Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
|
|
- Ulla-Britt Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
2 Periodiska systemet
3 Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken
4 Vokaler av lat. vox, vocix röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii - kan bilda stavelser Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning helt eller delvis k, t, b j, l, r, v h - bildar inte stavelser
5 Stavelser Språkljud i yttranden grupperar sig i stavelser. i-gen-kän-nings-fak-tor av-stav-nings-pro-ble-ma-tik-en gram-ma-tik-fö-re-läs-ning På svenska är kärnan i en stavelse alltid en vokal. Olika språk har olika regler för vilka ljud som kan bilda stavelser.
6 Skriftsystem: stavelseskrift (repris) Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-CV-CV-CV Indiska alfabetet: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स क तम sa(m)-skŗ-ta-m sanskrit
7 Stavelsebildande konsonanter -R- i sa(m)-skŗ-ta-m = sanskrit Tjeckiska: strc prst skrz krk. kör fingrarna igenom halsen Halvvokaler -W- i Eng. work -J- i Ja, ja, aj -L- i Eng. people [pipl]
8 Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
9 Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna: labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder: labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder: dentaler [t, d] Tungrygg och gommen: velarer [k, g] Svalget: [h] [ʔ]
10 Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen palatal [с, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/tungspenen uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen faryngal [ħ, ʕ]
11 Svenska konsonanter: artikulationssätt explosivor: nasaler: vibranter: frikativor: lateraler: approximanter: p, b t, d k, g m n ŋ (ng) r f, v s, z h l ɹ
12 Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
13 Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
14 Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
15 Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala
16 Vokalfyrsidingen
17 Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ
18 Vokalerna: dimensioner Främre Central Bakre Hög i sin (egen) ʉ sund u sona (böta) e o Mellan sen (långsam) ɛ ə pojke så (plantera) ɔ sen (efteråt) sådde (planterade) a ɑ Låg sa (yttrade) sann (äkta)
19 Vokalerna: centrala mellan
20 Vokalerna
21 Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud
22 Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud
23 Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl
24 Vokaler: diftonger Diftong = en följd av två vokalljud i en och samma stavelse (ej åtskilda av en stavelsegräns). Eng. I jag, eye öga, Sv. paj [a-i] Eng. pay betala, say säga, Sv. hej [e-i] Eng. house, Ty. Haus [a-u] Triftong = följd av tre vokalljud, t.ex. gotländska biaudä.
25 Fonologiska regler assimilation aspiration prosodi
26 Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika båt väg gäst gård Inom ett ord snabb snabbt : -bt- > -ptskyggt : -gt- > -kt- skygg annan anbud : -nb- > -mb- I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/
27 Assimilation: vokalharmoni Finska Elativ från uttrycks med ändelsen: -sta i ord där stammen har bakre vokal Turusta från Åbo (Turku) -stä i ord där stammen har främre vokal Helsingistä från Helsinki Vokalharmoni förekommer i bl.a. ungerska och turkiska.
28 Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk
29 Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.
30 Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.
31 Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)
32 Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)
33 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -kan vara betydelseskiljande
34 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Han åker till stan imorgon? (fråga)
35 Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) stègen (trappstegen) ànden (spöket) nùbben (supen) tómtèn (gården) stégèn (kliven) ándèn (fågeln) núbbèn (spiken)
36 Toner på kinesiska Ma 1 ma 4 ma 3 ma 0? mor skälla ut hästen - [frågepartikel] Skäller mor på hästen?
37 Kinesiska toner
38 Sammanfattning Dag 2 Vokaler och konsonanter - skillnader - stavelser - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - assimilation och aspiration - prosodi: längd, betoning och intonation
39 Slut Dag 2 Nästa föreläsning Fredag 7/9 kl. 8:15 11 i Ihresalen Läs sid i kompendiet + Extramaterial (morfologi och kasus)
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi,
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merLista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1
Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merVärldens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merfonetik fonologi + fonotax
Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs merKortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Läs mer>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net
>> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merFonologisk typologi
Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merVokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merTalapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.
Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merBokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh
Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns
Läs merInst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler
Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merKonsonanter. Grundstruktur
Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:
Läs merVokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merfonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa
Läs merRepetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09
1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning
Läs merArtikulatorisk fonetik
Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Läs merSkillnader på vokaler och konsonanter?
Talproduktion: vokaler Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Skillnader på vokaler och konsonanter? 1. Bildningssätt Undantag: halvvokaler Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget,
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merVad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merH LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii
σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merTornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?
Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:
Läs merLSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73
LSK110 S. 2-37 Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. S. 38-43 Hannesdóttir, Anna Helga (1997). Språksituationen i Norden förbistring i gemenskapen? S. 44-55 Källström,
Läs merVad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer
Läs merFonetisk distansmätning av ord i lexikon
Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merTermordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning
Termordlista abducera dra isär (stämläpparna) accent 1) I svensk fonetik oftast i betydelsen tonal ordaccent (grav eller akut); även i betydelsen 2) prominensgrad, 3) regional uttalsvariant; ibland också
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för utlandslektorer på Tjörn augusti 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid Högskolan
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merSkrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:
Linköpings Universitet Institutionen för språk och kultur Tyska 1 / ht 99 / Per Simfors Skrivning i fonetik För Tyska 1 1999-11-22 kl 8-10 Namn: Personnummer: Lycka till! 1) Skriv som vanlig text: (12)
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merFonetik I. Talets anatomi
Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merLyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl
Lyssna, läs och uttala Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl OrdAF AB Postadress: Domherrevägen 16, 871 65 Härnösand Telefon: 0611-55 50 95 E-post: astrid.frylmark@telia.com Hemsidor: www.frylmark.net
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merTillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs mer1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket den 16 januari 2015 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merÄmnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker
Ämnesdidaktiskt kollegium Bosgårdsskolan - Tvååker Kristofer Karlsson - Förstelärare Arbetslag 4-6 Vi startade vårt arbete i oktober 2015. Ämnesgrupp med 4 deltagande lärare, inklusive diskussionsledare.
Läs merEn longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 258 En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt Sara Hildor Aili Larusson
Läs merfonetik repetition prosodi + skriftspråk
Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merRöstanatomisk översikt 1
Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska
Läs merSVENSKLÄRARNAS ERFARENHETER AV UTTALSUNDERVISNING PÅ DEN MUNTLIGA KURSEN RUB6/RUA7 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE. Iida Pappinen
SVENSKLÄRARNAS ERFARENHETER AV UTTALSUNDERVISNING PÅ DEN MUNTLIGA KURSEN RUB6/RUA7 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE Iida Pappinen Magisteravhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Vårterminen
Läs merKOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI 1 SP 1103, HT-2014 Av Rick Ernstsson INNEHÅLL 1. Introduktion 3 1.1. Fonologi och fonetik 4 1.2. Språk, språksystem
Läs merav Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.
SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.
Läs merFonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2010 LIU-IKE/BSLP-G--10/006--SE Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två Louise Bengtsson
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merIntroduktion. Koartikulation (1)
Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester
Läs merTre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie
Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie Författare: Sofie Karlsson Handledare: Elisabeth Zetterholm Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT14 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: G3 Kurskod:
Läs merA L L M ƒ N G R A M M A T I K
Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K fˆr begynnande slavister Allmän grammatik Andra titlar av samme författare: Polsk basgrammatik Tjeckisk basgrammatik Tjeckisk baskurs Kommande titlar: Polsk
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merKörläsning, konsonanter och betonade stavelser
GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore
Läs merMöbius syndrom - tal, språk och kommunikation
Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Information till föräldrar Det finns olika orsaker till att barn med Möbius kan få problem med tal, språk och kommunikation. Facialisparesen påverkar alltid
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merDyslexi på olika språk
Dyslexi på olika språk Sammanfattning av Elaine Miles artikel Dyslexia may show a different face in different languages i Dyslexia vol 6 no 3, juli-september 2000 av Christina Hedman Inledning I artikeln
Läs merVem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?
Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Talets produktion, perception och akustik 1 (T-PPA 1) Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Mattias Heldner (kort CV) Docent Talkommunikation,
Läs merHur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet HöraTal En analys av resultaten från en talperceptions- och en talproduktionsuppgift
Läs merEn studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som
Läs mer