Att analysera andraspråkstexter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att analysera andraspråkstexter"

Transkript

1 Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO hp G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen Marie Jeppson

2 Sammandrag Undersökningen syftar till att undersöka vad man får veta om texter som analyseras enligt processbarhetsteorin och performansanalysen. Texterna är skrivna av andraspråkselever i årskurs fem för nationella provet i svenska som andraspråk. Betygen jämförs med resultatet från textanalyserna för att se om de korrelerar med metodernas utvecklingsnivåer. Undersökningen visar att metoderna har olika användningsområden. Performansanalysen ger en mer nyanserad bild av textens språkliga och innehållsliga kvaliteter och täcker in fler mål från kursplanen. Processbarhetsteorin ger en bild av var i sin språkutveckling eleven befinner sig, men tar ingen hänsyn till innehållsliga kvaliteter. Analyserna pekar på att det finns ett samband mellan performansanalysens nivåer och texternas betyg. Godkända texter bedömdes vara på avancerad nivå eller mellannivå nära avancerad nivå. Något samband mellan processbarhetsteorins nivåer och texternas betyg kunde inte utläsas. Nyckelord: performansanalys, processbarhetsteori, textanalys, andraspråksutveckling

3 Innehåll 1 Inledning Syfte Avgränsning Metod Material Metodkritik Forskningsetiska principer Teoretisk bakgrund Vad är det som eftersträvas? Processbarhetsteori Performansanalys Tidigare forskning Resultat och analys Text Performansanalysen Processbarhetsteorin Jämförelse av analyserna Text Performansanalysen Processbarhetsteorin Jämförelse av analyserna Text Performansanalysen Processbarhetsteorin Jämförelse av analyserna Text Performansanalysen Processbarhetsteorin Jämförelse av analyserna Sammanfattande jämförelse mellan metoderna... 34

4 5 Sammanfattande diskussion Litteraturlista Tabellförteckning Tabell 1 Processbarhetsteorins fem nivåer för svenska språket.. 11 Tabell 2 Sammanfattning av definitionen av skolverkets nivåer av svenska som andraspråk Tabell 3 Bedömning av språklig kvalitet med hjälp av performansanalysen i text Tabell 4 Text 1 enligt processbarhetsnivåerna Tabell 5 Bedömning av språklig kvalitet enligt performansanalysen i text 2.23 Tabell 6 Text 2 enligt processbarhetsnivåerna Tabell 7 Bedömning av språklig kvalitet enligt performansanalysen i text 3.27 Tabell 8 Text 3 enligt processbarhetsnivåerna Tabell 9 Bedömning av språklig kvalitet enligt performansanalysen i text Tabell 10 Text 4 enligt processbarhetsnivåerna 35

5 1 Inledning Att arbeta i en klass med elever från alla delar av världen med olika modersmål, kulturer och förutsättningar är en utmaning. Utmaningen ligger i att man som lärare måste planera varje lektion individuellt på grund av elevernas varierande förutsättningar och vistelsetid i Sverige. Målet är att eleverna ska uppnå samma kunskapsnivå i svenska som elever med svenska som modersmål: Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Ytterst är syftet att eleverna skall uppnå förstaspråksnivå i svenska. Därmed får de förutsättningar att kunna leva och verka i det svenska samhället på samma villkor som elever med svenska som modersmål. (Skolverket:2000) Det ställs höga krav på elever och lärare för att uppnå målen i kursplanen för svenska som andraspråk. Att inte behärska språket kan leda till att inte få samma möjligheter och kanske sämre chanser att integreras i det svenska samhället. Läraren har ett stort ansvar och en mycket viktig uppgift. För att lyckas med sitt uppdrag måste läraren vara noggrant insatt i varje elevs språkutveckling. Det är en uppgift som kan te sig omöjlig då man har 25 elever på olika nivåer och med olika behov. För att kunna förstå var varje elev befinner sig i sin språkutveckling och kunna ge rätt hjälp behöver läraren ett effektivt verktyg för att mäta och bedöma utvecklingen. Jag har valt att undersöka på vilket sätt man kan använda två olika metoder som verktyg för att ge eleverna rätt hjälp på rätt nivå för att nå de nationella målen. Metoderna som undersöks är performansanalysen och processbarhetsteorin. 1.1 Syfte Syftet är att jämföra två metoder som kan användas för att mäta elevers språkkunskaper och språkutveckling. Metoderna som kommer att undersökas är processbarhetsteorin och performansanalysen. Jag kommer att utgå från två frågeställningar: Vilka språkliga färdigheter mäter processbarhetsteorin respektive performansanalysen? Vilket samband föreligger mellan resultatet av analys enligt processbarhetsteori och performansanalys och texternas betyg i ett av delproven i nationella provet för årskurs fem? 5

6 1.1.1 Avgränsning Jag har valt att endast använda mig av skriftlig produktion i min analys. Metoderna kommer alltså inte att jämföras med varandra med utgångspunkt i till exempel talad svenska eller andra aspekter av språket. Det är möjligt att det skulle ge andra resultat. 2 Metod För att besvara den första frågeställningen analyseras fyra elevtexter en i taget enligt två metoder för att mäta språkutveckling, processbarhetsteorin och performansanalysen. Processbarhetsteorin är utarbetad av Pienemann (1998) och går ut på att grammatiska strukturer i språket lärs in i en särskild ordning. På så sätt kan man också se var i sin språkutveckling en elev befinner sig. En bedömningsmall för att mäta språkutveckling med hjälp av performansanalysen har utarbetats av Bergman och Sjöqvist (1992). Det är i denna mall jag tar min utgångspunkt i analyserna enligt performansanalysen. Resultatet av alla analyserna kommer att jämföras med varandra för att ta reda på vad man får veta om elevernas språkkunskaper genom de två metoderna. En presentation av processbarhetsteorin finns i kapitel 3.2 och av performansanalysen i kapitel 3.3. För att besvara den andra frågeställningen, Vilket samband föreligger mellan resultatet av analys enligt processbarhetsteori och performansanalys och texternas betyg i ett av delproven i nationella provet för årskurs 5?, används en kvalitativ studie. Resultatet kan inte ses som generellt utan visar bara resultatet av de medverkande elevernas texter och den medverkande lärarens bedömning. En jämförelse görs mellan lärarens betyg och analysresultatet från processbarhetsteorin och performansanalysen. För att texternas resultat ska kunna analyseras med varandra och jämföras med lärarens betyg krävs att alla fyra texterna är analyserade enligt den första frågeställningen. 2.1 Material Materialet består av fyra elevtexter skrivna för nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs fem. Två texter har bedömts som godkända och två är underkända. Provet är skrivet under vårterminen Innan eleverna skriver sina texter får de läsa texter som ska skapa förförståelse, tankar och idéer inför skrivuppgifterna. Texterna är hämtade från två uppgifter, den ena kallad Skriv och berätta och den andra Skriv och förklara. Två av texterna har skrivits med rubriken Min koja och hör till uppgiften skriv och berätta och två texter är skrivna med rubriken Min skatt eller Något viktigt som hör till uppgiften skriv och förklara. Eleverna får vid provtillfället som enda hjälpmedel använda tillhörande texthäfte, papper, penna och 6

7 instruktionerna till uppgiften. Eleverna får även en muntlig genomgång av uppgiften av läraren. De uppmanas att göra en tankekarta innan de börjar skriva. För att underlätta skrivandet för eleven utgår uppgiften Min koja från följande instruktioner: Egil har hittat en koja i skogen som kan bli en riktig drömkoja med lite hjälp av Jesper och Myran. Kanske har du också byggt en egen koja eller drömt om att bygga en. Berätta om din koja eller drömkoja. Var finns den och vad kan man göra där? När eleven skriver till Min skatt eller Något viktigt utgår eleven från följande instruktioner: Alla har någonting som betyder extra mycket. Kanske är det ett smycke, en sak, en person eller ett djur. Varför tror du att något kan bli så viktigt? Tycker alla lika? Förklara vad som är din skatt och varför den betyder så mycket för dig. Uppgifterna är alltså styrda och spelar in hur eleverna formulerar sina texter. Anledningen till att texter från de nationella proven valdes var att uppgiften skulle vara anpassad till de krav som kan ställas på en elev i femte klass. Proven är inte utformade på ett sätt så att alla kursmålen testas. Syftet med de nationella ämnesproven är att: Bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna Förtydliga målen och visa på elevers starka och svaga sidor Konkretisera kursmål och betygskriterier Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning Ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. (Skolverket 2010) Ämnesproven för svenska och svenska som andraspråk är gemensamma men de ska bedömas utifrån den kursplan eleven följer. Provet för årskurs fem består av olika delprov som testar lägsta nivån i mål som eleven ska uppnå. Delproven testar läsförmåga, skrivförmåga och den muntliga förmågan. Alla delproven utgår från samma tema. Lärarens anvisningar för bedömning av de skriftliga delproven i svenska som andraspråk utgår från att eleven ska kunna berätta och beskriva sammanhängande och intressant för läraren och att eleven ska kunna bygga begripliga meningar. För att skapa sammanhang och intresse för texten kan eleven till exempel använda sig av sambandsord som men, därför att eller eftersom, variera ordval, tempus och meningsbyggnad genom att växla mellan huvudsatser och bisatser samt mellan enkla och utbyggda nominalfraser. Det står även att 7

8 kraven på formell korrekthet är underordnade och att hänsyn ska tas till innehållets komplexitet. 2.2 Metodkritik Att använda styrda uppgifter i en provsituation kan påverka hur eleven väljer att framställa sin text. Möjligheten finns att eleven blir hämmad och inte kommer till sin rätt eller att eleven upplever inramningen av uppgiften för svår eller rent av ointressant. Om eleven hade fått skriva fritt hade kanske eleven visat andra kvaliteter i sina texter. För att få ett generellt och tillförlitligt resultat på den andra frågeställningen, Vilket samband föreligger mellan resultatet av analys enligt processbarhetsteori och performansanalys och texternas betyg i ett av delproven i nationella provet för årskurs 5?, behövs ett större antal texter som bedömts av olika lärare. 2.3 Forskningsetiska principer För att säkerställa elevernas integritet då texterna samlades in, tillfrågades både elev och förälder om deltagande i studien under utvecklingssamtal då tolk var närvarande. Läraren informerade om syftet med undersökningen, om att eleven skulle vara anonym och att materialet inte kommer att användas i något annat syfte än för den aktuella undersökningen. De elever som bidragit med sina texter till undersökningen har tillsammans med en förälder godkänt sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002). 3 Teoretisk bakgrund I följande kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på. Först kommer en redogörelse för vad det är som ska uppnås med bedömningen och vad det är för mål som ska nås. Vad säger styrdokumenten? Sedan följer en först en beskrivning av processbarhetsteorin och sedan av performansanalysen. Kapitlet avslutas med en presentation av delar av den forskning som tidigare behandlat metoderna. 3.1 Vad är det som eftersträvas? Som nämndes i inledningen är det yttersta målet för ämnet svenska som andraspråk att varje andraspråkselev ska ha möjlighet att tillägna sig det svenska språket på samma nivå som elever med svenska som modersmål. Då måste man veta vad en modersmålstalare kan. Enligt Rosander (2006), kan den kommunikativa språkförmågan delas in i tre huvuddelar: den 8

9 organisatoriska, den pragmatiska och den strategiska delen. Den organisatoriska delen delas i sin tur in i två kompetenser, formellt språklig kompetens och textuell kompetens. Den formellt språkliga kompetensen består av fonologisk, lexikal och grammatisk kunskap. Enligt Tingbjörn (1994) ska man kunna särskilja ungefär 40 betydelseskiljande ljud i språket, även om en korrekt prosodi är viktigare för att låta svensk. Man kan ett ord när man förstår det och kan använda det. Då ingår att kunna stavning, uttal, bibetydelser och vilka avledningar och sammansättningar ett ord kan ingå i. Man ska kunna använda språkets grammatiska strukturer korrekt. I Mål att sträva mot i kursplanen för svenska som andraspråk kan man läsa att skolans undervisning ska sträva efter att varje elev: Tillägnar sig ett rikt ordförråd och förstår och använder sig av grundläggande mönster och grammatiska strukturer i det svenska språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer. (Skolverket:2000) Att tillämpa skriftspråkets normer innebär också att ha textuell kunskap. Enligt Rosander (2006) innebär detta att kunna skriva berättelser varierande, med en röd tråd och med passande början och slut. I mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret står det att eleven skall: kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet (Skolverket 2000). Det står också att formen är underordnad innehållet vid bedömning av en text. Till den pragmatiska kompetensen hör exempelvis att man vet när man ska tala och när man ska vara tyst. Det innebär att ha kunskap om hur man anpassar sitt språk till mottagaren. Det kan också innebära att anpassa språket på ett sätt att så att man skapar gemenskap eller ett avstånd till mottagaren. Den strategiska kompetensen handlar om att man är medveten om hur vi använder språket på bästa sätt i den situation vi befinner oss i. Tingbjörn (1994) skriver att kunna ett språk innebär även att ha en receptiv förmåga, där lyssna och läsa ingår och en produktiv förmåga där tala och skriva ingår. Viberg (1993) menar att barnet vid 5-6 års ålder kan språkets ljudsystem, grammatik, har ett ordförråd på mellan ord och kan berätta enkla berättelser. Viberg kallar detta för basen. Utbyggnaden innebär att inläraren bygger på sitt ordförråd med ungefär 3000 ord per år, främst relaterade till skolämnen, men även hur man uttrycker sig nyanserat och varierat i tal och skrift och hur man till exempel argumenterar för en åsikt. Cummins (2000) hävdar också att det finns en gräns vid sex års ålder som liknar den Viberg beskriver som basen. Cummins kallar de kunskaper som har förvärvats innan skolålder för BICS (Basic interpersonal communicative skills). BICS är kontextbundet och har oftast en låg kognitiv 9

10 svårighetsgrad, samt att förmågan når en platå i sexårsåldern och därefter inte utvecklas i samma takt. Motsvarande utbyggnaden kallar Cummins för CALP (Cognitive academic language proficiency), vilken går mer och mer mot kontextobundenhet och ställer högre krav på den kognitiva svårighetsgraden. En inlärare som exponeras för språket under gynnsamma förhållanden kan tillägna sig BICS på ungefär två år medan det tar fem till åtta år att tillägna sig CALP på samma nivå som jämnåriga modersmålstalare. Att beakta är att en elev som kommer till Sverige i skolåldern måste jobba med både bas och utbyggnad samtidigt och kanske relativt snabbt kan tillägna sig BICS på ungefär samma nivå som sina jämnåriga förstaspråkstalare. De jämnåriga förstaspråkstalarna har dock redan börjat utveckla sin utbyggnad eller CALP. Andraspråkseleven jobbar alltså här mot att komma ifatt sina jämnåriga, som även de hela tiden utvecklas. Andraspråkseleven måste alltså utveckla språket i en högre takt än förstaspråkseleven för att nå samma nivå och enligt Cummins sker detta tidigast efter fem år om barnet påbörjar andraspråksinlärningen vid sex till sjuårsålder. 3.2 Processbarhetsteori Processbarhetsteorins grundtanke är att man endast kan lära in de morfologiska och syntaktiska strukturerna i språket i en speciell ordning. Inte förrän strukturerna på en tidig nivå är automatiserade är hjärnan mogen för ta in nästa struktur. Samma inlärningsordning sker i både förstaspråket och andraspråket. Teorin är utarbetad av Pienemann (1998), som tar sin utgångspunkt i Levelts modell för de olika grammatiska språkprocesser som verkar samtidigt och automatiskt hos förstaspråkstalare för att producera språket. Då nya ord lärs in lärs även ordets morfologiska och syntaktiska egenskaper in samtidigt. Hela grammatiken kan inte processas samtidigt utan delar måste automatiseras innan nästa del kan tas in. Pienemann menar att dessa delar lärs in i en särskild ordning, enligt fem inlärningsnivåer. Teorins validitet har testats på flera språk, bland annat svenska. Håkansson (2004) ger en översikt av det svenska språkets fem inlärningsnivåer. Hon poängterar även vikten av inlärarens lexikala utveckling. Då ordens olika grammatiska egenskaper lärs in parallellt med att ordförrådet byggs på kan brist på grammatiska kunskaper i själva verket handla om ett bristfälligt ordförråd. 10

11 Tabell 1. Processbarhetsteorins fem nivåer för svenska språket. Nivå Morfologi Syntax 5. Grammatisk information Negation före verb i mellan satser bisats Skillnad huvudsats/bisats 4. Grammatisk information Kongruens Inversion i satser med inom satser, mellan fraser (predikativ) framförställt adverb (verbet alltid på andra plats) 3. Grammatisk information Kongruens ADV + subjekt före verb inom fraser, frasmorfologi (attributiv) 2. Ordklass lexikal morfologi Plural, bestämdhet, Kanonisk ordföljd presens, preteritum, (oftast subjekt före etc. verb) 1. ord Oböjda former Enstaka konstituenter (2004 s 155) På första nivån använder inläraren endast enstaka oböjda ord, verb och substantiv i sin kommunikation. Det är ovanligt med andraspråkstalare som kommunicerar på den här nivån. Det kan jämföras med ett litet barn som lär sig tala, som endast uttrycker sig med vissa ord som lampa, mamma, bil. På andra nivån börjar inläraren att processa olika ordklasser. Substantiv kan vara bestämda och obestämda samt i singular och plural. Verben används i olika tempus som till exempel presens och preteritum, även om de regelbundna verbändelserna överanvänds. Inläraren uttrycker sig i hela meningar med rak ordföljd där subjektet föregår verbet. Ett exempel på en mening på andra nivån kan vara Han drickade kaffe. Ordföljden är rak och verbet är böjt efter regelbunden böjning i preteritum. Inläraren måste alltså inte producera strukturerna korrekt utan här kan man se att inläraren förstår funktionen av preteritum. På tredje nivån kan inläraren överföra grammatisk information mellan orden i frasen. Exempelvis förstår inläraren att adjektivets form är beroende av substantivets form i meningen Jag har två gröna bilar. Adjektivet används dock endast i attributiv ställning. Framförställt adverb börjar användas på nivå tre, men fortfarande med subjektet före verbet, 11

12 Nu hon ska äta, eftersom inläraren på den här nivån bara kan processa information mellan ord och inte hela satser. På fjärde nivån tillämpas även predikativ kongruens av adjektivet som i De nya bilarna är gröna. Detta kan inläraren göra eftersom information på fjärde nivån kan överföras inom satser och mellan fraser. Inläraren ser hela satsen och kan överföra information mellan subjektsdelen De nya bilarna, och predikatsdelen är nya. Här börjar även omvänd ordföljd att användas på korrekt sätt med spetsställt adverb och efterföljande verb och subjekt, som i Nu ska hon äta. På femte nivån kan inläraren även processa information mellan satser. Detta innebär att det görs skillnad på ordföljden i huvudsats och bisats. I huvudsatsen placeras negationen efter det finita verbet och i bisatsen placeras den före det finita verbet som i Jag vill inte ha den datorn. Jag vill ha den som inte är trasig. 3.3 Performansanalys Den bedömningsmall som först presenterades av Bergman och Sjöqvist (1992), utformades för att på ett mer nyanserat sätt beskriva andraspråkstalaren språkbehärskning. Mallen syftar till att beskriva vad inläraren redan kan i en text, alltså inte att ge en felanalys. Den ska kunna användas både som diagnos och prognos för att hjälpa läraren att förstå var i sin språkutveckling eleven befinner sig och hur man ska gå vidare. I performansanalysen ställs elevens formella kunskaper mot hur hög kognitiv svårighetsgrad eleven använder sig av. Bergman och Abrahamsson (2004:613) utgår ifrån följande punkter då en text ska bedömas: 1. Kommunikativ kvalitet: Förstår man texten? Är texten anpassad till mottagaren och mottagarens referensramar? 2. Innehållslig kvalitet: Är innehållet i texten kontextbundet eller kontextobundet? På vilken kognitiv svårighetsgrad ligger texten? Finns det en röd tråd och tydlig struktur i texten? Presenteras personer och företeelser på ett begripligt sätt? Är återanknytningen till personer och företeelser begriplig och smidig? Förekommer egna slutledningar, associationer eller värderingar? 3. Språklig kvalitet: Hur ser den språkliga komplexiteten ut? 12

13 Hur ser den språkliga korrektheten ut i förhållande till komplexiteten? Hur väl hänger den språkliga och innehållsmässiga komplexiteten ihop? 4. Kommunikationsstrategier: Vilka kommunikationsstrategier kan man ana i texten? 5. Underlag för utvecklingssamtal: Vilka förtjänster har texten? Vad står närmast i tur att utvecklas? Med kognitiv svårighetsnivå menas den abstraktionsnivå eleven använder sig av i sitt skrivande. Konkreta tankegångar ger låg kognitiv svårighetsnivå och abstrakta tankegångar ger hög kognitiv svårighetsgrad. Bergman och Sjöqvist (1992) förklarar också hur man ska bedöma om en text är kontextbunden eller kontextobunden. Den kontextbundna texten kännetecknas ofta av ett uppräknande av saker eller händelser antingen som finns eller händer här och nu eller om där och då ur minnet eller fantasin. Den kontextobundna texten kännetecknas av eleven anger orsaker, kommenterar eller levandegör sina beskrivningar. Eleven kommer också efterhand att klara av att ta ställning och dra egna slutsatser i texten. Bergman och Sjöqvist (1992) definierar de tre färdighetsnivåer i svenska som andraspråk som Skolverket fastslagit i Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial (2003), som kan ligga till grund för gruppsammansättning och annan organisation och planering av arbetet. Nivåerna är nybörjarnivå, mellannivå och avancerad nivå. Här får man också veta vilka formella språkstrukturer och andra kvaliteter i texten som hör till vilken nivå. I tabell 2 följer en sammanfattning av innehållet i de tre färdighetsnivåerna Tabell 2. Sammanfattning av definitionen av Skolverkets nivåer av svenska som andraspråk Nybörjarnivå Mellannivå Avancerad nivå Nominalfras Lexikon: basord Basord+utbyggnadsord Mer utbyggnadsord Enkla NP Utbyggda NP Även komplexa nominalfraser Genus, bestämdhet, Inkonsekvens i genusval korrekt böjda plural växer fram Ibland fel ändelser Få prepositioner Säkerhet och variation i Större variation och säkerhet användning av vid prepotionsanvändning prepositioner Få pronomen, ofta Få pronomen, vanligen Säkerhet vid växling mellan överanvända korrekt använda substantiv och pronomen Få adjektiv Fler adjektiv Fler adjektiv, vilket möjliggör Adjektiven börjar Enstaka adjektivändelser en mer levande beskrivning kongruensböjas blir fel 13

14 Verbfras Lexikon: Vanliga verb, Även mindre vanliga verb, Säkerhet vid verbanvändningen Basord utbyggnad Ökad säkerhet vid användning Enstaka vanliga partikelverb Fler partikelverb av partikelverb Enkla tempus Enkla och sammansatta Säkerhet i tempustempus användningen ADVERBIAL Mest tid, sätt, rum Fler adverbialtyper Större variation SYNTAX Enkel meningsbyggnad Komplicerad Meningsbyggnaden mer Mest SVO meningsbyggnad varierad vilket ger möjlighet Osäkerhet vid spetsställning Flera bisatser att uttrycka sig med skenbar Spetsställda bisatser och enkelhet satsförkortningar DISKURS Textbindningen enkel Textbindningen börjar Smidig textbindning Ex. och, men, sen, när fungera (Bergman & Abrahamsson 2004: 611) På nybörjarnivån kännetecknas texterna av mycket upprepningar och överanvändning. Texterna är kontextbundna med fokus på här och nu eller där och då, och inläraren använder främst enkla basord. Ordförrådet domineras av konkreta substantiv och vanliga verb. Substantivet böjs ibland efter genus, numerus och bestämdhet. Partikelverb och adjektiv används mycket sparsamt och inläraren använder endast de allra vanligaste pronomen, prepositioner och adverb. I enstaka fall består nominalfrasen av mer enkla substantiv då tillexempel med ett attribut. Tempusböjning fungerar främst i presens och preteritum bland de vanliga verben. Ordföljden är i huvudsak rak där subjektet föregår verbet. Försök till spetsställt adverbial förekommer men ordföljden blir då ofta fel. För textbindning används de vanligaste konnektorerna: och,men, att, när, om, som och sen. På mellannivå används en högre kognitiv svårighetsgrad och ordförrådet rör sig mellan bas och utbyggnad. Inläraren provar svårare strukturer och formuleringar, ibland på bekostnad av den formella korrektheten. Texterna blir ofta felfria vid kontextbundna situationer med låg kognitiv svårighetsgrad, men ju mer tankemässig komplexitet desto svårare blir språkets strukturer. Ordförrådet kan vara ganska varierat men orden används inte alltid på rätt sätt. Det är fortfarande substantiv och verb som dominerar bland ordklasserna. Adjektiv och partikelverb har ökat något, prepositionerna används mer varierat och med bättre precision, medan det förekommer få pronominaliseringar. Nominalfraserna är ofta utbyggda och kan ha både framförställda och efterställda attribut. Tempusvalet skapar större problem än böjningen 14

15 vid mer komplexa meningar. Inläraren spetsställer både huvudsatser och bisatser, vilket kan orsaka vissa ordföljdproblem. Fler konnektorer varierar textbindningen. På avancerad nivå är språket nästan alltid felfritt både då inläraren uttrycker sig konkret och abstrakt. Idiomatiska uttryck blir vanligare och ordvalen stämmer överens med de svenska kulturella och språkliga referensramarna. Ordförrådet är ytterligare något utbyggt, men det som skiljer mellannivån från den avancerade nivån är främst att ordet används nyanserat korrekt, även om andelen utbyggnadsord också är beroende av inlärarens ålder. Ordklasserna varierar och adjektiv och partikelverb används mer frekvent. Texterna består av omväxlande enkla och utbyggda nominalfraser, olika tempus och växlande enkel och komplicerad meningsbyggnad med både huvudsatser och bisatser som binds samman säkert med olika konnektorer. 3.4 Tidigare forskning Det finns tidigare forskning som behandlar processbarhetsteorin och performansanalysen, men inte med ett syfte som liknar det denna undersökning utgår ifrån. Metoderna har i huvudsak använts i forskning för att mäta andraspråksutveckling. I följande avsnitt presenteras delar av den forskning som finns om processbarhetsteorin och performansanalysen. Berrios (2008) undersöker i en C-uppsats hur elva andraspråkstalare utvecklar sitt språk på tolv veckor. Undersökningens medverkande är alla nyanlända till Sverige och har nyligen påbörjat SFI-utbildning på vuxenskola. Texter från de elva andraspråkstalarna samlades in vid fem tillfällen under de tolv veckorna och analyserades enligt tre olika metoder. Metoderna var performansanalysen, processbarhetsteorin och Axelssons nominalfrasmodell. Axelssons nominalfrasmodell visar inlärarens språkutveckling genom att hur de använder nominalfraser. Olika sätt att konstruera nominalfraser lärs in i en särskild ordning enligt tre nivåer. Analysen visar att eleverna gör framsteg inom processbarhetsteorin och når nivå tre och nivå fyra i något fall. Det är svårare att avläsa utvecklingen inom performansanalysens och Axelssons nominalfrasmodells nivåer. Alla eleverna befinner sig fortfarande på nybörjarnivå efter tolv veckor. Processbarhetsteorin används som analysverktyg av Salameh (2003) för att undersöka tvåspråkiga barn med språkstörning. I undersökningen medverkar både barn med språkstörning och barn utan språkstörning. Alla barnen hade arabiska som modersmål. Processbarhetsstegen användes i en arabisk modell och en svensk modell. Barnens 15

16 processbarhetsnivå testades och analyserades på båda språken vid två tillfällen med 12 månaders mellanrum. Analyserna visar att barn med språkstörning visar låga processbarhetsnivåer i båda språken och en mycket långsam utveckling jämfört med de barn som inte hade någon språkstörning. Undersökningen visar att metoden kan användas för att mäta språkutveckling på flera språk. Rosander (2006) har undersökt performansanalysens användning inom förskolan och förskoleklass. Författaren använder sig ursprungligen av inspelat material från 40 förskolebarn. Av dessa återstår bara tio som av sina pedagoger blivit analyserade då de kommit till förskoleklass. Det är dessa tio som är underlag för undersökningen. Materialet transkriberas och analyseras. De undersökta barnens språkutveckling blir tydlig, men också de individuella skillnader som finns mellan barnens utveckling och därmed deras olika behov. Rosander intervjuar även femton pedagoger om hur de använder performansanalysen. Undersökningen visar att performansanalysen är ett bra verktyg för att dokumentera andraspråksutvecklingen. Den pedagogiska personalen upplever att performansanalysen synliggör barnets språkutveckling, men att det tar tid att lära sig att använda den på ett effektivt sätt. Personalen anser också att det i större utsträckning borde göras performansanalyser på modersmålet. Olsson och Schirren (2008) undersöker hur två 6 9-lärare i svenska som andraspråk erfar performansanalysen som bedömningsverktyg. Analysen visar att lärarna anser att performansanalysen möjliggör för både lärare och elever att se språkutvecklingen. Lärarna uttrycker att det krävs att de får öronmärkt tid för att performansanalysen ska kunna användas korrekt i det syfte den är tänkt för. De upplever metoden som mycket tidskrävande, vilket kan resultera i att den inte används kontinuerligt för att mäta utvecklingen utan endast för att mäta elevens kunskaper vid ett tillfälle. 4 Resultat och analys I följande kapitel kommer fyra elevtexter att presenteras. Texterna kommer att analyseras enligt performansanalysen och processbarhetsteorin. I sammanfattningen kommer även en jämförelse mellan analyserna av metoderna och texternas betyg. 16

17 4.1 Text 1 Texten är skriven för nationella provet i svenska som andraspråk för årskurs fem. Uppgiften heter Skriv och förklara och texten bedöms vara godkänd. Min skatt Min skatt e en person. Den personen är min lillebror. Han är min skatt för han är gullig och söt. Jag gillar min lillebror för att varge gång jag ska till skolan när jag inte vill vakna så läger min mamma min lillebror i min säng så att han biter mig Jag gillar honom för jag hade inte tänkt mig att jag skulle få en lillebror Performansanalysen Texten är lätt att förstå och är väl anpassad till mottagaren (läraren). Det finns en tydlig röd tråd i elevens berättande och förklarande med lämplig inledning och avslutning. Alla personer i texten presenteras och återanknyts till på ett begripligt sätt. Texten är kontextobunden då den förmedlar orsakspåståenden framförallt i satser som inleds med för eller för att. Den ligger på en relativt hög kognitiv nivå, enligt min bedömning, som eleven inte fullt lyckas få fram då konkreta händelser ibland får förklara känslor. Exempelvis förklaras kärleken till lillebror genom att författaren tycker om, trots att han eller hon inte vill vakna, att lillebror väcker honom eller henne. Däremot lyckas eleven levandegöra personerna i texten, då lillebrors utseende beskrivs men också men också vad lillebror gör. I tabell tre följer resultatet av de språkliga kvaliteterna i text ett enligt performansanalysen. Informationen i tabellen sammanfattas sedan i den efterföljande texten innan texten nivåbestäms. Tabell 3. Bedömning av språklig kvalitet med hjälp av performansanalysen i text 1 Preposition Nominalfras Framförställd huvudord efterställd Bestämning bestämning min skatt en person den personen min lillebror han min skatt för han är gullig och söt varge gång jag till skolan 17

18 jag min mamma min lillebror i min säng han mig jag honom jag jag en lillebror Verbfras Finit verb infinit verb partikel e är är ska vill läger biter gillar vakna hade tänkt mig skulle få Meningsbyggnad Huvudsats Bisats Min skatt e en person. Den personen är min lillebror. Han är min skatt för han är gullig och söt. Jag gillar min lillebror (så )läger min mamma min lillebror i min säng Jag gillar honom för jag hade inte tänkt mig för att varge gång jag ska till skolan när jag inte vill vakna så att han biter mig att jag skulle få en lillebror Adverbial Varge gång Till skolan I min säng Inte vill vakna Inte tänkt mig Textbindning Samordning: för, så Underordning: att, när, för att Ordförrådet rör sig inom basen, med mestadels konkreta innehållsrika ord. Det saknas abstrakta ord. De flesta verb är basord med undantag för partikelverbet: hade inte tänkt mig att. I sammanhanget kan man också tänka sig att eleven snarare borde ha valt ordet räknat med. Ordvalet är kanske inte så precist. Verbfraserna består av enkla och sammansatta tempus, vilka fungerar med säkerhet i växlingen mellan dem. Texten innehåller även två adjektiv, gullig och söt, som på korrekt sätt står i sin grundform. Eleven använder sig av enkla och utbyggda nominalfraser med framförställda bestämningar och även i ett fall med 18

19 efterställda bestämningar: Han är min skatt för han är gullig och söt. Genus och bestämdhet används korrekt. Växlingen mellan substantiv och pronomen fungerar smidigt även om ordklassen pronomen är överrepresenterad och överanvänd i texten. Texten innehåller prepositionerna i och till, vilket tyder på nybörjarnivå. Texten är dock så pass kort att det kanske inte finns utrymme för en särskilt stor variation. Flera olika adverbial används i huvudsatser och bisatser. Växlingen mellan huvudsats och bisats är varierad med korrekt ordföljd. Möjligtvis staplas för många satser efter varandra och hade med fördel kunnat delas upp i två meningar. Eleven använder flera olika konjunktioner och subjunktioner på ett varierat sätt, vilket tyder på att eleven är minst på mellannivå. Exempelvis använder eleven bisatsinledare som för att. Med utgångspunkt i den kognitiva svårighetsnivån och textens kontextobundenhet bedömer jag att eleven med tanke på sin ålder uppfyller kriterierna för avancerad nivå. Eleven använder främst basord med ett fåtal adjektiv och partikelverb, vilket inte generellt är utmärkande för avancerad nivå, men med tanke på elevens ringa ålder och felfria språkliga kvaliteter är kriterierna ändå uppfyllda Processbarhetsteorin I tabell fyra följer en analys av text ett enligt processbarhetsteorin. En mening i taget analyseras för tydlighetens skull. Informationen i tabellen sammanfattas i efterföljande text. Tabell 4. Text 1 enligt processbarhetsnivåerna Mening Morfologi Syntax kommentar 1. Min skatt e en person. Pronomen och substantiv är böjt efter genus, numerus, obestämd form- korrekt. Verbet är troligtvis ett talspråkigt är. rak ordföljd - korrekt 2. Den personen är min lillebror. 3. Han är min skatt för han är gullig och söt. 4. Jag gillar min lillebror för att varge gång jag ska till skolan när jag inte vill vakna (så )läger min mamma Bestämd form av substantivet korrekt Adjektiv i predikativ ställning, dock i grundform korrekt Hjälpverb korrekt Omvänd ordföljd OVS - korrekt Två huvudsatser med rak ordföljd korrekt Kan överföra information mellan fraserna. Information processas mellan satserna. Det görs skillnad mellan huvudsats och bisats. Här används även negerad bisats Både syntaxen och morfologin rör sig inom nivå två. Syntaxen rör sig inom nivå fyra och morfologin på nivå två Morfologin ligger på nivå fyra. Syntaxen ligger på nivå två om man bara ser till ordföljden men här överförs också information mellan fraserna, vilket är nivå tre. Morfologiskt är även denna mening på nivå två. Syntaktiskt är denna mening på nivå fem även om satsindelningen känns 19

20 min lillebror i min säng så att han biter mig något tveksam satsindelning lite klumpig. 5. Jag gillar honom (för) jag hade inte tänkt mig att jag skulle få en lillebror Tempusväxling korrekt Även här växlar meningen mellan huvudsats och bisats Morfologisk är meningen på nivå två och syntaktiskt på nivå fem. Eleven använder sig vid ett tillfälle av adjektiv i predikativ ställning: Jag gillar min lillebror för han är gullig och söt, vilket är den högsta morfologiska nivån. Det här är den enda meningen som innehåller adjektivkongruens i texten och här står adjektiven korrekt i grundform. Vi får inte veta om eleven klarar att böja adjektivet i tillexempel plural eller om eleven kan böja adjektiv i attributiv ställning, vilket är kriteriet för nivå tre. Om man ser till kriterierna för morfologi på nivå två, ser man att eleven klarar att korrekt använda sig av olika ordklasser, substantiv i bestämd och obestämd form, verb i olika tempus, prepositioner och olika pronomen. Det är tydligt att eleven överför information mellan satser och på ett korrekt sätt använder sig av negerad bisats: Jag gillar min lillebror för att varge gång jag ska till skolan när jag inte vill vakna så läger min mamma min lillebror i min säng så att han biter mig. Eleven använder omvänd ordföljd i huvudsats vid ett tillfälle: Den personen är min lillebror. Det finns inget adverbial men verbet föregår subjektet vilket är kriteriet för nivå fyra. Man kan konstatera att eleven befinner sig på den högsta syntaktiska nivån. Eleven använder sig omväxlande av huvudsatser och bisatser med korrekt ordföljd och eftersom nivå fyra måste vara automatiserad för att man ska kunna processa nivå fem vet vi också att eleven har kunskaperna för underliggande nivåer. Av samma anledning är eleven även på högsta nivån för morfologi Jämförelse av analyserna Genom att analysera texten enligt processbarhetsteorins nivåer får jag veta att eleven uppfyller kriterierna för de högsta nivåerna inom både morfologi och syntax. Möjligtvis bör mer information samlas av elevens förmåga att använda sig av adjektivkongruens, men med det material jag har utgår jag från det eleven presterat här. Analysen visar att eleven har lärt sig de grammatiska strukturer som processbarhetsteorin mäter. Däremot ger den mig ingen vägledning i hur läraren kan hjälpa eleven vidare i sin språkutveckling. 20

21 Genom att analysera texten med hjälp av performansanalysen får jag även här veta att elevens språkliga kvaliteter är höga. Analysen visar dessutom att eleven använder sig till stor del av ett enkelt och konkret ordförråd. Något ord är inte heller inte helt preciserat för dess syfte. Abstrakta känslor uttrycks i konkreta omskrivningar. Eleven förklarar orsakssamband och levandegör personer i sitt berättande, men kan ibland stapla för många satser på varandra. Performansanalysen ger alltså vägledning i hur läraren kan hjälpa även en elev på avancerad nivå vidare i sin språkutveckling. Eleven behöver inte i första hand jobba med grammatik utan med att nyansera och bygga ut sitt ordförråd. 4.2 Text 2 Texten är skriven för nationella provet i svenska som andraspråk för årskurs fem. Uppgiften heter skriv och berätta. Texten bedöms vara underkänd. Min koja Min koja skulle vara i min balkong. Den skulle vara stor och finn och ine skulle det vara en restaurang. Och jag skulle festa hella dan. Min koja skulle vara så stor så att den täcker hella balkongen. Och jag skulle ha en rottweiler som skulle skyda kojan. Jag skulle ha en egen bill Lamborgini. Och skulle ha en simhall. Jag skulle vilja bo där. Jag skulle älska Det Performansanalysen Texten är lätt att förstå och berättelsen har en passande början och avslutning. Elevens berättelse håller sig dock inte riktigt inom de ramar som inledningen ger, Min koja skulle vara i min balkong, då kojan bland annat skulle innehålla en simhall. Eleven känner troligtvis inte till de referensramar svenska elever har till ordet koja. Sista delen av berättelsen verkar vara ett uppräknande av saker eleven skulle önska sig i framtiden. Texten är kontextbunden med fokus på där och då i fantasin och på en, enligt min bedömning, väl anpassad svårighetsgrad. Tabell fem visar resultatet av de språkliga kvaliteterna i text två enligt performansanalysen. Tabellen sammanfattas sedan i efterföljande text innan texten nivåbestäms. 21

22 Tabell 5. Bedömning av språklig kvalitet med hjälp av performansanalysen i text 2 Preposition Nominalfras Framförställd huvudord efterställd Bestämning bestämning Min koja i min balkong Den skulle vara stor och fin Inne det en restaurang jag hella dan min koja skulle vara så stor den hella balkongen jag en rottweiler som skulle skyda kojan som kojan jag en egen bill Lamborgini en simhall jag där jag det Verbfras Finit verb infinit verb partikel skulle vara skulle vara skulle vara skulle festa skulle vara täcker skulle ha skulle skyda skulle ha skulle ha skulle vilja bo skulle älska Meningsbyggnad Huvudsats Bisats Min koja skulle vara i min balkong. Den skulle vara stor och finn och ine skulle det vara en restaurang. Och jag skulle festa hella dan. Min koja skulle vara så stor så att den täcker hella balkongen. Och jag skulle ha en rottweiler som skulle skyda kojan Jag skulle ha en egen bill Lamborgini. Och skulle ha en simhall Jag skulle vilja bo där. Jag skulle älska Det.. Adverbial I min balkong Ine Hella dan Textbindning Samordning: och Underordning: som, så att 22

23 Ordförrådet rör sig inom basen med inslag av verb från utbyggnaden: täcker och skyda. Verbens tempus är i nästan alla fall sammansatta men det finita verbet är i alla fall skulle och uttrycker konditionalis. Detta gör att det finns mycket upprepningar i texten. Texten innehåller både enkla och utbyggda nominalfraser med framförställda bestämningar: en egen bill och efterställda bestämningar: en rotweiler som skulle skyda kojan. Eleven använder genus, bestämdhet och numerus med säkerhet och viss växling mellan substantiv och pronomen sker till exempel mellan substantivet balkong och pronomenet den. Texten innehåller två olika adjektiv stor och finn och prepositionen i. Detta tyder på att det inte finns någon större variation i ordförrådet, vilket kan innebära nybörjarnivå. Ordföljden är oftast rak men eleven spetsställer adverbialet vid ett tillfälle i huvudsats: ine skulle det vara en restaurang. Texten består till stor del av ett upprepande mönster av rak ordföljd i huvudsats Jag skulle [ ]. Dessa binds vid något tillfälle ihop med konjunktionen och. Vid två tillfällen varieras texten med bisatser som inleds med subjunktionerna som i: Och jag skulle ha en rottweiler som skulle skyda kojan och så att i: Min koja skulle vara så stor så att den täcker hella balkongen. Eleven byter också ut konditionalis mot presens, vilket innebär att texten byter fokus från ett fantasiperspektiv till ett verklighetsperspektiv. Detta händer endast vid detta tillfälle och är troligtvis oavsiktligt. Eleven har starka språkliga kvaliteter men en stor del av texten består av ett upprepande och uppräknande av händelser och saker. Väger man de språkliga kvaliteterna mot den kognitiva svårighetsgraden i texten är min bedömning att eleven befinner sig på mellannivå Processbarhetsteorin I tabell sex följer en analys av text två enligt processbarhetsteorin. En mening i taget analyseras för tydlighetens skull. Informationen i tabellen sammanfattas i efterföljande text. 23

24 Tabell 6. Text 2 enligt processbarhetsnivåerna Mening Morfologi Syntax kommentar 1.Min koja skulle vara i Rak ordföljd, SVO - min balkong. korrekt 2. Den skulle vara stor och finn och ine skulle det vara en restaurang. 3. Och jag skulle festa hella dan. 4. Min koja skulle vara så stor så att den täcker hella balkongen. 5. Och jag skulle ha en rottweiler som skulle skyda kojan 6. Jag skulle ha en egen bill Lamborgini. 7. Och skulle ha en simhall. Possessiva pronomen är böjt efter substantiven. Skulle + infinitiv = konditionalis - korrekt Adjektiven står i predikativ ställning i grundform. Obestämd form av substantivet. Personliga pronomen - korrekt Två huvudsatser, den första med rak ordföljd och den andra med omvänd ordföljd med spetsställd adverbialkorrekt Ingen ny information Rak ordföljd Nivå två Konditionalis byts mot presens mellan huvudsatsen och bisatsen. Ingen ny information Rak huvudsats och bisats. Ordföljden är korrekt. Rak huvudsats och bisats med korrekt ordföljd Ingen ny information Rak ordföljd Nivå två Satsen saknar subjekt Rak ordföljd Nivå två 8. Jag skulle vilja bo där. Ingen ny information Rak ordföljd Nivå två 9. Jag skulle älska Ingen ny information Rak ordföljd Nivå två Det.. Både morfologiskt och syntaktiskt klarar eleven nivå två, men kan också överföra information mellan fraser vilket indikerar nivå tre. Eleven använder omvänd ordföljd, vilket uppfyller syntaxens kriterierna för nivå fyra. Morfologiskt befinner sig eleven troligtvis på nivå fyra pga. adjektiven i predikativ ställning. Åter igen används ett predikativt adjektiv, vilket skulle kunna vara nivå fyra på morfologin. Syntaktiskt processar eleven information mellan satser då skillnad görs mellan huvudsats och bisats. Syntaktiskt är meningen på nivå fem. Eleven använder sig av adjektiv i predikativ ställning: Den skulle vara stor och finn, vilket skulle kunna indikera nivå fyra för morfologin. Adjektiven används korrekt men man får inte veta om eleven behärskar kongruens vid exempelvis plural. Det finns inte heller några adjektiv i attributiv ställning och därför kan man inte avgöra om eleven kommit så långt i sin språkutveckling. Däremot klarar eleven att processa ordklasserna på nivå två. Substantiven och pronomen böjs efter bestämdhet och genus på ett korrekt sätt. Verben uttrycks upprepade gånger av konditionalis skulle + infinitiv och vid ett tillfälle i presens. Eleven skiljer på huvudsats och bisats och använder sig av korrekt ordföljd. Detta tyder på att eleven kan överföra information mellan satser, vilket uppfyller syntaxens kriterier för nivå fem. Konditionalis byts dock ut mot presens i en mening: Min koja skulle vara så stor så att 24

25 den täcker hella balkongen, vilket kan betyda att eleven ibland inte lyckas överföra all information från en sats till en annan. Eleven klarar även att spetsställa satser på nivå fyra: och ine skulle det vara en restaurang, där verbet föregår subjektet. Syntaxens kriterier för nivå fem är i de flesta fall uppfyllda, vilket innebär att eleven fortfarande processar informationen på nivå fem och att det kanske ännu inte är automatiserat. Eleven befinner sig dock på denna nivå. Med det tillgängliga materialet är det mest troligt att eleven även kan processa information på högsta nivån även inom morfologin Jämförelse av analyserna Med hjälp av processbarhetsteorin får jag veta att eleven processar syntaxens högsta nivå. Eleven använder bisatser, men lyckas inte i ett fall överföra informationen mellan huvudsats och bisats. Detta skulle kunna betyda att det finns en viss osäkerhet på nivå fem. Morfologiskt befinner sig eleven troligtvis på nivå fyra. Eftersom texten innehåller så få exempel på adjektivkongruens kan det inte med säkerhet sägas att eleven behärskar detta. Analysen enligt processbarhetsteorin visar att eleven har kommit så långt i sin språkliga utveckling att denne processar information på de högsta nivåerna. Analysen ger ingen vägledning för vidare utveckling av språket. När texten analyseras enligt performansanalysen får jag veta att eleven befinner sig på mellannivå. Textens språkliga kvalitet är i det närmaste felfri men texten består av enkla strukturer och mycket upprepningar. Eleven behöver utveckla sin förmåga att variera sin meningsbyggnad, textbindning och tempusanvändning. Eleven behöver också utveckla sin förmåga att berätta på ett intressant och varierat sätt. 4.3 Text 3 Texten är skriven för nationella provet i svenska som andraspråk för årskurs fem. Uppgiften heter skriv och förklara. Texten bedöms vara godkänd. Något viktigt Jag har något som är viktigt för mig och, det är min mamma. Min mamma betyder så mycket för mig, hon föde mig. Jag kommer fram hennes mage jag drack hennes mjök. Hon gjorde mycket för att hämta jag och mina syskon fram Somalia. därför betyder hon mycket för mig, och jag tror att alla andra tycker att deras mammor är så viktiga för de. 25

26 4.3.1 Performansanalysen Texten är lätt att förstå och är anpassad efter mottagaren som i det här fallet är läraren. Det finns en röd tråd med passande början och slut och personerna och händelserna i texten presenteras på ett begripligt sätt. Texten är kontextobunden därför eleven skiftar fokus i texten mellan här och nu och där och då och anger orsaker till varför mamma är viktig. Eleven levandegör delvis mamman som beskrivs som stark i: Hon gjorde mycket för att hämta jag och mina syskon fram Somalia. Eleven drar också en slutsats i: jag tror att alla andra tycker att deras mammor är så viktiga för de. Texten ligger på en för åldern hög kognitiv nivå även om eleven uttrycker abstrakta känslor i konkreta händelser. Exempelvis förklarar hon sin kärlek till sin mamma i: Jag kommer fram hennes mage jag drack hennes mjök. I tabell sju följer resultatet av performansanalysens språkliga kvaliteter i text tre. Informationen i tabellen sammanfattas sedan i efterföljande text innan texten nivåbestäms. Tabell 7. Bedömning av språklig kvalitet med hjälp av performansanalysen i text 3 Preposition Nominalfras Framförställd huvudord efterställd Bestämning bestämning Jag något som är viktigt för mig det min mamma min mamma betyder så mycket för mig hon mig jag fram hennes mage jag hennes mjök hon mycket jag mina syskon fram Somalia hon mycket för mig jag alla andra deras mammor så viktiga för de Verbfras Finit verb infinit verb partikel har är är betyder föde kommer drack gjorde hämta 26

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad Som man frågar, får man svar Thomas Wrigstad 1 Vasaloppet 2 En skicklig skidåkare kan åka till Mora på drygt 4 timmar, men många behöver 10-12 timmar och mera. De åker tillsammans och pratar, och de stannar

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

C-UPPSATS. Bedömning av andraspråkselever fokus på form eller innehåll. Mona Sandström. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Bedömning av andraspråkselever fokus på form eller innehåll. Mona Sandström. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2008:165 Bedömning av andraspråkselever fokus på form eller innehåll Mona Sandström Luleå tekniska universitet C-uppsats Svenska och lärande Institutionen för Språk och kultur 2008:165 - ISSN:

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller

Läs mer

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Innehåll Uppgifter Bedömning Delkurs 1 mellan 1 2 perioder, (10-20 veckor ) Studieteknik Träna på basordförråd Uttal Skrivregler Språkkunskap

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10 Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något

Läs mer

Broskolans röda tråd i Språkval

Broskolans röda tråd i Språkval Broskolans röda tråd i Språkval Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling

Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling Malmö högskola Lärarutbildningen SOL Magisteruppsats 15 högskolepoäng Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling A follow up and analysis of second language learning in bilingual

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Bedömning av delprov A diskussion och information

Bedömning av delprov A diskussion och information Bedömning av delprov A diskussion och information Delprov A prövar elevens förmåga att skriva en utredande text som är anpassad till den vetenskapliga texttypens krav. Denna typ av skrivande har en framskjuten

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i

Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i svenska för invandrare Symposium 2012 Stockholms universitet 4-5 oktober Helén Lindholm och Mikael Olofsson Institutionen för språkdidaktik Utbildning

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Prövning i Moderna språk 2

Prövning i Moderna språk 2 Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Matris för engelska, åk 7-9

Matris för engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Att undervisa i Svenska som andraspråk

Att undervisa i Svenska som andraspråk Högskolan i Halmstad Sektionen för Humaniora Svenska 61-90hp Att undervisa i Svenska som andraspråk En intervjustudie med två lärare Anita Radovanovic Handledare: Bertil Westberg Höstterminen 2007 C- uppsats

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Nationella provet i svenska i årskurs 9 - ur ett andraspråksperspektiv

Nationella provet i svenska i årskurs 9 - ur ett andraspråksperspektiv GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Nationella provet i svenska i årskurs 9 - ur ett andraspråksperspektiv Farideh Babaee Ulrika Jussila Azadé Venya LAU350, Människan

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp Swedish Language BA (A), Swedish as a Second Language A2, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett

Läs mer

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Kursplan för svenskundervisning för invandrare Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Inför prövning i Moderna språk steg 4 Inför prövning i Moderna språk steg 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska:

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten

Läs mer

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna ge och förstå vägbeskrivningar, kunna beskriva olika personer, om mode och kläder mm. Dessa arbetsområden

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015

Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Kvalitetsredovisning för Läsåret 2014-2015 Förskolan Myrstacken Trygga och glada barn med lust att lära och utforska med alla sina sinnen Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren

Läs mer

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna! Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll

Läs mer

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer