip i andra språk.) o De infinita verbformerna har förlorat många av verbens egenskaper och har drag av andra ordklasser. infinitiv liknar substantiv: en verbfras med infinitivmärket att + verb i infinitiv kan inneha de flesta funktioner som en nominal fras kan (t.ex. subjekt och objekt). participen liknar adjektiv och kan fungera som attribut eller predikativ. Perfektparticipet böjs också som adjektiv, medan presensparticipet är oböjligt. o Supinum har endast en funktion och det är att bilda perfekttempus, t.ex. har krattat eller hade krattat.
6 Svenskans konjugationer (verbböjningstyper) (efter Dahl, s. 67) svaga konjugationer stark konjugation I II III IV imperativ kalla väg sy spring presens kallar väger syr springer preteritum indikativ kallade vägde sydde sprang konjunktiv kallade vägde sydde sprunge infinitiv kalla väga sy springa presens particip kallande vägande syende springande perfekt particip kallad vägd sydd sprungen S-form / diates mm. o Många svenska verb kan bilda ytterligare en böjningsform genom suffixet -s, t.ex. krattas, krattades, krattats. o Sådana former kallas traditionellt för passiva eftersom de används i svenskans passivkonstruktioner. Ex. Jag öppnade dörren Dörren öppnades (av mig). o De förekommer dock i andra konstruktioner också, som dessutom är mer frekventa (i alla fall i talspråk), så ibland används termen s- form istället. Ex. Hunden bits., Ska vi mötas utanför posten? o Många verb har bara s-former, t.ex. andas, djävlas, svettas. Dessa kallas deponens eller deponensverb. Ex. Jag svettas (*Jag svettar). TEMPUS, ASPEKT OCH MODALITET Inledning. o Man kan specificera tidpunkten för en situation på olika sätt, tex. med tempusböjning och tidsadverbial. Det är vackert väder idag. Det var vackert väder igår. *Det är vackert väder igår. Det var vackert väder idag. (dvs. tidigare idag, inte nu ) o Man kan också använda temporala eller modala hjälpverb för att uttrycka tid eller omständighet. Hjälpverb kan också uttrycka passiv. Det har varit vackert väder. temporalt hjälpverb huvudverb i supinum
7 Det kan bli vackert väder. modalt hjälpverb huvudverb i infinitiv Jag blev bötfälld för fortkörning passivbildande hjälpverb huvudverb i perfekt particip o Modala hjälpverb. Uttrycker modala begrepp som nödvändighet, möjlighet och förmåga, t.ex. måste, kunna, få, lär, böra, skola. Oregelbunden böjning, t.ex. kunna, kan, kunde, kunnat. Några saknar infinitivform, tex. måste, lär. Där verbfraser i allmänhet kan bytas ut mot gör/gjorde det (Kommer du? Ja, det gör jag), byts en verbfras som inleds med ett hjälpverb ut mot det + hjälpverb: Har du kommit? Ja, det har jag. Kan du läsa vad det står på skylten? Ja, det kan jag. Preteritumformen av skola, dvs. skulle, har en speciell användning, ofta kallad konditionalis. Den används t.ex. i huvudsatsen till en villkorsbisats som uttrycker ett mot verkligheten stridande villkor, t.ex. Om det slutade regna, skulle vi kunna gå ut. Tempus. o Tempus används för att placera en situation eller händelse utefter en tidsaxel. Situationen kan uttryckas i förhållande till nuet eller till en annan tidpunkt. o Man skiljer mellan enkla och sammansatta tempus: Enkla tempus uttrycks genom verbböjning. I svenskan finns två enkla tempus: presens och preteritum. Sammansatta tempus bildas med hjälp av temporala hjälpverb. Sammansatta tempus är i svenskan perfekt och pluskvamperfekt. o Presens används i svenskan för nutid (Jag spatserar), i generisk betydelse (Lejon äter kött) och för att referera till framtida händelser (Jag åker till Uppsala imorgon). I narrativ (berättelser) kan presens användas oberoende av vilken tid det utspelas i. o Preteritum används för händelser i förfluten tid. o Svenskan har inget enkelt tempus som uttrycker futurum, och kanske inte heller något sammansatt tempus med denna funktion. Ibland använder man presens, men också konstruktioner som: ska/skall + infinitiv: t.ex. Jag ska åka till Uppsala imorgon. Vanligtvis betyder dock detta något mer än att
8 något händer i framtiden, ofta betyder det också att det på något sätt är bestämt eller avsett (jmf. Det ska regna imorgon) kommer (att) + infinitiv: t.ex. Jag kommer (att) åka till Uppsala imorgon. mindre markerat än ska/skall. Kommer kanske närmast att vara svensk futurum. tänker + infinitiv: t.ex. Jag tänker åka till Uppsala imorgon. o Perfekt och pluskvamperfekt bildas med hjälpverbet ha + supinum. (Obs! ha kan utelämnas i bisatser.) används (liksom preteritum) för att tala om det förflutna. Aspekt. o Anger den interna tidsstrukturen hos verbet. o Anges inte genom verbböjning i svenska, men kan uttryckas på andra sätt. o Bland vanliga aspektformer kan nämnas habitualis vanemässig, typ: Hon går ofta ut när det regnar. iterativ upprepning, typ: Hon hostade flera gånger. progressiv pågående, typ: Hon var springandes. imperfektiv icke avslutad, typ: Hon höll på med att springa. perfektiv, kompletiv avslutad, typ: Hon hade sprungit tidigare. Modalitet. o Anger omständigheter kring handlingen, såsom talarens inställning till händelsen och/eller dess relation till verkligheten. o Uttrycker t.ex. nödvändighet, möjlighet, förmåga, vilja, tvivel och förutsägelse. o I modern svenska är, som nämnts tidigare, endast indikativ och konjunktiv fullt produktiva.
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merFörst lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merPredikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat
Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Subjekt =Vem, vilka eller vad gör predikatet? Tänk på att ordet det är ett subjekt (1) Ta ut predikat och subjekt
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merOrd, ordbildning och ordklasser
Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merDåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merÖde ön Jag befinner mig mitt ute på Indiska Oceanen. Det är min tredje vecka till sjöss och allt har varit lugnt och gått enligt planerna. Tills nu.
Öde ön Jag befinner mig mitt ute på Indiska Oceanen. Det är min tredje vecka till sjöss och allt har varit lugnt och gått enligt planerna. Tills nu. Det blåser storm och regnet smattrar mot det gungande
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs mer2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Läs merTvå unga, snabba sniglar
Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:
Läs merArgumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Ämne: Svenska åk 6 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 6 Beräknad tidsåtgång: 160 minuter per vecka LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merOrdböjning morfologisk utveckling
Ordböjning morfologisk utveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merSvenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merPredikan Lyssna! 1 maj 2016
Predikan Lyssna! 1 maj 2016 Idag är det bönsöndagen en söndag då vi påminns om den fantastiska möjlighet vi har att prata med Gud och att lyssna till honom!! Och det är just det som den tredje vanan i
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merKärnan. Halmstad 29 augusti 2014. Hej!
Kärnan Halmstad 29 augusti 2014 Hej! Här kommer information ifrån oss på Kärnan (F-2). Varannan vecka berättar vi lite om hur vi har det på skolan, vad vi har arbetat med och vad som händer de kommande
Läs merMatematiken har alltid funnits omkring
katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik
Läs merKiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Läs merTempus och aktionsart
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merSvenska som andraspråk, år 8
1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merHar/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Läs mer7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning
Läs merAtt se med Guds ögon!
Att se med Guds ögon! Av: Johannes Djerf Vad är det första du ser när du går ut genom ytterdörren på morgonen? Vad skulle du säga om du gick ut genom dörren och möttes av människor som stod redo att döda
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merVerb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".
Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,
Läs merIdag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?
Idag Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra? Vad är ett beroende? Vad gör man om det blivit fel? Vad är en normalform? Hur når man de olika normalformerna? DD1370 (Föreläsning 6) Databasteknik
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merDet görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merAlgebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merUPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merDistribuerade Informationssystem VT-04
Distribuerade Informationssystem VT-04 2 Projekt Kassasystem DS är ett stort varuhus som består av ett flertal fristående butiker. Varje butik i DS säljer sina egna varor samt varor som är specifika för
Läs merStatistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre
Läs merÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR
Svenska trafik- och transport akademien Rapport Nybro 2012-03-30 Willy Jensen ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR - Vilken tidpunkt är farligast - Handledare: Lars Lindén SAMMANFATTNING Övningskörning har varit tillåtet
Läs merMorgonsamling till lågstadier
Morgonsamling till lågstadier Röda Korset är en världsomfattande organisation, vars huvudsyfte är att hjälpa människor i nöd. Organisationens verksamhet baserar sig på principer, som ger organisationen
Läs merDärför finns det också massor musar och bara 3 katten
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare
Läs merStudiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n
Läs merELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Läs merNedan finns lite bilder från min utbytes tid,
Mitt Utbyte I Prag För ungefär ett år sedan blev jag intresserad av att prova på något nytt, att åka på utbyte. Jag var nyfiken över hur det känns att bo utomlands och fast jag har rest mycket så kändes
Läs merFunktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)
Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan
Läs merDrottningens gåta Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vad handlar boken om? Boken är den spännande fortsättningen i serien Den Svarta Safiren. Sif har blivit biten av en hund och är svårt skadad. De ser män som
Läs merBoken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merSenaste Nytt. Läs sida 2. I detta nummer. Lite information. Har det någon gång hänt att någon har stulit något? Ja... (Susanne Wahlgren svarar)
Nummer: 1 Ida P, Johanna S, Hugo HS, Ian VB Senaste Nytt Har det någon gång hänt att någon har stulit något? Ja... (Susanne Wahlgren svarar) Läs sida 2 I detta nummer 1. Melodifestivalen 2016 2. Älvängenskor
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs merHur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.
Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs mervar väl Connysson som sade det, att det kändes som vi till och med,
Det här var ju inte alls vad vi kom överens om. Det här var ju inte alls vad vi kom överens om förra veckan, på vårt möte. Både jag och Connysson upplevde att vi var överens med dig, att vi brainstormade
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merSvenskt uttal i Sundbyberg
Svenskt uttal i Sundbyberg Vem är Johan Flygare? Varför är det så viktigt att undervisa i uttal? Hur gör vi i Sundbyberg? Hur kan undervisningen se ut? Pedagogiska tips Boktips mar 9 10:16 1 Vem är Johan
Läs merMätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merUTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG VÄLKOMMEN TILL BERENDSEN Tack för att du vill lägga lite tid på att lära känna oss - det kan löna sig. För
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merNATIONELLA MATEMATIKTÄVLING
NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING PRATA OM SPELS EN KURS I SANNOLIKHET 1 INLEDNING Sannolikhetskursen består av sju olika steg där det sista steget utgörs av själva tävlingsmomentet. Det är upp till pedagogen
Läs mer