Ett informationshäfte. Namn:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett informationshäfte. Namn:"

Transkript

1 Ett informationshäfte Namn:

2 Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande Interjektioner Adverb Huvudsats och bisats Satsdelar

3 Substantiv "Substantiv" är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter. Olle, bord, päron, glädje och Malmö är alla exempel på substantiv. Vi använder dessa ord för att kommunicera med andra människor. Substantiv som är namn på personer Olle Kalle Greta Nils Stina Substantiv som är namn på grupper av människor familj släkt skolklass fotbollslag klubb publik Anderslövs Boik Olle Svensson AB Substantiv som är namn på platser Malmö Sverige USA Söderåsen Borstahusen Substantiv som är namn på naturföreteelser flod Nilen sjö Vänern Stilla Havet berg Alperna Substantiv som är namn på djur häst hund Substantiv som är namn på växter tulpan buske träd gräs maskros Substantiv som är namn på saker bok väska bord stol tavla Substantiv som är namn på grupper av saker möblemang frimärkssamling bestick utrustning bibliotek Substantiv som är namn på ämne syre vatten kol koppar järn luft väte Substantiv som är namn på tillstånd överflöd sömn

4 Kim katt ål apa Substantiv som är namn på känslor glädje sorg lycka lättnad apati Substantiv som är namn på högtider jul påsk midsommar pingst nyår godhet trötthet feber Substantiv som är namn på aktiviteter bröllop tävling fotbollsmatch städning studier Substantiv som är namn på riktningar höger vänster öster väster norr Substantiv kan vara skrivet både i singular (en) och plural (flera). Ett substantiv kan också vara skrivet i obestämd eller bestämd form. Sätt in följande substantiv i tabellen: Singular Plural Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd Penna Pennan Pennor Pennorna Kärlek Kanin Flicka Regn Jacka

5 Verb Verb är saker man kan göra som att tuta och köra. Verb har olika tempus. När du skriver en berättelse är det bra och bestämma vilket tempus berättelsen ska vara skriven i. Infinitiv Imperfekt/ Preteritum Tempus presens perfekt pluskvamperfekt futurum (att) (då-tid) (nu-tid) (har) (hade) (framtid) hoppa Hoppade Hoppar Hoppat Hoppat Hoppa Dansa Dansade Dansar Dansat Dansat Dansa Köra Körde Kör Kört Kört köra Fyll i verben som saknas i rutorna. Var noga med att skriva dem i rätt form. NUTID=presens nu, idag DÅTID=imperfekt/ preteritum då, igår skrattar Åt godis visste kan skulle är hoppar springer surfade ritar

6 Adjektiv "Adjektiv" är ord som beskriver hur någon eller något är eller ser ut. Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till". När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv. Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv. En röd ros. Pojken är stark. Adjektiven står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen. Exempel på olika adjektiv: Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart. Komparera adjektiven nedan: Komperation Positiv Komperativ Superlativ Grön Grönare Grönast Vacker Trött Farlig lång Stor Större Störst

7 Prepositioner "Prepositioner" är ord du använder för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser, saker. Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen. Prepositioner som består av ett ord Exempel på hur de används: I Bollen finns i lådan. på Saxen ligger på bordet. till Han sprang till Trelleborg. framför Stina står framför Pär. åt Muraren bar trettio tegelstenar åt gången. vid Vi rastade vid bäcken. ur Man utvinner bensin ur olja. om Vi frågade henne om vägen till Stockholm. mot Han sprang mot Trelleborg. av Kniven är gjord av stål. för Jag var vikarie för Sture igår. före Klassen kom tillbaka före läraren. genom Sture och Ulla gick genom tunneln. utan Ni kan inte resa utan Kalle. efter Det kom en lastbil efter oss på landsvägen. över Mattan ligger över fläcken på golvet. bakom Olle står bakom Nils och syns inte på fotot. under Hunden låg under bordet. från Hon gick från stranden och hit. bredvid Kajsa går bredvid Greta. mellan Kan du gå mellan bilarna? igenom Vi körde igenom tunneln. Prepositioner som består av flera ord Exempel på hur de används: i stället för I stället för bilen får du ta tåget. på grund av Han stängde affären på grund av bröllopet. med anledning av Med anledning av festen är ni lediga imorgon. för sedan De gifte sig för många år sedan. för skull De åkte till Gotland för hennes skull.

8 Räkneord "Räkneord" är ord som är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning. Det finns två olika sorters räkneord: grundtal och ordningstal. Grundtal "Grundtal" är ord som är namn på antalet av någonting. Exempel på ord som kallas grundtal är en, fem, tjugo, tio och femton. Meningar med olika grundtal: Jag fick upp fem fiskar. Nils hade tjugo kronor i fickan. Pär köpte tio läsk i affären. Olle gick tillsammans med tre kompisar till partyt. Kajsa har två husdjur. Ordningstal "Ordningstal" är ord som är namn på en plats i en ordning. Exempel på ord som kallas ordningstal är första, åttonde, fjärde, andra och tredje. Meningar med ordningstal: Jag kom på första plats. Det var den tredje bilen på gatan. Han hade femte bästa tiden. Stina rökte sin tionde cigarett den dagen. Det var mitt sjunde misstag den veckan.

9 Pronomen "Pronomen" är ord man använder istället för namn på en person, sak, djur eller växt för att variera språket. Ordet pronomen betyder ursprungligen "istället för namn". Alla ord som man använder istället för ett substantiv kallas pronomen. Pronomen används för att språket inte skall bli fullt av upprepningar. Personliga pronomen Possessiva pronomen Grundform Objektsform Genitiv (ägande) Som jag mig min, mitt, mina du dig din, ditt, dina han honom, sig hans, sin, sitt, sina hon henne, sig hennes, sin sitt, sina den/det den, det, sig dess, sin, sitt, sina vi oss vår, vårt, våra ni er er, ert, era de dem deras, sin, sitt, sina Vilken Vilket Vad vars Relativa pronomen

10 Konjunktioner "Konjunktioner" är ord som binder samman ord eller grupper av ord och beskriver förhållandet mellan dem. Ordet konjunktion betydde från början "förening". Konjunktioner är oböjliga ord, som man använder för att binda samman ord eller grupper av ord. I vissa fall kan konjunktioner inleda meningar, men binder då ihop dessa med tidigare meningar. Samordnande konjunktioner Nedanstående är de vanligaste "samordnande konjunktionerna" i svenskan. Exempel på hur de används: och Per och Stina åkte till Malmö. eller Greta eller Sture får laga middag. utan Per var inte sjuk utan trött. men Han gick ut men glömde att låsa dörren. för Nils sprang hem, för han ville möta henne. ty Olle var trött, ty han hade gått långt. samt Jag skall bada samt spela tennis. fast De kom till festen, fast det var sent. både och Både Nils och Stina städade. varken eller Berit kunde varken måla eller snickra.

11 antingen eller Antingen får du läsa eller sova. dels dels Dels sprang han, dels gick han längs stranden. såväl som Såväl Ylva som Ulla skulle till Sälen. Underordnande konjunktioner De kallas ibland också för subjunktioner. Nedanstående är de vanligaste "underordnande konjunktionerna" i svenskan. Exempel på hur de används: så Olle skämtade, så alla skrattade. att Han ville gärna, att vi skulle hälsa på. så att Hon frös så att hon skakade. för att Stina gick till stranden för att bada. medan Medan Karl skalade potatis, dukade jag. Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm. då Jag kom hem, då programmet började. Nils gav mig en fin present, då jag fyllde år. fastän Bilen startade, fastän det var så kallt. därför att Vi gick hem, därför att festen var tråkig. om Jag kommer, om du lovar att vara snäll. ifall Ifall du ger mig pengar, kan jag handla. under det att

12 Anna var flitig, under det att Lisa var lat. när När han kom hem, var det kallt i huset. innan Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt. eftersom Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva. emedan Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade. sedan Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan. som Sven kör som en galning. Hon är dubbelt så gammal som lillan. Karl jobbar som lärare. som (tillsammans med ordet "just") Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt. Nu vet du vad konjunktioner är och hur de används!

13 Interjektioner "Interjektioner" är ord du använder när du vill uttrycka en stark känsla, hälsa på någon eller kommunicera andra ljud. När man skriver en interjektion i en mening sätter man ofta ett komma (, ) eller ett utropstecken (! ) efter. Aj! skrek mannen högt. Aj, jag slog mig. Hej, hur går det för dig? Usch! Det var verkligen kallt ute. Skål! När man vill uttrycka en stark känsla fy Fy, inte bitas! usch Usch, vilken äcklig film! oj Oj! Du var verkligen bra i höjdhopp! aj Aj, jag slog mig! nej Nej! Du får inte ta min dator! ja Ja, vi vann! hurra Hurra, vi fixade det! bravo Bravo! Ni klarade det! hu Hu, du skrämde mig! skål Skål för brudparet! När man vill hälsa på någon

14 hej Hej! Hur är det? god dag God dag! Hur står det till? hallå Hallå, hur är det? adjö Adjö! Vi ses imorgon. farväl Farväl! Ha en trevlig resa. god natt God natt, önskar jag dig. När man vill uttrycka andra ljud tick-tack Tick-tack, lät klockan. kuckeliku Kuckeliku! Tuppen gol från gödselstacken. krax krax Krax krax, lät det högt från trädet. vov Vov! Hunden skällde argt. mjau Mjau, jamade kattungen. bom Bom! Man sköt från skjutbanan. pang Pang! Du är död. bing bång Bing bång! Kyrkklockorna ringde.

15 ADverb Adverben är svåra att definiera, men ofta kan man få fram adverbet genom att fråga "hur", eller "hur ofta". I regel är adverb bestämning till verb det beskriver hur verbet är. Hur mår barnen i dag? - De mår fint. Man kan också säga att det är ett adverb om det inte tillhör någon annan ordklass. Det finns lite olika typer av adverb. Vanliga adverb är sådana som: inte, alltid, aldrig, ofta, ibland, sällan... Hassan jobbar inte idag. Pappan är alltid arg. Skillnaden mellan adverb och adjektiv Adjektivet beskriver hur substantivet är. Adverbet däremot beskriver hur ett verb, adjektiv eller annat adverb är. Dessa adverb slutar ofta på t, till exempel fint, vackert, väldigt... Jämför: Hunden är fin. (adjektiv) Hunden går fint. (adverb) Adverbet beskriver hur hunden går, inte hur hunden är. Jämför: Kalle har en bra lön. och Han får bra betalt. Många adverb förstärker adjektivet eller verbet. Hunden har väldigt fina ögon. Hon är väldigt lycklig. Lägenheten är otroligt fin. Tygerna är fantastiskt vackra.

16 Rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb För att känna igen och hitta ord från ordklassen adverb i en mening kan man ställa nedanstående frågor. Adverb används då i svaret till frågorna. Dessa olika adverb kallas rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb. var? Boken finns hemma. Adverbet kallas då rumsadverb. vart? Han sprang bort. Adverbet kallas då rumsadverb varifrån? Hon kom därifrån. Adverbet kallas då rumsadverb när? Gästerna gick nu. Adverbet kallas då tidsadverb hur? Fredrik sprang snabbt! Adverbet kallas då sättsadverb på vilket sätt? Hon dansade barbent. Adverbet kallas då sättsadverb i vilken grad (hur mycket)? Nils betalade mycket. Adverbet kallas då gradadverb

17 Huvudsats och bisats Huvudsats "Huvudsats" är den viktigaste satsen i en mening. Den kan oftast ensam bilda en förståelig mening. En huvudsats innehåller för det mesta både subjekt och predikat. En huvudsats kan vara: Han kör bilen. Vi är lyckliga. Du kan dansa. Bisats Du kan lägga till en bisats till huvudsatsen. En bisats är en kommunikation, som är ett tillägg eller en förklaring till huvudsatsen. En huvudsats som följs av en bisats: Jag satt och skrev, när Nils kom in i rummet. Vi är lyckliga, när våra barn är friska De skall gå på bio senare, om de hittar en bra film. Meningar med två huvudsatser Ibland har man två eller flera huvudsatser i en mening. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både och, varken eller, men, och, samt, eller, för, utan. Man skiljer huvudsatserna åt med ett kommatecken. Exempel: De spelade hög musik, och tanterna rensade trädgården. De ville spela fotboll, eller så ville de åka till stranden. Måns och Kristina ville inte gå på festen, utan de skulle stanna hemma. Pelle kan inte komma imorgon, för han känner sig inte bra.

18 Satsdelar Satsdelar är någonting helt annat än ordklasser. När ord står för sig själva eller i en lång lista är de ingen satsdel alls. Ord blir en satsdel först när man använder dem i en mening. De blir olika satsdelar beroende på sammanhanget När man ska lista ut vilken satsdel ett ord är tittar man på sammanhanget. Vad är det som händer? Vem är det som gör något? Vem är det som blir utsatt för något? Vem får något? Det finns speciella hjälpfrågor som man använder när man listar ut satsdelar. Man frågar sig fram i en särskild ordning. De viktigaste satsdelarna är: predikat subjekt dativobjekt ackusativobjekt predikatsfyllnad pre-di-kat sub-jekt da-tiv-ob-jekt ack-u-sa-tiv-ob-jekt pre-di-kats-fyll-nad. PREDIKATET Predikatet (p) är alltid verb. Man hittar predikatet genom att fråga: Vad gör någon eller Vad händer? Svaret på frågan är satsens predikat. Exempel: Hunden skäller. Vad gör någon? Någon skäller. Skäller är predikat. SUBJEKT Subjektet (s) är den som gör något. Man börjar sin fråga med Vem/Vad/Vilka och avslutar med det ord som var predikat. Svaret på frågan är satsens subjekt. Exempel: Hunden skäller? Vem skäller? Hunden. Hunden är subjekt. ACKUSATIVOBJEKT Man hittar ackusativobjektet (ao) genom att fråga: Vad Vem + predikat + subjekt? Vilka Svaret på frågan är satsens ackusativobjekt. Exempel: Kören sjöng en sång. Vad sjöng kören? En sång. En sång är ackusativobjekt.

19 Använder vi oss av de tre satsdelarna vi har gått igenom kan det se ut så här: 1. Vad händer? Någon sjöng. Sjöng är predikat. 2. Vem sjöng? Kören sjöng. Kören är subjekt 3. Vad sjöng kören? En sång sjöng kören. En sång är ackusativobjekt Kören sjöng en sång S p ao DATIVOBJEKT Man hittar dativobjektet (do) genom att fråga: Till vem För vad+ predikat + subjekt ( + ackusativobjekt)? Åt vilka Svaret på frågan är satsens dativobjekt. Exempel:Robin Hood gav åt de fattiga. Åt vilka gav han något? Åt de fattiga. Åt de fattiga är dativobjekt. PREDIKATSFYLLNAD Predikatsfyllnaden är en utfyllnad efter vissa verb: vara heta Bli Kallas Hade varit Har varit Var är Heter Hette Har hetat Hade hetat Hade blivit Har blivit Blev Blir Kallas Kallades Har kallats Hade kallats Du ställer samma frågor som vid ackusativobjekt men innehåller predikatet något av orden ovan så är det en predikatsfyllnad istället för ett ackusativobjekt. Exempel: Nora har varit sjuk. Vad har nora varit? Hon har varit sjuk. Sjuk är en predikatsfyllnad.

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Arbeta med ord Skriv på ett separat papper. Adjektiv Titta i ordlistan i slutet av det här materialet. Skriv av alla ord som är adjektiv.

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Förkortningar o Predikat = p o Subjekt = s o Direkt objekt /ackusativobjekt = dir.obj / ao. o Indirekt objekt / dativobjekt = indir.obj / do. Vad är en satsdel? Ett

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Verb betecknar vad någon eller något

Verb betecknar vad någon eller något Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

1 en familj 2 passet 3 en lägenhet 4 timmen 5 ett liv 6 sambon 7 en paus 8 pianot 9 ett program 10 gatan

1 en familj 2 passet 3 en lägenhet 4 timmen 5 ett liv 6 sambon 7 en paus 8 pianot 9 ett program 10 gatan FACIT Framstegstest a b c b a c b b 0 a Varifrån Hur Vad Hur Vilken Varför Hur Vad Hur 0 Vilken Vilket När Hur Var Vad kommer bor pluggar vaknar stiger dricker äter tränar tar 0 träffar fikar surfar lyssnar

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition)

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. förr 2. gör

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Språklära med 10 moment

Språklära med 10 moment med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur Lgr 3 Innehåll 4 Metod 5 Loggbok 7 Facit och tips 8 Frågor att utreda tillsammans 3 Tipsfrågor 4 A- och B-sidor 1 5 25 veckosidor

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!)

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!) Träna ordföljd Mening Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!) Exempel: Jag gillar glass. Känner du Hibaq? Haybe går på Gökstensskolan.

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Ordklasserna Prepositioner räkneord och interjektioner

Ordklasserna Prepositioner räkneord och interjektioner Ordklasserna Prepositioner räkneord och interjektioner Prepositioner En preposition är ett ord du oftast använder för att beskriva: läge, riktning, tid eller sätt. T.ex. kungen hade kronan på huvudet när

Läs mer

Adjektiv. Namn: Klass:

Adjektiv. Namn: Klass: Namn: Klass: Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten under förutsättning att man har en licens för Skolplus.

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också Veckobrev v4-6 Zlatan Läxa med meningar till torsdag den 24 januari. Hans pappa är bosnier och hans mamma är kroat. Där fick han mat men det var ofta bråk hemma. Han älskade sin fotboll men han var inte

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte

Läs mer

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten

Läs mer

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös Ordklasserna pronomen Pronomen Pronomen är ett latinskt ord som egentligen betyder istället för substantiv. Ett pronomen kan alltså ersätta ett substantiv. Man kan t.ex. Skriva: Stolen (substantiv) - den

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus.

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Svenska från början 2

Svenska från början 2 Svenska från början 2 1 Fyll i rätt ord Dygn landskap frisk län sjuk kommun Sjuksköterska behöver vårdcentral akut 1. Det finns 13 kommuner i Jönköpings. 2. Ett är 24 timmar. 3. Forserum, Anneberg och

Läs mer

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten.

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten. Värdparet in Nästa julkort är från Romeo och Julia. Men det var innan Julia gjorde slut. Nu förstår vi att Julia kom på andra tankar. Men hur det egentligen gick till den gången, det får vi klarhet i nu.

Läs mer

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Ord Arbeta med ord Motsatser: Välj ut femton ord ur ordlistan i slutet av boken. Ta reda på vilka ord som är deras motsatser. Synonymer: Ta

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna! Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.

Läs mer

Bokstavskedjor Ordkedjor Meningskedjor

Bokstavskedjor Ordkedjor Meningskedjor -2 Bokstavskedjor Ordkedjor Meningskedjor Detta exemplar är framställt för Vittra Utbildning AB under licens från Hogrefe Psykologiförlaget AB. Licensen avser användning inom Vittra Utbildning AB:s pedagogiska

Läs mer

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 (4710404-8) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 (4710404-8) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska i fokus Producent: Dicentia Ingår i: 978-91-47-10404-8 1 5 timmar och 11 minuter Författarna och Liber AB Kopiering förbjuden Liber_CD_skiva_2.indd 1 11-04-06 13.21.42 Svenska i fokus 1 provlektion

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd Svenska 3 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. a) trevligt 1. b) detsamma

Läs mer