Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2"

Transkript

1 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

2 Periodiska systemet

3 Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken

4 Vokaler av lat. vox, vocix röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii - kan bilda stavelser Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning helt eller delvis k, t, b j, l, r, v h - bildar inte stavelser

5 Stavelser Språkljud i yttranden grupperar sig i stavelser. i-gen-kän-nings-fak-tor av-stav-nings-pro-ble-ma-tik-en gram-ma-tik-fö-re-läs-ning På svenska är kärnan i en stavelse alltid en vokal. Olika språk har olika regler för vilka ljud som kan bilda stavelser.

6 Skriftsystem: stavelseskrift (repris) Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-CV-CV-CV Indiska alfabetet: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स क तम sa(m)-skŗ-ta-m sanskrit

7 Stavelsebildande konsonanter -R- i sa(m)-skŗ-ta-m = sanskrit Tjeckiska: strc prst skrz krk. kör fingrarna igenom halsen Halvvokaler -W- i Eng. work -J- i Ja, ja, aj -L- i Eng. people [pipl]

8 Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

9 Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna: labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder: labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder: dentaler [t, d] Tungrygg och gommen: velarer [k, g] Svalget: [h] [ʔ]

10 Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen palatal [с, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/tungspenen uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen faryngal [ħ, ʕ]

11 Svenska konsonanter: artikulationssätt explosivor: nasaler: vibranter: frikativor: lateraler: approximanter: p, b t, d k, g m n ŋ (ng) r f, v s, z h l ɹ

12 Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

13 Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

14 Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

15 Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala

16 Vokalfyrsidingen

17 Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ

18 Vokalerna: dimensioner Främre Central Bakre Hög i sin (egen) ʉ sund u sona (böta) e o Mellan sen (långsam) ɛ ə pojke så (plantera) ɔ sen (efteråt) sådde (planterade) a ɑ Låg sa (yttrade) sann (äkta)

19 Vokalerna: centrala mellan

20 Vokalerna

21 Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud

22 Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud

23 Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl

24 Vokaler: diftonger Diftong = en följd av två vokalljud i en och samma stavelse (ej åtskilda av en stavelsegräns). Eng. I jag, eye öga, Sv. paj [a-i] Eng. pay betala, say säga, Sv. hej [e-i] Eng. house, Ty. Haus [a-u] Triftong = följd av tre vokalljud, t.ex. gotländska biaudä.

25 Fonologiska regler assimilation aspiration prosodi

26 Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika båt väg gäst gård Inom ett ord snabb snabbt : -bt- > -ptskyggt : -gt- > -kt- skygg annan anbud : -nb- > -mb- I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/

27 Assimilation: vokalharmoni Finska Elativ från uttrycks med ändelsen: -sta i ord där stammen har bakre vokal Turusta från Åbo (Turku) -stä i ord där stammen har främre vokal Helsingistä från Helsinki Vokalharmoni förekommer i bl.a. ungerska och turkiska.

28 Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk

29 Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.

30 Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.

31 Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)

32 Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)

33 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -kan vara betydelseskiljande

34 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Han åker till stan imorgon? (fråga)

35 Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) stègen (trappstegen) ànden (spöket) nùbben (supen) tómtèn (gården) stégèn (kliven) ándèn (fågeln) núbbèn (spiken)

36 Toner på kinesiska Ma 1 ma 4 ma 3 ma 0? mor skälla ut hästen - [frågepartikel] Skäller mor på hästen?

37 Kinesiska toner

38 Sammanfattning Dag 2 Vokaler och konsonanter - skillnader - stavelser - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - assimilation och aspiration - prosodi: längd, betoning och intonation

39 Slut Dag 2 Nästa föreläsning Fredag 7/9 kl. 8:15 11 i Ihresalen Läs sid i kompendiet + Extramaterial (morfologi och kasus)

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi,

Läs mer

fonetik konsonanter + fonologi

fonetik konsonanter + fonologi Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation

Läs mer

1. Turkologisk transkription och notation

1. Turkologisk transkription och notation 1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas

Läs mer

fonetik fonologi + fonotax

fonetik fonologi + fonotax Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir

Läs mer

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN

Läs mer

Kortfattad tysk uttalslära

Kortfattad tysk uttalslära Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL

Läs mer

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net >> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt

Läs mer

fonetik intro + vokaler

fonetik intro + vokaler Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden

Läs mer

Fonologisk typologi

Fonologisk typologi Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns

Läs mer

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel

Läs mer

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla. Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh

Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns

Läs mer

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Konsonanter. Grundstruktur

Konsonanter. Grundstruktur Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:

Läs mer

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa

Läs mer

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning

Läs mer

Artikulatorisk fonetik

Artikulatorisk fonetik Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten

Läs mer

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

Skillnader på vokaler och konsonanter?

Skillnader på vokaler och konsonanter? Talproduktion: vokaler Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Skillnader på vokaler och konsonanter? 1. Bildningssätt Undantag: halvvokaler Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget,

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,

Läs mer

/r/ i några svenska dialekter

/r/ i några svenska dialekter /r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen

Läs mer

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat

Läs mer

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

LSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73

LSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73 LSK110 S. 2-37 Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. S. 38-43 Hannesdóttir, Anna Helga (1997). Språksituationen i Norden förbistring i gemenskapen? S. 44-55 Källström,

Läs mer

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer

Läs mer

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning Termordlista abducera dra isär (stämläpparna) accent 1) I svensk fonetik oftast i betydelsen tonal ordaccent (grav eller akut); även i betydelsen 2) prominensgrad, 3) regional uttalsvariant; ibland också

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för utlandslektorer på Tjörn augusti 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid Högskolan

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten

Läs mer

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer: Linköpings Universitet Institutionen för språk och kultur Tyska 1 / ht 99 / Per Simfors Skrivning i fonetik För Tyska 1 1999-11-22 kl 8-10 Namn: Personnummer: Lycka till! 1) Skriv som vanlig text: (12)

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

Fonembegreppet 2011-02-22

Fonembegreppet 2011-02-22 Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan

Läs mer

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl Lyssna, läs och uttala Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl OrdAF AB Postadress: Domherrevägen 16, 871 65 Härnösand Telefon: 0611-55 50 95 E-post: astrid.frylmark@telia.com Hemsidor: www.frylmark.net

Läs mer

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt

Läs mer

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Jollerkoll - typisk jollerutveckling Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt

Läs mer

fonetik fonotax + prosodi

fonetik fonotax + prosodi Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som

Läs mer

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer. MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket den 16 januari 2015 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Neurolingvistik - Fonologi

Neurolingvistik - Fonologi Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva

Läs mer

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker Ämnesdidaktiskt kollegium Bosgårdsskolan - Tvååker Kristofer Karlsson - Förstelärare Arbetslag 4-6 Vi startade vårt arbete i oktober 2015. Ämnesgrupp med 4 deltagande lärare, inklusive diskussionsledare.

Läs mer

En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt

En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 258 En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt Sara Hildor Aili Larusson

Läs mer

fonetik repetition prosodi + skriftspråk

fonetik repetition prosodi + skriftspråk Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)

Läs mer

Första lektionen Dars e avval

Första lektionen Dars e avval Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.

Läs mer

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

SVENSKLÄRARNAS ERFARENHETER AV UTTALSUNDERVISNING PÅ DEN MUNTLIGA KURSEN RUB6/RUA7 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE. Iida Pappinen

SVENSKLÄRARNAS ERFARENHETER AV UTTALSUNDERVISNING PÅ DEN MUNTLIGA KURSEN RUB6/RUA7 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE. Iida Pappinen SVENSKLÄRARNAS ERFARENHETER AV UTTALSUNDERVISNING PÅ DEN MUNTLIGA KURSEN RUB6/RUA7 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE Iida Pappinen Magisteravhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Vårterminen

Läs mer

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI 1 SP 1103, HT-2014 Av Rick Ernstsson INNEHÅLL 1. Introduktion 3 1.1. Fonologi och fonetik 4 1.2. Språk, språksystem

Läs mer

av Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.

av Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade. SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.

Läs mer

Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två

Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2010 LIU-IKE/BSLP-G--10/006--SE Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två Louise Bengtsson

Läs mer

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:

Läs mer

Introduktion. Koartikulation (1)

Introduktion. Koartikulation (1) Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester

Läs mer

Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie

Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie Författare: Sofie Karlsson Handledare: Elisabeth Zetterholm Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT14 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: G3 Kurskod:

Läs mer

A L L M ƒ N G R A M M A T I K

A L L M ƒ N G R A M M A T I K Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K fˆr begynnande slavister Allmän grammatik Andra titlar av samme författare: Polsk basgrammatik Tjeckisk basgrammatik Tjeckisk baskurs Kommande titlar: Polsk

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore

Läs mer

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Information till föräldrar Det finns olika orsaker till att barn med Möbius kan få problem med tal, språk och kommunikation. Facialisparesen påverkar alltid

Läs mer

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lär dig engelska med bilder Mappia AB  Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd

Läs mer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Dyslexi på olika språk

Dyslexi på olika språk Dyslexi på olika språk Sammanfattning av Elaine Miles artikel Dyslexia may show a different face in different languages i Dyslexia vol 6 no 3, juli-september 2000 av Christina Hedman Inledning I artikeln

Läs mer

Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?

Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Talets produktion, perception och akustik 1 (T-PPA 1) Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Mattias Heldner (kort CV) Docent Talkommunikation,

Läs mer

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet HöraTal En analys av resultaten från en talperceptions- och en talproduktionsuppgift

Läs mer

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som

Läs mer