Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3

Transkript

1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt på samtliga delar. Del A poängsätts inte, utan bedöms endast som godkänd eller icke godkänd. För godkänt resultat på denna del måste man ha 80 procent korrekta svar. Delarna B och C poängsätts som vanligt och ligger till grund för det slutliga betyget. För betyget Godkänd krävs normalt ca 65 procent av den maximala poängen, för betyget Väl godkänd ca 85 procent. Den som inte lyckas med alla delarna vid ordinarie tentamen har möjlighet att tentera den eller de resterande delarna vid omprov under samma termin; man behåller alltså inte någon rätt till resttentamen vid en senare termin. Om man tenterar en s.k. rest kan man vidare normalt endast få betyget Godkänd på delkursen.

2 Del A: Formlära Gentät arvsmassa hos hönan förvånar Hönor har lika många gener som människor, men bara en tredjedel så mycket DNA. Nu har den första fågelarvsmassan kartlagts, och den visar att fåglar har ungefär lika många gener som människor, runt Men dessa ryms inom bara en tredjedel så mycket DNA. Det beror på att fåglar saknar mycket av människans okända DNA. Personligen tycker jag att den evolutionära aspekten är det mest intressanta i kartläggningen. Hela debatten om människans okända DNA, som tidigare kallades skräp, får en annan dimension, säger professor Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet. Studien av arvsmassan hos höns kan alltså säga en hel del om oss människor och sätta fokus på områden som ännu inte undersökts i människans DNA. I en delstudie har forskarna även tittat på hur arvsmassan skiljer sig åt mellan tre olika raser av tamhöns: värphönan, broilern och silkeshönan. Resultaten av jämförelsen visar att tamhönan är långt ifrån inavlad och faktiskt har mer omfattande genetisk variation än människan. Det innebär att den genomsnittliga populationsstorleken för röd djungelhöna, som tamhönan härstammar från, måste ha varit betydligt större än för människan under den senaste årmiljonen. Studien visar också att tämjandet av höns, som skedde för cirka år sedan, måste ha omfattat ett stort antal individer, eftersom så stor genetisk variation fortfarande finns hos tamhönsen. I det stora internationella projektet har tre svenska forskargrupper deltagit. Flera forskare från Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Karolinska institutet är medförfattare till studien som publicerades i Nature. (Sign. HB i FoF mars 2005) 1. Ange ordklasstillhörighet för de understrukna orden i texten ovan. Välj bland följande ordklassbeteckningar: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, räkneord, verb, adverb, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmärke och interjektion. Rad 5 Nu 18 vid 5 första 21 alltså 6 den 29 och 8 Men 34 att 9 tredjedel 37 större 12 den 39 också 15 om 41 måste

3 41 ett 46 tre 42 eftersom 47 flera 43 fortfarande 50 till 2. (Uppgifterna nedan hänför sig till nedanstående textstycke.) Studien av arvsmassan hos höns kan alltså säga en hel del om oss människor och sätta fokus på områden som ännu inte undersökts i människans DNA. I en delstudie har forskarna även tittat på hur arvsmassan skiljer sig åt mellan tre o- lika raser av tamhöns: värphönan, broilern och silkeshönan. Resultaten av jämförelsen visar att tamhönan är långt ifrån inavlad och faktiskt har mer omfattande genetisk variation än människan. a) Precisera det ovan understrukna substantivet människans beträffande genus, numerus, species och kasus.. genus numerus species kasus b) Rita en ring kring samtliga finita verb i texten ovan. c) Ange en sats i avsnittet ovan som står i tempus perfekt. d) Ge belägg på följande företeelser ur texten ovan. Ange ett (och endast ett) exempel på varje företeelse. personligt pronomen i objektsform.. reflexivt pronomen.. verb i passiv diates.. verbpartikel.. verb i infinitiv.. perfekt particip.. presens particip.. interrogativt adverb.. modalt (= talarattitydsmarkerande) satsadverb..

4 Del B: Fonetik, ordbildning och semantik 3. (6 poäng) Skriv följande mening med fonetisk skrift. Utgå ifrån tydligt, men naturligt, centralsvenskt standarduttal. Gentät arvsmassa hos hönan förvånar forskarna. 4. (6 poäng) Ange de fonetiska särdragen för följande allofoner. a) [s] b) [g] c) [e ] d) [ç] 5. (4 poäng) Nedanstående mening är tvetydig i skrift, men vid tydligt tal kan man avgöra vilken betydelse som avses. Förklara. Stefan riktar stegen mot Evas fönster.

5 6. (4 poäng) Rita ett ordbildningsträd på ordet husdjursuppfödning. Dela upp ordet i morfem. Ev. foge-s sätts inom parentes enligt följande exempel: bord-(s)- ben). Notera under varje morfem om det är ett rotmorfem eller om det är ett prefix eller ett suffix. (Man kan skriva rot resp. pref och suff.) I trädstrukturen anges vid varje nod om det rör sig om en sammansättning eller en avledning. 7. (4 poäng) Förklara med hjälp av belysande exempel vad som avses med a) determinativ sammansättning b) kopulativ sammansättning

6 8. (4 poäng) Det finns en fundamental skillnad mellan motsatsord av typen liten stor och motsatsord av typen död levande. Förklara vari skillnaden består och ange därvid även vad de båda motsatsrelationerna kallas. 9. (4 poäng) De referentiella gränserna för ett ords betydelse är inte självklara, och det innebär att ett ord i ett språk inte nödvändigtvis har en och endast en ekvivalent i ett annat språk. I svenskan har vi t.ex. ett ord kusin som används om både manliga och kvinnliga barn till såväl mammas som pappas syskon oavsett om dessa syskon är systrar eller bröder till våra föräldrar. Ordet kusin täcker alltså flera referenttyper och kan därmed motsvaras av flera olika ord med mer preciserad betydelse i ett annat språk. (I många europeiska språk skiljer man mellan manliga och kvinnliga kusiner, men indelningen kan alltså göras finare än så.) Utgå ifrån ettdera av de engelska orden uncle eller aunt och ange de svenska ekvivalenterna till ordet. Ange därefter vilka olika referenttyper (jfr ovan) som de respektive svenska orden täcker.

7 Del C: Syntax 10. (10 poäng) Stryk under samtliga bisatser i nedanstående textavsnitt, förstagradsbisatser med ett streck, ev. andragradsbisatser med ytterligare ett osv. Hönor har lika många gener som människor, men bara en tredjedel så mycket DNA. Nu har den första fågelarvsmassan kartlagts, och den visar att fåglar har ungefär lika många gener som människor, runt Men dessa ryms inom bara en tredjedel så mycket DNA. Det beror på att fåglar saknar mycket av människans okända DNA. Personligen tycker jag att den evolutionära aspekten är det mest intressanta i kartläggningen. Hela debatten om människans okända DNA, som tidigare kallades skräp, får en annan dimension, säger professor Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet. Studien av arvsmassan hos höns kan alltså säga en hel del om oss människor och sätta fokus på områden som ännu inte undersökts i människans DNA. I en delstudie har forskarna även tittat på hur arvsmassan skiljer sig åt mellan tre olika raser av tamhöns: värphönan, broilern och silkeshönan. Resultaten av jämförelsen visar att tamhönan är långt ifrån inavlad och faktiskt har mer omfattande genetisk variation än människan. Det innebär att den genomsnittliga populationsstorleken för röd djungelhöna, som tamhönan härstammar från, måste ha varit betydligt större än för människan under den senaste årmiljonen. Studien visar också att tämjandet av höns, som skedde för cirka år sedan, måste ha omfattat ett stort antal individer, eftersom så stor genetisk variation fortfarande finns hos tamhönsen. I det stora internationella projektet har tre svenska forskargrupper deltagit. Flera forskare från Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Karolinska institutet är medförfattare till studien som publicerades i Nature.

8 11. (18 poäng) Gör en fullständig satslösning på följande meningar. Personligen tycker jag att den evolutionära aspekten är mest intressant i kartläggningen. Hela debatten om människans okända DNA, som tidigare kallades skräp, får en ny dimension. Det säger professor Ellegren i Uppsala. Studier av arvsmassan hos höns kan alltså ge oss nya upplysningar om människan.

9 12. (10 poäng) Följande textutdrag består av fyra huvudsatser, vilka inkluderar två bisatser. Skriv in huvudsatser och bisatser i ett fältschema. Ett underlag till schema finner du sist i skrivningen, men observera att du ska fylla i positionsmarkeringar själv. Teknikum vid Villavägen i Uppsala fick vattenskador sedan ett element frusit sönder på tisdagen. Brandkåren kallades till platsen när automatlarmet utlöstes vid 15-tiden, och man kunde suga upp en del av de utläckta vattenmassorna. Byggnaden har nyligen drabbats av ett liknande läckage. 13. (5 poäng) Förklara i grammatiska termer varför nedanstående mening är tvetydig i skrift. Ange också varför den inte är tvetydig i tal. Lille Sixten ville inte hälsa på moster Greta. 14. (5 poäng) I sin uppsats Vara, bliva, heta, kallas ger Maria Bolander följande citat ur en lärobok i svenska: Predikatsfyllnaden förekommer endast vid vissa verb: vara, bliva, heta, kallas, förefalla, tyckas. Förklara kort med hjälp av något belysande exempel varför man kan invända såväl mot beskrivningen som mot benämningen predikatsfyllnad. Ange även vilken term Bolander föredrar i stället för predikatsfyllnad. (Svara på baksidan av detta blad.)

10 Fältschema Namn: