SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman"

Transkript

1 Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska satser och meningar är konstruerade och vilka slag av konstituenter (led) de består av. Konstituenterna indelas i tre olika typer, nämligen fraser, bisatser och infinitivfraser. Dessa fungerar som olika satsdelar (satsled) och bestämningar i satser och fraser. Nedan ges en beskrivning av de olika konstituenttypernas struktur och deras syntaktiska funktioner i satser och fraser. Till sist ges också en kort översikt över ordets struktur. Här behandlas olika typer av morfem som kan ingå i ett ord. Den ledande tanken i denna text är att satser, fraser och ord har en hierarkisk struktur. Det betyder t.ex. att satsens konstituenter har en egen intern struktur och kan innehålla egna konstituenter. Ett substantiv kan t.ex. få en bisats som bestämning, varvid bisatsen har sin egen interna satsstruktur. Också andra bestämningar till substantiv, som t.ex. adjektivattribut, genitivattribut och infinitivattribut, har en intern struktur, som är hierarkiskt uppbyggd. De olika konstituenterna av en sats eller fras är syntaktiskt relaterade till varandra. Det finns två huvudtyper av syntaktiska relationer som förekommer mellan konstituenterna i en sats eller fras, nämligen underordning och samordning. Underordning betyder att den underordnade konstituenten är en bestämning till den andra konstituenten. T.ex. i uttrycket en vacker dag är en och vacker bestämningar till dag och således underordnade detta ord. De tre orden är alltså syntaktiskt relaterade till varandra. Tillsammans bildar de en konstituent (en s.k. substantivfras), som t.ex. kan fungera som adverbial i en sats (t.ex. En vacker dag skall du gifta dig). Samordning betyder att konstituenterna är likställda; ingen av dem är bestämning till den andra. I uttrycket en flicka och en pojke är fraserna en flicka och en pojke likvärdiga konstituenter och samordnade med varandra. Tillsammans bildar de en (komplex) substantivfras, som t.ex. kan fungera som objekt i en sats (De har en flicka och en pojke). Också satser samordnas ofta, som t.ex. I dag skiner solen och det är 20 grader varmt. Denna mening består av två självständiga satser, nämligen I dag skiner solen och Det är 20 grader varmt. (Konstituenten i dag är underförstådd också i den senare satsen.) De flesta språkexempel i denna text är autentiska meningar som hämtats från olika tidningsartiklar; några härstammar från Svenska Akademiens grammatik (SAG). Också innehållsligt bygger texten i huvudsak på SAG.

2 1 Sats och mening En sats är en syntaktisk konstruktion som består av satsdelar (satsled). Satsens viktigaste beståndsdelar är subjekt och predikat; i de flesta svenska satser är dessa två satsdelar obligatoriska (t.ex. Solen skiner). Oftast består en sats dock av 3-5 satsdelar, som kan vara korta eller långa, beroende på deras egen interna struktur (se exemplen nedan). Förutom subjekt och predikat innehåller satser ofta olika slag av adverbial eller t.ex. objekt eller predikativ. De olika satsdelarna behandlas närmare nedan. Predikatet består antingen av ett enkelt verb, som t.ex. skiner i exemplet ovan, eller av en verbkedja, som kan innehålla flera än två olika verb (t.ex. kan komma, kan ha kommit). Predikatets första verb är alltid ett s.k. finit verb, dvs. ett verb som står i presens eller preteritum (imperfekt). (I perfekt och pluskvamperfekt är det hjälpverbet ha som står i presens eller preteritum, alltså i formen har eller hade.) Satser är av två olika typer: huvudsatser och bisatser. Huvudsatser är alltid självständiga satser som inte ingår som konstituenter (satsdelar eller bestämningar) i någon annan sats. De uttrycker oftast ett påstående eller en fråga (t.ex. Jag är 19 år gammal resp. Hur gammal är du?). En bisats utgör däremot alltid en konstituent i en annan sats, som kallas överordnad sats. Denna kan vara antingen en huvudsats eller en annan bisats. Bisatsen kan alltså inte ensam utgöra ett yttrande. Bisatser och deras funktioner behandlas närmare i nästa avsnitt. Följande sats är ett exempel på en huvudsats: Risto Vahanen och Seppo Fränti återvände sent i går kväll till Finland efter mer än fyra månaders fångenskap på den sydfilippinska ön Jolo. Exemplet ovan är en påståendesats. Också frågesatser och uppmaningssatser är huvudsatser. Exempel: Vet man om Libyen betalat lösen för gisslan och hur mycket i så fall? Stoppa detta en gång för alla! Vad är då en mening och hur skiljer sig meningar från satser? De två begreppen, sats och mening, överlappar delvis och är i praktiken oftast samma sak. En mening definieras som en självständig syntaktisk helhet som utgör ett självständigt yttrande och uttrycker en språkhandling. Medan huvudsatser kan fungera som meningar, kan alltså bisatser inte göra det eftersom de inte utgör självständiga yttranden. En huvudsats kan ensam utgöra en mening (se exemplen ovan). Om flera huvudsatser samordnas, utgör de däremot inte en sats utan en (komplex) mening (t.ex. I dag skiner solen och det är 20 grader varmt). Den vanligaste typen av mening är en huvudsats, som också kan innehålla en eller flera bisatser. En mening behöver dock inte ha samma struktur som en sats. Den behöver t.ex. inte innehålla både subjekt och predikat. Ett självständigt språkligt yttrande kan nämligen bestå av ett enda ord eller en fras. En sådan mening kan t.ex. fungera som en hälsning eller ett utrop (t.ex. Hej!, Ärade åhörare!, Usch!, Glad påsk!). En mening kan också se ut som en ofullständig sats som saknar predikatsverb. Sådana meningar 2

3 förekommer t.ex. på skyltar och i rubriker (t.ex. Rökning förbjudet, Häkkinen världsmästare). Dessa betraktas som meningar därför att de inte utgör konstituenter i någon annan sats; de är alltså självständiga yttranden. Också i sådana meningar är orden syntaktiskt relaterade till varandra. Det finns alltså både satsformade meningar, som har satsens struktur, och icke satsformade meningar, som inte innehåller alla de konstituenter som en sats skall ha. 2 Olika slag av satser En sats är som ovan sades en syntaktisk konstruktion som alltid innehåller ett finit verb och nästan alltid också ett subjekt. Förutom dessa satsdelar (satsled) kan en sats dessutom innehålla andra satsdelar, som t.ex. objekt och adverbial. Det finita verbet är satsens kärna. Nästan alla satsdelar är syntaktiskt relaterade till verbet. Relationen mellan subjekt och predikat är av en speciell typ och brukar kallas nexusrelation, vilket betyder att båda satsdelarna är lika viktiga men ändå inte likadana led; det är alltså inte fråga om samordning. Objekt, predikativ och de flesta adverbial är däremot underordnade bestämningar till verbet. S.k. satsadverbial (t.ex. satsnegationen inte) betraktas däremot som bestämningar till satsen som helhet. I följande sats är nominalfrasen Risto Vahanen och Seppo Fränti subjekt och träffade finit verb. Dessutom ingår i satsen ett adverbial (först) och ett objekt (sina två olycksbröder från Frankrike och Tyskland). Först träffade Risto Vahanen och Seppo Fränti sina två olycksbröder från Frankrike och Tyskland. Satser är som ovan sades av två olika typer: huvudsatser och bisatser. Dessa två skiljer sig från varandra både i fråga om funktion och i fråga om form. Huvudsatsen kan utgöra en självständig mening, medan bisatsen är ett led i en överordnad sats. Bisatsen kan ha två olika typer av funktioner i den överordnade satsen: den är antingen en (primär) satsdel eller en bestämning som ingår i en satsdel. Bisatser kan t.ex. fungera som objekt eller adverbial i en överordnad sats (t.ex. som objekt i Jag tror att hon heter Mia, som adverbial i Om det regnar, stannar jag hemma,). S.k. relativsatser är alltid bestämningar till ett substantiv eller ett pronomen (t.ex. den man som var här i går, alla som känner henne). En bisats inleds oftast med en s.k. bisatsinledare, nämligen ett ord som visar vilket slag av bisats det är fråga om (t.ex. att, som). Bisatser har vidare en annan ordföljd än huvudsatser. I en typisk huvudsats står vissa adverbial, t.ex. satsnegationen inte, efter det finita verb ( f + a ) (t.ex. Det regnar inte). I en typisk bisats står dessa adverbial däremot före det finita verbet ( a + f ) (t.ex. att det inte regnar). Satser av den första typen kallas därför också fa-satser och satser av den senare typen af-satser. I följande exempel är bisatserna understrukna. Inom parentes ges bisatsens satsdelsfunktion. Vilken satsdel det är fråga om framgår av bisatsens betydelse. Detta framgår också av bisatsinledaren, dvs. det första ordet i bisatsen. 3

4 Finländarna Seppo Fränti och Risto Vahanen strålade då de i går ställde upp för medierna strax efter ankomsten till Zamboanga i Filippinerna. (adverbial; bisatsen uttrycker tidpunkt) Tuomioja, som i går blev den första ministern att besöka Libyen sedan 1983, talade varmt för de parter som varit inblandade i de intensiva förhandlingarna under krisen. (attribut; bisatserna är bestämningar till det föregående ordet, Tuomioja resp. parter) Efter de senaste turerna i dramat höll släktingarna andan tills det efterlängtade telefonsamtalet äntligen kom. (adverbial; bisatsen uttrycker tidpunkt) En bisats kan också innehålla andra bisatser som fungerar som satsdelar eller bestämningar i den. I följande exempel är den överordnade bisatsen och den bisats som ingår i den understrukna. In i det sista var frigivningen osäker, eftersom medlarna överfölls på väg till platsen där gisslan skulle överlåtas. (eftersom inleder ett adverbial i huvudsatsen och där en bestämning till ordet platsen) I exemplen ovan ingår alltså den senare bisatsen som en satsdel resp. en bestämning i den överordnade bisatsen, som i sin tur är ett led i huvudsatsen. Det finns en konstruktion som till funktionen och formen påminner om vissa typer av bisatser men som inte är en sats. Typiskt för den är nämligen att den saknar subjekt och att dess predikat står i infinitiv. Sådana konstruktioner kallas infinitivfraser eller infinita satser. De inleds alltid med ordet att. I exemplet nedan är infinitivfrasen understruken. Efter välkomstceremonin var det dags för Vahanen och Fränti att gå ombord på planet som skulle föra dem hem till Finland. Infinitivfrasen i detta exempel innehåller en relativsats, som inleds med ordet som och som är en bestämning till ordet planet. Satser, såväl huvudsatser som bisatser, kan samordnas med varandra t.ex. med hjälp av konjunktionen och. Den eller de satsdelar som är gemensamma för båda satserna stryks vanligen i den ena satsen. Den sats där strykningen sker blir därmed ofullständig, den saknar en eller flera satsdelar. I nedanstående exempel är de satser understrukna som saknar ett led; det strukna ledet är i båda fallen satsens subjekt. De frigavs på lördagen och flögs från Filippinerna till Libyens huvudstad Tripoli. Presidenten var inte närvarande vid festligheterna men mötte de frigivna på flygfältet i Tripoli. 4

5 3 Satsens och meningens konsctuenter Satser består, som ovan har framgått, inte av enskilda ord utan av s.k. led som fungerar i satsen som satsdelar (eller satsled). Ett led kan visserligen bestå av ett enda ord, men det kan lika väl bestå av en kortare eller längre sekvens av ord, som är syntaktiskt relaterade till varandra. Satsens led kallas alltså här dels konstituenter, dels satsdelar. Med denna terminologi syftas på två olika egenskaper hos leden: dels består olika led av olika typer av syntaktiska strukturer som här kallas konstituenttyper, dels uppbär leden olika syntaktiska funktioner inom satsen, som här kallas satsdelsfunktioner. T.ex. substantivfraser, infinitivfraser och bisatser är olika typer av konstituenter. De kan alla uppbära flera olika satsdelsfunktioner, t.ex. fungera som subjekt, objekt eller attribut. Å andra sidan kan de alla också uppbära samma satsdelsfunktion: substantivfraser, infinitivfraser och vissa typer av bisatser kan t.ex. fungera som subjekt i satsen. Sådana konstituenter som kan fungera som subjekt kallas nominala led. Nominala led har även vissa andra gemensamma funktioner: de kan också fungera t.ex. som objekt och som rektion i en prepositionsfras (se nedan). I följande exempel består varje konstituent (och varje satsdel) av ett enda ord: Kalle / reparerade / cykeln / själv. Det vanliga är dock att minst någon eller några av konstituenterna har en mer invecklad struktur och innehåller bestämningar av olika slag. I följande exempel innehåller alla konstituenter två ord: Min bror / brukar reparera / sin cykel / alldeles själv. Det finns ingen övre gräns för hur lång en konstituent i en sats kan vara. Också bisatser kan fungera som bestämningar och självständiga satsdelar, och de kan ju vara hur långa som helst. Exempel: Min bror, som för flera år sedan utbildade sig till bilmekaniker, / brukar reparera / sin cykel / själv. I detta exempel fungerar bisatsen (relativsatsen) som bestämning i den nominalfras som utgör satsens subjekt. Man kan också samordna två eller flera konstituenter till en komplex konstituent, som då kan bli hur lång som helst. I följande exempel består subjektet av en sådan komplex nominalfras: Min bror, hans hustru och deras fyra barn samt våra föräldrar och far- och morföräldrar var på besök hos oss i går. Som ovan har framgått finns det tre huvudtyper av konstituenter som kan fungera som satsdelar i en sats: fraser, bisatser och infinitivfraser. I följande exempel ingår alla tre typer av konstituenter: 5

6 När presidentvalet äntligen är över, kan Finlands folk övergå till att i stället ägna sig åt Formel-1-tävlingarna. Ordet när inleder här en bisats och ordet att en infinitivfras. Dessutom innehåller huvudsatsen en nominalfras (Finlands folk), en verbfras (kan övergå) och en prepositionsfras (till + infinitivfras). Fraser kan alltså antingen bestå av ett enda ord (t.ex. Kalle och reparerade i exemplet ovan) eller så kan de ha en mer komplex struktur, då de förutom huvudordet även innehåller en eller flera bestämningar. Också bestämningarna består av konstituenter, som kan vara fraser, bisatser och infinitivfraser. Satser har således en hierarkisk konstituentstruktur. En substantivfras kan t.ex. innehålla en substantivfras på andra nivån, och denna kan innehålla en substantivfras på tredje nivån, o.s.v. I följande exempel ingår substantivfraser på tre nivåer: möjlighet till en veckas semester Den första nivån består av hela frasen; där är möjlighet huvudord. Frasen innehåller en bestämning, som består av en prepositionsfras (till en veckas semester). Denna innehåller i sin tur en substantivfras (en veckas semester); substantivfrasens huvudord är semester. Detta ord har en bestämning som också är en substantivfras, nämligen genitivuttrycket en veckas. Förutom substantivfraser och prepositionsfraser finns det även andra typer av fraser som kan ingå i en sats och som kan fungera antingen som primära satsdelar eller som bestämningar. De olika typerna av fraser behandlas i nästa avsnitt. 4 Olika slag av fraser En av de tre konstituenttyperna kallas som ovan har framgått för fras (fi. lauseke ). En fras kan bestå antingen av ett enda ord eller av en sekvens av ord. I det senare fallet består frasen av ett huvudord och en eller flera bestämningar. Bestämningarna består i sin tur av fraser, bisatser eller infinitivfraser. Följande meningar innehåller två fraser vars huvudord är ett substantiv; de kallas substantivfraser. Bestämningar till ett substantiv kallas för attribut. Substantivfraserna är understrukna och det substantiv som fungerar som frasens huvudord är skrivet med fet stil. Frasernas satsdelstillhörighet anges inom parentes. I går höll de båda presidentkandidaterna (subjekt) sin första gemensamma presskonferens (objekt). Mitt starka stöd i södra Finland (subjekt) var en överraskning (predikativ) för mig. Som framgår av exemplen ovan kan en fras innehålla bestämningar av två slag: sådana som placeras före och sådana som placeras efter huvudordet. Dessa kallas framför- 6

7 ställda resp. efterställda attribut. Hur vet man vilka ord eller fraser som hör ihop och bildar en gemensam fras? Varför är t.ex. i södra Finland en bestämning till stöd i det senare exemplet? Orden i en fras bildar oftast en sammanhängande sekvens, dvs. det står inga andra ord mellan orden i en fras. Normalt kan frasens olika delar alltså inte separeras från varandra (utan att betydelsen ändras). Svenskan har en ordföljdsprincip som säger att en huvudsats bara kan innehålla en satsdel som står före det finita verbet. I det senare exemplet ovan måste alltså mitt starka stöd i södra Finland vara en satsdel, eftersom det finita verbet var följer först efter denna ordsekvens. Sekvensen utgör också en konstituent. Prepositionsfrasen för mig kan vara antingen en självständig satsdel (ett adverbial) eller en bestämning till substantivet överraskning. I följande version av exemplet utgör en överraskning för mig en enda satsdel (predikativ) och en enda substantivfras: En överraskning för mig var mitt starka stöd i Södra Finland. I följande version är för mig en egen primär satsdel, ett adverbial: För mig var mitt starka stöd i södra Finland en överraskning. Fraser som innehåller bestämningar kallas här komplexa fraser. En annan typ av komplexa fraser består av två eller flera samordnade fraser. En fras kan alltså bestå av flera ord utan att innehålla bestämningar. Också två eller flera komplexa fraser kan naturligtvis samordnas. Exempel: Du och jag är som skapade för varandra. Din bror och min syster är som skapade för varandra. Varje fras har ett huvudord. Om frasen bara består av ett ord, så är detta dess huvudord. Då det gäller att avgöra vilket ord som är huvudord i en komplex fras, kan man använda följande kriterier. För det första är huvudordet både semantiskt och syntaktiskt viktigare än bestämningarna. Oftast är det grammatiskt möjligt att stryka bestämningarna men inte huvudordet (i svenskan är dock en artikel eller annat motsvarande attribut ofta obligatoriskt i substantivfraser). Jämför: Stödet var en överraskning. *Mitt starka i södra Finland var en för mig. 1 Om huvudordet stryks, måste i regel också bestämningarna strykas. För det andra är huvudordet det ord i frasen som bestämmer om dess syntaktiska egenskaper. Huvudordet bestämmer hur resten av frasen kan se ut, dvs. vilka slag av bestämningar som kan ingå i den och var dessa skall stå. T.ex. substantivfraser har en helt annan struktur än prepositionsfraser och verbfraser. Det är också huvudordet som 1! Ogrammatikaliska, d.v.s. felaktiga exempel markeras med en stjärna framför satsen; tveksamma fall markeras med ett frågetecken. 7

8 bestämmer vilka satsdelssfunktioner frasen kan uppbära. T.ex. substantivfraser, prepositionsfraser och verbfraser har helt olika syntaktiska funktioner i satsen. I enlighet med huvudordets ordklasstillhörighet indelas fraserna i olika typer. Man talar sålunda om substantivfraser, pronomenfraser, adjektivfraser, participfraser, adverbfraser, prepositionsfraser och verbfraser. I stället för substantivfraser talar man ofta om nominalfraser. I begreppet ingår förutom fraser med substantiv som huvudord även sådana fraser som har antingen ett egennamn eller ett substantiviskt pronomen som huvudord. Alla dessa typer av fraser kan uppbära identiska satsdelsfunktioner. Frasernas interna struktur är också mycket likadan. Substantiv och egennamn kan ta identiska, både framförställda och efterställda bestämningar. Substantiviska pronomen kan däremot inte få framförställda bestämningar. Jämför: den oslagbare stavhopparen från Ukraina den oslagbare Sergei Bupka från Ukraina han från Ukraina (*den oslagbare han från Ukraina) Adjektivfraser har ett adjektiv som huvudord. Också de kan få både framförställda och efterställda bestämningar. I frasen ganska nöjd med resultatet är nöjd huvudord och ganska en framförställd bestämning (ett gradadverbial) och med resultatet en efterställd bestämning (ett adverbial). Participfraser har ett presens particip eller ett perfekt particip som huvudord (ex.: några oliktänkande, väldigt överraskad av beslutet). Adverbfraser har ett adveb som huvudord (mycket ofta, oftare än förr). Prepositionsfraser har en något annorlunda struktur än de ovannämnda frastyperna. De består normalt av två led: en preposition, som är frasens huvudord, och en s.k. rektion. Rektionen är nästan alltid ett nominalt led (en nominalfras, en bisats eller en infinitivfras) (ex.: bredvid kungen, (tänka) på att det snart är sommar, i stället för att komma med). Rektionen kan förefalla semantiskt viktigare än prepositionen. Det finns dock flera argument för att det inte är rektionen som är frasens huvudord utan prepositionen. Rektionen kan ofta strykas, medan prepositionen inte kan strykas utan att hela frasen måste strykas. Jämför: Han ville sitta bredvid kungen. Han ville sitta bredvid. *Han ville sitta kungen. Det är vidare prepositionen som ger frasen dess syntaktiska egenskaper. Utan preposition kan t.ex. frasen bredvid kungen inte fungera som adverbial (se exemplet ovan). Ensamstående prepositioner är rätt vanliga i svenskan. De fungerar då som adverbial eller som verbpartiklar. Exempel: Han känner att han ofta är utanför. (jfr utanför sällskapet) Vill du komma med? (jfr med oss) 8

9 Verbfrasen har ett verb som huvudord. I en verbkedja är det det första verbet som är huvudord. Verbet kan stå antingen i finit eller infinit form; det finns alltså både finita verbfraser (läser, har läst) och infinita verbfraser (läsa, ha läst). Verbfrasens bestämningar skiljer sig från bestämningarna i andra frastyper i det avseendet att många av dem samtidigt fungerar som s.k. primära satsdelar. T.ex. objekt och en del av adverbialen betraktas i grammatiken som verbbestämningar. De är dock inte hårt knutna till verbet, utan de kan separeras från verbet och t.ex. placeras i början av satsen. I följande exempel inleds satsen med en verbbestämning: Ett så starkt stöd i södra Finland hade han inte väntat sig. (objekt) En överraskning för mig var mitt starka stöd i södra Finland. (predikativ) I södra Finland hade han ett oväntat starkt väljarstöd. (adverbial) Det finns också bestämningar som är så starkt knutna till verbet att de inte kan fungera som självständiga, primära satsdelar. Sådana är reflexiva pronomen i s.k. reflexiva verb (t.ex. sprida sig, befatta sig) och partikeladverbial i partikelverb (t.ex. lägga ner, skjuta upp). I följande exempel är verbfraserna inkl. de bestämningar som räknas till verbfrasen i denna bemärkelse understrukna: Elden spred sig snabbt till grannhusen. Han vill inte befatta sig med ärendet. Företaget har beslutat att lägga ner sin fabrik i Tyskland. Tyvärr måste de skjuta upp festen. 5 Olika slag av bisatser En bisats är som ovan har framgått en sats som fungerar som satsdel i en annan, överordnad sats. Bisatsen kan antingen utgöra ett primärt satsled eller så kan den ingå som en bestämning i en fras i den överordnade satsen. Bisatsen kan t.ex. vara den överordnade satsens subjekt, objekt eller adverbial. Den kan också fungera som rektion i en prepositionsfras eller som attribut i en nominalfras. Den överordnade satsen är oftast en huvudsats, men den kan också vara en bisats. Den del av den överordnade satsen som blir kvar när bisatserna stryks kallas för matrissats. Den överordnade satsen fungerar alltså som ett slags matris för de bisatser som fogas in i den som satsdelar. Bisatser indelas i olika kategorier i enlighet med vilken satsdelsfunktion de har i den överordnade satsen, nämligen i nominala, adverbiella och attributiva bisatser. De tre olika bisatstyperna skiljer sig från varandra i fråga om bisatsinledare och betydelse. Bisatsinledaren anger hur bisatsen förhåller sig till den överordnade satsen, t.ex. vilken satsdelssfunktion den har (jfr t.ex. att, när och som). För övrigt har de olika bisatstyperna samma syntaktiska struktur, nämligen en struktur som karakteriseras av 9

10 af-ordföljd i mittfältet (se ovan). Exempel på meningar med olika slag av bisatser (understrukna): Sfp:s centralstyrelse beslöt enhälligt att man inte ställer sig bakom någon kandidat. (nominal bisats som fungerar som objekt) De flesta av partiets riksdagsmän ville inte yppa vem de kommer att rösta på. (nominal bisats som fungerar som objekt) När presidentvalet äntligen är över, kan folket i Finland börja följa med Formel-1- tävlingarna. (adverbiell bisats som fungerar som tidsadverbial) I går höll de båda presidentkandidaterna som gick vidare till andra omgången sin första gemensamma presskonferens. (attributiv bisats som fungerar som bestämning till ordet presidentkandidaterna) Nominala bisatser uppbär olika nominala satsdelsfunktioner. När det gäller primära satsdelar fungerar de främst som subjekt, objekt och predikativ. Dessutom fungerar de som rektion i en prepositionsfras och ibland som attribut till ett substantiv. Nominala bisatser är av två typer, nämligen att-satser och indirekta frågesatser (se de två första exemplen ovan). De senare är av två slag: rogativa bisatser inleds av en subjunktion (främst om, t.ex. Vet du om hon kommer); kvesitiva bisatser inleds av ett interrogativt satsled (t.ex. vem, var, varför t.ex. Vet du var hon bor). En bisats som fungerar som subjekt postponeras ofta, vilket betyder att den placeras i den överordnade satsens slut. Denna sats innehåller då också ett s.k. expletivt ( formellt ) subjekt. Exempel på meningar med att-satser i olika syntaktiska funktioner: Att det finns en biologiskt betingad skillnad mellan pojkars och flickors livskraft världen över har varit känt sedan länge. (subjekt) Att en kenyan skulle vinna hinderloppet var självklart. (subjekt) Det ligger i allas intresse att bränderna upphör. (postponerat subjekt) Vi hoppas att tillväxten skall minska fattigdomen i landet. (objekt) Vi vill inte förneka att det finns problem i vården. (objekt) Polisen är övertygad om att gärningsmannen bakom mordbränderna är densamma i samtliga nitton fall. (rektion till om) Att saker och ting kan gå sönder måste man räkna med. (rektion till med) Brandmännen körde in på tullområdet i hög hastighet med följden att bilen välte. (attribut till följden) Bisatsobjekt fungerar som satsdelar precis på samma sätt som substantivfraser. Jämför det första exemplet ovan med följande: Den biologiskt betingade skillnaden mellan pojkars och flickors livskraft har varit känd sedan länge. 10

11 Exempel på interrogativa bisatser i olika syntaktiska funktioner: Han sade inte när de formella diplomatiska kontakterna knyts. (objekt) Personligen är han förvånad över hur lite intresse det finns att understöda fortbildning. (rektion till över) För centern var den stora frågan om partiet skulle gynnas av sin oppositionsställning. (predikativ) Vilka konsekvenserna är för regeringspolitiken ville han inte uttala sig om. (rektion till om) Adverbiella bisatser fungerar t.ex. som tidsadverbial (temporala bisatser), orsaksadverbial (kausala bisatser) eller villkorsadverbial (konditionala bisatser). Exempel på meningar med olika slag av adverbiella bisatser: Mannen detonerade en sprängladdning när polisen började springa efter honom. (tidsadverbial) I Simplon-tunneln mellan Italien och Schweiz avbröts järnvägstrafiken eftersom risken för ras bedömdes vara stor. (orsaksadverbial) Om vi har ett problem löser vi det själva. (villkorsadverbial) Den tredje typen av bisatser, dvs. attributiva bisatser, utgör bestämningar i nominalfraser, som oftast är substantivfraser. Deras satsdelsfunktion är således attribut. De inleds oftast med subjunktionen som men de kan också inledas med någon form av det relativa pronomenet vilken. Exempel: Enligt den gröna riksdagsmannen Osmo Soininvaara, som är statistiker till utbildningen, tydde andelen av förhandsrösterna på att de gröna skulle gå klart framåt. Den separatistiska tamilgerillan har tidigare genomfört flera självmordsattacker, i vilka flera politiker och civila dött. Bisatser kan som ovan sades också ingå som satsdelar i andra bisatser. I följande mening innehåller den kausala bisatsen en nominal bisats som objekt: Jag kan med gott samvete blicka bakåt, eftersom jag vet att jag inte kunde gjort någonting på ett bättre sätt. Den kausala bisatsen inleds med ordet eftersom, och nominala bisatsen (den kausala bisatsens objekt) inleds med ordet att. I likhet med andra konstituenter kan bisatser också samordnas med varandra. I följande mening är det två interrogativa bisatser som fungerar som objekt som samordnats med varandra med hjälp av konjunktionen men: Händelserna visade hur lätt information sprids via Internet men också vilket opålitligt medium det är. 11

12 6 InfiniCvfraser En infinitivfras har ovan beskrivits som en infinit sats vars verbfras står i infinitiv och som saknar subjekt. Med undantag av subjekt kan infinitivfrasen innehålla vilka satsdelar som helst, också satsadverbial (bl.a. negation). Infinitivfraser inleds med subjunktionen att. De har nominal funktion, dvs. de har samma satsdelsfunktioner som substantivfraser och nominala bisatser. Exempel på meningar där infinitivfraser står i olika syntaktiska funktioner: Att skriva om Israel är problematiskt av flera skäl. (subjekt) Att bara ta fram de negativa aspekterna innebär att deras relativa betydelse förstoras.(subjekt) Det är få förunnat att bli riktigt folkkära. (postponerat subjekt) Ingenting går upp mot att lyckas i en stor tävling. (rektion till mot) Analysen skall användas för att utveckla vårt hälsosystem. (rektion till för) Vi ser goda möjligheter att fortsätta att öka på marknadsandelen. (attribut till möjligheter) 7 Satsdelar, roller och aktanter De olika konstituenterna i satsen fungerar som satsdelar, som också kallas satsled. I sin enklaste form kan en sats bestå av en enkel nominalfras som fungerar som subjekt och ett finit verb som fungerar som predikat, t.ex. Babyn sover. Dessutom kan satsen innehålla ett optionellt satsadverbial (eller flera), som bestämmer hela satsen, t.ex. Babyn sover inte, Lyckligtvis sover babyn. Oftast innehåller satsen dock en eller ett par satsdelar utöver subjekt och predikat. I den svenska grammatiken räknar man vanligen med följande primära satsdelar: subjekt, predikat, objekt, indirekt objekt, egentligt subjekt, predikativ, adverbial. Till predikatet räknas de ord som ingår i verbfrasen i snäv bemärkelse, dvs. förutom det finita verbet och eventuella infinita former som ingår i den s.k. verbkedjan också partikeladverbial (verbpartiklar) och reflexiva pronomen (i s.k. reflexiva verb). Satsdelarna är syntaktiska funktioner, ett slags roller som konstituenterna innehar i själva satsen. Nominalfrasens syntaktiska funktion har en avgörande betydelse för hur den tolkas. Kalle hjälpte Lisa med städningen betyder alltså något annat än Lisa hjälpte Kalle med städningen; i den första satsen är Kalle subjekt, i den andra är Kalle objekt; med Lisa förhåller det sig tvärtom. En sats beskriver vanligen en händelse, en process, ett tillstånd el.likn. I varje sådan aktion figurerar vanligen en eller flera personer, föremål eller abstrakta omständigheter. som förhåller sig på olika sätt till själva aktionen och till varandra. I exemplet ovan hänför sig nominalfraserna Kalle och Lisa till två olika personer, som deltar på olika sätt i den aktion som verbet hjälpa betecknar. De aktuella personerna är 12

13 referenter för fraserna Kalle resp. Lisa. Referenterna sägs uppbära olika roller i aktionen. De kallas också för aktanter. Också nominalfraserna och satsdelarna sägs uppbära motsvarande semantiska roller. Det är typiskt att subjektet i en aktiv sats (i andra satser än passiva satser, dvs. i typen Hon har publicerat flera diktsamlingar) betecknar en referent som uppbär en aktiv roll i aktionen ( hon ) och utför den handling som verbet betecknar. Vidare är det typiskt att objektet (här flera diktsamlingar ) betecknar en referent som är ett passivt föremål för aktionen, antingen en passiv mottagare av en handling eller en passiv deltagare i ett tillstånd. Subjekt och objekt skiljer sig således från varandra i fråga om semantisk roll. I en passiv sats (t.ex. Hennes första diktsamling publicerades 2005) förändras relationen mellan subjekt och semantisk roll så, att subjektet (här den första diktsamlingen ) nu betecknar en passiv roll. Jämför också Kalle tvättar mattan varje sommar och Mattan tvättas varje sommar; i den första satsen är Kalle subjekt och i den andra satsen mattan. I SAG skiljer man mellan tre s.k. deltagarroller. Förutom en aktiv deltagare, s.k. Agens, och en passiv deltagere, s.k. Föremål, räknar man i grammatiken med s.k. Mottagare. I följande exempel finns alla tre rollerna representerade: Kalle (Agens) köpte Lisa (Mottagare) en dammsugare (Föremål). Det är dessa tre roller som normalt uttrycks med subjekt och objekt. Agens kan dock aldrig uttryckas med objekt. Jämför subjektet i följande satser: Kalle gav Lisa en dammsugare. (Agens) Lisa fick en dammsugare av Kalle. (Mottagare) Dammsugaren låg i en jättestor förpackning. (Föremål) Föremålet behöver inte, som framgår av exemplet, vara ett föremål för en aktiv handling, utan det kan också annars delta i situationen på ett passivt sätt. Vilka primära satsdelar (förutom adverbial) som kan ingå i satsen och vilka semantiska roller dessa betecknar är i hög grad beroende av verbet (huvudverbet i en verbfras). Subjekt, objekt och indirekt objekt brukar också kallas för verbets aktanter eller argument. Beroende på hur många argument ett verb kan konstrueras med skiljer man mellan 1-ställiga, 2-ställiga och 3-ställiga verb. Verb som inte kan konstrueras med objekt eller indirekt objekt men i stället konstrueras med subjekt är 1-ställiga, t.ex. Babyn sover. De kallas också intransitiva. Verb som kan konstrueras med subjekt och objekt är 2-ställiga, t.ex. Babyn dricker mjölk. De kallas också transitiva. Slutligen finns det verb som kan konstrueras med subjekt, objekt och indirekt objekt och som således är 3-ställiga, t.ex. Mamma gav babyn mjölk. Sådana verb kallas ibland bitransitiva. Det finns också 0-ställiga verb, som inte kan konstrueras med någon deltagarroll eller aktant överhuvudtaget. Sådana satser får dock vanligtvis ett formellt subjekt, t.ex. Det regnade hela dagen. I fråga om adverbial är satsdelstillhörigheten i allmänhet inte avgörande för tolkningen. Om konstituenten består av en adverbfras, prepositionsfras eller en adverbiell bisats, framgår det av själva adverbialets betydelse på vilket sätt frasens referent 13

14 deltar i aktionen. Adverbial brukar uttrycka s.k. omständighetsroller. Olika adverbial uttrycker t.ex. aktionens tidpunkt, plats, orsak, följd eller sättet som aktionen utförs på. De referenter som adverbial syftar på är således vanligtvis av abstrakt natur; de utgörs inte av levande varelser eller av konkreta föremål utan av abstrakta omständigheter av olika slag. Omständighetsrollen Plats kan hänföra sig till ett konkret föremål. Denna roll kan också ibland uttryckas med subjekt. Jämför: Tidningarna ligger i korgen. Korgen innehåller tidningar. Adverbial är inte i lika hög grad beroende av verbet som t.ex. objekt. Vilka verb som helst kan t.ex. konstrueras med tidsadverbial eller orsaksadverbial. Men det finns också adverbial som utgör mer eller mindre obligatoriska bestämningar till verbet och vars form och betydelse är beroende av verbet. Den typ av adverbial som är beroende av verbet kallas för bundna adverbial. Exempel på sådana adverbial är prepositionsfraserna i följande uttryck: diskutera med en person, berätta om en händelse, lyssna på musik, gå i pension, bo i en stad, flytta till landet. 8 Ordningsföljden mellan satsdelarna: ordföljd Med ordföljd avses egentligen inte ordningsföljden mellan orden utan ordningsföljden mellan satsdelarna, dvs. var de olika satsdelarna skall stå i satsen i förhållande till varandra. Visserligen skall konstituenterna i en satsdel också stå i en viss ordningsföljd; konstituenterna har alltså också sin interna ordföljd. I detta avsnitt behandlas bara ordningsföljden mellan de primära satsdelarna, dvs. det som normalt avses med begreppet ordföljd. I stället för ordföljd används också termen ledföljd. Svenskan har i jämförelse med t.ex. finskan en tämligen fast ordföljd. Detta innebär att de olika satsdelarna placeras i bestämda positioner i förhållande till det finita och det infinita verbet och till varandra. (När det gäller satsens ordföljd är det faktiskt praktiskt att behandla det finita verbet resp. de infinita verben som olika satsdelar eftersom de står i olika positioner i satsen.) Möjligheterna att välja mellan flera olika positioner för en och samma satsdel är tämligen begränsade i svenskan. De tre centrala satsdelarna subjekt, objekt och indirekt objekt definieras faktiskt gärna utgående från deras position i satsen. För att beskriva svenskans ordföljdssystem har man konstruerat ett s.k. satsschema, där det finns positioner för olika satsdelar. Av satsschemat finns två huvudvarianter: ett fa-schema för huvudsatser och ett af-schema för bisatser. Här ges bara en översikt över de viktigaste principerna för svenskans ordföljd. 14

15 Huvudsatsschemat ser ut på följande sätt: Fundament Mittfält Slutfält X Finit verb Subjekt Adverbial Infinit verb Objekt etc. Adverbial Tidigare brukade Kalle inte träffa sin syster lika ofta Bisatsschemat ser ut på följande sätt: Bisatsinledare Mittfält Slutfält Subjekt Adverbial Finit verb Infinit verb Objekt etc. Adverbial eftersom Kalle tidigare inte brukade träffa sin syster lika ofta Karakteristiskt för huvudsatsschemat är att det finita verbet står som andra konstituent i satsen. Före det finns det en plats för en enda konstituent, alltså en satsdel. Denna position, huvudsatsens första konstituent, brukar kallas fundament. Fundamentpositionen är inte reserverad för någon viss satsdel, utan vilken satsdel som helst kan placeras där. Det vanligaste är dock att den första satsdelen är subjekt; också adverbial är vanliga i fundament. Ex.: Kalle åkte till Stockholm i går. I går åkte Kalle till Stockholm. Till Stockholm åkte Kalle i går. Resten av huvudsatsen indelas i två s.k. fält, som kallas mittfält och slutfält. I mittfältet finns platser för ett finit verb, subjektet och ett eller flera mittfältsadverbial (mest typiskt satsadverbial). Om subjektet inte står i fundament, står det alltså efter det finita verbet i mittfältet. Denna ordföljdstyp kallas ofta omvänd ordföljd (se exemplen ovan). I slutfältet placeras de infinita verbformerna, objekt, predikativ och egentligt subjekt samt adverbial. Ex.: (Kalle brukar) åka bil till jobbet varje dag. Ordningsföljden mellan satsdelarna i mittfältet är olika i huvudsatser och bisatser. Däremot är slutfältet identiskt i båda satstyperna. Bisatser skiljer sig från huvudsatser i att de saknar fundament och därmed möjligheten att variera satsens första satsdel. Bisatsen inleds oftast med en bisatsinledare. Den första satsdelen är alltid subjekt. Medan huvudsatser ofta har omvänd ordföljd (subjektet efter finita verbet) (t.ex. I går åkte Kalle till Stockholm), har bisatser alltså alltid rak ordföljd (subjektet före det finita verbet) (t.ex. eftersom Kalle åkte till Stockholm i går). Ordningsföljden mellan finit verb och mittfältsadverbial är också olika i huvudsats och bisats, jfr Kalle åkte inte till Stockholm i går och eftersom Kalle inte åkte till Stockholm i går. Objekt placeras i svenskan i slutfältet, efter eventuella infinita verb, dock gärna före adverbial, t.ex. Kalle brukar läsa tidningen vid morgonkaffet. Alternativt kan objektet stå i fundament: Tidningen brukar Kalle läsa vid morgonkaffet. Egentligt subjekt och predikativ placeras i samma position som objekt, t.ex. Det brukar ligga 15

16 flera tidningar på golvet varje morgon, Åbo Underrättelser är den äldsta tidningen i Finland. Med egentligt subjekt avses ett subjekt som står i slutfältet (flera tidningar i exemplet ovan). I stället för det vanliga subjektet står ett s.k. formellt subjekt, som i svenskan alltid är ordet det, på subjektets plats i fundamentet eller i mittfältet. Med predikativ avses en nominal eller adjektivisk satsdel som ger ett slags beskrivning av subjektets (ibland objektets) referent. För adverbial finns tre olika placeringsmöjligheter i en huvudsats: först, i mitten eller i slutet av satsen. Olika adverbial föredrar något olika positioner. Jämför: På grund av strejken går det sannolikt inte några bussar i dag. Det finita verbet har sin fasta position som andra konstituent i en huvudsats och som tredje konstituent (efter subjekt och eventuellt mittfältsadverbial) i bisats. Det infinita verbet står som första konstituent i slutfältet, före objekt och adverbial. 9 Ord av olika slag: ordklasser När vi bildar satser, kombinerar vi olika konstituenter med varandra enligt olika syntaktiska och andra principer. När vi bildar konstituenter eller satsdelar kombinerar vi olika ord med varandra. Ett av orden i en fras är dess huvudord som bestämmer frasens typ och därmed också dess grammatiska egenskaper. Olika slag av ord fungerar alltså på olika sätt i språket. De betecknar också olika typer av saker eller omständigheter. I den svenska grammatiken indelas orden i ordklasser. Indelningen är inte helt självklar utan den bygger på flera olika kriterier, som brukar sammanfalla rätt väl med varandra. De här kriterierna är morfologiska, syntaktiska och semantiska kriterier. Morfologiska kriterier handlar om hur ordet böjs eller om det alls kan böjas. De syntaktiska kriterierna tar fasta på t.ex. vilka typer av bestämningar ordet kan få. De semantiska kriterierna har att göra med ordets betydelse. Böjningen fungerar i praktiken som det starkaste kriteriet: ord som böjs i samma böjningskategorier tillhör samma ordklass. I fråga om oböjliga ord och i några andra problematiska fall används i stället syntaktisk egenskaper som kriterium. Ord som tillhör samma ordklass brukar också ha stora semantiska likheter; betydelsen är dock det minst pålitliga av de tre kriterierna. Ordklasserna är i svenskan av två huvudtyper: böjliga ord och oböjliga ord. Svenskan har tre centrala och stora ordklasser som har helt olika typ av böjning, nämligen substantiv, adjektiv och verb. Substantiven böjs i numerus, species och kasus (genitiv), t.ex. flick-or-na-s. Också adjektiv kan böjas i numerus och species, men ändelserna är andra: den glad-a flickan, glad-a flickor. Adjektiv böjs dessutom i genus (stor-t), och de flesta adjektiv kan också kompareras (bred-are, bred-ast). Verb böjs i tempus (läs-er, läs-te), i infinita former (läs-a, läs-t), i modus (främst imperativ: läs) och i diates (s-form) (läse-s, läste-s). Vissa pronomen samt perfekt particip kan också böjas i genus och numerus som adjektiv (sådan-t, sådan-a; måla-d, måla-t, måla-de). 16

17 Vissa adverb kan kompareras som adjektiv (ofta-re). Man kan alltså konstatera att böjningen rätt väl skiljer de olika böjliga ordklasserna från varandra. Den syntaktiska funktionen är ett rätt starkt kriterium för ordklasser, och för oböjliga ord är det ofta det enda säkra kriteriet. Med syntaktisk funktion avses främst två olika syntaktiska egenskaper. För det första fungerar ordet som huvudord i en viss typ av fras och får därmed vissa typer av bestämningar (verb får t.ex. helt andra slag av bestämningar än substantiv, och prepositioner får helt andra bestämningar än adverbial). För det andra uppbär olika slag av ord (eller fraser som har ordet som huvudord) olika slag av satsdelsfunktioner. Nominalfraser (men inte verbfraser eller prepositionsfraser) kan t.ex. fungera som subjekt och objekt, medan prepositionsfraser och adverbfraser (men bara mycket få nominalfraser) kan fungera som adverbial. Å andra sidan bygger definitionen av en satsdel i viss mån på frastypen. T.ex. i satser av typen Kalle köpte en ny dammsugare åt Lisa betraktas åt Lisa inte som indirekt objekt utan som adverbial, bl.a. därför att åt Lisa är en prepositionsfras och inte en nominalfras. Andra typer av syntaktiska funktioner är t.ex. funktionen att samordna satser och fraser (t.ex. och, men; dessa kallas "konjunktioner") och funktionen att inleda underordnade satser (t.ex. att, som; dessa kallas "subjunktioner"). I SAG skiljer man mellan följande ordklasser: substantiv (t.ex. bil, vatten, rökning), egennamn (t.ex. Kalle, Stockholm, Sju bröder), adjektiv (t.ex. stor, barnslig, ordlös), pronomen (t.ex. jag, vilken, sådan), räkneord (t.ex. fyra, fjärde), verb (t.ex. läsa, förvåna sig, måste), particip (t.ex. glädjande, förvånad), adverb (t.ex. ofta, inte, in), prepositioner (t.ex. i, trots, innanför), konjunktioner (t.ex. och, eller, men), subjunktioner (t.ex. att, som), infinitivmärke (att), interjektioner (hej, nej, usch). De fem sistnämnda ordklasserna är oböjliga, medan de övriga är åtminstone delvis böjliga. Om ordklasserna i svenskan skall vara just dessa är något som kan diskuteras. Man har t.ex. traditionellt inte betraktat egennamn som en särskild ordklass utan räknat dem till substantiven. Egennamn kan dock normalt inte böjas t.ex. i bestämd form eller i plural. Räkneord har man ibland behandlat som en typ av pronomen (jfr t.ex. fyra och många). Particip har ofta räknats till verben, och infinitivmärket (att) räknas ibland som subjunktion. Interjektionerna har ett säreget syntaktiskt beteende genom att de bildar egna meningar och inte kan fungera som satsdelar. De böjliga ordklasserna substantiv, adjektiv och verb är centrala ordklasser på flera olika sätt. De räknas ofta som de betydelsebärande orden i språket. Flera av de andra ordklasserna tillhör de s.k. formorden, som anger rätt abstrakta relationer mellan ord eller konstituenter. Substantiv, adjektiv och verb utgör också s.k. öppna ordklasser. Det betyder att det kan uppstå nya ord inom dessa ordklasser genom t.ex. ordbildning eller ordlån. De öppna ordklasserna är också de största vad antalet olika ord beträffar. De oböjliga ordklasserna är mer eller mindre slutna ordklasser, d.v.s. de består av ett tämligen begränsat antal ord. Det är inte heller vanligt att det t.ex. uppstår nya pronomen eller prepositioner. 17

18 10 Ordens inre struktur I likhet med satser och fraser kan också ord bestå av flera än ett led och ha en hierarkisk inre struktur. Ord består av olika typer av morfem. Ett morfem definieras som den minsta betydelsebärande enheten i ett språk. T.ex. i ordet bilarna ingår tre morfem, nämligen bil, -ar och na. Morfemet bil uppbär en lexikalisk betydelse och betecknar en typ av fortskaffningsmedel. De två andra morfemen uppbär en grammatisk betydelse eller funktion: -ar betecknar numerus (plural) och na betecknar bestämd speciesbetydelse. Dessa morfem består alla av flera än en bokstav och flera än ett ljud, fonem. Ett fonem definieras som den minsta betydelseskiljande enheten i ett språk. Fonem uppbär alltså inte någon egen betydelse, men om man byter ut ett fonem mot ett annat, så ändras betydelsen eller så saknar den nya ljudkombinationen betydelse helt och hållet. Om vi t.ex. byter den första konsonanten i ordet bil, kan resultatet bli t.ex. ordet pil, fil eller mil. Genom att byta ut vokalen i kan vi t.ex. få ordet bål eller bal. Om den sista konsonanten byts kan resultatet bli t.ex. bit. Andra utbyten kan leda till ord som inte existerar i svenskan och därför inte uppbär någon betydelse, t.ex. *dil, *bul eller *bid. Morfemen är av två huvudtyper: fria morfem och bundna morfem. Fria morfem kan ensamma utgöra ett ord (t.ex. bil, stor, jag, som, hej). Bundna morfem förekommer i språket bara som delar av ord, t.ex. som böjningsmorfem (t.ex. bil-ar, stor-t). En annan typ av bundna morfem består av avledningsmorfem, som kan vara suffix (t.ex. vän-lig) eller prefix (t.ex. o-vänlig). Ett morfem som ensamt kan bilda ett ord kallas också rotmorfem. Ord som bara består av ett sådant morfem är enledade ord. Men många, kanske de flesta lexikonord (ord i grundform som t.ex. kan stå som uppslagsord i ett lexikon) är flerledade ord, nämligen antingen sammansättningar eller avledningar. Sammansättningar innehåller flera än ett rotmorfem (t.ex. bil-skola), och avledningar innehåller förutom (ett eller flera) rotmorfem också (ett eller flera) avledningsmorfem (t.ex. bil-ist). I en löpande text står orden (de s.k. textorden) ofta i böjningsform, de innehåller alltså ett eller flera böjningsmorfem (t.ex. bilskol-or-na, bilist-er-na). Lexikonord och textord kan alltså ha en komplex, hierarkiskt ordnad morfologisk struktur. Detta gäller t.ex. flera av följande ord som är tagna ur en tidningsartikel: finländarna, nöjdast, standarden, hälsovårdstjänsterna, framgår, dödlighet, våldsam, undersökningen, världsomfattande, vårdstandardjämförelse, anser. Några av orden används som exempel i diskussionen nedan. Förutom rotmorfem kan i ett ord alltså ingå ett eller flera bundna morfem. De är morfem som inte ensamma kan utgöra ett ord. Både böjningsmorfem och avledningsmorfem är som ovan konstaterades bundna morfem. Den viktigaste skillnaden mellan dem består i att avledningsmorfem används för att bilda nya ord, s.k. avledningar. Det avledda ordet har en annan betydelse än grundordet (det motsvarande ordet utan avledningsmorfem); det tillhör ofta också en annan ordklass (jämför t.ex. ordet död med död-lig och o-död-lig och oret död-lig med död-lig-het). Avledningsmorfem kan placeras antingen före roten, varvid de kallas prefix (t.ex. o-dödlig), eller så placeras 18

19 de efter roten, varvid de kallas suffix (t.ex. död-lig-het). Bara suffix kan ändra ordets ordklass. Böjningsmorfemen bildar olika former av samma ord utan att ändra på ordets lexikaliska betydelse eller ordklass (t.ex. finländar-na, nöjd-ast, standard-en, tjänst-erna, framgå-r). Det är också typiskt för böjningsmorfem att böjningen i allmänhet gäller för alla ord inom en och samma ordklass. Möjligheterna till avledning med ett och samma morfem är mycket mer begränsade inom ordklassen. Nästan alla adjektiv kan t.ex. böjas i genus (t.ex. sjuk-t), men långt ifrån alla adjektiv kan förses med det negerande prefixet -o (t.ex. *o-sjuk). Böjningsmorfemen är i svenskan alltid ändelser, dvs. suffix. Den del av ordet som blir kvar när böjningsändelserna avlägsnas kallas ordets stam. En ordstam utgörs av ett eller flera rotmorfem i kombination med eventuella avledningsmorfem (t.ex. o-död-lig). Den gemensamma termen för alla prefix och suffix (dvs. alla bundna morfem) är affix. Eftersom participen i SAG anses utgöra en egen ordklass, betraktas de morfem som bildar particip som avledningsmorfem och inte som böjningsmorfem i SAG (t.ex. glädj-ande, publicera-d). Participen beskrivs alltså i SAG som avledningar av verb, inte som verbala böjningsformer. Å andra sidan betraktas adjektivets t-ändelse i SAG som ett böjningsmorfem, varför också de t-former som fungerar som adverbial betraktas som adjektiv, inte som adverb (t.ex. Hon sjunger vacker-t). Då två ord kombineras med varandra uppstår en sammansättning, t.ex. hälso-vård, under-söka, fram-gå, vård-standard. I en sammansättning är oftast förledet (det första ordet) ett slags bestämning till efterledet (det senare ordet). Det är därför efterledet som uppbär ordets huvudbetydelse och också avgör dess ordklasstillhörighet (jfr t.ex. soppkött och köttsoppa, vårdstandard och standardvård). I en sammansättning kan det ingå ett extra fogemorfem i fogen mellan de två orden. Det är oftast ett genitivsuffix, antingen -s som i modern svenska eller en gammal genitivändelse, t.ex. -o i hälsovård. Genitivändelsen är nästan en regel, om förledet i en sammansättning självt är en sammansättning (t.ex. hälsovårdstjänst nedan). En sammansättning kan kombineras ytterligare med ett annat rotmorfem eller ett ord, t.ex. hälsovårds-tjänst. På detta sätt kan uppstå mycket långa sammansättningar, som t.ex. långdistanskärnvapensrobot, som är en sammansättning bildad av två sammansättningar, långdistans och kärnvapensrobot (eller möjligen av långdistanskärnvapen och robot). En sammansättning kan naturligtvis också innehålla avledda ord, som ordet jämför-else i vårdstandardjämförelse. Å andra sidan kan ett avledningsmorfem fogas till en sammansättning, som -ning i undersök-ning, som bildats av det sammansatta verbet undersöka. Ett avledningsmorfem kan också fogas till ett redan avlett ord, som när dödlighet avleds av dödlig, som i sin tur har avletts av död. Både sammansättningar och avledningar kan naturligtvis böjas i olika böjningsformer. Böjningssuffix placeras efter avledningssuffix (t.ex. död-lig-het-en). Ibland uppstår gränsfall mellan sammansättning och avledning, då ett sammansättningsled förlorar (en del av) sin lexikaliska betydelse och får en särskild funktion. Man kan t.ex. diskutera om morfemet full är ett adjektiv eller ett avledningssuffix i ord av typen kärleksfull. I det första fallet är det fråga om en sammansättning, i det andra 19

20 fallet en avledning. Detsamma gäller morfemet lös som förekommer som efterled/ suffix i flera adjektiv av typen arbetslös. Det ursprungliga substantivet jätte har i svenskan klart utvecklats till ett avledningsprefix. I kombination med adjektiv har det förlorat sin ursprungliga betydelse (ung. 'stor människoliknande varelse') och förvandlats till ett förstärkande prefix. Det förekommer därför inte bara i adjektiv av typen jättestor utan också i adjektiv som jättebillig och t.o.m. jätteliten! I adjektivet jättestor kan ordet anses ha sin ursprungliga betydelse, varför adjektivet kan analyseras som en sammansättning. De två senare fallen är däremot avledningar. Svenskan har ett stort antal olika avledningsmorfem, både prefix och suffix, med hjälp av vilka man kan bilda nya ord. Ett visst avledningsmorfem kan i regel bara fogas till ord av en viss ordklass. Många av avledningsmorfemen är improduktiva och används inte längre för att bilda nya ord (t.ex. -else som i jämförelse). Andra är mer produktiva och bildar fortfarande nya ord, som t.ex. -are i betalare. Möjligheterna att bilda nya avledningar är dock sällan helt fria. Det går t.ex. inte att kalla en person som ringt ett telefonsamtal med ordet *ringare (jfr fi. soittaja). Ringare har nämligen fått en specialiserad betydelse och syftar till en person som yrkesmässigt ringer i kyrkklockor (t.ex. Ringaren i Notre Dame). Inte heller kan man kalla en person som inte är frisk för *ofrisk; i stället används adjektivet sjuk. Även om avledningens betydelse alltså i de flesta fall kan härledas från de ingående morfemens betydelse, har många avledningar en specialiserad betydelse, som t.ex. kaffekokare, som betecknar en viss apparat. Också sammansättningar kan ha en mer eller mindre specialiserad betydelse, som inte kan förutsägas utifrån sammansättningsledens betydelse. T.ex. riksdagen är inte någon typ av "dag", en jordgubbe är inte någon typ av "gubbe" och att undersöka är en rätt annorlunda handling än "att söka". Flermorfemiga ord som har fått en mer eller mindre specialiserad eller förskjuten betydelse kallas ofta ogenomskinliga, medan sådana vars betydelse direkt framgår av de ingående delarnas betydelse sägs vara genomskinliga. Ogenomskinliga bildningar är lexikaliserade, fasta bildningar som inlärs och används på samma sätt som vilka ord som helst. I en skriven text separeras orden från varandra med ett mellanrum. Ibland kan det vara svårt att veta, om två ord skall skrivas ihop eller i sär, dvs. om det är fråga om ett ord eller två. I svenskan skrivs sammansättningarna alltid ihop. Det är en klar skillnad i betydelsen mellan t.ex. uttrycken små barn och småbarn. Det senare ordet utgör ett begrepp med något specialiserad betydelse och kan också ingå i sammansättningar (småbarnsfamilj). Det förra utgör en nominalfras med ett adjektivattribut; det är t.ex. möjligt att foga in andra bestämningar mellan små och barn, t.ex. små, glada barn. Flera uttryck som består av t.ex. en preposition + ett rotmorfem har börjat betraktas som sammansatta lexikonord, varför de kan antingen sammanskrivas eller särskrivas, t.ex. i sär resp. isär, i går resp. igår, över huvud taget resp. överhuvudtaget. Till skillnad från finskan används inte bindestreck i sammansättningar mellan två identiska vokaler; man skriver alltså t.ex. sjuksköterskeelev. I fall där tre identiska konsonanter skulle följa efter varandra (t.ex. till + låta, miss + sämja) skrivs bara två konsonanter, förutom vid radbyte. 20

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Svenska Akademien har ökat takten i. En ny bild av svenska språket NY GRAMMATIK JAN ANWARD

Svenska Akademien har ökat takten i. En ny bild av svenska språket NY GRAMMATIK JAN ANWARD NY GRAMMATIK En ny bild av svenska språket JAN ANWARD Svenska Akademiens språklära är något mycket mer än en förenklad version av den stora Svenska Akademiens grammatik. Tor Hultman gör egna analyser som

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración) Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap B: Språkets egenskaper och funktioner II Ladokkod: 11SV20 vt-17: Språkkunskap B 11SV20

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer