fonetik repetition prosodi + skriftspråk
|
|
- Per-Erik Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.se
2 Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)
3 Prosodi: betoning och längd (ord) Betoning Svenska ord innehåller en eller två betonade stavelser. 'badad 'baddad 'bad kar (huvudbetoning först i sammansättningar) vadd tuss Kvantitet (längd) En obetonad stavelse har alltid kort vokal. En betonad stavelse har kort eller lång vokal. Lång betonad vokal följs av kort konsonant. (V:K) Kort betonad vokal följs av lång konsonant. (VK:) Båda (V:K och VK:) är lika långa och klart längre än en obetonad.
4 Akut och grav accent Övergripande regel Ord med två eller flera stavelser har grav accent (inklusive sammansättningar).
5 Prosodi: ordaccent (intonation) akut (accent 1) grav (accent 2) stégen (av steg) stègen (av stege) ánden (av and) ànden (av ande)
6 Prosodi: ordpar bete bete busar bussar stegen stegen modern modern anden anden tomten tomten Polen pålen mal mall massiv massiv vägen väggen
7 Skriftspråk Skrift symbolsystem för att representera språkliga uttryck. Läsaren måste ha någon form av kunskap om det talade språket för att kunna ta till sig det. Jämför skyltar, målningar, kartor, matematik.
8 Skriftspråk logografisk /ideografisk skrift Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem/ord/begrepp) kinesiska syllabisk skrift/stavelseskrift Ett tecken står för en stavelse katakana (japanska) alfabetisk skrift Grundprincip: ett tecken betecknar alltid samma fonem (och ett fonem motsvaras alltid av ett och samma tecken). latin grekiska arabiska svenska
9 Skriftspråk (logografisk skrift) Kinesiska består av ca tecken Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem eller ord) logografisk/ideografisk skrift
10 Skriftspråk (logografisk skrift) Kinesiska människa + träd = vila människa + ord = pålitlig
11 Skriftspråk (syllabisk skrift) Devanāgarī (den skrift som används för Indiens klassiska språk sanskrit och hindi) Ett tecken står för en stavelse syllabisk skrift/stavelseskrift
12 Skriftspråk (syllabisk skrift) Katakana (Japanska: 72 tecken som kompletterar de kinesiska ord- och morfemtecknen.) Ett tecken står för en stavelse syllabisk skrift/stavelseskrift
13 Skriftspråk (alfabetisk skrift) bygger på huvudprincipen att varje fonem ska motsvaras av ett visst grafem och varje grafem motsvarar ett visst fonem. Alla representationer för fonemet /a/ ska alltså motsvaras av bokstaven a. Detta skriftsystem är vanligast. Renodlade typer av skriftsystem förekommer knappast. Språk med huvudsakligen alfabetisk skrift använder både syllabiska och logografiska tecken. SJ, ATP, (initialord) står för stavelser. Logogram (logografiska tecken som representerar morfem och ord) är %,,. Tecknet 2 ger ingen ledtråd till vilka fonem som representeras.
14 Skriftspråk (alfabetisk skrift) Den arabiska skriften är i princip alfabetisk men utelämnar ofta vokalfonemen. Vokaler kan betecknas genom särskilda vokaltecken ovanför och under konsonanttecknen. Skrivtecken som tillhör samma ord skrivs ihop. Arabisk skrift används även för persiska och urdu.
15 Andra sätt att representera språket Punktskrift/Braille Bildkälla: Handalfabetet Bildkälla: Bliss Bildkälla:
16 Skriftspråkets skevhet De prosodiska dragen saknas (till största del) i skriften. (Några få: allé, manér, idé) Kvantitet representeras delvis genom dubbelteckning av konsonant.
17 Skriftspråkets skevhet Endast delvis överensstämmelse mellan satsintonation i talet och skiljetecken i skriften. Växlingen mellan stora och små bokstäver i skriften har ingen motsvarighet i talet.
18 Stavningsoregelbundenheter Stavningsoregelbundenheter Ett fonem betecknas med olika grafem <kål> <kol> Ett fonem betecknas med en grafemkombination <sju> <stjärna> Ett grafem betecknar flera fonem <kol> <orre> <bo> <hosta> Ett grafem betecknar en fonemkombination <yxa> [ks] Ett grafem är stumt <hjort> <djur> <ljus>
19 Att kunna stava att kunna segmentera När vi känner till de olika segmenten, blir det lättare att stava. *pangkaka (kommer från pann-kaka) vindruva *vimpava *vingkork *humben *sampapper *imbjuda Vi behöver ha tillgång till ordbilder i ett visuellt ordminne! spark - *sbark stork - *sdork skurk - *sgurk snabbt - *snappt svett - *sfett
20 Vårt visuella ordminne Det är dags för sje-ljudsdiktamen!
21 Vårt visuella ordminne chef ch division si apache che sju sj geni g skön sk bagage ge skjorta skj religiös gi mission ssi beige ige ryssja ssj jour j västgöte stg damejeanne je suggestion sti crescendo sc stjärna stj schack sch station ti shunt sh reflexion xi fashionabel shi Växjö xj
22 Huvudregel för dubbelteckning av konsonant Kort betonad vokal ska följas av två konsonanter i samma morfem. Exempel (betonad stavelse i fet stil) Valpar ['valpar] valör [va'lœ:r] natten ['nat:en] natur [na't h u:r] homografer malt (av mala) [ma:lt] (mal=rotmorfem) malt (att brygga av) [malt] (=rotmorfem) valpar (sammansättning) ['va:l p h a:r]
23 Tillåt tilllåt? hajjakt arkivvikariat provval mustaschhatare romantikkonferens takkant kavajjobb tjejjeans kokkonst branschhets fräschhet Om vi följde regeln för dubbelteckning, skulle vi skriv a pajj, röjja, kavajj.
24 Tradition i skriftspråket Det får inte bli som i England för lite överensstämmelse mellan uttal och stavning. De är för traditionella i stavningen. Balans Uttalsanpassad stavningsreform = ständigt rullande stavningsreform. Äldre skrifter blir snabbt föråldrade.
25 enough women station
26 enough women station <ghoti>
27 enough women station <ghoti> fish?
28 Skriv som du talar? Vad händer om vi skulle börja skriva svenska fonetiskt?
29 Fonematisk stavning fonem <> grafem Vems uttal ska vi följa? <å> eller <o>? Gåå, gåt, biålååg Goo, got, bioloog Suul, bunde hɯɯs
30 Fonematisk stavning fonem <> grafem Vems uttal ska vi följa? <e> eller <ä>? sätt (två betydelser) Ta bort c, x, z?! sykäl, lyks Tje-ljudet <tj>? tjöök Sje-ljudet <sj>? sjurta, sjärna, sjɯɯl, refleksjuun (Hur ska vi skriva retroflexen?)
Svenska språkets struktur: fonetik skriftspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset)
Svenska språkets struktur: fonetik skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Skriftspråk Skrift symbolsystem för att representera språkliga uttryck. Läsaren måste
Läs merfonetik repetition prosodi + skriftspråk
Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)
Läs merTalapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.
Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merFunkas Tillgänglighetsdagar Stockholm 15-16 april 2009
En människa är fången i ett rum om dörren är olåst och öppnas inåt; men han inte kommer på idén att dra i stället för att skjuta på den. Funkas Ur Särskilda anmärkningar av L.Wittgenstein Ibland fäster
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merBonusmaterial Språkskrinet detektiv
Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud
Läs merfonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merBonusmaterial Språkskrinet detektiv
Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud
Läs merVärldens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merPer Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund!
En lat hund? Nej, men en lathund! Stavningsregler Vokaler: a o u å - hårda vokaler e i y ä ö - mjuka vokaler (ramsa: hårda så som stenen grå) (ramsa: vita som den vita snö) När vokalen låter som i alfabetet,
Läs merDet utvidgade litteracitetsbegreppet. Daniel Karström ISD, Institutionen för språkdidaktik
Det utvidgade litteracitetsbegreppet Daniel Karström ISD, Institutionen för språkdidaktik AVKODNING Hur bokstäver, bokstavskombinationer och ord i en text tyds/tolkas till motsvarande ljud i det talade
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Läs merI Elisabeth Ahlsén & Jens Allwood (Eds.) Språk i Fokus, Lund: Studentlitteratur, 1995, pp. 13-23. Vad är språk. Jens Allwood
I Elisabeth Ahlsén & Jens Allwood (Eds.) Språk i Fokus, Lund: Studentlitteratur, 1995, pp. 13-23 Vad är språk Vad är språk? Jens Allwood När vi i vardagslivet använder ordet språk, kan vi mena många olika
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs mer17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs
Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merLingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1
Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.
Läs merLyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl
Lyssna, läs och uttala Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl OrdAF AB Postadress: Domherrevägen 16, 871 65 Härnösand Telefon: 0611-55 50 95 E-post: astrid.frylmark@telia.com Hemsidor: www.frylmark.net
Läs merStavfelstyper Ett antal elevers stavningsutveckling från årskurs 2 till årskurs 4
Stavfelstyper Ett antal elevers stavningsutveckling från årskurs 2 till årskurs 4 Anna Bäck Kurs: LAU390 Handledare: Åsa Wengelin Examinator: Hans Landqvist Rapportnummer: HT11-1170-02 Abstract Examensarbete
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merNamn. Dubbelteckning. Anna, Skogshagaskolan, Västervik
Namn Dubbelteckning Anna, Skogshagaskolan, Västervik www.lektion.se Långa vokaler låter som i alfabetet som i mat, fet, kär och bur. Korta vokaler låter inte som i alfabetet som i matt, fett, kärr och
Läs merFå ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.
Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merÖvningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)
Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]
Läs merAnpassa uttal i Infovox desktop Pro
Anpassa uttal i Infovox desktop Pro Infovox Desktop Pro 2.1 Innehåll dataresurscenter Sofiavägen 2 222 41 Lund Lyssna på uttal Korrigera uttal Skapa eget lexikon Speech Properties Telefon: 046-770940 Fax:
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk Internationell manifestation
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merÄmnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker
Ämnesdidaktiskt kollegium Bosgårdsskolan - Tvååker Kristofer Karlsson - Förstelärare Arbetslag 4-6 Vi startade vårt arbete i oktober 2015. Ämnesgrupp med 4 deltagande lärare, inklusive diskussionsledare.
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merFonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Läs merAnvändarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se
Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,
Läs merEn byggmodell över språket fonemet morfemet
En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:
SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,
Läs merFörord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar
Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merHitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola UTGIVET 2019
Hitta språket Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merSamtala, läsa, skriva, räkna - nog finns det samband, men..
Samtala, läsa, skriva, räkna - nog finns det samband, men.. av Birgitta Johnsen, Cheflogoped Länssjukhuset Gävle-Sandviken (Språka loss 2003) För att läsa, skriva och samtala måste vi kunna något av världens
Läs merProsodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi
Prosodi talets rytm och melodi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Prosodi och prosodiska drag Vokaler och konsonanter brukar kallas för segment eller segmentella drag och är naturligtvis
Läs merKursplanering i Svenska B
Kursplanering i Svenska B Vad ska vi göra i vår? Kursplanen säger att ni skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Vad innebär det?
Läs merInnehåll. Förord... 4 Vad kan du när du kan ett språk?... 5 Vilka inlärningsstrategier använder du?... 9
Innehåll Förord... 4 Vad kan du när du kan ett språk?... 5 Vilka inlärningsstrategier använder du?... 9 A Uttal och skrift... 12 Tolka prosodi... 13 Skrivstil... 15 B Ord... 16 Eget korsord... 16 Vad hör
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merProsodi Talets rytm och melodi II
Prosodi Talets rytm och melodi II Detta att språk utnyttjar de akustiska korrelaten olika för att markera betoning får konsekvenser för hur ett språks rytm uppfattas. Låt oss lyssna på några exempel. Först
Läs merInledning Jens Allwood
IN AHLSÉN, E., & ALLWOOD, J. (EDS) 1995. SPRÅK I FOKUS. LUND. STUDENTLITTERATUR. Inledning Jens Allwood Av många olika anledningar har språk och kommunikation kommit att uppmärksammas allt mer i såväl
Läs merTalapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar.
Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Talapparaten - flera oberoende delsystem Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Läs merFrån tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Från tal till text Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv. Fonemen,
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merPedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg
Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg 1(29) INNEHÅLL Användandet av lästräningsverktyget Precodia... 4 Utseende... 5 Avdelning... 5 Symbol vid
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merLSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73
LSK110 S. 2-37 Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. S. 38-43 Hannesdóttir, Anna Helga (1997). Språksituationen i Norden förbistring i gemenskapen? S. 44-55 Källström,
Läs merI dag. Småprat Uttal Bestämd och obestämd form Presentation av artiklar + diskussion Att beskriva. Miljöer, saker, människor
I dag Småprat Uttal Bestämd och obestämd form Presentation av artiklar + diskussion Att beskriva. Miljöer, saker, människor Småprata! 1. Hur mår du i dag? 2. Hur kom du hit? 3. Vad tycker du om vädret
Läs merMODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6)
MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) Version 6 Januari 1999 Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Joakim Nivre 1 1 Allmänna principer MSO6 är en modifierad standardortografi för svenska avsedd
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merDyslexi på olika språk
Dyslexi på olika språk Sammanfattning av Elaine Miles artikel Dyslexia may show a different face in different languages i Dyslexia vol 6 no 3, juli-september 2000 av Christina Hedman Inledning I artikeln
Läs merfonetik fonologi + fonotax
Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs merNeuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning
Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.
Läs merEngelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merBliss för dem som behöver kommunicera med symboler
Bliss för dem som behöver kommunicera med symboler Förmågan att kommunicera med våra medmänniskor i tal och skrift är för de flesta av oss en självklarhet. Att genom kommunikation kunna påverka sina egna
Läs merKu soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska
Läs merText-till-Talsyntes (TTS1)
Text-till-Talsyntes (TTS1) Rebecca Jonson TalTeknologikursen VT 2006 Dagens lektion: Vad är TTS? Delarna i ett TTS-system Textbehandling Lingvistisk behandling Litteratur TTS1 Donovan RE. Trainable Speech
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merI dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv
I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merSvenska världens längsta språk
Svenska världens längsta språk Om ordbildning, dess (o)möjligheter och principer. Ordbildnings(o)möjlighetesprinciper. Theres Brännmark Grammatikdagen 23 mars 2018 3 Nya fenomen kräver nya ord Cirkelresonemang
Läs merFlera övningar innehåller träning i att skilja på närliggande vokal- och konsonantljud för att eleven ska kunna koppla ihop varje språkljud med rätt
I Arbetsbok 2 bygger varje övning på en läsövning i Läsebok 2, övning 1 i Arbetsbok 2 hör ihop med läsövning 1 i Läsebok 2, övning 2 med läsövning 2 osv. Orden i läseböckernas läsövningar bearbetas i arbetsböckerna
Läs mer