Först lite rester...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Först lite rester..."

Transkript

1 Först lite rester...

2 Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

3 Fraskategorier NP nominalfras VP verbfras PP prepositionsfras AP adjektivfras AdvP adverbfras

4 Frasers struktur NP... VP... PP... AP... AdvP... Frasstrukturträd

5 Nominalfraser form: av vilka typer av ord och fraser bygger man nominalfraser? Vilken sorts morfologi dyker upp där?

6 Vad består nominalfraser av? substantiv adjektiv med bestämningar artiklar pronomen självständiga förenande pronomenanvändning: anaforisk, determinativ, deiktisk, reflexiv andra pronomenkategorier: personliga, possessiva, relativa, demonstrativa

7 Vad består nominalfraser av? räkneord prepositioner med bestämning satser relativsatser andra bisatser

8 Böjningskategorier i NP

9 SUBSTANTIV bestäms av anv/funk lexikalt bestämt bestäms av huvudet kasus GRUNDFORM, GENITIV genus UTRUM, NEUTRUM numerus SING, PLUR bestämdhet BEST, OBEST, NAKEN ADJEKTIV komparation POS, KOMP, SUP genus UTRUM, NEUTRUM kön MASK numerus SING, PLUR bestämdhet BEST, OBEST

10 Kongruens

11 Mer böjning kasus funktion pers pron, (possessiva) genus kongruens poss pron, artiklar, demonstr numerus kongruens poss pron, artiklar, demonstr

12 Verbfrasen Beståndsdelar fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Böjning subjekts- och objektskongruens tempus, modus, aspekt diates (= aktiv/passiv)

13 Verbformer Finita former presens, preteritum imperativ Infinita infinitiv, perfekt particip, presens particip, supinum

14 Tempus position på tidslinjen absolut tempus relativt tempus

15 Tempus jag cyklar ~ jag cyklade jag cyklar ~ jag ska/tänker/kommer att cykla

16 Aspekt den interna tidsstrukturen hos verbet hur händelsen placeras på tidsaxeln

17 Aspektdistinktioner Vanemässighet Upprepning Pågående Icke avslutad Avslutad Inträdande habitualis iterativ progressiv imperfektiv perfektiv, kompletiv inceptiv

18 Aspektmarkering svenska: Ralf åt en calzone närhelst han var hungrig Ralf åt en calzone när Rolf plötsligt stormade in i rummet

19 Aspektmarkering engelska Ralph ate a calzone whenever he was hungry *Ralph ate a calzone when Rolf suddenly dashed into the room engelska *Ralph was eating a calzone whenever he was hungry Ralph was eating a calzone when Rolf suddenly dashed into the room

20 Aspektmarkering svenska Jag brukade cykla ~ Jag cyklar ofta (vanemässighet) Jag är i färd med att cykla ~ Jag håller på med att cykla ~ Jag sitter och äter (pågående) höll på, satt och, skrev på/skrev, läste/läste ut, åt på/åt upp

21 Modus relation till andra möjliga världar Exempel svenskt imperativ: du har ätit du äter ät

22 Modusdistinktioner sannolikhet, önskan, vilja, förmåga, tvungenhet, tvivel, förutsägelse, hörsägen, logisk följd svenska imperativ / indikativ konjunktiv: finge, vore, leve modala hjälpverb: kan, vill, ska, måste, bör, får, lär, torde, må

23 Vad består verbfrasen av? verb satsadv NP PP bisatser

24 Prepositioner Obligatoriskt tilläggsled? En nominal eller verbal kategori? Argument för prepositioner är som verb? Argument för att prepositioner har med substantiv att göra?

25 Markering Eller: Vad har man ordföljd, som är det viktigaste sättet i modern svenska böjning av nominalfraserna, dvs. kasus, som i finska och äldre tiders svenska småord, (exempelvis prepositioner eller postpositioner) som i japanska kongruensböjning av verbet till?

26 Ek HlewagastiR HoltijaR horna tawido Jag, Lägäst från Holte (eller Holtes son) gjorde hornet Ek Hlewagast-iR nominativ Holtij-aR genitiv horn-a ackusativ tawi-do pret

27 Nu agher kununger erikxgatu sina riþa Nu ska/bör/måste kungen rida sin eriksgata Nu agher kunung-er mask sg nom erikxgat-u fem sg svag form sina fem sg ack riþa

28 Finska bil nominativ auto ackusativ, genitiv auton allativ ~ till autolle adessiv ~ hos, vid autolla ablativ ~ från autolta illativ ~ in i autoon inessiv ~ inne i autossa elativ ~ ur autosta

29 Prepositionsfraser Jag fick boken av Åsa Hon reste till Växjö Hon jagades av kronofogden Hon gav pengarna till den tjänstvilliga kvinnan Hon stoppades på Ölandsbron

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. PRONOMEN (Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik) Översikt över kriterier för ordklassen.

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare

Läs mer

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon Mikael Svensson Lingvistik, 2 April Dagens föreläsning Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser Öppna ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM) Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

LATIN I,1, DELKURS 1

LATIN I,1, DELKURS 1 Romanska och klassiska institutionen Placeringsnummer: LATIN I LATIN I,1, DELKURS 1 Provtillfälle 1 Provdatum: 171007 Skrivtid: 4 timmar Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel

Läs mer

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO Morgan Nilsson Version 4 oktober 2013 KORTA UTTALSREGLER De allra flesta bokstäverna står i slovenskan för samma ljud som i svenskan. Några skillnader finns dock.

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Ord, ordbildning och ordklasser

Ord, ordbildning och ordklasser Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga

Läs mer

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först) Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Två unga, snabba sniglar

Två unga, snabba sniglar Två unga, snabba sniglar En undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatik Anna Hagström December 2010 Kursnamn Programnamn Examensarbete, C-nivå, 15hp Svenska språket Handledare:

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum

Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum Svenska 4 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Presens perfekt 1. har använt (har

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Tempus och aktionsart

Tempus och aktionsart Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Nominalfrasen. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Nominalfrasen. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Nominalfrasen Solveig Malmsten Nominalfras: definition Fras = syntaktisk enhet Kan flyttas till fundamentet om den utgör egen satsdel Fras = semantisk enhet Syftar på

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Deutsche Grammatik, Siebte Klasse

Deutsche Grammatik, Siebte Klasse Deutsche Grammatik, Siebte Klasse Dein Name: Innehåll Begrepp Sid. 1 Bestämd artikel Sid. 2 Vasasskolan 180829 Alexandra Saupe Obestämd artikel Sid. 2 Personliga pronomen i nominativ och ackusativ Sid.

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi.

Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Joniskt kapitäl på kolonn, som idag är placerad som prydnad på tempelområdet i Delfi. Hästar framför vagn från sydfrisen på sifniernas skattehus i Delfi. 111 Ynglingarna Kleobis och Biton av Polymedes,

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen inte begränsad till ett läroämne. All verksamhet i skolan ger

Läs mer

Lingvistik II Inledning till syntax och morfologi, ord, ordklasser, lexikon

Lingvistik II Inledning till syntax och morfologi, ord, ordklasser, lexikon Lingvistik II Inledning till syntax och morfologi, ord, ordklasser, lexikon Dagens föreläsning kommer att ta upp: Inledning till morfologi och syntax Lexikon Ord Ordklasser o Öppna ordklasser: substantiv,

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer