Verb betecknar vad någon eller något
|
|
- Vilhelm Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en häst) och plural form (flera hästar). En speciell typ av substantiv är egennamnen. De har alltid stor bokstav. EXEMPEL: Kerstin, Stockholm Adjektiv är egenskapsord och beskriver hur någon eller något är. EXEMPEL: röd, liten, tystlåten Pronomen är ersättningsord och används framför allt i stället för substan- Uv. EXEMPEL: han, hon, den. de Räkneord är ord som kan ersättas av siffror och finns av två slag: Grundtal som anger ett bestämt antal: ett, två, tre, hundra, tusen Ordningstal som anger ordningsföljd: första, andra, tredje, hundrade, tusende Verb betecknar vad någon eller något gör och vad som sker. Verb förekommer i olika tempus (tidsformer). Genom att sätta att framför ett ord kan man pröva om det är ett verb. EXEMPEL: rita, skriva, rida, läsa Adverb är oböjliga ord som ofta utgör en bestämning till verbet. Adverb är bl. a. de frågande orden när, hur, var, vart och varifrån samt ord som ensamma utgör svar på dessa frågor. EXEMPEL: ofta, sällan, hit, hemifrån, bra, noga, gärna Prepositioner är små, oböjliga ord som står framför substantiv eller pronomen och ofta anger läge eller riktning. EXEMPEL: på (bordet), i (skolan), till (matsalen), från (skogen) Konjunktioner är ord som binder samman ord, ordgrupper och satser. Konjunktioner binder ihop ord och satser av samma slag. EXEMPEL: och, samt, eller, men Subjunktioner är ord som inleder bisatser (satser som inte kan stå för sig själva) och binder ihop dem med huvudsatsen. EXEMPEL: att, då, när, därför att, om, sä att Interjektioner är oböjliga utropsord, Ijudhärmande ord, hälsningsord och svordomar. EXEMPEL: usch, aj, hejsan, god dag, riiing, pang
2 Formlära och satslära.ets ord delas in i olika ordklasser efter vad tecknar och hur de ser ut, dvs. efter betyoch form. Men orden kan också ha olika ion, dvs. användas på olika sätt i en sats. tgör då delar av en sats: satsdelar. Ord som >r samma ordklass kan vara olika satsdeföljande mening fungerar t.ex. ordklassen tantiv som subjekt, direkt objekt och indiobjekt. Formläran beskriver de olika ordklassernas form och böjning. Satsläran (syntaxen) behandlar ordens placering och funktion i satsen. Grisen tar mackan från bonden. Ordklass substantiv verb substantiv preposition substantiv Satsdel subjekt predikat direkt objekt indirekt objekt
3 i En mening Vad är en mening?. börjar med stor bokstav och slutar med punkt eller annat stort skiljetecken. Man sätter ut ett stort skiljetecken för att visa var en mening tar slut och en ny börjar.. består av en eller flera fullständiga satser, av en ofullständig sats eller av ett enda ord. En fullständig sats innehåller både predikat och subjekt. En sats som sablar predikat eller subjekt kallas ofullständig: Inga dumheter! Kom! mening Cyklisten krockade med en bil. s p sats Cyklisten körde i för hög fart ut på gatan, s p sats och där krockade han med en bil. P s sats Det finns olika slags meningar:. påståenden: Polisen stoppade bilisten.. frågor: Får jag se på körkortet? Vad ska du med det till?. uppmaningar: Nu följer du med till stationen! mening TALA. SKRIVA l. Vad är det för skillnad mellan mening och sats? 2. Vad menas med en fullständig sats? Vad menas med en ofullständig sats? 3. Vilka olika typer av meningar finns det? 4. Skriv av följande text. Dela in den i meningar och satser genom att sätta ut stora skiljetecken och kommatecken. har du sett min nya stereo jag köpte den i lördags när jag var med min pappa till Örebro den har uttag för mp3-spelare vill du prova den jag måste vara rädd om den för den kostade över fyra tusen kronor pappa skulle bli vansinnigt arg om den gick sönder 5. ur många meningar hittar du i följande historia? Vilka meningar är frågor? Vilka är uppmaningar? Vilka meningar består av mer än en sats? En polis stoppade en bilist, som körde för fort på Storgatan. - Får jag se på körkortet? - Men jag kan förklara... började mannen. - Inga dumheter! - Men, men... Kan jag inte få förklara? - Sa jag inte att du skulle hålla klaffen! Nu följer du med till stationen! Några timmar senare tittade polismannen in i cellen.
4 - Det är tur för dig att chefen är på sin dotters bröllop. an är nog på gott humör, när han kommer tillbaka, sa polisen. - Säg inte det, sa mannen. Det är jag som är brudgummen. Kajsa, som har skrivit om sin idol, bygger flera meningar fel. På ett par ställen skriver hon meningar efter varandra utan att sätta ut punkt. På några andra ställen bryter hon sönder en mening och sätter ut punkt mitt i den. Skriv av och rätta Kajsas uppsats, så att meningsbyggnaden blir riktig och innehållet lättare att förstå. Min idol 22-åriga Carolina Kluft är trots sin unga ålder redan en av vår tids allra främsta friidrottare hon är den största talangen inom svensk friidrott. Som funnits på väldigt länge. on är otroligt mångsidig och har egentligen ingen riktigt svag gren som sjukampare. Även om kula är en något svagare gren. An de övriga. uvudsats och bisats Man skiljer på två slags satser: huvudsats och bisats. En huvudsats () kan stå för sig själv och ensam bilda en mening: Karo skäller. En bisats (B) kan inte stå för sig själv och bilda en mening:... när Janne retar honom. Bisatsen måste därför kopplas till en huvudsats: Karo skäller, när Janne retar honom. INTE-REGELN Inte-regeln, eller BIFF-regeln kan hjälpa dig att skilja på huvudsatser och bisatser. I en huvudsats står ordet inte efter predikatet. I en bisats står det före predikatet. BIFF betyder: i Bisats kommer Inte Före Första verbet. Karo skäller (inte), när Janne (inte) retar honom. p p B KON?UNKTIONER Konjunktioner är bindeord som binder samman huvudsatser eller satsdelar. Och, men, för, eller är de vanligaste konjunktionerna. Se också s Eva nickar bollen mot mål, och målvakten tar den. Åsa nickar bollen, men målvakten boxar bort den
5 'SS^isVi SKIi:''V'^'i^^::": ;g i»-%,. (.n"'w, ;K.i~;:-f;u', '. l> ', ^-..yt';^??! :r.i'i.'i'''; i'*1f'ia &?''?.'.! ;.-''::l'vll ä^'^:^i's*b>'e'sw.r S;%Bii5iS%^Ä SUBJUNKTIONER Subjunktioner inleder bisatser. Den vanligaste är att. Andra vanliga subjunktioner är när, innan, därför att, fastän, så att, för att. Se också s Domaren tyckte, att Eva tog bollen med handen. Peter nickade bollen i mål, när målvakten föll. B B Därför att målvakten står till vänster. B nickar Olle till höger. B W-s.«^fta;': M.^-is^. sa".. TALA. SKRIVA l. Vilka av satserna är huvudsatser och vilka är bisatser i följande meningar? Pröva med inte. a) Vi hinner nog fram till stationen, innan deras tåg går. b) Vi sprang allt vad vi orkade, men vi hann i alla fall inte vinka av våra vän - ner. c) När vi kom fram till stationen, gick taget. d) Bensinen tog slut mitt i skogen, och reservtanken var tom. e) Fastän bilen hade nya däck, fick den punktering. f) an körde en helt ny bil, men mo - torn krånglade hela tiden. 2. Vilka är de sex bindeorden i meningarna ovan? a) Vilka är konjunktioner? b) Vilka är subjunktioner? V^feifM.^ \f^fxr-^f-,!-
6 slags meningar t är får du ett antal ord som du ska använda för att bilda olika slags meningar: l Jonas noterna lärt sig har l Gör en fråga: 2 Gör ett påstående: 3 Gör ett utrop: uvudsats och bisats En huvudsats kan ensam bilda en mening: Exempel: ästen gnäggade. En bisats kan inte ensam bilda en mening: Exempel: (ästen gnäggade) när jag klappade den. Testa med ordet inte: I en huvudsats står ordet inte efter predikatet. I en bisats står ordet inte före predikatet: ästen gnäggade (inte), när jag (inte) klappade den. <^_ huvudsats bisats
7 2 Vilka av satserna är huvudsatser () och vilka är bisatser (B) i de här meningarna? Skriv eller B i ringen efter varje sats. i l Björnen åt blåbär; J när jägaren dök upp 2 Jag vill ha en kompis ) och hon ska vara intresserad datorer. ;. av 3 Medan vi höll på med mopeden ( ) blev det allt kallare (~'}, och snart var våra händer blåfrusna ^ 4 Båten saknas fortfarande (^ ). Vi får underrätta räddningstjänsten Q, så att de börjar söka efter den Q. 5 Jaglästeenbok(^)somvarjättebra(~). 6 Den handlar om en kille ( ) som tvingas sluta skolan och åker hem till New York 7 Medan han är där ^) träffar han sin syster ( ), och de gör saker tillsammans'/ 8 Det kanske inte låter så (^ ), men det är en väldigt rolig bok ( [Konjunktioner binder samman huvudsatser. De vanligaste är och, men, för, eller. Subjunktioner inleder bisatser. De vanligaste är att, när, innan, därför att, fastän, så att, för att. 3 Stryk under konjunktioner och subjunktioner i meningarna i uppgift 2.
8 Ringa in konjunktioner och subjunktioner i de här meningarna. Ange på linjen vad du ringat in. Se exemplet. Exempel: Vi spelade schack, inedariovädret drog förbi. _sydjynktion l Pelle syr och Britta spelar dragspel. 2 Vänja lagade cykeln, när hon kom hem. 3 Eftersom det regnade, fick vi lov från idrottsdagen. 4 an fick inte upp locket, därför att det rostat fast.- Bind samman meningarna med konjunktioner eller subjunktioner. Se exemplet. Exempel: Jag kan spela schack. Jag är inte särskilt duktig. Jag kan spela schack men jag är inte särskilt duktig. l Du får min nya cd. Jag får ditt gamla dataspel. 2 Sven städade vardagsrummet. Johanna lagade mopeden. 3 Vi gjorde upp en brasa i öppna spisen. Sommarstugan var alldeles iskall. l
9 a) Foga samman satserna till vänster med satserna till höger genom att sätta rätt siffror i rutorna. b) Skriv ett för huvudsats och ett B för bisats i ringen efter varje sats. c) Stryk under konjunktioner och subjunktioner. l elen skadade sig ( 2 Guiden pratade oavbrutet i ) 3. Motorn stannade i 4 Fastän han var sj uk ( J gick han på festen. men det var ett flygplan. Q när hon föll i backen, f [ ] därför att bensinen var slut. 5. Föremålet liknade ett flygande tefat ( ) Q och turisterna blev allt tröttare ^alj bland följande konjunktioner och subjunktioner och sätt in dem i meningarna nedan. Tänk på att du ska få vettiga meningar! och men eller för då när medan innan eftersom om fastän ifall l Ska du jag spela Pia? 2 Otto ringde hem, - hans pappa väntade enrik kommer, ska vi gå på bio. 4 Vill du ha kaffe_te? 5 Vi gick hem tidigt, 6 Du kan få en glass, 7 Lotta grät, - vi var trötta. du vill. hon hade ont. 8 Flickorna slutade viska, läraren kom.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merReglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Läs merMer om bisatser och skillnaden mellan de och dem
Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merMening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Läs merDom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.
1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merEtt informationshäfte. Namn:
Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande
Läs mer7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)
Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan
Läs merSvensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merSatsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad
Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt
Läs merFacit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning
1 Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning Mera verb s. 68-71 1. a) Beatrice b) Felix c) Gustaf d) Anton e) Christoffer 2. a) Beatrice b) Felix c) Gustaf d) Anton e) Chistoffer 3. a) skriven b) stängda
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merOrdklasserna Prepositioner räkneord och interjektioner
Ordklasserna Prepositioner räkneord och interjektioner Prepositioner En preposition är ett ord du oftast använder för att beskriva: läge, riktning, tid eller sätt. T.ex. kungen hade kronan på huvudet när
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Läs merPROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merRepetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)
1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!
Läs merDenna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Läs merGrammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,
Läs mer- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar
Textbindning - Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar 1 KONJUNKTIONER Konjunktioner är bindeord som knyter ihop satsdelar. Konjunktioner
Läs mer1. Ordföljd i huvudsatser allmänt
1. Ordföljd i huvudsatser allmänt I påståenden blir ordföljden denna: Subjekt, plats, tid Verb 1 Subjekt Verb 2 Objekt Plats, tid Emma Där Nästa vecka arbetar säljer ska hon Emmas man hjälpa skor. henne.
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs mer2. Varför har inte Klara frågat sin mamma om hon får rida på långritt?
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: KAPITEL 1 Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Varför ville ingen ha Star? 2. Varför har inte Klara frågat sin mamma om hon får rida på långritt? Frågor
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merVeckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte
Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merdessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.
Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merSkriva berättande texter
Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merVälkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merDet kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.
Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta
Läs merKlara Andersson, hästägare
PIA HAGMAR SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Läsförståelse Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Varför sålde ridskolan Sigge? 2. Vad heter Klaras nya häst? Frågor mellan raderna
Läs merSvenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merUppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:
Läs merSatsdelar Subjekt, predikat och objekt
Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Förkortningar o Predikat = p o Subjekt = s o Direkt objekt /ackusativobjekt = dir.obj / ao. o Indirekt objekt / dativobjekt = indir.obj / do. Vad är en satsdel? Ett
Läs merSvenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.
Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: C0IA00 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-10-10 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel:
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merSpråklära med 10 moment
med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur Lgr 3 Innehåll 4 Metod 5 Loggbok 7 Facit och tips 8 Frågor att utreda tillsammans 3 Tipsfrågor 4 A- och B-sidor 1 5 25 veckosidor
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merSPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER
SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs merTräningshäfte ordklasser facit
Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merglad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merLycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
Läs merFrån tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!
Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.
Läs merPredikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat
Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat Subjekt =Vem, vilka eller vad gör predikatet? Tänk på att ordet det är ett subjekt (1) Ta ut predikat och subjekt
Läs merInstuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merlyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina
Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merNORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся...
NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A Имя и фамилия учащегося/учащейся... Выполнение письменной работы за 1-й семестр обучения рассчитано
Läs merKlara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn:
PIA HAGMAR SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Sammansatta ord Det svenska språket är fullt med sammansatta ord. Para ihop vilka ord som hör ihop genom att dra streck mellan dem. arbets baken ner ärmen
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 1 3
SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merKlaras vintersorg. Elevmaterial. Kapitel 1 PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn: Välj en av scenerna i kapitlet och rita en bild till den.
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Välj en av scenerna i kapitlet och rita en bild till den. Sigge och de andra hästarna i hagen. Klara som borstar Sigge i spiltan. Klara och hennes mamma som galopperar
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merVardag Äldreboendet Björkgården
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)
Läs mer1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.
3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merInnehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9
Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd
Läs merSvenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.
Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet
Läs merTräna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:
Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merÖvningar i SVENSKA. Etapp 4. Ordklasser Satsdelar
Övningar i SVENSKA Etapp 4 Ordklasser Satsdelar ISBN 978 9 8770 7 6 07 Mirvi Unge Thorsén och Askunge Förlag AB Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel Borg, Polina Makarova, Mirvi Unge Thorsén
Läs merFacit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)
Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han
Läs merHarry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Läs merFacit ordklassövningar
Facit ordklassövningar Substantiv motsatsord: glädje sorg hat kärlek stad landsbygd krig fred värme kyla vänskap fiendskap oro lugn regn sol/torka mörker ljus slösaktighet sparsamhet singular plural: bestämd
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs mer6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5
6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merInstuderingsfrågor Krafter och Rörelser
1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft
Läs merSOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson
SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och
Läs mer