Ett informationshäfte. Namn:

Transkript

1 Ett informationshäfte Namn:

2 Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande Interjektioner Adverb Huvudsats och bisats Satsdelar

3 Substantiv "Substantiv" är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter. Olle, bord, päron, glädje och Malmö är alla exempel på substantiv. Vi använder dessa ord för att kommunicera med andra människor. Substantiv som är namn på personer Olle Kalle Greta Nils Stina Substantiv som är namn på grupper av människor familj släkt skolklass fotbollslag klubb publik Anderslövs Boik Olle Svensson AB Substantiv som är namn på platser Malmö Sverige USA Söderåsen Borstahusen Substantiv som är namn på naturföreteelser flod Nilen sjö Vänern Stilla Havet berg Alperna Substantiv som är namn på djur häst hund Substantiv som är namn på växter tulpan buske träd gräs maskros Substantiv som är namn på saker bok väska bord stol tavla Substantiv som är namn på grupper av saker möblemang frimärkssamling bestick utrustning bibliotek Substantiv som är namn på ämne syre vatten kol koppar järn luft väte Substantiv som är namn på tillstånd överflöd sömn

4 Kim katt ål apa Substantiv som är namn på känslor glädje sorg lycka lättnad apati Substantiv som är namn på högtider jul påsk midsommar pingst nyår godhet trötthet feber Substantiv som är namn på aktiviteter bröllop tävling fotbollsmatch städning studier Substantiv som är namn på riktningar höger vänster öster väster norr Substantiv kan vara skrivet både i singular (en) och plural (flera). Ett substantiv kan också vara skrivet i obestämd eller bestämd form. Sätt in följande substantiv i tabellen: Singular Plural Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd Penna Pennan Pennor Pennorna Kärlek Kanin Flicka Regn Jacka

5 Verb Verb är saker man kan göra som att tuta och köra. Verb har olika tempus. När du skriver en berättelse är det bra och bestämma vilket tempus berättelsen ska vara skriven i. Infinitiv Imperfekt/ Preteritum Tempus presens perfekt pluskvamperfekt futurum (att) (då-tid) (nu-tid) (har) (hade) (framtid) hoppa Hoppade Hoppar Hoppat Hoppat Hoppa Dansa Dansade Dansar Dansat Dansat Dansa Köra Körde Kör Kört Kört köra Fyll i verben som saknas i rutorna. Var noga med att skriva dem i rätt form. NUTID=presens nu, idag DÅTID=imperfekt/ preteritum då, igår skrattar Åt godis visste kan skulle är hoppar springer surfade ritar

6 Adjektiv "Adjektiv" är ord som beskriver hur någon eller något är eller ser ut. Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till". När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv. Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv. En röd ros. Pojken är stark. Adjektiven står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen. Exempel på olika adjektiv: Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart. Komparera adjektiven nedan: Komperation Positiv Komperativ Superlativ Grön Grönare Grönast Vacker Trött Farlig lång Stor Större Störst

7 Prepositioner "Prepositioner" är ord du använder för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser, saker. Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen. Prepositioner som består av ett ord Exempel på hur de används: I Bollen finns i lådan. på Saxen ligger på bordet. till Han sprang till Trelleborg. framför Stina står framför Pär. åt Muraren bar trettio tegelstenar åt gången. vid Vi rastade vid bäcken. ur Man utvinner bensin ur olja. om Vi frågade henne om vägen till Stockholm. mot Han sprang mot Trelleborg. av Kniven är gjord av stål. för Jag var vikarie för Sture igår. före Klassen kom tillbaka före läraren. genom Sture och Ulla gick genom tunneln. utan Ni kan inte resa utan Kalle. efter Det kom en lastbil efter oss på landsvägen. över Mattan ligger över fläcken på golvet. bakom Olle står bakom Nils och syns inte på fotot. under Hunden låg under bordet. från Hon gick från stranden och hit. bredvid Kajsa går bredvid Greta. mellan Kan du gå mellan bilarna? igenom Vi körde igenom tunneln. Prepositioner som består av flera ord Exempel på hur de används: i stället för I stället för bilen får du ta tåget. på grund av Han stängde affären på grund av bröllopet. med anledning av Med anledning av festen är ni lediga imorgon. för sedan De gifte sig för många år sedan. för skull De åkte till Gotland för hennes skull.

8 Räkneord "Räkneord" är ord som är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning. Det finns två olika sorters räkneord: grundtal och ordningstal. Grundtal "Grundtal" är ord som är namn på antalet av någonting. Exempel på ord som kallas grundtal är en, fem, tjugo, tio och femton. Meningar med olika grundtal: Jag fick upp fem fiskar. Nils hade tjugo kronor i fickan. Pär köpte tio läsk i affären. Olle gick tillsammans med tre kompisar till partyt. Kajsa har två husdjur. Ordningstal "Ordningstal" är ord som är namn på en plats i en ordning. Exempel på ord som kallas ordningstal är första, åttonde, fjärde, andra och tredje. Meningar med ordningstal: Jag kom på första plats. Det var den tredje bilen på gatan. Han hade femte bästa tiden. Stina rökte sin tionde cigarett den dagen. Det var mitt sjunde misstag den veckan.

9 Pronomen "Pronomen" är ord man använder istället för namn på en person, sak, djur eller växt för att variera språket. Ordet pronomen betyder ursprungligen "istället för namn". Alla ord som man använder istället för ett substantiv kallas pronomen. Pronomen används för att språket inte skall bli fullt av upprepningar. Personliga pronomen Possessiva pronomen Grundform Objektsform Genitiv (ägande) Som jag mig min, mitt, mina du dig din, ditt, dina han honom, sig hans, sin, sitt, sina hon henne, sig hennes, sin sitt, sina den/det den, det, sig dess, sin, sitt, sina vi oss vår, vårt, våra ni er er, ert, era de dem deras, sin, sitt, sina Vilken Vilket Vad vars Relativa pronomen

10 Konjunktioner "Konjunktioner" är ord som binder samman ord eller grupper av ord och beskriver förhållandet mellan dem. Ordet konjunktion betydde från början "förening". Konjunktioner är oböjliga ord, som man använder för att binda samman ord eller grupper av ord. I vissa fall kan konjunktioner inleda meningar, men binder då ihop dessa med tidigare meningar. Samordnande konjunktioner Nedanstående är de vanligaste "samordnande konjunktionerna" i svenskan. Exempel på hur de används: och Per och Stina åkte till Malmö. eller Greta eller Sture får laga middag. utan Per var inte sjuk utan trött. men Han gick ut men glömde att låsa dörren. för Nils sprang hem, för han ville möta henne. ty Olle var trött, ty han hade gått långt. samt Jag skall bada samt spela tennis. fast De kom till festen, fast det var sent. både och Både Nils och Stina städade. varken eller Berit kunde varken måla eller snickra.

11 antingen eller Antingen får du läsa eller sova. dels dels Dels sprang han, dels gick han längs stranden. såväl som Såväl Ylva som Ulla skulle till Sälen. Underordnande konjunktioner De kallas ibland också för subjunktioner. Nedanstående är de vanligaste "underordnande konjunktionerna" i svenskan. Exempel på hur de används: så Olle skämtade, så alla skrattade. att Han ville gärna, att vi skulle hälsa på. så att Hon frös så att hon skakade. för att Stina gick till stranden för att bada. medan Medan Karl skalade potatis, dukade jag. Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm. då Jag kom hem, då programmet började. Nils gav mig en fin present, då jag fyllde år. fastän Bilen startade, fastän det var så kallt. därför att Vi gick hem, därför att festen var tråkig. om Jag kommer, om du lovar att vara snäll. ifall Ifall du ger mig pengar, kan jag handla. under det att

12 Anna var flitig, under det att Lisa var lat. när När han kom hem, var det kallt i huset. innan Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt. eftersom Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva. emedan Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade. sedan Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla. Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan. som Sven kör som en galning. Hon är dubbelt så gammal som lillan. Karl jobbar som lärare. som (tillsammans med ordet "just") Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt. Nu vet du vad konjunktioner är och hur de används!

13 Interjektioner "Interjektioner" är ord du använder när du vill uttrycka en stark känsla, hälsa på någon eller kommunicera andra ljud. När man skriver en interjektion i en mening sätter man ofta ett komma (, ) eller ett utropstecken (! ) efter. Aj! skrek mannen högt. Aj, jag slog mig. Hej, hur går det för dig? Usch! Det var verkligen kallt ute. Skål! När man vill uttrycka en stark känsla fy Fy, inte bitas! usch Usch, vilken äcklig film! oj Oj! Du var verkligen bra i höjdhopp! aj Aj, jag slog mig! nej Nej! Du får inte ta min dator! ja Ja, vi vann! hurra Hurra, vi fixade det! bravo Bravo! Ni klarade det! hu Hu, du skrämde mig! skål Skål för brudparet! När man vill hälsa på någon

14 hej Hej! Hur är det? god dag God dag! Hur står det till? hallå Hallå, hur är det? adjö Adjö! Vi ses imorgon. farväl Farväl! Ha en trevlig resa. god natt God natt, önskar jag dig. När man vill uttrycka andra ljud tick-tack Tick-tack, lät klockan. kuckeliku Kuckeliku! Tuppen gol från gödselstacken. krax krax Krax krax, lät det högt från trädet. vov Vov! Hunden skällde argt. mjau Mjau, jamade kattungen. bom Bom! Man sköt från skjutbanan. pang Pang! Du är död. bing bång Bing bång! Kyrkklockorna ringde.

15 ADverb Adverben är svåra att definiera, men ofta kan man få fram adverbet genom att fråga "hur", eller "hur ofta". I regel är adverb bestämning till verb det beskriver hur verbet är. Hur mår barnen i dag? - De mår fint. Man kan också säga att det är ett adverb om det inte tillhör någon annan ordklass. Det finns lite olika typer av adverb. Vanliga adverb är sådana som: inte, alltid, aldrig, ofta, ibland, sällan... Hassan jobbar inte idag. Pappan är alltid arg. Skillnaden mellan adverb och adjektiv Adjektivet beskriver hur substantivet är. Adverbet däremot beskriver hur ett verb, adjektiv eller annat adverb är. Dessa adverb slutar ofta på t, till exempel fint, vackert, väldigt... Jämför: Hunden är fin. (adjektiv) Hunden går fint. (adverb) Adverbet beskriver hur hunden går, inte hur hunden är. Jämför: Kalle har en bra lön. och Han får bra betalt. Många adverb förstärker adjektivet eller verbet. Hunden har väldigt fina ögon. Hon är väldigt lycklig. Lägenheten är otroligt fin. Tygerna är fantastiskt vackra.

16 Rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb För att känna igen och hitta ord från ordklassen adverb i en mening kan man ställa nedanstående frågor. Adverb används då i svaret till frågorna. Dessa olika adverb kallas rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb. var? Boken finns hemma. Adverbet kallas då rumsadverb. vart? Han sprang bort. Adverbet kallas då rumsadverb varifrån? Hon kom därifrån. Adverbet kallas då rumsadverb när? Gästerna gick nu. Adverbet kallas då tidsadverb hur? Fredrik sprang snabbt! Adverbet kallas då sättsadverb på vilket sätt? Hon dansade barbent. Adverbet kallas då sättsadverb i vilken grad (hur mycket)? Nils betalade mycket. Adverbet kallas då gradadverb

17 Huvudsats och bisats Huvudsats "Huvudsats" är den viktigaste satsen i en mening. Den kan oftast ensam bilda en förståelig mening. En huvudsats innehåller för det mesta både subjekt och predikat. En huvudsats kan vara: Han kör bilen. Vi är lyckliga. Du kan dansa. Bisats Du kan lägga till en bisats till huvudsatsen. En bisats är en kommunikation, som är ett tillägg eller en förklaring till huvudsatsen. En huvudsats som följs av en bisats: Jag satt och skrev, när Nils kom in i rummet. Vi är lyckliga, när våra barn är friska De skall gå på bio senare, om de hittar en bra film. Meningar med två huvudsatser Ibland har man två eller flera huvudsatser i en mening. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både och, varken eller, men, och, samt, eller, för, utan. Man skiljer huvudsatserna åt med ett kommatecken. Exempel: De spelade hög musik, och tanterna rensade trädgården. De ville spela fotboll, eller så ville de åka till stranden. Måns och Kristina ville inte gå på festen, utan de skulle stanna hemma. Pelle kan inte komma imorgon, för han känner sig inte bra.

18 Satsdelar Satsdelar är någonting helt annat än ordklasser. När ord står för sig själva eller i en lång lista är de ingen satsdel alls. Ord blir en satsdel först när man använder dem i en mening. De blir olika satsdelar beroende på sammanhanget När man ska lista ut vilken satsdel ett ord är tittar man på sammanhanget. Vad är det som händer? Vem är det som gör något? Vem är det som blir utsatt för något? Vem får något? Det finns speciella hjälpfrågor som man använder när man listar ut satsdelar. Man frågar sig fram i en särskild ordning. De viktigaste satsdelarna är: predikat subjekt dativobjekt ackusativobjekt predikatsfyllnad pre-di-kat sub-jekt da-tiv-ob-jekt ack-u-sa-tiv-ob-jekt pre-di-kats-fyll-nad. PREDIKATET Predikatet (p) är alltid verb. Man hittar predikatet genom att fråga: Vad gör någon eller Vad händer? Svaret på frågan är satsens predikat. Exempel: Hunden skäller. Vad gör någon? Någon skäller. Skäller är predikat. SUBJEKT Subjektet (s) är den som gör något. Man börjar sin fråga med Vem/Vad/Vilka och avslutar med det ord som var predikat. Svaret på frågan är satsens subjekt. Exempel: Hunden skäller? Vem skäller? Hunden. Hunden är subjekt. ACKUSATIVOBJEKT Man hittar ackusativobjektet (ao) genom att fråga: Vad Vem + predikat + subjekt? Vilka Svaret på frågan är satsens ackusativobjekt. Exempel: Kören sjöng en sång. Vad sjöng kören? En sång. En sång är ackusativobjekt.

19 Använder vi oss av de tre satsdelarna vi har gått igenom kan det se ut så här: 1. Vad händer? Någon sjöng. Sjöng är predikat. 2. Vem sjöng? Kören sjöng. Kören är subjekt 3. Vad sjöng kören? En sång sjöng kören. En sång är ackusativobjekt Kören sjöng en sång S p ao DATIVOBJEKT Man hittar dativobjektet (do) genom att fråga: Till vem För vad+ predikat + subjekt ( + ackusativobjekt)? Åt vilka Svaret på frågan är satsens dativobjekt. Exempel:Robin Hood gav åt de fattiga. Åt vilka gav han något? Åt de fattiga. Åt de fattiga är dativobjekt. PREDIKATSFYLLNAD Predikatsfyllnaden är en utfyllnad efter vissa verb: vara heta Bli Kallas Hade varit Har varit Var är Heter Hette Har hetat Hade hetat Hade blivit Har blivit Blev Blir Kallas Kallades Har kallats Hade kallats Du ställer samma frågor som vid ackusativobjekt men innehåller predikatet något av orden ovan så är det en predikatsfyllnad istället för ett ackusativobjekt. Exempel: Nora har varit sjuk. Vad har nora varit? Hon har varit sjuk. Sjuk är en predikatsfyllnad.