Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
|
|
|
- Marie Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi
2 Världens språk
3 Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner Arabiska ca 235 miljoner Hindi ca 180 miljoner Ryska ca 180 miljoner Portugisiska ca 170 miljoner (enligt:
4 Övriga språk vid LingFil Iranska språk ca miljoner Turkiska språk ca 180 miljoner Swahili ca 150 miljoner Kurdiska ca 31 miljoner Hebreiska ca 15 miljoner Arameiska/syriska ca Ej talade språk: latin, klassisk grekiska, sanskrit klassisk hebreiska, akkadiska, sumeriska
5 grammatik Regler för hur ett språks ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser. Grammatik används dels om det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet, dels om den gren av språkvetenskapen som studerar de grammatiska reglerna i mänskliga språk, dels också om beskrivningar av enskilda språks grammatiska system. (ne.se)
6 Grammatik: 1) det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet = den inre grammatiken hos modersmålstalare 2) de grammatiska reglerna i mänskliga språk = allmän grammatik 3) beskrivningar av enskilda språks grammatiska system = språkspecifik grammatik
7 Lingvistik Ords ursprung: lat. lingua > fr. langue, sp. lengua, port. lingua ETYMOLOGI Ljud och ljudkombinationer Hur ord kombineras till meningar SYNTAX (GRAMMATIK) LINGVISTIK FONETIK & FONOLOGI Böjningslära PRAGMATIK MORFOLOGI (GRAMMATIK) Hur språket används i praktiken SEMANTIK Språkliga uttrycks mening och betydelse
8 Lingvistik - infallsvinklar Allmän =generell, övergripande Språkspecifik = för ett särskilt språk, t.ex. swahili, kurdiska, arabiska, hindi etc.
9 Lingvistik - infallsvinklar Deskriptiv Preskriptiv = beskrivande = föreskrivande, normativ Hur språket (faktiskt) används, jfr. Rinkebysvenska Regler för hur ett språk bör eller ska användas
10 Lingvistik - infallsvinklar Diakronisk =språkförändring över tid Svenskans utveckling från fornsvenskan (runstenar) till dagens rikssvenska Synkronisk = språket vid en viss tidpunkt Svenska språket vid Gustav III s hov i 1700-talets Sverige
11 Lingvistik - infallsvinklar Allmän Språkspecifik Deskriptiv Preskriptiv Diakron Synkron
12 Periodiska systemet
13 Fonetik och fonologi H-A-T-T K-A-T-T N-A-T-T R-A-T-T S-A-T-T M-A-T-T W-A-T-T F-A-T-T Fonem minsta betydelseskiljande enheten i språket H-, K-, N- etc. har i sig ingen betydelse H-, K-, N- etc. ändrar betydelsen på orden
14 Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken
15 Vokaler av lat. vox, vocis röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning (hel eller delvis) k, t, b j, l, r, v h
16 Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
17 Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna (2-2) labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder (2-3) labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder (16-3) dentaler [t, d] Tungrygg och gommen (15-8) velarer [k, g] Svalget (11): [h] [ʔ]
18 Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder (17-5) retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen (15-7) palatal [cсⅽ, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/ tungspenen (14-9) uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen (13-10) faryngal [ħћ, ʕ]
19 Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
20 Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
21 Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
22 Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala
23 Vokalfyrsidingen
24 Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ
25 Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud
26 Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud
27 Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl
28 Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika snabb skygg annan båt väg gäst gård Inom ett ord snabbt : -bt- > -ptskyggt : -gt- > -ktanbud : -nb- > -mb- I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/
29 Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk
30 Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.
31 Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.
32 Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)
33 Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)
34 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande
35 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Åker han till stan imorgon? (fråga)
36 Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) tómtèn (gården) stègen (trappstegen) stégèn (kliven) ànden (fågeln) ándèn (spöket) nùbben (supen) núbbèn (spiken)
37 Toner på kinesiska
38 Sammanfattning Dag 1 Grammatik -olika sätt att studera grammatik Vokaler och konsonanter - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - prosodi: längd, betoning och intonation
39 Slut Dag 1 Nästa föreläsning Onsdag 1/9 kl. 10:00-12:00 Sal IX, Universitetshuset Läs sid. 5-32, i kompendiet
Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi,
Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
fonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Fonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
tentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
fonetik fonologi + fonotax
Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra
fonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1
Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Kortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Språktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net
>> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt
Fonologisk typologi
Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns
Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska
Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh
Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.
Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans
Artikulatorisk fonetik
Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Isländska NOI 320 Isländska, 1-20 p 20? NOI 324 Island: Historia, språk och kultur, 5 p 5? NOI 325 Isländska, inledningskurs, 5 p 5?
Kursöversikt, språkvetenskapliga sektionen. Listan är ej komplett och måste uppdateras och revideras minst en gång per termin. Inst Ämne Kurskod Kursnamn Poäng År Studiefart Periodisering IT-kurs Tyska
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1
Statistiktyp: Exemplarstatistik Statistikprofil: Mångspråk i Nacka per enhet, titlar 2018 Org. enhet: n Fr.o.m. datum: 2018-10-25 T.o.m. datum: 2018-10-25 Språk Gruppering Enhet Titlar Afrikaans Fisksätra
Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
tot tot
Huvudansökan, kandidatprogrammet i filosofi (undervisning på finska), kandidat i humanistiska vetenskaper/politices kandidat och filosofie magister/politices magister (3 år + 2 år) Antagna Antalet av Totalpoängskö
Lingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor
Lingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor Dagens föreläsning kommer att ta upp: Upplägget för lingvistik-delen Grundläggande beskrivning av språk och språkvetenskap Översikt
H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii
![H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii](/thumbs/19/321228.jpg "H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii")
σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat
NYHETER från Mantra Lingua
NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara
Studenternas attityder till språk och språkstudier
Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till
fonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Neurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Love Peace and Understandning
Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå
4. Behörighetsvillkor PROGRAM. 1. Forskarskolans inriktning
PROGRAM 1. Forskarskolans inriktning Forskarskolan vill samla doktorander från alla språkvetenskapliga ämnen vid fakulteten. Dess inriktning är mot språkvetenskaplig grundforskning, framför allt språket
Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
Riktlinjer för antagning som docent
Språkfak 2017/60 Riktlinjer för antagning som docent Språkvetenskapliga fakulteten Fastställd av Språkvetenskapliga fakulteten 2005-05-26 Reviderad 2018-05-24 Innehållsförteckning 1. Allmän information
Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2018)
Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2018) 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Nivå Omfattning i Programkod Beslutsuppgifter
Konsonanter. Grundstruktur
Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:
Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler
Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för
fonetik repetition prosodi + skriftspråk
Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)
Skillnader på vokaler och konsonanter?
Talproduktion: vokaler Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Skillnader på vokaler och konsonanter? 1. Bildningssätt Undantag: halvvokaler Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget,
Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Fonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015)
Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Nivå Omfattning i Programkod Beslutsuppgifter
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,
Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson
Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information
Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid
Fonetisk distansmätning av ord i lexikon
Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor
Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:
LSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73
LSK110 S. 2-37 Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. S. 38-43 Hannesdóttir, Anna Helga (1997). Språksituationen i Norden förbistring i gemenskapen? S. 44-55 Källström,
specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13
Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13 Här kan man läsa om Orientalistikprogrammet (OP) och utbildningen i detalj. Detta kandidatprogram omfattar 180 högskolepoäng och innebär tre års heltidsstudier. Du
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller
Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket den 16 januari 2015 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat
Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar
Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Barnets tidiga språkutveckling Vad är språk? flera modeller Förutsättningar som måste finnas: Kognitiva, oralmotorik,
1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
HSV1K, Språkvetarprogrammet, 180 hp
HSV1K, Språkvetarprogrammet, 180 hp HSV1K, Bachelor Programme in Languages, 180 hp Anmälningskod: P5210 Starttermin: H17 Programtakt: 100% Studieort: Uppsala Undervisningsform: Normal Studietid: Dagtid
Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING
OPETUSSUUNNITELMA 2015 Perusopinnot/Grundstudier KOODI 693663Y HOPS henkilökohtainen opintosuunnitelma 1 0 p. Endast huvudämnesstuderande Personal Study Plan 1 (Candidate s degree) PREREQUISITES AND COREQUISITES
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
A L L M ƒ N G R A M M A T I K
Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K fˆr begynnande slavister Allmän grammatik Andra titlar av samme författare: Polsk basgrammatik Tjeckisk basgrammatik Tjeckisk baskurs Kommande titlar: Polsk
Tankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Fonetik I. Talets anatomi
Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska
Engelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100