Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009"

Transkript

1 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009: Lingvistik och grammatik, fonetik och fonologi 1. Vad menas med deskriptiv lingvistik? a. En definition av hur ett specifikt språk bör eller ska användas. b. Studiet av mänskliga språk som fenomen. c. En standardsvensk (eller fransk eller tysk, etc.) grammatikbok. d. En beskrivning av hur talare av ett specifikt språk använder ord och uttryck. 2. Vilket av följande begrepp definieras som språkets minsta betydelseskiljande enhet? a. Grafem b. Logogram c. Fonem d. Morfem 3. Genom att byta ut /m/ et i malen mot /g/ kan vi bevisa att a. malen och galen är homonymer. b. /m/ och /g/ är två olika fonem. c. <m> och <g> är vibranter. d. malen och galen är synonymer. 4. Vilken är huvudskillnaden mellan vokaler och konsonanter? a. Vokalerna är tonande, konsonanterna tonlösa. b. Luften passerar fritt genom munhålan hos vokalerna, men hindras hos konsonanterna. c. Vokalerna har inga allofoner. Det har konsonanterna. d. Konsonanter kan bilda stavelser, men inte vokaler. 5. I vilket teckenpar hittar du skillnaden mellan tonande och tonlösa konsonanter? a. /m/ och /n/ b. /d/ och /b/ c. /p/ och /b/ d. /b/ och /b:/ 6. Vad menas med begreppet inre grammatik? a. Att så objektivt som möjligt beskriva hur ett visst språk används. b. En modersmålstalares kunskap om hur det egna språket används. c. Den grammatik som beskrivs i böcker som t.ex. Svenska Akademins Grammatikbok (SAG). d. Studiet av hur ords betydelse har förändrats genom åren, och deras ursprung. 7. Vad av följande faller inte inom ramen för hur det sk. IPA-alfabetet (International Phonetic Alphabet) kan användas?

2 a. För att åskådliggöra ett specifikt språks ljudsystem, dvs. uppsättningen vokaler och konsonanter. b. För att beskriva skillnaderna mellan olika språk när det kommer till uttal av ett särskilt ljud. c. För att redogöra för skillnaderna mellan svenskans olika vokalfonem. d. För att tala om hur bokstaven A på svenska skall uttalas. 8. Studera följande ordpar. Var är skillnaden den mellan lång och kort vokal? a. mitt och mött b. mitt och ditt c. hit och dit d. dit och ditt 9. Vilken av följande nivåer inom ett språk avses med förklaringen språkliga uttrycks betydelse och mening? a. Pragmatik b. Semantik c. Morfologi d. Fonologi 10. På modern italiensk slang används ordet bah [ba ] med betydelsen: Jag har ingen aning, och jag bryr mig inte. Vilken form av lingvistik är den här typen av uttalande ett exempel på? a. Allmän och etymologisk lingvistik. b. Språkspecifik och preskriptiv lingvistik. c. Språkspecifik och deskriptiv lingvistik. d. Allmän och preskriptiv lingvistik. 11. Vad av följande är ett exempel på diakronisk lingvistik? a. Det latinska ordet lingua har gett franska langue, spanska lengua. b. Ordet lingvistik kommer ursprungligen från det latinska ordet lingua tunga. c. Esperanto är ett påhittat språk, med former från olika moderna språk som t.ex. franska, tyska, engelska och ryska. d. Det spanska ordet lengua språk, uttalas med ett nasalt äng-ljud, som i Magnus. Miniprov för Dag 2, 2 september 2007: Morfologi, språktyper och skriftsystem 1. Vad menas med morfologi? a. Studiet av språkets minsta betydelsebärande enheter, t.ex. et i hus-et. b. Studiet av hur ord och uttryck förändras genom århundradena, t.ex. fornsvenska hus thetta för modern svenska detta hus. c. Att varje morfem står som självständigt ord, som på t.ex. vietnamesiska. d. Skillnaden mellan böjningen av det svenska substantivet sko-r-na-s och verbet springa sprang sprungit. 2. Vad av följande är en beskrivning av morfem? a. Ett ljud i ett ljudsystem, t.ex. [a], [b] eller [t]. b. En bokstav i ett alfabet, t.ex. <a>, <g> eller <t>.

3 c. Ett tecken in logografisk skrift, t.ex. 2 eller Ï. d. En ändelse i ett ord, t.ex. -en som markerar bestämd form i penn-an. 3. Vilken av följande former är inte en böjningsform av det svenska substantivet strand? a. strand-en b. stränd-er c. strand-ad d. stränd-er-na-s 4. Vad menas med stavelseskrift? a. Varje skrifttecken motsvarar ett enskilt ljud. b. Varje skrifttecken motsvarar en konsonant (ibland flera2) + vokal. c. Varje skrifttecken är en bild av det föremål som omtalas. d. Varje skrifttecken är en symbol för det föremål som omtalas. 5. På turkiska heter (ett) hus ev och i (ett) hus heter ev-de. Däremot skriver man (flera) hus ev-ler och i (flera) hus ev-ler-de. Baserat på denna information, vilket av följande påståenden är korrekt? a. Turkiska är ett isolerande språk. b. Den turkiska ändelsen ler- betyder i. c. På turkiska markerar en ändelse oftast mer än en sak, t.ex. både flertal och placering. d. Turkiska är ett agglutinerande språk. 6. Det är ett internationellt vedertaget grepp att använda symbolerna < > med betydelsen herr- respektive damtoalett. Detta är ett exempel på a. Stavelseskrift b. Konsonantskrift c. Piktografisk skrift d. Logografisk skrift 7. I vilket av följande exempel är de fetmarkerade orden substantiv? a. Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset b. Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset c. Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset d. Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset 8. I vilket av följande exempel är de fetmarkerade orden adjektiv? a....i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek b....i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek c....i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek d....i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek 9. På ungerska kan vissa ord bli oerhört långa, i och med att avledningssuffix och partiklar smälter samman med sitt huvudord, som i t.ex.

4 megszentségteleníthetetlenségeskedéseitekért eftersom ni konstant låtsas vara omöjliga att avhelga, från stammen szent helig. Vilken morfologisk språktyp till hör ungerska? a. Isolerande språk b. Polysyntetiska språk c. Agglutinerande språk d. Flekterande språk 10. På japanska skrivs ordet katt (neko). Detta kan, beroende på kontext, stå för (en) katt, (flera) katter, den katten, ett par katter. Japanska är alltså a. Isolerande (språket) och logografiskt (skriften) b. Flekterande (språket) och logografiskt (skriften) c. Agglutinerande (språket) och piktorgrafiskt (skriften) d. Ingetdera 11. Ibland uppstår situationer i språk där olika morfem, som används i böjningen av olika ordklasser och som från början såg olika ut, genom språkförändring kan komma att bli identiska. Vad av följande är exempel på detta i svenskan? a. ar anger plural, pojk-ar (substantiv), och infinitiv, dans-ar (verb) b. en anger bestämd form pojk-en (substantiv) och räkneord en c. or anger plural, sk-or, och är samtidigt en verbstam, or-o. d. nollmorfemet i träd (sg.) träd (pl.) och går (jag) går (du, hon, vi, de etc.) Miniprov för Dag 3, 4 september 2009: Morfologi, ordklasser och satsdelar 1. Vilket av följande påståenden är korrekt i fråga om begreppen ordklass och satsdel? a. ordklass rör bara substantiv och adjektiv, satsdel bara verb. b. ordklass har att göra med ett ords böjning och betydelse, medan satsdel anger hur ett ord används i en sats. c. ordklass markerar om ett substantiv böjs som en eller ett (t.ex. en bil men ett tåg), medan satsdel anger om substantivet är subjekt eller predikat. d. ordklass och satsdel är synonymer 2. Med komparation menas a. böjning av verb i olika tempus, t.ex. läsa läste - läst b. ändelser som läggs till adjektiv för att skapa substantiv, t.ex. god + -het = godhet. c. böjning av adjektiv och adverb som anger en högre grad av deras innebörd, t.ex. liten mindre minst eller snabbt snabbare snabbast. d. ändelser som läggs till substantiv för att skapa nya substantiv, t.ex. ros + -t = rost 3. Analysera det kursiverade elementet i satsen: a. Det utgör satsens subjekt. Vi kallar honom Anna.

5 b. Det utgör satsens objekt. c. Det utgör satsens predikatsfyllnad. d. Det utgör satsens agent. 4. Min grannes hund. I vilket kasus står grannes? a. Nominativ b. Genitiv c. Dativ d. Ackusativ 5. Vilken av ordsekvenserna innehåller inte en finit verbfras? a. Jag hatar myggor. b. Stick! c. Varför dras alla blodsugande insekter alltid till mig? d. Jäkla mygg! 6. Vad avses med termen indikativ? a. ett kasus b. ett modus c. ett tempus d. en satsdel 7. I vilken mening är subjektet kursiverat? a. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista. b. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista. c. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista. d. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista. 8. I vilken mening är det kursiverade elementet ett predikat? a. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av b. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av c. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av d. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av 9. I vilken av följande grammatiskt felaktiga meningar ligger felet i verbfrasen? a. Igår vi hade utomhusgrillning, mycket trevligt. b. Det rött huset min farfar köpte 15 år sedan. c. Jag skulle ha fått åkt till Torquay på språkresa, men pappa ändrade sig i sista sekund. d. Jag vet inte ingenting, inte fråga mig. 10. Vilken av följande sagotitlar innehåller inte ett exempel på kongruensböjning? a. Sagan om den fule Manfred b. Sagan om busschauffören som tänkte att va fan

6 c. Sagan om apan som tänkte i flera led d. Sagan om Rättvisa Gudrun 11. Studera meningen. Vilken ändelse, eller vilka ändelser, markerar tempus? Vi har lärt oss att vara misstänksamma mot exotiska drömmerier signerade av europeiska män som reser genom orientaliska länder och tillbringar nätter tillsammans med inhemska kvinnor a. ska i exotiska, europeiska, orientaliska, inhemska b. er i drömmerier, nätter, -or i kvinnor c. ade i signerade d. t i lärt, -er i reser, -ar i tillbringar FACIT miniprov Dag1: 1: d, 2: c, 3: b, 4: b, 5: c, 6: b, 7: d, 8: d, 9: b, 10: c, 11: a. FACIT miniprov Dag 2: 1: a, 2: d, 3: c, 4: b, 5: d, 6: d, 7: b, 8: a, 9: b, 10: a, 11: a FACIT miniprov Dag 3: 1: b, 2: c, 3: c, 4: b, 5: d, 6: b, 7: a, 8: b, 9: c, 10: b, 11: d

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar

Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n

Läs mer

Tentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning fk-3

Tentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning fk-3 Tentamen Svenska 1, fk-3 120329 Kodnummer L(Pcölt. Tentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning fk-3 29 mars, 2012 Information och instrul

Läs mer

Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer

Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer Följande är en kort sammanställning av ett urval av fakta om de språk som ges

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se) Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Extramaterial 3 Morfologi

Extramaterial 3 Morfologi Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är

Läs mer

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Flera nivåer i språkets uppbyggnad Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon. UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Adjektiv. Namn: Klass:

Adjektiv. Namn: Klass: Namn: Klass: Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten under förutsättning att man har en licens för Skolplus.

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk Internationell manifestation

Läs mer

BOKHATAREN Lärarmaterial

BOKHATAREN Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket

Läs mer

Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att:

Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att: Modersmålsundervisningen i rumänska Arbetsplan Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att: utveckla sin förmåga att utrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet; få kunskap

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!)

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!) Träna ordföljd Mening Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!) Exempel: Jag gillar glass. Känner du Hibaq? Haybe går på Gökstensskolan.

Läs mer