Svenska språket. Grammatik.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu"

Transkript

1 Svenska språket Grammatik 1

2 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa pronomen... 9 (Interrogativa) Frågande pronomen Adverb Skilj mellan adjektiv och adverb! Räkneord Prepositioner, konjunktioner, interjektioner Reflexiva pronomen Indefinita Demonstrativa Reciprokt Räkneord Konjunktioner Satsdelar Predikat & Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Predikatsfyllnad Adverbial Passiva meningar Attribut

3 Grammatik Många tror att grammatik är något svårt och kanske tråkigt, men du ska få se att det är det inte. Anledningen till att många tycker det verkar krångligt är att en del av termerna, orden man använder, låter krångliga. Men du kommer att ha mycket glädje av att kunna grammatiken, inte minst när du lär dig andra språk. Och då kommer du märka att terminologin (de ord man använder) är desamma. Vet du förresten vad ordet grammatik betyder? Vi har fått det från grekiskan och det betyder ungefär konsten att läsa och skriva rätt. Genom att förstå ett annat språks grammatik kan vi lättare tala, skriva och läsa felfritt. För det mesta menar man två saker när man pratar om grammatik och det första är just ordens indelning i Ordklasser. Här handlar det om hur ordet ser ut, vilka egenskaper det har och vilka signalement, kännetecken, som ordet lystrar till. Den andra är Satsläran, som ska lära oss hur orden har det med sina relationer med a n d r a ord. När man håller på med satsdelar arbetar man med hela meningar. Satsdelarna får du lära dig senare. 3

4 De 9 ordklasserna Alla ord i alla språk kan delas in i nio olika grupper som kallas ordklasser. Det finns alltså inte ett enda ord som inte tillhör någon ordklass. Varje ordklass har vissa medlemsregler som alla dess ord faktiskt uppfyller. Du ska få en bild som kanske kan hjälpa dig: Tänk dig att ditt språk är som en stor byrå med nio lådor. Varje låda innehåller en hög med ord som alla liknar varandra - annars hade de fått plats någon annanstans. Kom ihåg: Inget ord kan ligga utanför de nio lådorna! Precis som du säkert har haft någon som tjatat på dig att lägga dina saker i rätt låda och inte huller om buller, ska du nu få lära dig att stoppa in alla ord i rätt ordklass. Språkbyråns tre största lådor heter substantiv, adjektiv och verb. Där verkar det finnas hur mycket plats som helst! Nya ord ramlar in hela tiden (speciellt av engelskt märke). De tre mellanlådorna heter räkneord, adverb och interjektioner. Där köps inte särskilt mycket nytt, men det finns ändå ganska mycket plats, i fall att. Längst ner har du tre lådor som heter pronomen, prepositioner och konjunktioner. Tidigare har du förhoppningsvis lärt dig: substantiv verb adjektiv pronomen (personliga och possessiva) räkneord Nu bygger vi på med övriga, nämligen; ytterligare några pronomen adverb prepositioner konjunktioner interjektioner 4

5 Substantiv Substantiv är ord som man kan sätta en, ett eller flera framför ex. boll, hund, träd, stolar Namn räknas till substantiv ex. Stockholm, Kalle. Också ämnesord hör hit ex. snö, guld, matematik. Man skiljer mellan två typer av substantiv: * de vi kan se och ta på som kallas konkreta ex. penna, sko * de vi inte kan se eller ta på, abstrakta ex. känsla, själ. Du ska kunna tala om två saker om ett substantiv: 1. Numerus: (som betyder antal) Man gör endast skillnad på om det är en eller flera ex. hund - hundar. I första fallet, hund, kan det bara vara en hund. Ental heter singular. Ordet hundar är flera, och flertal heter plural. Exempel singular: träd, boken, själ Exempel plural: träden, böcker, själar. 2. Form: Ett substantiv kan ha två former: obestämd ( du kan sätta en, ett eller flera framför) ex. bok, hus, böcker bestämd ( du kan sätta den, det eller de där framför) ex boken, huset, böckerna. Övning. Ange numerus och form för följande substantiv. Se exemplet: Pennor: plural, obest.form Gardin: Tankarna: Spel: Till facit 5

6 Adjektiv Adjektiv talar om hur substantiv är eller ser ut Ex. gul, gammal, intressant Adjektiven kan förstärkas, kompareras. Vi har tre komparationsgrader: Positiv Komparativ Superlativ gul gulare gulast härlig härligare härligast Vanligaste sättet att komparera är med ändelserna -are och -ast. Men långa adj. kompareras med mer och mest: intelligent mer intelligent mest intelligent fantastisk mer fantastisk mest fantastisk OBS! Se till att du inte gör dubbel komparation och skriver mest intelligentast. Adjektiv kan också kompareras oregelbundet: gammal äldre äldst ung yngre yngst dålig sämre sämst 6

7 Verb Verb är ord som talar om vad någon gör. Man kan sätta ordet att framför grundformen, som heter infinitiv, ex att hoppa, att springa. Du vet säkert från engelskan att man lär sig ta tema på verb. Om man kan de tre formerna kan man nämligen bilda alla tempusformer. De kallas: Infinitiv (att) Imperfekt (igår) Supinum (har, hade) hoppa hoppade hoppat springa sprang sprungit De verb som får tillägg av -ade och -t kallas regelbundna. De som inte följer detta mönster kallas oregelbundna. Alltså är verbet springa oregelbundet. Anledningen till att du lär dig rabbla tre temaformer är att du behöver dessa former för att kunna bilda olika tidsformer, tempus. I svenskan använder vi fem tempus: Presens (tänk dig ordet nu framför) jag hoppar, jag springer (= nutid) Imperfekt (tänk dig ordet igår framför) jag hoppade, sprang (= dåtid) Perfekt som har hjälpverbet har: jag har hoppat, har sprungit (= dåtid) Pluskvamperfekt som har hjälpverbet hade: jag hade hoppat, hade sprungit (= dåtid) Futurum som har hjälpverbet ska, kommer att: jag ska hoppa, kommer att springa (= framtid) Obs! Kom ihåg att även hjälpverben ingår i tempusformerna! 7

8 Pronomen Pronomen betyder i stället för namn och som du vet hör alla namn till substantiv. Pronomen är ersättningsord för just substantiv. I stället för att säga hunden är brun, hunden är glad, hunden har ett ben, så byter jag ut ordet hunden mot den. I stället för att säga mitt namn när jag talar om mig själv säger jag just jag. Det finns många olika typer av pronomen, och du bör redan nu känna till de personliga och de possessiva. Nu lägger vi till ytterligare två, relativa och interrogativa. De personliga finns i olika personer och du får lära dig att rabbla dem. Om du så blir väckt mitt i natten ska du kunna dem i rätt ordning. Personliga pronomen Personliga pronomen har en subjektsform och en objektsform, som du ser nedan. Som du ser rör första person den som står en allra närmast, alltså jag och vi Andra person är den man riktar sig till; du och ni Tredje person är den man pratar om, han, han, den, det och de Subjektsform Jag är här s p Objektsform Ser ni mig? p s obj (du kommer väl ihåg subjekt, predikat och objekt?) 1:a pers sing. jag mig 2:a pers sing du dig 3:e pers sing han honom hon henne den den det det 1:a pers plur vi oss 2:a pers plur ni er 3:e pers plur de dem Här ser du skillnaden mellan de och dem, som båda heter dom i talspråk. Nu förstår du vilket du ska välja när du skriver! Många blandar ihop de/dem på svenska, men på engelska blandar man oftast inte ihop they/them. Ett tips är att tänka på att dem används när du på engelska skulle ha använt them. 8

9 Possessiva pronomen Possess på engelska betyder äga och possessiva pronomen är just ägandepronomen. De finns också i de olika personerna. 1:a pers.sing min, mitt,mina 2:a pers sing din,ditt,dina 3:e pers sing hans, hennes, dess 1:a pers plur vår, vårt,våra 2:a pers plur er,ert,era 3.e pers plur deras (OBS! Våran och vårat är talspråksformer och skrivs inte. Likadant är det med eran och erat) Relativa pronomen Relativa pronomen är tillbakasyftande. I stället för att säga: Ser du Kalle? Kalle är glad.kan du säga: Ser du Kalle, som är glad. Som är ett relativt pronomen, som syftar tillbaka på Kalle. Relativa pronomen syftar på senast nämnda substantiv. Syftningsordet (Kalle, alltså) kallas korrelat. De vanligaste relativa pronomen är: som, vars, vilken, vilket, vilka, vad. I uppsatser är det vanligt med syftningsfel t ex En liten kattunge låg i korgen, som var nyfödd. Som borde ju här syfta på kattungen, men sista substantivet innan ordet som är ju korgen, och då blir det korgen som var nyfödd. Ibland kan syftningsfel bli ganska roliga (nåja, lite roligt för en svensklärare i alla fall ): Prinsen gav en ros till prinsessan, som var taggig och röd. Vem eller vad var det som var taggig och röd? Hur borde meningen se ut? 9

10 (Interrogativa) Frågande pronomen Frågande pronomen är ord som: Vem ska med? Vad ska du göra? Vilka ska med? Här ser du att vad och vilka finns både som tillbakasyftande och frågande pronomen. I det här fallet syftar de ju inte tillbaka på något redan nämnt, eller hur? Adverb Adverb svarar på frågorna När? Var? Hur? något görs. De liknar adjektiven, men adjektiven talar ju om hur substantiven är eller ser ut. Jämför: Huset är högt. Högt är adjektiv. Flickan hoppar högt. Högt talar inte om hur hon är, utan hur hon gör något, alltså adverb. Svar på när kallas tidsadverb, till exempel: Vi kom igår. Svar på frågan var kallas rumsadverb, till exempel: Han är hemma. Svar på frågan hur kallas sättsadverb, till exempel: Han springer fort Skilj mellan adjektiv och adverb! 10

11 Räkneord Räkneord är ord som: ett, två, tre, första, andra, hundrasjuttioåttonde Prepositioner, konjunktioner, interjektioner Prepositioner är småord som: på över, under, bakom, framför, av Dessa ord betecknar oftast läge. Konjunktioner är ord som binder ihop meningar t ex och, men, eftersom. Interjektioner är utropsord: hej, ja, nej, usch, och ljudhärmande ord: pang, krasch 11

12 Överkurs ordklasser Du som gillar språk och grammatik, kan också göra en överkurs. Då lär du dig följande om de olika ordklasserna också: Substantiv Förutom form och numerus kan man också lära sig Genus (kön) Nuförtiden talar vi bara om två genus: Utrum (även kallat reale) vilket är ord man sätter en eller den framför, t ex bok, hunden Neutrum vilket är ord man sätter ett eller det framför, t ex träd, paketet Förr fanns det två till, nämligen maskulinum (manliga ord, tupp) och femininum ( kvinnliga ord, höna). Men idag är det inte så ofta man tittar på dessa två genus, utan bara ser om orden är sk n-ord (en) eller t-ord (ett). I tex tyskan och franskan har vi fortfarande kvar maskulina och feminina ord. Kasus Substantiven kan stå i genitiv, vilket är ägandeformen med s t.ex. Kalles, hundens, Sveriges. Alla övriga former står i grundform, t.ex. Kalle, hund, hunden, hundar, hundarna, Sverige osv. Notera att man på svenska inte markerar genitiv som på engelska med en apostrof. The girl s bike heter rätt och slätt Flickans cykel på svenska, helt utan apostrof. Verb Imperativ är en uppmaningsform av verben, t ex Sitt!, Tyst! Presens particip är formen hopp-ande, spring-ande, gå-ende Perfekt particip är formen är/ blir jagad, skjuten Verb kan vara starka, svaga eller oregelbundna Svaga böjs efter mönstret ade/-te, eller dde i imperfekt; tro, trodde, trott Starka bildar imperfekt utan ändelse, men med annan vokal än i infinitiven, skriva, skrev, skrivit Oregelbundna följer inget mönster, säga, sade, sagt 12

13 Reflexiva pronomen Också tillbakasyftande, sin, sitt, sina, sig. Han sätter sig Indefinita Obestämda, någon, somliga, alla Demonstrativa Utpekande, denna, den där Reciprokt Ömsesidigt, finns bara ett; varandra Räkneord Delas in i två grupper; grundtal, som låter precis som när du räknar ett, två, trettio, hundra osv. och ordningtal, som låter som om man pratar om datum eller placering, alltså första, andra, trettionde, hundrade. Konjunktioner Binder ihop meningar eller ord; Samordnande binder ihop likadana meningar; Jag diskar och du torkar Vanligast: och, samt, eller, för Underordnade inleder bisats; Hon sprang, när bussen kom. Vanligast: att, för att, eftersom, om Facit substantivövning När du kom till spel upptäcker du något, inte sant? Jo, det stämmer. Vissa ord har samma form i singular och plural och då får du skriva både och. Så här långt är det väl inte så svårt? Om du förstått så här långt har du skrivit Gardin: sing, obest Tankarna: plur, best Spel: sing/plur, obest 13

14 Satsdelar I det första grammatikavsnittet arbetade du med ordklasser. Den här gången handlar det om satsdelar. Skillnaden mellan satsdelar och ordklasser Skillnaden mellan ordklasser och satsdelar är kanske svår att begripa. Man kan förklara den genom att säga att ett ord hör till en viss ordklass eftersom det har vissa egenskaper och släktdrag som gör att det passar in i en viss låda i den där ordbyrån. Om vi vet vilken ordklass ett ord tillhör, vet vi också hur man t.ex. böjer det (verb) eller komparerar det (adjektiv) för att det inte ska låta helt fel. Även om vi vet vilken satsdel ett ord är i en viss mening, berättar det inte mycket om ordets egenskaper. Ett substantiv t ex kan ena gången vara satsdelen subjekt och i nästa mening satsdelen objekt. Med hjälp av satsdelarna förstår vi alltså bara vilken relation ordet har till andra ord och hur de hör ihop. (Relation betyder förhållande eller samhörighet!) Satsdelarna talar om för oss vilken roll ordet har i en mening. Det hjälper oss framförallt när vi översätter från ett språk till ett annat. Det gäller att du förstår just detta: Ordklasser berättar om hur ordet fungerar och ser ut. Satsdelar berättar hur orden hänger ihop med varandra. Det är två helt skilda saker. Man brukar räkna med minst 10 olika satsdelar. Men vi börjar med de fem viktigaste: 1. subjekt 2. predikat 3. predikatsfyllnad 4. direkt objekt (kallas också ackusativobjekt) 5. indirekt objekt (kallas också dativobjekt) 14

15 Predikat & Subjekt Alla hela meningar innehåller alltid ett predikat och ett subjekt. När man plockar ut, eller identifierar, satsdelar ställer man vissa frågor till sig själv. Det är viktigt att du alltid tar dem i rätt ordning. Man börjar alltid med predikatsfrågan: 1) Vad är det som händer? Svaret blir: -Jo, någon (något, några) ( predikatet är alltid ett verb) Sedan kommer subjektsfrågan: 2) Vem/Vilka är det som (+ predikatet!)? Svaret blir:... Försök med denna korta mening: Eleverna gråter. Leta fram satsdelarna genom att ställa predikats- och subjektsfrågorna! Alltså: 1. Vad är det som händer? Någon gråter. (Gråter är predikat!) 2. Vem är det som gråter? Eleverna gråter. (Eleverna är subjekt!) I en fråga hamnar satsdelarna tvärtom, men frågorna och svaren blir ju desamma: Gråter eleverna? p s Men det är ju väldigt sällan som man ser meningar med bara två ord i. Oftast är predikat och subjekt omringade av resten av satsdelsfamiljen. Dags att öva! Plocka ut subjekt (=s) och predikat (=p) i följande meningar: Flickorna plockar blommor. Har du varit hemma? Pelle och Lena köpte en hund 15

16 Skolan börjar kl.9 Vill du ha kaffe? Till facit Som du märker består en satsdel ibland av flera ord. Beträffande predikatet händer det bland annat när verbformerna har hjälpverb. Kommer du ihåg vilka tempusformer som krävde hjälpverb( och kallas sammansatta)? Just det: Perfekt Pluskvamperfekt Futurum ex. Jag har varit ex. Jag hade varit ex. Jag ska vara Direkt objekt Direkt objekt (förkortas DirO) och indirekt objekt (förkortas IndirO) är knutna till predikatet. De är s.k. bestämningar till predikatet. Ett direkt objekt (ackusativobjekt) svarar på frågan: 3) Vad (vem/vilka) + predikat + subjekt? Det ser lite konstigt ut med alla plus och förkortningar, men tänk på att du redan har plockat ut s och p, så där kan du ju stoppa in ord ur meningarna istället. Vi fortsätter med meningen: Eleverna köper kola. Predikat och subjekt kan du snabbt ta ut. Då återstår ett ord. Vilken fråga ska du ställa för att få fatt i kola? Jo, vad köper eleverna? Nu fyller vi på lite fler ord i samma mening: Indirekt objekt Eleverna köper kola till den snälla läraren. Några nya ord som måste få en plats i satsdelsfamiljen, alltså. Vilken fråga kan du ställa som skulle ge svaret : Åt den snälla läraren? 16

17 Tänk på det en stund. Tänk också på att om det någon gång är ett ord som du inte alls kan luska ut vilken satsdel det handlar om; gör tvärt om! Börja med ett svar som du måste hitta på en egen fråga till. Du kommer att märka att alla frågor som du kan komma på att ställa redan finns (eller åtminstone en variant av dem)! Tillbaka till svaret Åt den snälla läraren! Vilken fråga skulle du då vilja ställa? Du skulle nog ställa en fråga som lyder ungefär: Åt vem köper eleverna en kola? 4) Dativobjektfrågan lyder åt(till/från/ för/ av) vem+ predikat + subjekt + diro. Läraren är indirekt objekt (dativobjekt). Dags att öva! Vi gav henne en ros Har de köpt en ny bil till sonen? Läraren tog pennan från eleven. Facit satsdelar 17

18 Predikatsfyllnad Egentligen måste du se upp redan när du ställer fråga 3, alltså vad+ p+ s?, för 5) predikatsfyllnadsfrågan lyder nämligen likadant; vad + p + s? Vissa predikatsverb vill inte stå ensamma. De behöver ett ord till för att meningen ska bli en bra och hel mening. Denna utfyllnad kallas för predikatsfyllnad. De verb det gäller är det bra att lära sig utantill: vara bli heta kallas anses förbli förefalla tyckas verka När du plockat ut p och s och är redo för tredje frågan, ska du titta på ditt predikat. Är predikatet någon form av verben ovan, blir inte svaret på vad + p + s = diro utan då blir det predikatsfyllnad (= pf). Jämför följande meningar: Vi har en hund s p diro Vi är glada s p pf Är, som blir predikat i den andra meningen, är ju presensformen av att vara. Verben kan alltså dyka upp i olika tempus. När det gäller t ex vara kan det stå i presens, är, imperfekt, var, perfekt, har varit, pluskvamperfekt, hade varit och futurum, ska vara. Bli och de andra verben kan stå likadant, alltså blir, blev, har blivit osv. 6) Ibland när man gör en satslösning kan man inte ställa frågan vad? eller åt vem? Titta på följande meningar: Jag gick tidigt. Jag gick hem. Jag gick snabbt Fråga 1 och 2 går ju bra; Vad händer? Jo någon gick = p Vem gick? Jo jag =s Men sedan kan vi knappast säga Vad gick jag? 18

19 Adverbial Om svaret är tidigt måste ju frågan vara När? Detta blir tidsadverbial. Om svaret är hem är frågan Var, vart gick jag? Detta blir rumsadverbial. Om svaret är snabbt är frågan Hur gick jag? Detta är sättsadverbial. Den sista satsdelen du ska få lära dig dyker upp i: Passiva meningar I en aktiv mening är subjektet aktivt och gör det predikatet talar om. I en passiv mening gör inte s något, utan utsätts för något. Jfr Katten jagar råttan med Råttan jagas av katten Vi börjar som vanligt med första meningen Vad händer? Jo, någon jagar =p. Vem jagar? Jo, katten =s. Sedan tittar vi på meningen. Gör s det p talar om (är s aktiv)? Jo, detta är en aktiv mening, eftersom katten är den som jagar. Då går vi till andra meningen. Vad händer? Jo, någon jagas= p. Vem jagas? Jo, råttan = s. Sedan tittar vi på meningen. Gör s något? Nej, han jagas ju, och det måste ju vara någon annan som utför handlingen. Han utsätts för en handling. Vad är då katten? Katten är den som agerar, och därför är den i detta fallet agent. Agent är den sista satsdelen du ska lära dig. Alltså: Katten jagar råttan S p ao Råttan jagas av katten S p agent 19

20 Facit satsdelar Facit subjekt och predikat Flickorna plockar blommor. s p Har du varit hemma? p s p OBS! Hela verbformen har varit är predikat Pelle och Lena köpte en hund s s p OBS! Både Pelle och Lena är subjekt. Skolan börjar kl.9 s p Vill du ha kaffe? p s p OBS! Hela verbformen vill ha är predikat. Facit direkt och indirekt objekt: Vi gav henne en ros s p indiro diro Har de köpt en ny bil till sonen? p s p diro indiro OBS! Hela en ny bil är diro, bil är huvudord. Läraren tog pennan från eleven. s p diro indiro 20

21 Överkurs satsdelar Om vi återgår till den sjätte frågeställningen, finns det ytterligare två typer av adverbial, nämligen Gradadverbial, som talar om graden av något, t ex Hon är mycket trött Hon = s, är= p, trött= pf. Mycket talar om graden av hennes trötthet, och är således gradadverbial. Orsaksadverbial, som anger varför. Hon satte sig på grund av trötthet. Hon= s, satte sig= p på grund av trötthet är orsaksadverbial. Attribut Attributet är en bestämning till substantiv som står i direkt anslutning till sitt huvudord (substantivet) och ofta beskriver detta. Gamle herr Pettersson har en söt hund. Har=p Gamle herr Pettersson=s En söt hund= ao Nu har vi fått två satsdelar som består av flera ord. I subjektet är ju substantivet Pettersson huvudord. Finns det något som beskriver Pettersson? Jo, både herr och gamle, som i detta fall är två attribut. Den andra satsdelen som har flera ord är ao, en söt hund. Hund är ju huvudord, och det som säger något om hunden är ju söt, som är attribut. När du får en satsdel bestående av flera ord och ett substantiv, kan du plocka ut attribut. Nu är vi uppe på riktigt hög nivå, med beskrivningar av olika typer av attribut: Adjektivattribut; Den varma solen. Genitivattribut; Grannens hund. Prepositionsattribut; Tåget till Göteborg. Apposition; Doktor Vik. ( ofta yrke) eller hel förklarande bisats Göteborg, Sveriges näst största stad, ligger vid västkusten. Som tur är behöver du inte kunna detta. Men om du är grammatikintresserad och ska läsa språk i framtiden, kan det vara bra att ha hört begreppen. 21

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Ulla Britta Persson. facit

Ulla Britta Persson. facit Ulla Britta Persson facit Lätt svensk grammatik facit Rättelse på sidan 26 i boken (gäller endast 1:a upplagan, 1:a tryckningen). Under punkt 5, rad 3: orden huvudsats och bisats ska byta plats. Substantiv

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Den här lektionen: Vi pratar om: egenskaper utseende fraser med adjektiv Grammatik Adjektivkomparation + repetition av adjektiv i grundform Fraser + ord Negativa egenskaper: Snål

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Grammatik åk9 Satsdelar

Grammatik åk9 Satsdelar Grammatik åk9 Satsdelar Predikat: Subjekt: Markera först tidsformen i huvudsatsen. Då har du hittat predikatet. Även imperativ visar predikatet. Predikatet säger vad någon eller något gör eller vad som

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

FACIT. E. Repetera personliga pronomen! 1. den 2. de 3. vi 4. han 5. hon 6. honom 7. henne 8. er 9. dem

FACIT. E. Repetera personliga pronomen! 1. den 2. de 3. vi 4. han 5. hon 6. honom 7. henne 8. er 9. dem FACIT till läroboken Studera svenska med Maris! av Maria Melin-Blomqvist Boken är avsedd för lärarledd undervisning. De flesta momenten i övningsavsnitten består av grammatiska översikter, uttalsövningar,

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

1.1 Modersmål och litteratur

1.1 Modersmål och litteratur 1 Läroämnen 1.1 Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Mål: Eleven skriver Penngrepp (vid behov) skriva bokstäver forma bokstäver åk 1 skriva meningar med stor bokstav och skriva ord och egna

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

GRAMMATIKBOLAGET HANDLEDNING

GRAMMATIKBOLAGET HANDLEDNING GRAMMATIKBOLAGET HANDLEDNING 1 GRAMMATIKBOLAGET INGEN PANIK DET ÄR BARA GRAMMATIK SÄGER BRITT-INGER FRÅN SIN PLATS PÅ KONTORET PÅ GRAMMATIKBOLAGET. OM GRAMMATIKBOLAGET Grammatikbolaget är en serie om ordklasser,

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Arbeta med ord Skriv på ett separat papper. Adjektiv Titta i ordlistan i slutet av det här materialet. Skriv av alla ord som är adjektiv.

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius)

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) 1. Ta ut predikat (p) och subjekt (s) i följande meningar. Tänk på att både predikatet och subjektet kan bestå av flera ord. a) Pojkarna cyklar på gatan. b) Den

Läs mer

Facit Mango Grammatik Ordklasser Bas. Verb s. 20-24

Facit Mango Grammatik Ordklasser Bas. Verb s. 20-24 1 Facit Mango Grammatik Ordklasser Bas Verb s. 20-24 1. Exempel på meningar: Han slänger strumpan på bänken. Han viskar till sin kompis. Han öppnar fönstret och släpper in lite frisk luft. En kille luftboxas.

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER GRAMMATIK Institutionen för lingvistik 2010 Kompendiet är ursprungligen skrivet av Malin Ericson (1999) och har sin grund i material

Läs mer

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Datum: 2010-08-19 Ämnesansvariga: John Dennis, Maria kehlmeier, Karin Munthe, Elin Fengpíng Mao Undervisning i Moderna språk

Läs mer

KOMPENDIUM I GRAMMATIK

KOMPENDIUM I GRAMMATIK KOMPENDIUM I GRAMMATIK S A T S D E L A R enligt fältanalys m.m. Ulf Swedjemark INNEHÅLL Fältanalys sida Fem grundstenar 1 Predikat 1 (PRED 1) 1, 3 Subjekt (SUBJ) 1 (3, 6) " formellt och egentligt 17-18

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

ÖVA SVENSK GRAMMATIK APPIA FACIT. Svenska som andraspråk. Kopieringsunderlag

ÖVA SVENSK GRAMMATIK APPIA FACIT. Svenska som andraspråk. Kopieringsunderlag Margit Oskarsson Stina Zetterlund ÖV SVENSK GRMMTIK Svenska som andraspråk FIT Kopieringsunderlag PPI FIT ÖVNINGR Sidan 8 1 Substantiv singular obestämd form 1 en 2 en 3 en 4 en 5 ett 6 en 7 ett 8 en 9

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Romanska språk, frågor och uppgifter

Romanska språk, frågor och uppgifter Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Level 1 swedish Level 1

Level 1 swedish Level 1 Svenska Curriculum Text Level 1 swedish Level 1 Swedish Sueco Suédois Schwedisch Svedese Curriculum Text Texto del curso Texte du cours Kursinhalt Testo del corso RosettaStone.com RosettaStone.co.uk 1261045

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Kommunal kursplan i engelska - Sävsjö kommun ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Genom att engelska språket har en dominerande ställning vid internationella kontakter är det önskvärt att alla svenskar kan engelska

Läs mer

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1

Läs mer

Studiehandledning för nybörjare

Studiehandledning för nybörjare Studiehandledning för nybörjare Innehåll Inledning... 3 1. Språkets historia och utbredning... 4 2. Språkets grunder och uttal... 4 3. Vardagsfraser, hälsningsfraser... 4 4. Räkna, pengar... 5 5. Tid...

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet VT-2000 DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRARE Lena Öhrman I denna uppsats undersöks vilka fel några andraspråksinlärare gör när de lär sig

Läs mer

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ.

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ. FRAMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 Vad svarar man? Ringa in rätt alternativ. Namn: 1 Arbetar du? a Ja, tack. b Nej, jag studerar. c Svenska och engelska. 2 Har du barn? a Ja, en dotter och en son. b Ja, jag

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

Do-omskrivning. Jerry Andersson 2000

Do-omskrivning. Jerry Andersson 2000 Do-omskrivning. Jerry Andersson 2000 Do-omskrivning används i: Ingen do-omskrivning frågor av hjälpverben be, must, can, will nekande meningar Do presens (am, is,are, was,were är former av be) påhängsfrågor

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början 1100-700 f.kr. den geometriska arkaiska (gamla) perioden 700-480 f.kr.

DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början 1100-700 f.kr. den geometriska arkaiska (gamla) perioden 700-480 f.kr. DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början Vasdekorationerna domineras av geometriska mönster under perioden 1100-700 f.kr. Denna tidsperiod kallas därför den geometriska.

Läs mer

Lagom Lätt Corso di lingua svedese

Lagom Lätt Corso di lingua svedese Anna Brännström Celina Bunge Repetto Andrea Meregalli Lagom Lätt Corso di lingua svedese Guida dell insegnante EDITORE ULRICO HOEPLI MILANO INDICE Kapitel 1 2 Kapitel 2 3 Kapitel 3 3 Kapitel 4 4 Kapitel

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd!

Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd! Lektion 8 Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd! Yrken: Lärare (fröken, magister) Läkare (doktor) Lantbrukare

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Figuriner i dans. Minoisk tid.

Figuriner i dans. Minoisk tid. Figuriner i dans. Minoisk tid. Blå fågel bland berg, vildros och iris. Fresk i Knossospalatset. 17 Denna fresk i Knossos döptes när den påträffats till Parisiskan. Den tycktes innehålla allt av kvinnlig

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-01-15 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. Namn: 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ. 6 När är du född? a 1990. b I Malmö. c 25 år.

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. Namn: 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ. 6 När är du född? a 1990. b I Malmö. c 25 år. FRAMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 Namn: 1 Vad svarar man? Ringa in rätt alternativ. 1 Jag söker jobb på restaurang. a Jaha. Lycka till! b Det var så lite. c Tack så mycket. 2 Vad har du för yrke? a På förskola.

Läs mer

Poäng: Betyg: Platsnummer:

Poäng: Betyg: Platsnummer: Ryska I. Grammatik och skriftlig framställning (SLRYS1/1000), 2013-08-17, 10.00 13.00 Poäng: Betyg: Platsnummer: Anvisningar: Inga hjälpmedel tillåtna. Alternativa svar (parenteser) är inte tillåtna. Svara

Läs mer

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet Titelblad Titel: Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever. Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

Hur ska man gå tillväga för att läsa kursen?

Hur ska man gå tillväga för att läsa kursen? Hur ska man gå tillväga för att läsa kursen? Här nedan följer en detaljerad beskrivning av hur man ska följa kursen samt hur dess hjälpmedel är uppställda och fungerar. Vi rekommenderar alla att noggrant

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska.

Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska. Kapitel 2 - Yrken Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska. På väggen: plansch/affisch med olika yrken. Läraren presenterar de olika yrkena på affischen

Läs mer

02-11-08/YOÅ. Hans Johansson, Källan Språkbok, Facit

02-11-08/YOÅ. Hans Johansson, Källan Språkbok, Facit 02--08/YOÅ Hans Johansson, Källan Språkbok, Facit Källan Språkbok innehåller många övningar. De flesta är öppna, dvs. de kräver inga fasta svar. Det är dock vissa övningar som är av mera sluten karaktär

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok

Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok Del 1 Ord UTDRAG UR TEST (förminskat) Vilket ord betyder nästan samma sak? respekt skrytsam röja upp provocera hänsyn ignorera hoppa över hemlig oduglig

Läs mer

Välkommen. Offertarbete och säljbrev. Henrik Mannerstråle. Copyright: Powersales Communica6on

Välkommen. Offertarbete och säljbrev. Henrik Mannerstråle. Copyright: Powersales Communica6on Copyright: Powersales Communica6on Välkommen Offertarbete och säljbrev Henrik Mannerstråle Offertarbete Copyright: Powersales Communica6on Offertarbete Vad är en offert? 1. Bestämd adressat (inte en annons)

Läs mer

År 7 - Tema Kommunikation

År 7 - Tema Kommunikation År 7 - Tema Kommunikation Mål i svenska år 7 Mål att läsa minst en valfri bok att skriva klart påbörjad berättelse med deckarens berättarteknik att skriva en argumenterande text att lära dig vissa grammatiska

Läs mer

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ).

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ). Kapitel 11 Kläder Aktivering 11.1. Jens ska köpa nya kläder. Vi lär oss vad olika klädesplagg heter på svenska. Gruppen lyssnar till ljudfilen i övning 11/1 och läser texten. Tillsammans märker deltagarna

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

RIVSTART A1+ A2. Övningsbok Facit. 2 i. 4 med B 1 I, 2 A, 3 F, 4 E, 5 C, 6 B, 7 H, 8 J, 9 G. Kapitel 2. 4 ni

RIVSTART A1+ A2. Övningsbok Facit. 2 i. 4 med B 1 I, 2 A, 3 F, 4 E, 5 C, 6 B, 7 H, 8 J, 9 G. Kapitel 2. 4 ni RIVSTART A1+ A2 Övningsbok Facit Kapitel 1 1 Dialog 1 Hej! Jag heter Pia. Vad heter du? 2 Juan. Kommer du från Sverige? 3 Ja. Och du då? 4 Jag kommer från Argentina. 5 Jaha. Vad talar du för språk? 6 Spanska,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer