SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson"

Transkript

1 SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015

2 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och bättre lära sig främmande språk. Det är bra att utforska och förstå det system som råder i språk som man redan kan. Med hjälp av de mönster som man då upptäcker kan man lättare upptäcka och lära sig liknande mönster i andra nya språk. Det gäller alltså att öka sin grammatiska medvetenhet om hur språk fungerar, snarare än att plugga grammatikregler i en grammatiklärobok, det vill säga förstå snarare än memorera. Grammatik normer, regler eller lagar? Man kan uttrycka sig på lite olika sätt, och det fungerar oftast i alla fall. Språk, precis som normer, varierar mellan olika tider och platser. Jämför t.ex. med kläder Det handlar om normer och förväntningar från ens medmänniskor. Oftast är det klokt att hålla sig inom de ramar som förväntas av en. Uppmärksamheten skall ju ägnas åt vad som sägs, inte hur det sägs. Grammatiken innehåller instruktioner för hur det vi säger eller skriver skall utformas för att fungera på bästa sätt. Man skulle kunna jämför grammatiken med en användarhandbok, en bruksanvisning, med reglerna i ett spel eller rent av med lagarna i ett land. En skillnad är dock att grammatiken inte är lika statisk som lagar brukar vara. Snarare utgörs grammatiken av normer och förväntningar på språket. De formas egentligen gemensamt av de människor som ingår i en språkgemenskap. För att kommunikationen skall flyta utan störande moment bör man använda språket så att de andra som talar samma språk inte stör sig på hur man uttrycker sig. Visst kan man uttrycka sig på lite olika sätt, både när man talar och skriver, och det fungerar oftast i alla fall. Men för att inte bli missförstådd när man kommunicerar bör man vanligtvis hålla sig inom vissa vedertagna och beprövade ramar. Man vill ju att den man vänder sig till skall ägna all sin uppmärksamhet åt innehållet i det man säger eller skriver, och inte distraheras av hur man formulerar sig. 1

3 Preskriptiv grammatik avsedd att styra och reglera språket. På samma sätt som traditioner och normer varierar mellan olika platser, varierar även språk och dialekter från plats till plats och från land till land. Men inom varje språk finns ett behov av ordning och reda för att alla skall förstå varandra utan problem i hela landet eller språkområdet. Ju starkare ställning ett språk har, t.ex. som etablerat officiellt språk för ett geografiskt område, desto större är behovet av att alla använder det på ett likartat sätt, även om absolut enhetlighet egentligen är en omöjlighet. För att uppnå denna enhetlighet beslutar som regel någon form av myndighet eller institution om vilka regler som skall anses gälla för språket i fråga, man författar en normgivande PRESKRIPTIV grammatik och reglerar på så sätt språkbruket. Den största genomslagskraften får de fastställda grammatiska reglerna genom skolornas undervisning och massmediernas språkbruk. På samma sätt författar man normgivande ordböcker över ordförrådet i språket. Denna noteringsprocess kallas KODIFIERING av språket och utgör många gånger en del av framväxten av en känsla av gemenskap och nation. När man studerar ett främmande språk förväntas man normalt lära sig just det kodifierade språket och följa dess grammatiska regler. Deskriptiv grammatik spegla och beskriva språket, utan pekpinnar Ur ett vetenskapligt perspektiv är dock inte grammatikens primära syfte att reglera och styra språket, utan vetenskapligt sett bör grammatiken primärt spegla och beskriva hur språket faktiskt uppför sig i alla sina former och variationer. Sedan kan man söka de mera generella mönstren och ta fasta på dessa, medan väldigt lokala eller individuella uttryckssätt av naturliga skäl inte kan tillmätas lika stor betydelse. Ett sådant beskrivande och mera vetenskapligt förhållningssätt till grammatiken skallas för DESKRIPTIVT. Att det är mera vetenskapligt beror främst på att den normativa preskriptiva grammatiken i stora stycken bygger på en tradition som utgår ifrån vad som på ett förhållandevis subjektivt sätt har ansetts eller anses vara korrekt. 2

4 Spra ket som ett bygge! Ett språk har en bestämd struktur. De meningar man producerar följer vissa bestämda mönster. Man skulle kunna jämföra en mening med t.ex. ett hus. För att bygga ett hus behövs MATERIAL: ANVISNINGAR: virke, mursten, taktegel, fönster, dörrar ritning, instruktioner För att konstruera en mening behöver man på liknande sätt MATERIAL: ANVISNINGAR: ord grammatik Orden motsvarar byggmaterialet, och precis som det finns olika typer av byggmaterial för olika syften så finns det olika typer av ord för olika syften. Dessa olika typer av ord kallas för ORDKLASSER, t.ex. substantiv, adjektiv, verb och pronomen. En mening som en scen i en film! Den betydelse eller det innehåll som beskrivs med hjälp av olika meningar kan jämförs med olika scener i en film eller en teaterpjäs, t.ex. en situation som råder, t.ex. ett pågående gräl, en händelse som inträffar, t.ex. det börjar åska, en person som aktivt agerar, t.ex. någon som börjar skjuta, en passiv person som blir utsatt för agerandet, t.ex. någon som blir skjuten, rekvisita som används, t.ex. en pistol, en miljö där det hela utspelar sig, t.ex. en uteservering, en tidpunkt då det hela inträffar, t.ex. på eftermiddagen. Meningen som speglar denna scen skulle kunna lyda t.ex. Just som det började åska i eftermiddags urartade ett gräl på en uteservering och en turist började skjuta med en pistol mot de övriga i sitt sällskap. 3

5 Mening och sats Mening är ett ganska vardagligt ord och inom grammatiken talar man ofta hellre om satser än om meningar. Ett försök till definitioner av dessa båda begrepp skulle kunna vara Mening: En följd av ord som inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, utropstecken eller frågetecken. Sats: En följd av ord som beskriver EN händelse eller situation. En mening kan innehålla flera satser om man vill sätta olika handlingar i relation till varandra. Satserna fogas då ihop med varandra till en mening med hjälp av ett ord som har en sammanfogande funktion. Följande rad utgör en mening, men den innehåller samtidigt två satser. Hon somnade mitt i filmen och då åt jag upp hennes tårtbit. Men hade även kunna skriva samma sak som två meningar, men då blir det inte lika tydligt att det finns ett visst orsaksförhållande mellan satserna. Hon somnade mitt i filmen. Då åt jag upp hennes tårtbit. På de närmast följande sidorna skall vi först ägna oss åt den typ av väldigt enkla satser som bara beskriver en enda händelse eller situation. Enkla satser Grovt sett kan man dela in satser i tre typer beroende på om de uttrycker händelser/handlingar (jag ska laga mat) tillstånd/situationer (jag låg och sov) rådande egenskaper (jag var trött) 4

6 Enkla satsdelar En satsdel representerar en betydelsemässig roll i satsen (jfr. teaterroller). Varje satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Subjekt och predikat De två allra mest grundläggande satsdelarna är SUBJEKT PREDIKAT Barnen cyklar. Mamma arbetade. Vaktmästaren gräver. Katten spinner. Jag skrattar. Chefen ropar. Stenen sjunker. Snön föll. Vattnet rinner. Åskan mullrade. Stolen ligger. Golvet lutar. Skon klämmer. Såret sved. Maten stinker. Barnen sover. Befolkningen lider. Vi väntade. Prestationen imponerade. Priserna varierar. Studenterna förtvivlar. Svenskan har en bunden ordföljd. En helt neutral påståendesats brukar börja med subjektet som följs av predikatet. Ordens ordningsföljd ger alltså vissa indikationer om vilken satsdel de utgör, men viss variation är trots allt möjlig, i synnerhet i lite längre satser, vilket vi kommer att upptäcka. Svenskan använder också ordföljden för att bilda ja/nej-frågor. Sådana frågor börjar med predikatet som sedan följs av subjektet. Sover du? Väntade ni? Lutar golvet? Bland språk i världen är detta faktiskt inte särskilt vanligt! 5

7 Objekt OBJEKT Objektet är den satsdel som anger den person eller den sak som blir utsatt för den handling eller situation som beskrivs i satsen. Vi åt fisk. Jag köper glass. Träffade du Olle? Adverbial ADVERBIAL Satsdelen adverbial har till uppgift att uttrycka olika typer av omständigheter kring händelsen eller situationen som beskrivs i satsen. Det handlar ofta om tid, plats eller det sätt som handlingen utförs på. Hon somnade nyss. Hon somnade på soffan. Han somnade snabbt. Han somnade utan problem. De träffade farmor igår. De träffade farmor på Gotland. De träffade farmor förra månaden. De träffade farmor av en ren slump. Som adverbial betraktas även en rad småord som anger i vilken grad satsen är sann eller inte. Andra sådana småord anger i stället subjektiva värderingar. Han somnar säkert. Han somnar nog. Han somnar kanske. Han somnar eventuellt. Han somnar förhoppningsvis. Han somnade inte. Han somnade äntligen. Han somnade tyvärr. 6

8 Inget subjekt Att en sats saknar subjekt anses i svenskan bara korrekt i uppmaningar Kom hit! Men det förekommer också ofta när man vill vara sparsam med orden i t.ex. anteckningar, dagböcker, sms Ses kl. 7. Hoppas hinna i tid. Satsdel och ordklass Det är oerhört viktigt att man är klar över skillnaden mellan ordklasser och satsdelar. SATSDELAR utgör beskrivningar av hur orden fungerar i en viss sats: Orden måste ingå i en sats för att man skall kunna ange satsdel. En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Satsdelen definieras utifrån sin roll/funktion i satsen. Samma ord kan fungera som olika satsdelar i olika satser. Indelningen i ORDKLASSER handlar om en indelning i olika typer av ord där varje typ har vissa gemensamma inneboende egenskaper. Man för bara enskilda ord till ordklasser. Ordklasstillhörigheten definieras utifrån böjning. Ordklasstillhörigheten definieras utifrån betydelse. Ordklasstillhörigheten definieras utifrån möjlighet att användas som olika satsdelar. Orden behöver (oftast) inte någon kontext för att föras till en ordklass. Samma ord tillhör alltid en och samma ordklass. Två likalydande ord med olika betydelse kan tillhöra två olika ordklasser, t.ex. är redskapet såg ett substantiv, medan handlingen såg är ett verb, jfr. böjningen substantivet en såg, den sågen, två sågar repsketive verbet jag ser det nu, jag såg det igår, jag hade inte sett det tidigare. 7

9 När man fördelar orden i språket på olika ordklasser analyserar man alltså bara ett ord åt gången. Man gör det också utan hänsyn till användningen i något speciellt sammanhang. De två viktigaste och största ordklasserna är verb och substantiv. Verb Verb fungerar i de flesta fall som predikat. betydelse: betecknar i synnerhet handlingar, händelser, skeenden, tillstånd form: böjs framför allt i olika tidsformer funktion: används framför allt som predikat i satser Substantiv Kan vara subjekt, objekt eller adverbial. betydelse: betecknar i synnerhet föremål, företeelser, idéer form: böjs framför allt i plural, bestämd form, ägandeform funktion: används framför allt som subjekt, objekt och omständighet i satser Med verb och substantiv kan man klara sig rätt långt. Men för att det skall bli mer intressant har vi den tredje största ordklassen: adjektiv. Adverb Förutom substantiv finns vissa andra ord som kan användas som adverbial men inte som subjekt eller objekt. De uttrycker rena omständigheter såsom t.ex. plats, tid, sätt, sanningshalt eller subjektivt förhållningssätt. Eftersom de inte kan böjas i bestämd form eller plural och eftersom de bara kan användas som adverbial är de inte substantiv. I stället kallas de helt enkelt för adverb. 8

10 Sådana ord är t.ex. hemma, utomhus, genast, kanske, tyvärr, inte. betydelse: omständighet form: böjs inte funktion: fungerar som adverbial Komplexa satsdelar Två verb kan tillsammans utgöra predikatet. Då kallas ett för hjälpverb och ett för huvudverb. Hjälpverbet böjs i lämplig tidsform, medan huvudverbet i de flesta fall står oböjt i verbens grundform, den så kallade infinitiv-formen. Bara tillsammans med hjälpverben har och hade står verben i en form som kallas supinum. Den slutar på t. Jag har sovit. Vill du äta något? Predikat som består av hjälpverb + huvudverb Jag vill sova. Alla har ätit. Vi skulle träffas hos en kompis i fredags. Attribut Substantiv i subjekt, objekt och adverbial kan förses med tilläggsinformation. Hela Malins familj tänker äta en sen lunch på den nya restaurangen. Sådan tilläggsinformation kallas ATTRIBUT. Ytterligare information om ett substantiv. Ingår alltid som en del inuti en annan satsdel. Ofta adjektiv, men inte alltid. 9

11 Den lilla flickan hade en röd luva. Rödluvans mamma packade vin och kakor i en korg. Där bor mina vänner. Den gulliga lilla vita haren snubblade. Jag läser en spännande bok. Adjektiv betydelse: betecknar i synnerhet egenskap eller relation form: böjs framför allt i t-genus, plural och jämförelseformer funktion: används framför allt som preciserande tillägg till substantiv Ra kneord Räkneord är en samlingsbeteckning på ord som betecknar antal (siffror). betydelse: betecknar antal form: varierande funktion: oftast som attribut Jag tog tre bilder. Jag raderade den tredje bilden. Ungefär på samma sätt som räkneord kan även många substantiv användas som attribut som betecknar ett mått, t.ex. substantiv som kopp, flaska, tesked, deciliter Vill du ha en kopp kaffe? 10

12 Prepositionernas roll Prepositioner är (oftast) små ord som uttrycker en relation mellan två andra ord, de utgör alltså ett sammanfogande element mellan två andra ord. Allra vanligast är prepositioner i början av adverbial. Prepositioner är bl.a. i, till, av, från, med, på, för, åt, utan, under, bakom, mellan, före, efter Prepositioner i adverbial Adverbial som består väldigt ofta av preposition + substantiv De träffade farfar på bussen. Vi såg en hund utanför skolan i förmiddags. Pronomenen och deras roll Pronomen är små ersättningsord som inte har någon konkret given betydelse. Ordens betydelse är relativ och relaterar till sammanhanget i texten. De får alltså sin betydelse ur kontexten, och samma pronomen kan syfta på olika personer eller saker beroende på den situation där de används. Typiska pronomen är jag, du, hon, han, den, det, vi, ni, de, mig dig, sig, henne, honom, oss, er, dem, min, din, hans, hennes, vår, er, deras, sådan, någon, alla, då, nu, här, där De används för att vi ska slippa bli tjatiga. Pröva att undvika att använda pronomen så får du snabb klart för dig hur svårt livet skulle bli utan dem. Samordnade satsdelar Fogeorden och, eller kan foga samman två likvärdiga ord till en dubbel satsdel. 11

13 De röker och dricker jämt. Sotaren och hennes kompis hämtade bilen och släpvagnen. Barnen och jag har skrapat och målat hela väggen. Sara läser eller sover hela dagarna. Tva objekt i samma sats I många satser finns det två personer eller en person och ett föremål som är direkt involverade i händelsen som utspelar sig. Man brukar då säga att det DIREKTA OBJEKTET utsätts för handlingen medan det INDIREKTA OBJEKTET drar nytta av handlingen. Barnen gav katten indir mat dir. Barnen gav mat dir till katten indir. Jag har köpt en present dir till mormor indir. Jag har gett mormor indir blommor dir på födelsedagen. Ska du inte plocka blommor dir till henne indir? Eftersom man för ofta studerade svensk grammatik för att sedan lära sig tyska och latin kom tyskans och latinets beteckningar för de båda objekten att få en stark position i den svenska grammatiktraditionen. Därför talar man ofta om ACKUSATIVOBJEKT som en synonym till direkt objekt och DATIVOBJEKT som en synonym till indirekt objektet. När det indirekta objektet uttrycks med någon av prepositionerna till, för, åt kan det förstås även betraktas som adverbial. Traditionerna går isär på den punkten. Typen av adverbial skulle i så fall kunna kallas t.ex. mål, mottagare eller förmånstagare: Barnen gav mat dir till katten. Jag har köpt en present dir till mormor. Ska du inte plocka blommor dir till henne? 12

14 Prepositioner i objekt? Ibland börjar även ett objekt med en preposition. Då är det bara betydelsen som avgör om det är frågan om ett objekt eller ett adverbial. I följande mening står prepositionen före ett ord som inte utgör någon omständighet, utan föremålet för handlingen. Därmed kan vi också betrakta det som objekt. Ett objekt som innehåller en preposition brukar kallas PREPOSITIONSOBJEKT. Sara och hennes man tittar på teve. Jag tänker hela tiden på dig. Gränsen mellan objekt och adverbial riskerar dock att bli lite diffus och kanske godtycklig. Därför föredrar vissa grammatikförfattare att helt följa formella kriterier och de betraktar därför allting som inleds med en preposition som ett adverbial. Att tala om prepositionsobjekt kan också ha sina fördelar när man jämför olika språk. De olika språken kan då sägas ha objekt efter samma verb, t.ex. Barnen tittar på teve. Studenten samlar på pennor. Han väntade på sin mamma. The children watch TV. The student collects pens. Il attendait sa mère. Verbpartiklar Efter många verb står något som vid första anblick kan se ut som en preposition. Problemet är att de hör ihop med det föregående verbet, medan en preposition alltid hör ihop med ett efterföljande ord, oftast ett substantiv. Jämför: verbpartikel: preposition: Vi knackade på. Vi knackade på dörren. Sådana småord som hör ihop med verbet kallas verbpartikel och ingår i predikatet. Som ordklass får man betrakta dem som adverb eftersom det anger en omständighet kring den handling som uttrycks av verbet. En tydlig skillnad är att verbpartiklar uttalas med ett starkt tryck, något som i grammatiken kallas BETONING. Prepositioner uttalas normalt inte med sådant tyck, utan betoningen ligger vanligen på det efterföljande substantivet. 13

15 Han knackade på. Hon gick in genom den öppna dörren. Vi hälsade på mormor i går kväll. Vi hälsade på mormor före alla andra. Reflexiva verb Vid en del verb är subjektet och objektet samma person. Sådan verb kallas reflexiva och följs då alltid helt mekaniskt av ett pronomen som uttrycker objektet. Antingen ser man detta reflexiva pronomen sig (mig, dig, oss, er) som en del av predikatet eller så ser man det som ett objekt. Hon satte sig en stund under ett träd. Vargen smög sig fram till dörren. Under tiden letade sig vargen fram till mormors stuga. Vargen klädde ut sig i mormors kläder. Jag kammar mig. Du tvättar dig. Vi solar oss. Ni klär på er. Hon satte sig en stund under ett träd. Vargen smög sig fram till dörren. Under tiden letade sig vargen fram till mormors stuga. Vargen klädde ut sig i mormors kläder. Jag kammar mig. Du tvättar dig. Vi solar oss. Ni klär på er. Prepositioner i attribut Ibland händer det att tilläggsinformation till ett substantiv utgörs av en preposition + ett substantiv. Rödluvan älskade promenader i skogen. 14

16 Substantivet promenader är det viktigaste ordet, alltså huvudordet. Bestämning till substantivet är alltså ett attribut: i skogen. Bestämningar till substantiv kallas alltså alltid attribut, oavsett hur de ser ut. Predikativ Den klurigaste av alla satsdelar är nog predikativ. Det handlar om egenskaper som kopplas till en person eller en sak via ett predikatsverb. Förr användes i stället gärna termen PREDIKATSFYLLNAD, och många har fått lära sig att det är predikatsfyllnad efter verb vara, bli, heta, kallas, men det är viktigt att påpeka att detta inte bara gäller efter dessa fyra verb, Det finns flera tiotal andra verb som kan följas av predikatsfyllnad, men de nämnda fyra är kanske de vanligaste. Jag är student. Han kallas Jojjen. Hon ska bli cirkusartist. Stolen är nymålad. Hon heter Ulla. Predikatsfyllnaden brukar bestå av ett substantiv eller ett adjektiv. Naturligtvis kan predikatsfyllnaden, precis som andra satsdelar, bestå av flera ord. T.ex. kan substantivet ha ett attribut. Jag är en ovan student. Passiva verb och agent I svenskan har vi möjlighet att bilda passiva former av verb. Det som då händer är att den betydelsemässiga utföraren inte längre står i fokus i den passiva satsen. Rollerna kastas om. Verbet i en passiv sats kan se ut på två sätt, antingen har verbet ändelsen s eller så använder man hjälpverbet blir, blev, har blivit. 15

17 Satsdelarna kastas om så att den som utför handlingen inte ens behöver finnas med, och det är lite av vitsen med den passiva satsen. Man kan hemlighålla vem som utför handlingen, eller åtminstone lyfta bort fokus från utföraren. I stället hamnar den person eller det föremål som blir utsatt för handlingen i fokus. Rent grammatisk är det faktiskt det ordet som får äran att vara subjekt, och därmed hamnar det ordet i rampljuset. Den person som utför handlingen får mera av en biroll och kan om man så önskar komma till uttryck i satsen föregången av prepositionen av. Beteckningen för denna satsdel är traditionellt AGENT. Man kan samtidigt betrakta agenten som en omständighet till handlingen och eftersom agenten innehåller en preposition och ett substantiv faller det sig naturligt att betrakta agenten som ett adverbial. Aktiv: Bilprovningen godkände bilen. Passiv: Bilen godkändes av bilprovningen. Passiv: Bilen blev godkänd av bilprovningen. Aktiv: Brevbäraren levererade paketet. Passiv: Paketet levererades av brevbäraren. Aktiv: Publiken buade ut artisten. Passiv: Artisten blev utbuad av publiken. Interjektioner Interjektion är en ordklass som innehåller ord som används helt självständigt, utan att behöva ingå i någon stas. De har en förmåga att i ett enda ord uttrycka ett helt budskap, t.ex. känslor, svordomar, hälsningsfraser, hövlighet, svarsord etc. usch fan hej tack nej De skrivs vanligtvis avskilt från omgivande satser med hjälp av ett kommatecken och de analyseras då inte som satsdelar. 16

18 Men någon gång ibland kan de utgöra en satsdel och ingå i en sats. Hon sa tack. Satsdelar SUBJEKT PREDIKAT OBJEKT ADVERBIAL PREDIKATIV Inuti alla satsdelar utom predikatet kan det dessutom finnas ATTRIBUT. Ordklasser VERB SUBSTANTIV ADJEKTIV RÄKENORD PRONOMEN ADVERB PREPOSITIONER INTERJEKTIONER KONJUNKTIONER 17

19 2. Komplexa satser Flera likvärdiga ord kan bindas samma med en konjunktion til en enda satsdel. På samma sätt kan två (likvärdiga) enkla satser lätt bindas samman med en konjunktion, främst och, men, eller. Sara tittar på teve och hennes man diskar. Sara tittar på teve men hennes man diskar. Tittar Sara på teve eller diskar hon? Huvudsatser och bisatser Varje sats, både huvudsatser och bisatser, innehåller normalt ett subjekt och ett predikat. En bisats utgör alltid en satsdel i huvudsatsen. Bisatser inleds med ett ord som utgör en bisatsinledare. Dessa inledare är av lite olika typ i olika bisatser. Många bisatsinledare utgör inte själva någon satsdel i bisatsen. De kallas traditionellt för KONJUNKTIONER (därför att de sammanbinder), men i nyare grammatikor kallas de i stället ofta för SUBJUNKTIONER (därför att de inleder en underordnad bisats). Bisatser som utgo r adverbial Många bisatser uttrycker omständigheter, ofta tid, orsak eller villkor. Dessa fungerar därför som adverbial. De inleds av KONJUNKTIONER (SUBJUNKTIONER). Sara tittar på teve medan hennes mamma diskar. medan hennes mamma diskar Sara tittar på teve eftersom hennes mamma diskar. eftersom hennes mamma diskar 18

20 Sara tittar på teve trots att hennes mamma har förbjudet det. trots att hennes mamma har förbjudit det Sara tittar på teve om hennes mamma inte är hemma. om hennes mamma inte var hemma Sara diskar innan hon tittar på teve. innan hon tittar på teve Bisatser som utgo r attribut Bisatser som fungerar som ATTRIBUT till substantiv kallas ofta för RELATIVA BISATSER. Saras mamma, som avskyr teve, diskar gärna. som avskyr teve Hon avskyr teve. Ordet som anses vara ett pronomen (inte en konjunktion) därför att det syftar tillbaka på ett annat ord, precis så som pronomen brukar uppföra sig. Satser som utgo r objekt Bisatser som är OBJEKT börjar oftast med konjunktionen att, men indirekta ja/nej-frågor börjar med konjunktionen om. Andra indirekta frågor börjar med olika frågeord som varför, när, hur, vem, vad Objektsbisatser som inleds med konjunktion: Sara sa att hon inte vill diska. att hon inte vill diska Sara frågade om hennes kusin inte kunde diska i stället. om hennes kusin inte kunde diska i stället Objektsbisatser som inleds med frågeord: Sara undrade varför hon alltid måste diska. varför hon alltid måste diska 19

21 Sara undrade när någon annan tänkte diska. när någon annan tänkte diska Underordnade direkta anföringar är ofta OBJEKT Jag vill inte diska! sa Sara. Jag vill inte diska! Satser som utgo r subjekt Att Sara hade diskat överraskade hela familjen. Att Sara hade diskat 20

22 3. Ordens uppbyggnad Fonem och morfem Orden kan delas upp två typer av mindre element. FONEM: de ljud som används i ett visst språk och gör att man kan skilja ett ord från ett annat. Ordet sjöar innehåller t.ex. fyra fonem: sj, ö, a, r. MORFEM: sådana odelbara delar av ord som bär en betydelse. Ordet sjöar innehåller två morfem: sjö- och -ar. Rot, prefix och suffix Tre olika typer av morfem = minsta betydelsebärande delar av ord rot suffix = ändelse prefix = förstavelse prefix+rot+suffix: o-vänn-er för-svar-et rot+rot: bok-buss grå-brun Stam och bo jningsa ndelse STAM är allting i ett ord utom de grammatiska böjningsändelserna. Ordbilningsändelser hör alltså till ordets stam. 21

23 tjugo - åtta - år - ing ar STAM grammatisk böjningsändelse Den här stammen består alltså av tre rötter tjugo-åtta-år- och ändelsen -ing. Anledningen till att denna ändelse hör till stammen är att det är en ordbildningsändelse som används för att bilda ett substantiv som betecknar en person. Allomorfer Olika varianter av ett morfem. De olika varianterna används vid olika ord, men de har alla samma funktion. plural: ar, er, or, r, n sten ar, banan er, skol or, ko r, äpple n De svenska substantivens former bil bil-en bil-ar bil-ar-na bil-en-s bil-ar-na-s singular, obestämd form singular, bestämd form plural, obestämd form plural, bestämd form genitiv el. possessiv, bestämd form, singular genitiv el. possessiv, bestämd form, plural De svenska adjektivens former grön N-genus utrum grön-t T-genus neutrum adverb grön-a plural och/eller bestämd form grön-are komparativ grön-ast superlativ grön-ast-e superlativ + bestämd form 22

24 De svenska verbens former köp-a arbeta infinitiv köp-er arbeta-r presens köp-te arbeta-de imperfekt / preteritum köp-t arbeta-t supinum ha-r köp-t ha-r arbeta-t perfekt ha-de köp-t ha-de arbeta-t pluskvamperfekt ska köp-a ska arbeta futurum skulle köp-a skulle arbeta konditionalis köp arbeta imperativ Svenska adverb bildas i många fall av adjektiv och används som adverbial, t.ex. Med dem kan jag höra dig bättre. adjektiv som attribut: en snabb bil, ett snabbt tåg omedelbar hjälp en underbar sångröst adjektiv som predikativ: hon är dålig adverb på -t som adverbial: bilen går snabbt, tåget går snabbt ring mig omedelbart de sjunger underbart hon mår dåligt men även många andra ord, som inte är bildade av adjektiv, är adverb eftersom de i stort sett inte kan användas på något annat sätt än som adverbial. igår, undertill, baklänges, lagom, inte, 23

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Ett informationshäfte. Namn:

Ett informationshäfte. Namn: Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge 1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Verb. Namn: Klass: Av Jonny Lindén och Skolplus AB

Verb. Namn: Klass: Av Jonny Lindén och Skolplus AB Namn: Klass: Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten under förutsättning att man har en licens för Skolplus.

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

Verb betecknar vad någon eller något

Verb betecknar vad någon eller något Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer