Svenska språket. Grammatik.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu"

Transkript

1 Svenska språket Grammatik 1

2 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa pronomen... 9 (Interrogativa) Frågande pronomen Adverb Skilj mellan adjektiv och adverb! Räkneord Prepositioner, konjunktioner, interjektioner Reflexiva pronomen Indefinita Demonstrativa Reciprokt Räkneord Konjunktioner Satsdelar Predikat & Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Predikatsfyllnad Adverbial Passiva meningar Attribut

3 Grammatik Många tror att grammatik är något svårt och kanske tråkigt, men du ska få se att det är det inte. Anledningen till att många tycker det verkar krångligt är att en del av termerna, orden man använder, låter krångliga. Men du kommer att ha mycket glädje av att kunna grammatiken, inte minst när du lär dig andra språk. Och då kommer du märka att terminologin (de ord man använder) är desamma. Vet du förresten vad ordet grammatik betyder? Vi har fått det från grekiskan och det betyder ungefär konsten att läsa och skriva rätt. Genom att förstå ett annat språks grammatik kan vi lättare tala, skriva och läsa felfritt. För det mesta menar man två saker när man pratar om grammatik och det första är just ordens indelning i Ordklasser. Här handlar det om hur ordet ser ut, vilka egenskaper det har och vilka signalement, kännetecken, som ordet lystrar till. Den andra är Satsläran, som ska lära oss hur orden har det med sina relationer med a n d r a ord. När man håller på med satsdelar arbetar man med hela meningar. Satsdelarna får du lära dig senare. 3

4 De 9 ordklasserna Alla ord i alla språk kan delas in i nio olika grupper som kallas ordklasser. Det finns alltså inte ett enda ord som inte tillhör någon ordklass. Varje ordklass har vissa medlemsregler som alla dess ord faktiskt uppfyller. Du ska få en bild som kanske kan hjälpa dig: Tänk dig att ditt språk är som en stor byrå med nio lådor. Varje låda innehåller en hög med ord som alla liknar varandra - annars hade de fått plats någon annanstans. Kom ihåg: Inget ord kan ligga utanför de nio lådorna! Precis som du säkert har haft någon som tjatat på dig att lägga dina saker i rätt låda och inte huller om buller, ska du nu få lära dig att stoppa in alla ord i rätt ordklass. Språkbyråns tre största lådor heter substantiv, adjektiv och verb. Där verkar det finnas hur mycket plats som helst! Nya ord ramlar in hela tiden (speciellt av engelskt märke). De tre mellanlådorna heter räkneord, adverb och interjektioner. Där köps inte särskilt mycket nytt, men det finns ändå ganska mycket plats, i fall att. Längst ner har du tre lådor som heter pronomen, prepositioner och konjunktioner. Tidigare har du förhoppningsvis lärt dig: substantiv verb adjektiv pronomen (personliga och possessiva) räkneord Nu bygger vi på med övriga, nämligen; ytterligare några pronomen adverb prepositioner konjunktioner interjektioner 4

5 Substantiv Substantiv är ord som man kan sätta en, ett eller flera framför ex. boll, hund, träd, stolar Namn räknas till substantiv ex. Stockholm, Kalle. Också ämnesord hör hit ex. snö, guld, matematik. Man skiljer mellan två typer av substantiv: * de vi kan se och ta på som kallas konkreta ex. penna, sko * de vi inte kan se eller ta på, abstrakta ex. känsla, själ. Du ska kunna tala om två saker om ett substantiv: 1. Numerus: (som betyder antal) Man gör endast skillnad på om det är en eller flera ex. hund - hundar. I första fallet, hund, kan det bara vara en hund. Ental heter singular. Ordet hundar är flera, och flertal heter plural. Exempel singular: träd, boken, själ Exempel plural: träden, böcker, själar. 2. Form: Ett substantiv kan ha två former: obestämd ( du kan sätta en, ett eller flera framför) ex. bok, hus, böcker bestämd ( du kan sätta den, det eller de där framför) ex boken, huset, böckerna. Övning. Ange numerus och form för följande substantiv. Se exemplet: Pennor: plural, obest.form Gardin: Tankarna: Spel: Till facit 5

6 Adjektiv Adjektiv talar om hur substantiv är eller ser ut Ex. gul, gammal, intressant Adjektiven kan förstärkas, kompareras. Vi har tre komparationsgrader: Positiv Komparativ Superlativ gul gulare gulast härlig härligare härligast Vanligaste sättet att komparera är med ändelserna -are och -ast. Men långa adj. kompareras med mer och mest: intelligent mer intelligent mest intelligent fantastisk mer fantastisk mest fantastisk OBS! Se till att du inte gör dubbel komparation och skriver mest intelligentast. Adjektiv kan också kompareras oregelbundet: gammal äldre äldst ung yngre yngst dålig sämre sämst 6

7 Verb Verb är ord som talar om vad någon gör. Man kan sätta ordet att framför grundformen, som heter infinitiv, ex att hoppa, att springa. Du vet säkert från engelskan att man lär sig ta tema på verb. Om man kan de tre formerna kan man nämligen bilda alla tempusformer. De kallas: Infinitiv (att) Imperfekt (igår) Supinum (har, hade) hoppa hoppade hoppat springa sprang sprungit De verb som får tillägg av -ade och -t kallas regelbundna. De som inte följer detta mönster kallas oregelbundna. Alltså är verbet springa oregelbundet. Anledningen till att du lär dig rabbla tre temaformer är att du behöver dessa former för att kunna bilda olika tidsformer, tempus. I svenskan använder vi fem tempus: Presens (tänk dig ordet nu framför) jag hoppar, jag springer (= nutid) Imperfekt (tänk dig ordet igår framför) jag hoppade, sprang (= dåtid) Perfekt som har hjälpverbet har: jag har hoppat, har sprungit (= dåtid) Pluskvamperfekt som har hjälpverbet hade: jag hade hoppat, hade sprungit (= dåtid) Futurum som har hjälpverbet ska, kommer att: jag ska hoppa, kommer att springa (= framtid) Obs! Kom ihåg att även hjälpverben ingår i tempusformerna! 7

8 Pronomen Pronomen betyder i stället för namn och som du vet hör alla namn till substantiv. Pronomen är ersättningsord för just substantiv. I stället för att säga hunden är brun, hunden är glad, hunden har ett ben, så byter jag ut ordet hunden mot den. I stället för att säga mitt namn när jag talar om mig själv säger jag just jag. Det finns många olika typer av pronomen, och du bör redan nu känna till de personliga och de possessiva. Nu lägger vi till ytterligare två, relativa och interrogativa. De personliga finns i olika personer och du får lära dig att rabbla dem. Om du så blir väckt mitt i natten ska du kunna dem i rätt ordning. Personliga pronomen Personliga pronomen har en subjektsform och en objektsform, som du ser nedan. Som du ser rör första person den som står en allra närmast, alltså jag och vi Andra person är den man riktar sig till; du och ni Tredje person är den man pratar om, han, han, den, det och de Subjektsform Jag är här s p Objektsform Ser ni mig? p s obj (du kommer väl ihåg subjekt, predikat och objekt?) 1:a pers sing. jag mig 2:a pers sing du dig 3:e pers sing han honom hon henne den den det det 1:a pers plur vi oss 2:a pers plur ni er 3:e pers plur de dem Här ser du skillnaden mellan de och dem, som båda heter dom i talspråk. Nu förstår du vilket du ska välja när du skriver! Många blandar ihop de/dem på svenska, men på engelska blandar man oftast inte ihop they/them. Ett tips är att tänka på att dem används när du på engelska skulle ha använt them. 8

9 Possessiva pronomen Possess på engelska betyder äga och possessiva pronomen är just ägandepronomen. De finns också i de olika personerna. 1:a pers.sing min, mitt,mina 2:a pers sing din,ditt,dina 3:e pers sing hans, hennes, dess 1:a pers plur vår, vårt,våra 2:a pers plur er,ert,era 3.e pers plur deras (OBS! Våran och vårat är talspråksformer och skrivs inte. Likadant är det med eran och erat) Relativa pronomen Relativa pronomen är tillbakasyftande. I stället för att säga: Ser du Kalle? Kalle är glad.kan du säga: Ser du Kalle, som är glad. Som är ett relativt pronomen, som syftar tillbaka på Kalle. Relativa pronomen syftar på senast nämnda substantiv. Syftningsordet (Kalle, alltså) kallas korrelat. De vanligaste relativa pronomen är: som, vars, vilken, vilket, vilka, vad. I uppsatser är det vanligt med syftningsfel t ex En liten kattunge låg i korgen, som var nyfödd. Som borde ju här syfta på kattungen, men sista substantivet innan ordet som är ju korgen, och då blir det korgen som var nyfödd. Ibland kan syftningsfel bli ganska roliga (nåja, lite roligt för en svensklärare i alla fall ): Prinsen gav en ros till prinsessan, som var taggig och röd. Vem eller vad var det som var taggig och röd? Hur borde meningen se ut? 9

10 (Interrogativa) Frågande pronomen Frågande pronomen är ord som: Vem ska med? Vad ska du göra? Vilka ska med? Här ser du att vad och vilka finns både som tillbakasyftande och frågande pronomen. I det här fallet syftar de ju inte tillbaka på något redan nämnt, eller hur? Adverb Adverb svarar på frågorna När? Var? Hur? något görs. De liknar adjektiven, men adjektiven talar ju om hur substantiven är eller ser ut. Jämför: Huset är högt. Högt är adjektiv. Flickan hoppar högt. Högt talar inte om hur hon är, utan hur hon gör något, alltså adverb. Svar på när kallas tidsadverb, till exempel: Vi kom igår. Svar på frågan var kallas rumsadverb, till exempel: Han är hemma. Svar på frågan hur kallas sättsadverb, till exempel: Han springer fort Skilj mellan adjektiv och adverb! 10

11 Räkneord Räkneord är ord som: ett, två, tre, första, andra, hundrasjuttioåttonde Prepositioner, konjunktioner, interjektioner Prepositioner är småord som: på över, under, bakom, framför, av Dessa ord betecknar oftast läge. Konjunktioner är ord som binder ihop meningar t ex och, men, eftersom. Interjektioner är utropsord: hej, ja, nej, usch, och ljudhärmande ord: pang, krasch 11

12 Överkurs ordklasser Du som gillar språk och grammatik, kan också göra en överkurs. Då lär du dig följande om de olika ordklasserna också: Substantiv Förutom form och numerus kan man också lära sig Genus (kön) Nuförtiden talar vi bara om två genus: Utrum (även kallat reale) vilket är ord man sätter en eller den framför, t ex bok, hunden Neutrum vilket är ord man sätter ett eller det framför, t ex träd, paketet Förr fanns det två till, nämligen maskulinum (manliga ord, tupp) och femininum ( kvinnliga ord, höna). Men idag är det inte så ofta man tittar på dessa två genus, utan bara ser om orden är sk n-ord (en) eller t-ord (ett). I tex tyskan och franskan har vi fortfarande kvar maskulina och feminina ord. Kasus Substantiven kan stå i genitiv, vilket är ägandeformen med s t.ex. Kalles, hundens, Sveriges. Alla övriga former står i grundform, t.ex. Kalle, hund, hunden, hundar, hundarna, Sverige osv. Notera att man på svenska inte markerar genitiv som på engelska med en apostrof. The girl s bike heter rätt och slätt Flickans cykel på svenska, helt utan apostrof. Verb Imperativ är en uppmaningsform av verben, t ex Sitt!, Tyst! Presens particip är formen hopp-ande, spring-ande, gå-ende Perfekt particip är formen är/ blir jagad, skjuten Verb kan vara starka, svaga eller oregelbundna Svaga böjs efter mönstret ade/-te, eller dde i imperfekt; tro, trodde, trott Starka bildar imperfekt utan ändelse, men med annan vokal än i infinitiven, skriva, skrev, skrivit Oregelbundna följer inget mönster, säga, sade, sagt 12

13 Reflexiva pronomen Också tillbakasyftande, sin, sitt, sina, sig. Han sätter sig Indefinita Obestämda, någon, somliga, alla Demonstrativa Utpekande, denna, den där Reciprokt Ömsesidigt, finns bara ett; varandra Räkneord Delas in i två grupper; grundtal, som låter precis som när du räknar ett, två, trettio, hundra osv. och ordningtal, som låter som om man pratar om datum eller placering, alltså första, andra, trettionde, hundrade. Konjunktioner Binder ihop meningar eller ord; Samordnande binder ihop likadana meningar; Jag diskar och du torkar Vanligast: och, samt, eller, för Underordnade inleder bisats; Hon sprang, när bussen kom. Vanligast: att, för att, eftersom, om Facit substantivövning När du kom till spel upptäcker du något, inte sant? Jo, det stämmer. Vissa ord har samma form i singular och plural och då får du skriva både och. Så här långt är det väl inte så svårt? Om du förstått så här långt har du skrivit Gardin: sing, obest Tankarna: plur, best Spel: sing/plur, obest 13

14 Satsdelar I det första grammatikavsnittet arbetade du med ordklasser. Den här gången handlar det om satsdelar. Skillnaden mellan satsdelar och ordklasser Skillnaden mellan ordklasser och satsdelar är kanske svår att begripa. Man kan förklara den genom att säga att ett ord hör till en viss ordklass eftersom det har vissa egenskaper och släktdrag som gör att det passar in i en viss låda i den där ordbyrån. Om vi vet vilken ordklass ett ord tillhör, vet vi också hur man t.ex. böjer det (verb) eller komparerar det (adjektiv) för att det inte ska låta helt fel. Även om vi vet vilken satsdel ett ord är i en viss mening, berättar det inte mycket om ordets egenskaper. Ett substantiv t ex kan ena gången vara satsdelen subjekt och i nästa mening satsdelen objekt. Med hjälp av satsdelarna förstår vi alltså bara vilken relation ordet har till andra ord och hur de hör ihop. (Relation betyder förhållande eller samhörighet!) Satsdelarna talar om för oss vilken roll ordet har i en mening. Det hjälper oss framförallt när vi översätter från ett språk till ett annat. Det gäller att du förstår just detta: Ordklasser berättar om hur ordet fungerar och ser ut. Satsdelar berättar hur orden hänger ihop med varandra. Det är två helt skilda saker. Man brukar räkna med minst 10 olika satsdelar. Men vi börjar med de fem viktigaste: 1. subjekt 2. predikat 3. predikatsfyllnad 4. direkt objekt (kallas också ackusativobjekt) 5. indirekt objekt (kallas också dativobjekt) 14

15 Predikat & Subjekt Alla hela meningar innehåller alltid ett predikat och ett subjekt. När man plockar ut, eller identifierar, satsdelar ställer man vissa frågor till sig själv. Det är viktigt att du alltid tar dem i rätt ordning. Man börjar alltid med predikatsfrågan: 1) Vad är det som händer? Svaret blir: -Jo, någon (något, några) ( predikatet är alltid ett verb) Sedan kommer subjektsfrågan: 2) Vem/Vilka är det som (+ predikatet!)? Svaret blir:... Försök med denna korta mening: Eleverna gråter. Leta fram satsdelarna genom att ställa predikats- och subjektsfrågorna! Alltså: 1. Vad är det som händer? Någon gråter. (Gråter är predikat!) 2. Vem är det som gråter? Eleverna gråter. (Eleverna är subjekt!) I en fråga hamnar satsdelarna tvärtom, men frågorna och svaren blir ju desamma: Gråter eleverna? p s Men det är ju väldigt sällan som man ser meningar med bara två ord i. Oftast är predikat och subjekt omringade av resten av satsdelsfamiljen. Dags att öva! Plocka ut subjekt (=s) och predikat (=p) i följande meningar: Flickorna plockar blommor. Har du varit hemma? Pelle och Lena köpte en hund 15

16 Skolan börjar kl.9 Vill du ha kaffe? Till facit Som du märker består en satsdel ibland av flera ord. Beträffande predikatet händer det bland annat när verbformerna har hjälpverb. Kommer du ihåg vilka tempusformer som krävde hjälpverb( och kallas sammansatta)? Just det: Perfekt Pluskvamperfekt Futurum ex. Jag har varit ex. Jag hade varit ex. Jag ska vara Direkt objekt Direkt objekt (förkortas DirO) och indirekt objekt (förkortas IndirO) är knutna till predikatet. De är s.k. bestämningar till predikatet. Ett direkt objekt (ackusativobjekt) svarar på frågan: 3) Vad (vem/vilka) + predikat + subjekt? Det ser lite konstigt ut med alla plus och förkortningar, men tänk på att du redan har plockat ut s och p, så där kan du ju stoppa in ord ur meningarna istället. Vi fortsätter med meningen: Eleverna köper kola. Predikat och subjekt kan du snabbt ta ut. Då återstår ett ord. Vilken fråga ska du ställa för att få fatt i kola? Jo, vad köper eleverna? Nu fyller vi på lite fler ord i samma mening: Indirekt objekt Eleverna köper kola till den snälla läraren. Några nya ord som måste få en plats i satsdelsfamiljen, alltså. Vilken fråga kan du ställa som skulle ge svaret : Åt den snälla läraren? 16

17 Tänk på det en stund. Tänk också på att om det någon gång är ett ord som du inte alls kan luska ut vilken satsdel det handlar om; gör tvärt om! Börja med ett svar som du måste hitta på en egen fråga till. Du kommer att märka att alla frågor som du kan komma på att ställa redan finns (eller åtminstone en variant av dem)! Tillbaka till svaret Åt den snälla läraren! Vilken fråga skulle du då vilja ställa? Du skulle nog ställa en fråga som lyder ungefär: Åt vem köper eleverna en kola? 4) Dativobjektfrågan lyder åt(till/från/ för/ av) vem+ predikat + subjekt + diro. Läraren är indirekt objekt (dativobjekt). Dags att öva! Vi gav henne en ros Har de köpt en ny bil till sonen? Läraren tog pennan från eleven. Facit satsdelar 17

18 Predikatsfyllnad Egentligen måste du se upp redan när du ställer fråga 3, alltså vad+ p+ s?, för 5) predikatsfyllnadsfrågan lyder nämligen likadant; vad + p + s? Vissa predikatsverb vill inte stå ensamma. De behöver ett ord till för att meningen ska bli en bra och hel mening. Denna utfyllnad kallas för predikatsfyllnad. De verb det gäller är det bra att lära sig utantill: vara bli heta kallas anses förbli förefalla tyckas verka När du plockat ut p och s och är redo för tredje frågan, ska du titta på ditt predikat. Är predikatet någon form av verben ovan, blir inte svaret på vad + p + s = diro utan då blir det predikatsfyllnad (= pf). Jämför följande meningar: Vi har en hund s p diro Vi är glada s p pf Är, som blir predikat i den andra meningen, är ju presensformen av att vara. Verben kan alltså dyka upp i olika tempus. När det gäller t ex vara kan det stå i presens, är, imperfekt, var, perfekt, har varit, pluskvamperfekt, hade varit och futurum, ska vara. Bli och de andra verben kan stå likadant, alltså blir, blev, har blivit osv. 6) Ibland när man gör en satslösning kan man inte ställa frågan vad? eller åt vem? Titta på följande meningar: Jag gick tidigt. Jag gick hem. Jag gick snabbt Fråga 1 och 2 går ju bra; Vad händer? Jo någon gick = p Vem gick? Jo jag =s Men sedan kan vi knappast säga Vad gick jag? 18

19 Adverbial Om svaret är tidigt måste ju frågan vara När? Detta blir tidsadverbial. Om svaret är hem är frågan Var, vart gick jag? Detta blir rumsadverbial. Om svaret är snabbt är frågan Hur gick jag? Detta är sättsadverbial. Den sista satsdelen du ska få lära dig dyker upp i: Passiva meningar I en aktiv mening är subjektet aktivt och gör det predikatet talar om. I en passiv mening gör inte s något, utan utsätts för något. Jfr Katten jagar råttan med Råttan jagas av katten Vi börjar som vanligt med första meningen Vad händer? Jo, någon jagar =p. Vem jagar? Jo, katten =s. Sedan tittar vi på meningen. Gör s det p talar om (är s aktiv)? Jo, detta är en aktiv mening, eftersom katten är den som jagar. Då går vi till andra meningen. Vad händer? Jo, någon jagas= p. Vem jagas? Jo, råttan = s. Sedan tittar vi på meningen. Gör s något? Nej, han jagas ju, och det måste ju vara någon annan som utför handlingen. Han utsätts för en handling. Vad är då katten? Katten är den som agerar, och därför är den i detta fallet agent. Agent är den sista satsdelen du ska lära dig. Alltså: Katten jagar råttan S p ao Råttan jagas av katten S p agent 19

20 Facit satsdelar Facit subjekt och predikat Flickorna plockar blommor. s p Har du varit hemma? p s p OBS! Hela verbformen har varit är predikat Pelle och Lena köpte en hund s s p OBS! Både Pelle och Lena är subjekt. Skolan börjar kl.9 s p Vill du ha kaffe? p s p OBS! Hela verbformen vill ha är predikat. Facit direkt och indirekt objekt: Vi gav henne en ros s p indiro diro Har de köpt en ny bil till sonen? p s p diro indiro OBS! Hela en ny bil är diro, bil är huvudord. Läraren tog pennan från eleven. s p diro indiro 20

21 Överkurs satsdelar Om vi återgår till den sjätte frågeställningen, finns det ytterligare två typer av adverbial, nämligen Gradadverbial, som talar om graden av något, t ex Hon är mycket trött Hon = s, är= p, trött= pf. Mycket talar om graden av hennes trötthet, och är således gradadverbial. Orsaksadverbial, som anger varför. Hon satte sig på grund av trötthet. Hon= s, satte sig= p på grund av trötthet är orsaksadverbial. Attribut Attributet är en bestämning till substantiv som står i direkt anslutning till sitt huvudord (substantivet) och ofta beskriver detta. Gamle herr Pettersson har en söt hund. Har=p Gamle herr Pettersson=s En söt hund= ao Nu har vi fått två satsdelar som består av flera ord. I subjektet är ju substantivet Pettersson huvudord. Finns det något som beskriver Pettersson? Jo, både herr och gamle, som i detta fall är två attribut. Den andra satsdelen som har flera ord är ao, en söt hund. Hund är ju huvudord, och det som säger något om hunden är ju söt, som är attribut. När du får en satsdel bestående av flera ord och ett substantiv, kan du plocka ut attribut. Nu är vi uppe på riktigt hög nivå, med beskrivningar av olika typer av attribut: Adjektivattribut; Den varma solen. Genitivattribut; Grannens hund. Prepositionsattribut; Tåget till Göteborg. Apposition; Doktor Vik. ( ofta yrke) eller hel förklarande bisats Göteborg, Sveriges näst största stad, ligger vid västkusten. Som tur är behöver du inte kunna detta. Men om du är grammatikintresserad och ska läsa språk i framtiden, kan det vara bra att ha hört begreppen. 21

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Ett informationshäfte. Namn:

Ett informationshäfte. Namn: Ett informationshäfte Namn: Ordklasser Substantiv Singular/Plural Bestämd/Obestämd Verb Tempus Adjektiv Komparera Preposition Räkneord Grundtal Ordningstal Pronomen Konjunktioner Samordnande Underordnande

Läs mer

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER Indoeuropeiska språkträdet målat av Marie Söderman. Lägg märke till att baskiskan idag ofta räknas som ett isolerat språk och alltså troligen inte borde vara med på trädet.

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först) Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker

Läs mer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös Ordklasserna pronomen Pronomen Pronomen är ett latinskt ord som egentligen betyder istället för substantiv. Ett pronomen kan alltså ersätta ett substantiv. Man kan t.ex. Skriva: Stolen (substantiv) - den

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Facit ordklassövningar

Facit ordklassövningar Facit ordklassövningar Substantiv motsatsord: glädje sorg hat kärlek stad landsbygd krig fred värme kyla vänskap fiendskap oro lugn regn sol/torka mörker ljus slösaktighet sparsamhet singular plural: bestämd

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Förkortningar o Predikat = p o Subjekt = s o Direkt objekt /ackusativobjekt = dir.obj / ao. o Indirekt objekt / dativobjekt = indir.obj / do. Vad är en satsdel? Ett

Läs mer

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen).

Läs s , 28 samt G1 (s. 219) om ordklasser och G2 (s. 220) samt separat dokument om satsdelar (i studiehandledningen). Appell Förlag Latin. En introduktion. Studiehandledning, kap. 2, s. 1 (5) Kapitel 2 GRAMMATIK I det här kapitlet introduceras flera centrala begrepp i latinsk grammatik. Det är därför viktigt att läsa

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

23 juli B2- extraintensiv

23 juli B2- extraintensiv 23 juli B2- extraintensiv Idag: Hur mår du? - runda Frågor på grammatikläxan Gårdagens ord Jul, påsk och midsommar PAUS Verbgrupp 4 Den svenska tomten 11.30-12.30 LUNCH Victor Rydbergs Tomten Skriv en

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Arbeta med ord Skriv på ett separat papper. Adjektiv Titta i ordlistan i slutet av det här materialet. Skriv av alla ord som är adjektiv.

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus.

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Den här lektionen: Vi pratar om: egenskaper utseende fraser med adjektiv Grammatik Adjektivkomparation + repetition av adjektiv i grundform Fraser + ord Negativa egenskaper: Snål

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Grammatiken är språkets grund & byggstenar!

Grammatiken är språkets grund & byggstenar! Grammatiken är språkets grund & byggstenar! Utan grammatik har vi inget språk......förutom kroppsspråket, förstås. Ibland kan man behöva se bildligt, hur man använder grammatiken. En bra jämförelse är

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum

Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum Svenska 4 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Presens perfekt 1. har använt (har

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer