H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii"

Transkript

1 σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat efter att ge en bild av hur fonologiska resonemang kan föras. Termer och viktigare begrepp återfinns i termlistan ( 18) och anges med kapitäler i den löpande texten. Kompendiet kan användas på flera nivåer i grundutbildningen. Även om man t.ex. på grundkursnivå särskilt ägnar sig åt en mindre del av kompendiet vill jag starkt rekommendera en komplett genomläsning för sammanhangets skull. Detta är tredje reviderade upplagan av kompendiet. Jag ber att få tacka studentgrupper och kolleger som läst och använt kompendiet för värdefulla kommentarer och förslag till förbättringar. Särskilt tackar jag Rune Palm för en konstruktiv närläsning inför denna upplaga. Inledning 1 Den oundvikliga fonologin 2 Vår tysta fonologiska kunskap 3 Metoder: induktion och introspektion 4 Vägledande principer 1

2 Artikulatorisk fonetik 5 Symbolerna 5.1 Vokalerna 5.2 Konsonanterna 6 Ljudstrukturens skiktning Segmentell fonologi 7 Fonemschema på fonologisk grund Unifikation 8 Fonembestämning 9 Allofoniska regler och distinktiva drag Nasalassimilation Supradentalerna Utebliven retroflektering Prosodisk fonologi 10 Stavelsen 10.1 Avgränsning 10.2 Inre struktur 11 Kvantitet 12 Betoning 12.1 Komplementär kvantitet i betonad stavelse 12.2 Betoningarnas distribution 12.3 Sammansättningsbetoning 12.4 Svensk verbbetoning 12.5 Något om betonade affix 13 Rytm Krock Lapsus 14 Tonaccenterna 14.1 En analys av tonaccenterna 14.2 Tonaccenternas distribution 15 Morfemens fonologiska uppbyggnad 16 Fonologi och ortografi 17 Transkriptionsövning 18 Termer 19 Litteraturlista 2

3 Inledning 1 Den oundvikliga fonologin Varje människa som växer upp utvecklar språk. Detta är en grundläggande mänsklig instinkt, och vi kan inte låta bli att bli språkanvändare. Språket vi utvecklar påverkas dels av omgivningen, dels av vår biologi. Instinkten att bli språkanvändare är ett biologiskt program bland andra. Ögonen ser och öronen hör instinkten är att sortera och analysera intrycken, munnen kan producera ljud instinkten är att producera ljud och sortera och analysera dem i enlighet med de ljud som våra närmaste artfränder i omgivningen producerar. Så utvecklas språket obönhörligen. Det mänskliga språket är väl ägnat för kommunikation med andra människor. Men eftersom hjärnan saknar förmågan att kommunicera direkt med andra hjärnor, utnyttjar vi kroppens övriga förmågor för att få till meningsutbyten. Vi har en talapparat som kan producera många olika typer av signaler och vi har en hörselapparat som tydligt kan uppfatta dessa signaler. Men vi kan också kommunicera utan ljud, eftersom vi har extremiteter som kan producera en mängd olika signaler, samt en synapparat och en känselapparat som kan uppfatta dessa signaler tydligt. Därför är både tal- och teckenspråk möjliga och ändamålsenliga mänskliga språk. Mänskligt språk är uppenbarligen tillräckligt snabbt, även om tankarna måste kläs i ord som sedan kommer ut ljud för ljud genom talapparaten. Ofta går det fortare än tanken. (1) a. Titta ru på söna sköndag igår? b. Vi tycker att... kärnkraften är...eeeh... bra, förutsatt att...mmm... säkerheten kan... sätts i...eh... är tillfredsställande. Ibland kommer talet ur munnen innan det är färdigplanerat och enskilda ljud kan t.ex. byta plats, som i (1a). I mindre spontana fall vaktar vi vår tunga medan vi planerar färdigt, och då stoppar vi gärna in små meningslösa stavelser eller stön vid uppehållen (1b). Blir vi helt tysta dröjer det inte länge förrän någon annan börjar prata. 2 Vår tysta fonologiska kunskap Eftersom vi ska tala samma språk som de människor vi har omkring oss, måste vi använda språkljuden på samma sätt som de, dvs. vi måste behärska språkets fonologi. Fonologin är den del av den mänskliga språkstrukturen (grammatiken) som beskriver, definierar och organiserar de ljud som används i språket och som säger hur de får eller inte får kombineras och hur de påverkar varandra i löpande tal, m.m. Som vi ska se är fonologin organiserad på ett sinnrikt sätt, som gör det möjligt att snabbt tillägna 3

4 sig den utan att hjärnans alla megabytes går åt. Liksom syntaxen, är fonologin uppbyggd som ett DISKRET KOMBINATORISKT SYSTEM. Det innebär bl a att orden kan delas in i mindre enheter, i det här fallet FONEM (ljudtyper). Dessa finns i ett begränsat antal (omkring 27 i svenska) och är alla olika varandra (diskreta). Fonem kan kombineras på många sätt (men inte hursomhelst) för att generera ett oändligt antal olika ord, många många fler än vi behöver. Samlingsnamnet för de fonologiska principer och regler som beskriver hur fonem får kombineras är FONOTAXEN. Låt oss först konstatera att vi intuitivt besitter förmågan att skilja fonologiskt möjliga från fonologiskt omöjliga svenska ord. (2) gork flök ttitta sprind vulj ukl dl enalr datte lfas truns blyd jbyg Inget av orden föreligger (ännu) i svenska språket, men flera av dem skulle kunna göra det, eller hur? 1 Bland de omöjliga orden finner vi till exempel dl som saknar vokal, ukl, lfas och jbyg som har ett mindre SONORT ljud mellan två sonorare ljud i samma STAVELSE och ttitta som har en lång (el. GEMINAT) konsonant ordinitialt. Antalet fonologiskt möjliga ord är oändligt, vilket vi inser när vi förlänger ord genom att lägga till fonem. Inga fonologiska regler anger att det finns en övre gräns för hur många fonem ett ord får innehålla. (3) brus bruse brusen bruseni brusenip... bruseniparadijäslukrivat bruseniparadijäslukrivate bruseniparadijäslukrivater bruseniparadijäslukrivateri bruseniparadijäslukrivaterill... Mycket snart lämnar vi det längsta tryckta svenska ordet bakom oss, men längden på orden bestäms inte av någon språklig regel, utan av andra hänsyn, som t.ex. minnet. Tillräckligt många betydelsedistinktioner kan göras med ord på en till fyra stavelser och därför är det onödigt att säga gubaneskidenkaprål när vi har ordet kök. Ett annat sätt att kontrollera att det verkligen inte finns en övre fonologisk gräns för hur långa ord kan bli är att pröva hur väl vi kan uttala jättelånga ord som är 1 Följande är möjliga: gork, flök, sprind, vulj, datte, truns, blyd. Jämför med följande befintliga svenska ord: kork, flak, sprund, välj, satte, brunns/fruns, blöd. 4

5 uppbyggda av välkända morfem. Först noterar vi då att också ordbildningen (morfologin) tillåter oändliga ord. Vanliga (och, som vi trodde, hederliga) svenska sammansättningar kan bli hur långa som helst. (4) järn järnspik järnspikslåda järnspikslådebox järnspikslådeboxcontainer järnspikslådeboxcontainertruck järnspikslådeboxcontainertruckgarage järnspikslådeboxcontainertruckgaragedörr etc. Observera att det inte spelar någon roll ifall föremålet i fråga finns. Skälet till att ingen använt detta ord tidigare är att ingen behövt det inte att språket inte kan tillverka det. Den morfologiska regel som skapat orden i (4) sätter samman två substantiv. Varje sådan sammansättning blir själv ett substantiv och kan därför sättas samman med ett nytt substantiv igen, med hjälp av samma regel, i all oändlighet (REKURSIVITET). Så långt morfologin. Ordet kan dock inte uttalas och uppfattas som svenskt förrän fonologin gett sitt godkännande. I detta fall har fonologin redan en gång godkänt varje enskilt led (järn, spik, låda, osv.). Utmaningen är nu om fonologin kan placera betoning och accent i ett så långt ord. Om du säger orden i (4) högt märker du att du redan vet precis hur de ska betonas. Detta tyder på att din sammansättningsbetoningsregel ( 12.3) inte har slagit bakut inför ordet. Om du t.ex. talar centralsvensk varietet, betonar du första och sista ledet: (5)»järnspikslådeboxcontainertruckgarage»dörr. Du har också gett ordet accent 2 ( 14) som sig bör (i samma dialekt). Om du är skåning har du bara betonat första stavelsen särskilt tydligt, och eventuellt också gett ordet accent 1. Mer om detta senare. Poängen är att du som modersmålstalare klarar av att ge ordet en prosodisk struktur. Därmed är ordet godkänt som ett svenskt ord. Vi besitter således en tyst fonologisk kunskap om svenskan. Fonologens uppgift är att ge röst åt denna kunskap. 3 Metoder: induktion och introspektion En metod att vinna kunskap om hur fonologin fungerar är att studera spontant tal som vi hör omkring oss, registrera och systematisera våra fynd, och sedan formulera regler och principer som uttrycker de observerade mönstren, GENERALISERINGARNA. Metoden kallas INDUKTION och är mycket användbar, särskilt om man kan samla in 5

6 stora mängder data, och den ger god inblick åtminstone i vad som är vanligt i talspråket. En begränsning är att man aldrig kan vara säker på att man har fått in allt man behöver. För att effektivast kontrollera om man har fått in allt man behöver gör vi som ovan (i (2) och (4)), nämligen utmanar vår tysta kunskap, ibland kallad den språkliga INTUITIONEN. Den tysta kunskapen kan nämligen svara ja eller nej (någon gång nja) på frågan om en given form är bra eller dålig enligt modersmålets grammatik. Denna metod kallas INTROSPEKTION. Med dess hjälp kan vi pröva vilka villkor som är giltiga i grammatiken. Låt oss säga att vi är intresserade av att veta hur många konsonantljud (och i så fall vilka) man kan ha före den första vokalen i ett ord. I (6a) kombineras konsonantljud parvis. I (6b) utökas kombinationerna med ett tredje konsonantljud, nämligen s. Stjärnmärkta former är ogrammatiska. 2 (6a) r l j v n k_: kratta klättra *kj kvarta knyta p_: prata pluta pjåsk *pv *pn t_: tröttna *tl *tj tvätta *tn (6b) r l j v n sk_: skritta *skl *skj skvätta *skn sp_: sprattla splittra spjuver *spv *spn st_: streta *stl *stj *stv *stn Som synes minskar antalet tillåtna konsonantsekvenser när vi går från (6a) till (b). Om vi söker i en textmassa kommer vi snart att finna ord som har en, två och tre konsonanter initialt. I KLUSTER (sekvenser) om tre konsonanter kommer den första alltid vara s. Vi kommer inte att hitta kluster om fyra konsonanter, i ordbörjan. Lägg dock märke till att vi inte fått svar på våra frågor. Vi vet inte om fyra konsonanter är möjliga ordinitialt, och vi vet heller inte om den första av tre ordinitiala konsonanter kan vara något annat än s. Det kunde ju vara så att vi ännu inte träffat på det ord som har fyra konsonanter initialt eller som börjar med något annat än s. Här kan emellertid några enkla, introspektiva test leda oss rätt. Samla FONEMEN ( 7-9), pröva alla tre- och fyrakonsonantskombinationer (börja med att byta ut s, sedan med att lägga till en konsonant på slutet), häng på en vokal så att du får en stavelse att uttala. Din språkliga intuition kan nu utvärdera konsonantklustren ett efter ett. Resultatet blir detsamma som förut, men nu, efter introspektionen, vet vi hur det förhåller sig. Kanske har vi också kommit på att v bara kan kombineras med sk (och 2 Några ord i svenskan går emot generaliseringarna, t.ex. skleros, steward, sfragistik och pneumatisk. De känns också som främmande fåglar. 6

7 inte med sp och st). Utan tillgång till intuitionen är det svårt att skilja skv från *stv och *spv. Eller spj från *stj (båda dessa går fint på norska). Vår klusteranalys har gett följande resultat: 3 konsonantljud är maximum i ordbörjan. Den första måste vara s. Den andra måste vara p, t, eller k. Den tredje konsonanten kan vara r, l, v, eller j. Alla kombinationer är inte möjliga. Frågan är om detta svar lämnar oss tillfredsställda. För varje mening ovan kan man ställa frågan Varför? 3 4 Vägledande principer Studiet av fonologi, syntax, semantik, osv. syftar ytterst till att beskriva hur mänskligt språk är representerat i hjärnan och hur det fungerar. Detta är ett högt ställt och intressant mål för våra strävanden. För att göra arbetet rimligt och anpassat till förväntningarna bör vi ställa upp några metodiska krav. Ett sådant är EKONOMI i beskrivningen. Vi vet att hjärnan visserligen är rymlig, men den är ju inte oändlig. Tänkande och andra processer i hjärnan kräver energi, något som människan helst sparar på. Det är därför rimligt att något slags hushållning äger rum i hjärnan. Vår beskrivning av fonologin bör reflektera detta genom sparsamhet med kategorier och regler. Ju enklare beskrivning vi kan prestera av observerade språkliga fakta, desto mer sannolikt är det att vi är på rätt spår. Ett annat krav är att beskrivningen också måste vara ADEKVAT, dvs. den måste vara komplett i förhållande till de språkliga fakta vi beskriver. Detta innebär att vi måste hitta de korrekta generaliseringarna och uttrycka dem på lämplig abstraktionsnivå. Beskrivningen ska också vara ELEGANT i den bemärkelsen att generaliseringarna framträder som naturliga, enkla och sannolika. Vi kan inte se hela den språkliga verkligheten (till exempel kan vi inte titta och peta hur mycket som helst i hjärnan) och vi måste därför gissa hur vissa saker ser ut. Vi sätter upp hypoteser, som vi sedan prövar. Varje beskrivningsmodell har sin estetik, som definierar vad som är elegant. Den fonologiska beskrivningen ges också en REPRESENTATION, dvs. en grafisk återgivning av de föreslagna fonologiska principerna, reglerna och strukturerna. Häri ingår symboler och förbindelser som uttrycker fonologiska kategorier och relationen mellan dem (se t.ex. (13)). Den yttersta avsikten med representationen är att den ska motsvara den mentala representationen av en språklig struktur, dvs. att den ska återge hur de språkliga strukturer som vi har i hjärnan ser ut och fungerar. Men även om man enbart ser representationer som hjälpmedel är de värdefulla, eftersom de gör fonologiska påståenden tydligare och därmed lättare att utvärdera. 3 Svaret har att göra med stavelsevillkor och segmentens sonoritet ( 10.1). 7

8 Artikulatorisk fonetik 5 Symbolerna Innan vi ger oss i kast med den egentliga fonologin, ska vi gå igenom lite om hur de olika språkljuden bildas och beskrivs i ARTIKULATORISKA termer. Ljuden kommer att noteras med symboler ur IPA (The International Phonetic Alphabet), vilket anger olika ljudkvalitéer på ett precist sätt. Jag har dock gjort några förenklingar för överskådlighetens skull. En översikt över de vanligaste svenska språkljuden ges i (7). Ljudtyperna, FONEMEN ( 7-9), ges inom snedstreck (/ø/ som i /høst/ och /hør/), några olika varianter, ALLOFONER ( 7-9), inom hakparentes ([ø] som i [høst] och [œ] som i [hœr]), och de viktigaste ORTOGRAFISKA symbolerna, inom vinkelparentes (<ö> som i <höst> och <hör>). Kolon ( : ) markerar att ljudet är långt. (7) fonem allofoner ortografi exempel lång/kort /i/ [i ], [I] <i> bit, spill /y/ [y ], [Y] <y> byt, bytt /e/ [e ], [E] <e> bet, bett /O/ [O ], [O] <ö> kö, kött [ø ], [ø] dör, dörr /E/ [E ], [E] <ä>, <e> säl, säll, fem [Q ], [Q] kär, kärr /a/ [A ], [a] <a> bar, barr /o/ [o ], [ç] <å>, <o> bår, borr /u/ [u ], [U] <o> rot, rott / / [ ], [ ], [P] <u> bur, känguru, burr 8

9 /p/ [p], [ph] <p> spar, par /t/ [t], [th], [ˇ] <t> stor, Tor, först /k/ [k], [kh] <k>, <c> skur, kur, clown /b/ [b] <b> bur /d/ [d], [Í] <d> dag, torsdag /g/ [g], [j] <g> gå, gäss /f/ [f] <f> fröken /v/ [v] <v> vålnad /s/ [s], [ß] <s>, <c>, <rs> stol, cykel, barstol /Ó/ [Ó] <sj>, <sk>, sjuk, skina, <stj>, <skj>, <ch>, <g> stjärna, skjul, chef, geni / / [ ] <k>, <tj> kisa, tjärn <kj> kjol /j/ [j], [ ] <j>, <g>, jippo, gissa <dj>, <gj> <hj> djur, gjuta hjärna /h/ [h] <h> hoppsan /m/ [m], [M] <m> mata, nymf /n/ [n], [N], <n> nosa, angå, [M], [ ] anfall, körsnär /N/ [N] <ng>, <g> sång, ugn /r/ [r], [ ] <r> rapa /l/ [l], [}] <l> lat, förslå Som synes har enskilda fonem ofta flera REALISATIONER (se 9). Dvs fonemen manifesterar sig som flera olika allofoner. Dessa uppstår i allmänhet för att underlätta uttalet av fonemen i följd, dvs. som en anpassning till omgivande ljud. En av fonemets allofoner betraktas som huvudallofon, det uttal fonemet får när ingenting annat påverkar. 9

10 Vi ser också att fonemen inte alltid har entydiga motsvarigheter i ortografin, även om överensstämmelsen är stor.4 De ljud som används i talet bildas i talröret, dvs. i utrymmena mellan stämläpparna i strupen och läpparna i ansiktet. Förutsättningen för ljudbildning är att det kommer en luftström från lungorna. Följande bild kan vara till hjälp. (8) talapparaten Det finns flera olika möjligheter att bilda ljud, eftersom de olika rörliga delarna i talröret (tungan, mjuka gommen, svalget) dels kan förändra håligheternas form, och dels spärra av talröret på olika sätt och i olika grader. 5.1 Vokalerna STÄMLÄPPARNA (el. stämbanden) används bland annat för att skapa skillnaden mellan tonande och tonlösa ljud (s.k. FONATION). När stämläpparna är slutna och luftströmmen från lungorna ska igenom börjar de vibrera och ett TONANDE ljud bildas. Vokalerna är alla tonande ljud. De bildas dels med olika förändringar av munhålans och svalgets FORM, dels med LÄPPRUNDNING. Munhålan kan öppnas i olika grader för att få till stånd skillnader mellan vokaler. Vi kan beskriva detta i termer av tungans VERTIKALA läge (hög, mellanhög, mellanlåg, låg). Tungan kan 4 Skriften är förvisso grundad på fonemen, men både skrift och ljud påverkas var för sig av olika processer, vilket gör att utvecklingen ibland går åt olika håll. Ord med främmande stavning lånas in utan anpassning (chef, mousse) och uttalet av ljud förändras (äldre [stj] uttalas numera [Ó]) utan att stavningen följer med. 10

11 röras HORISONTELLT (främre, bakre) för att påverka munhålans håligheters form. Dessa olika dimensioner kan vi nu använda till att beskriva de viktigare vokalallofonerna. (9) fonetisk vokalfyrsiding främre central bakre sluten i y I Y u U halvsluten e O P o E O halvöppen E ø ç Q ø Q öppen a A Fyrsidingen ger en uppfattning om vokalernas läge i förhållande till varandra. Läpprundning är inte speciellt markerad i figuren. De främre rundade vokalerna (y, ø, œ) uttalas med UTRUNDADE läppar, medan de bakre rundade och uttalas med INRUNDADE läppar. Liknande scheman och framförallt utförligare beskrivningar av ljudens artikulation och akustik kan du hitta i introduktionsböcker till svensk fonetik som Lundström-Holmberg & af Trampe (1979) och Elert (1995, 1970), och även i Gårding (1977) och Garlén (1988). Vi återvänder till vokalerna i den fonologiska beskrivningen i 7, nedan. 5.2 Konsonanterna När stämläpparna är öppna passerar luften utan att skapa vibration, och TONLÖSA ljud bildas. Om ingen annan FÖRTRÄNGNING görs i talröret bildas på så sätt ett [h]. De övriga konsonanterna har alltid en förträngning någonstans i talröret, och platsen för denna förträngning kallas konsonantens ARTIKULATIONSSTÄLLE. 11

12 Konsonanterna beskrivs också enligt deras ARTIKULATIONSSÄTT, vilket avser hur förträngningen görs, eller hur förträngningen påverkar luftströmmen. Artikulationsställe (10) ställe term a. läpparna (bi-)labial underläpp och tänder labiodental b. tänderna dental tandvallen alveolar tandvallens bakre del supradental 5 hårda gommen palatal svalget faryngal c. tungspetsen apikal tungans främre del koronal tungryggen dorsal tungroten radikal d. mjuka gommen velar tungspenen uvular e. stämläpparna laryngal mellan stämläpparna glottal Artikulationsställena i (b) är ställen som inte är rörliga. I dessa fall sker förträngningen av luftströmmen genom att tungan rör sig mot någon fast del av munhålan. Ibland är det då lämpligare att tala om artikulationsstället på tungan (c). I (d) möter tungan något rörliga artikulationsställen. I (a) och (e) är tungan just inte inblandad. Artikulationssätt (11) frikativa förträngningen är inte total utan orsakar friktionsljud när luften strömmar igenom. klusil förträngningen är komplett i munhålan. Passagen kan öppnas, med en liten explosion som följd, eller så kan luftströmmen gå genom näsan. (affrikata klusil där explosionen är frikativ, t.ex. köl i finlandssvenska) lateral luften strömmar på ena eller båda sidorna av tungan tremulant luftströmmen orsakar en vibration, t.ex. i tungspetsen. nasal munhålan blockeras så att luftströmmen måste ta vägen genom näsan. 5 De ljud som kallas supradentala i svenskan kan också beskrivas som RETROFLEXA, med hänvisning till tungans bakåtböjning (dvs. enligt deras artikulationssätt). 12

13 Vi kan nu sätta upp ett schema för konsonanternas artikulation med hjälp av artikulationsställe, artikulationssätt och fonation (tonande/tonlös). (12) Konsonantschema 6 artikulationsställe artikulationssätt labial labiodental dental alveolar/ palatal palatal/ velar velar glottal klusil p b t d ˇ Í k g frikativ (Ó) f v s ß j Ó h nasal/klusil m n N lateral l Ò tremulant r ton +ton ton +ton ton +ton ton +ton ton +ton ton ton fonation Detta schema uttrycker likheter och skillnader mellan fonemen (se nedan 7-9). Vi ser till exempel att /t/ och /d/ bara skiljer sig åt i ett enda avseende, nämligen tonlös/tonande. /t/ och /s/ skiljer sig bara åt beträffande artikulationssätt (klusil/frikativ). På samma sätt är det med /b/ och /m/. /b/ är klusil och /m/ är nasal, men de är båda tonande och labiala. Nu lämnar vi den artikulatoriska fonetiken och ger oss in i fonologin. 6 Ljudstrukturens skiktning Den fonologiska strukturen har flera olika SKIKT (eller nivåer), som har sina egna specifika egenskaper (13). De lägsta skikten innehåller segmentell information, dvs. information om FONEMEN (ljudtyperna) och deras uppbyggnad av DISTINKTIVA DRAG (el. särdrag). Studiet av detta kallas SEGMENTELL FONOLOGI. De övre skikten innehåller PROSODISK (el. suprasegmentell) information, dvs. information om KVANTITET (=längd), STAVELSER, ORDBETONING, TONER (accent 1 och 2 i svenskan) och INTONATION. Skälet till att dela upp strukturen i olika skikt är huvudsakligen empiriskt. Olika delar av ljudstrukturen kan nämligen bete sig självständigt i fonologiska processer. Skiktindelningen tillåter oss att uttrycka just detta, eftersom vi då kan beskriva en process på ett speciellt skikt utan att därmed säga något om ett annat. Vidare framgår det ur denna typ av representation att skikten styrs av delvis olika principer. Samtidigt ingår skikten i relationer med varandra, vilket uttrycks med hjälp av s.k. 6 Sje-ljudet [Ó] betecknas ibland som palato-alveolart, snarare än labialt (t.ex. Elert 1970). Ljudet är både och, dvs. det föreligger en förträngning i mitten av munnen liksom en annan vid läpparna. Jag har här följt Gårding (1977) och betecknat det som labialt. 13

14 ASSOCIATIONSLINJER som förbinder enheter på olika skikt. 7 En schematisk figur får illustrera en del av skiktningen. Vi återkommer till varje enskilt skikt. (13) accent 2 HL betoning stavelser (x.) σ σ prosodi kvantitet, moror µµ µ p r a t a distinktiva drag [labial] [... ] [koronal] [... ] segmentell fonologi Linjerna i figuren markerar vilka enheter i strukturen som är koordinerade i tiden. I de följande avsnitten kommer vi att gå igenom de olika skikten för att förstå hur ljudstrukturen ser ut och fungerar. Vi börjar nertill med fonemen och deras uppbyggnad av distinktiva drag. Segmentell fonologi Den segmentella fonologin beskriver huvudsakligen språkljudens kvalitéer. Talet innehåller en massa brus och variationer som är helt tillfälliga och beroende på faktorer som inte alls är språkliga till sin natur (snytningar, hulkningar och annat buller). Dessutom innehåller talet en mängd variationer som ur språklig synpunkt är helt överflödiga (REDUNDANTA) i den bemärkelsen att de inte bidrar med någon väsentlig språklig information. Till exempel får många ljud olika uttal i olika positioner i stavelsen. /p/ uttalas olika i pudel respektive spurt. I pudel är det ASPIRERAT [p h ], dvs. en mängd luft strömmar ut direkt före den efterföljande vokalen, medan en sån luftström saknas i spurt [p]. Likväl uppfattar vi [p h ] och [p] som exempel på en och samma ljudtyp, FONEMET /p/. Aspirationsvariation är således redundant i svenskan. I andra språk kan den vara väsentlig, t.ex. thailändska. Fonemen är den serie av ljudtyper vi får kvar när vi har rensat bort det redundanta i ljuden. 7 Inom vetenskapen kallas denna fonologiska teori och modell för AUTOSEGMENTELL FONOLOGI, vilket syftar på skiktens självständighet (auto-) och att enheterna på varje enskilt skikt kan betraktas som egna segment. 14

15 7 Fonemschema på fonologisk grund I 5 gavs en fonetisk artikulatorisk beskrivning av vokaler och konsonanter. De scheman ((9) och (12)) som där ställdes upp kategoriserar fonemen efter deras uttal och utgår från en grundläggande skillnad mellan vokaler och konsonanter. En fonologisk beskrivning av fonemen bygger förvisso på den fonetiska klassificeringen, men bör vara mer ekonomisk, dvs. försöka minimera antalet olika distinktiva drag och istället utnyttja dem så mycket som möjligt. Låt oss först se hur ett schema över vokalfonemen kan ta sig ut. Vi utgår från fonemens huvudallofoner, dvs. vi väljer ett ljud per fonem, och så systematiserar vi dessa i förhållande till varandra. Ett möjligt schema ges i (14). 8 (14) Vokalschema främre central bakre orundad rundad hög i y u mellan e O o låg E a Här kan vi tydligt se vokalernas inbördes likheter och skillnader. Vi behöver bara tre vokalhöjder för att göra de relevanta distinktionerna i höjddimensionen (jfr de fyra höjderna i den fonetiska vokalfyrsidingen i (9)). Skillnaderna mellan vokalerna är eller bör vara så små som möjligt, t.ex. skiljs /i/ och /e/ bara åt beträffande höjd (hög/mellan), /e/ och /ø/ bara beträffande rundning (orundad/rundad) och /E/ och /a/ bara beträffande främre/bakre. Vokalen /a/ är inte rundad, vilket här markeras med avståndet till de andra bakre vokalerna. Varje ljud förekommer dessutom i en lång och en kort variant, vilket är en prosodisk dimension som inte markeras här (diskussion i 11). När vi gör vår fonologiska beskrivning, kan vi därför bortse från den fonetiska, kvalitativa skillnaden, eftersom skillnaden mellan de två a-ljuden är kvantitativ. Konsonanterna kan också ges en snävare beskrivning än tidigare. Till exempel kan vi omedelbart rensa bort de s.k. supradentala ljuden [ˇ, Í,, Ò, ß], eftersom dessa inte är distinktiva, utan uppkommer genom en assimilation ( 9). Notera att segment kan ha redundanta drag som ju inte spelar någon roll i fonologin (t.ex. är nasaler redundant tonande). Redundanta drag har satts inom parentes i figuren nedan. 8 En jämförelse med (9) ovan är både instruktiv och uppbygglig. 15

16 (15) Distinktivt konsonantschema labial (koronal) palatal dorsal (klusil) p t k ( ton) (obstruent) b d g +ton konti- v j +ton nuant f (Ó) s Ó h ( ton) sonorant nasal m n N (+ton) lateral l retroflex r Eftersom alla sonoranta ljud är redundant tonande, är distinktionen mellan tonande och tonlös relevant bara bland obstruenter. Fonation blir således en underordnad indelningsgrund bland kontinuanter och klusiler. Alla konsonanter utom en (h) har ett artikulationsställe. /h/ karakteriseras därmed blott och bart av sin kontinuans. Fonologiskt sett är schemat inte utan brister. Å ena sidan öder det mycket krut på att skilja /l/ och /r/ åt. De får var sitt distinktivt drag som inte används till annat än just att skilja dem åt. Förmodligen kan en del redundans avlägsnas där. 9 Å andra sidan gör schemat ingen skillnad mellan / / och /Ó/ (eller /f/ och /Ó/, beroende på analys). Här behövs ytterligare information för att skilja fonemen åt. En möjlig lösning är att ge /Ó/ en dubbel specifikation för artikulation, alltså /Ó/ är [dorsal, labial, kontinuant]. Bristerna i schemat är också informativa. Typologiskt sett är det ovanligt med två sje-ljud /, Ó/ i samma fonemsystem. I den fonologiska analysen bör detta reflekteras som komplexitet. När det gäller /l/ och /r/ så sticker de ut i många fonologiska system. Ofta nog är de allofoner av ett och samma fonem (japanska, kinesiska). Artikulatoriskt räknas nasalerna /n, m, N/ som klusiler, eftersom luftströmmen genom munhålan är avspärrad. 10 Unifikation På senare tid har man försökt att uttrycka allt fler likheter mellan vokaler och konsonanter genom att använda delvis gemensamma distinktiva drag (Clements 1991, Clements & Hume 1995). Framförallt är det artikulationsställe som kan 9 Tremulanten /r/ karakteriseras här som retroflex, dvs. efter tungans form vid artikulationen. Skälet till detta diskuteras i 9 i samband med de så kallade supradentala ljuden i svenska: fors, kort, barn, bord, sorl. 10 Det är en empirisk fråga om vi behöver karakterisera nasalerna som distinktivt klusila. Det som avgör om [klusil] är redundant eller inte för nasaler är huruvida det finns någon fonologisk process som träffar just den klusila egenskapen hos nasalerna. Man kunde hypotetiskt tänka sig en regel som geminerade alla klusiler i intervokalisk position. Om nasalerna skulle delta i en sån regel, vore det skäl att markera dem som distinktivt klusila. 16

17 förenas. Nedan ges en skiss till hur vokalschemat kunde göras mer likt konsonantschemat ovan. (16) Vokalschema koronal labial dorsal hög i y u (mellan) e O o låg E a Dragen [hög] och [låg] räcker, eftersom fonem som inte har något av dessa drag automatiskt är [mellan] (DEFAULT). Notera att /y/ och /ø/ är både [koronala] (motsvarande [främre] i (14)) och [labiala] (motsvarande [rundad] i (14)). De [dorsala] vokalerna /u/ och /o/ (cf. [bakre] i (14)) är däremot blott redundant rundade och saknar därför specifikation för [labial]. Den alltid lika problematiska vokalen / / har här beskrivits som [hög] och [labial] men varken [koronal] eller [dorsal]. Svårigheten att enkelt analysera vokalen / / reflekterar dess typologiska exotism. I den fonematiska beskrivningen ovan har jag använt MONOVALENTA särdrag, dvs. distinktiva drag som fonem antingen har eller inte har (t.ex. Kenstowicz 1995: kap.9). Detta skiljer sig från ett annat vanligt beskrivningssätt med BINÄRA särdrag (t.ex. Chomsky & Halle 1968), där samtliga fonem har värden (+ eller ) för samtliga distinktiva drag. Men ett sådant system innehåller en hel del onaturlighet. T.ex. är det inte meningsfullt att säga att /t/ är [ hög]. Några av de distinktiva drag jag har nämnt kommer att figurera i den fortsatta framställningen, t.ex. i diskussionen om allofoniska regler ( 9). Härnäst ska vi diskutera vad ett fonem är och hur man listar sig till vilka fonem ett språk använder. 8 Fonembestämning De svenska barnen lär sig när man ska använda [p h ] eller [p] [p] efter /s/, annars [p h ] dvs. att [p h ] och [p] är ALLOFONER av /p/. De thailändska barnen lär sig att /p h / och /p/ kan användas för att skilja betydelser åt och att dessa ljud därför är olika fonem i deras modersmål. På svenska kan inte [p]udel och [p h ]udel betyda olika saker på grund av aspirationen, eftersom detta drag inte utnyttjas i det svenska ljudsystemet, utan endast är fonetiskt betingat. Den thailändska fonologin, däremot, utnyttjar aspiration och kan därför skilja betydelser åt med dess hjälp. Detta leder oss till den klassiska definitionen av fonem. (17) Fonemet är den minsta betydelseskiljande segmentella enheten i språket. 17

18 Fonemen kombineras på olika sätt till betydelsebärande enheter, MORFEM, t.ex. /dam/, men fonemen betyder inget i sig själva: /d/, /a/, /m/. Det är ju inte så att /d/ betyder kvinna, /a/ betyder vuxen och /m/ kan föra sig med stil. Tillsammans och i en viss ordning utgör dessa fonem det morfem som betyder (ungefär) vuxen kvinna som kan föra sig med stil. Fonemens förmåga att vara betydelseskiljande innebär just att de kan varieras för att bilda nya morfem med nya betydelser: /dam/, /dag/, /dal/, /lam/, /tam/, osv. (och det blir tydligt att /d/ inte gärna kan betyda kvinna, eller /m/ kan föra sig med stil ). Hellberg (1974) ger oss en analogi från siffrorna (här motsvarande fonemen) som tillsammans bildar telefonnummer (morfemen), vars betydelser är olika abonnenter. Det finns ingenting gemensamt för alla abonnenter med telefonnummer som slutar på 7. Sjuan betyder ingenting i och för sig, men den är viktig för att skilja telefonnummer, och därmed abonnenter, åt. 11 Några test hjälper oss att ta reda på vilka fonem som föreligger i svenskan. Ett test är känt som UTBYTESTESTET (eller kommutationstestet). Man ställer parvis samman ord som skiljer sig åt beträffande endast ett ljud. Om orden betyder olika saker, har man hittat en fonematisk skillnad. 12 Några så kallade MINIMALA PAR: (18) minimalt par identifierade fonem vid vit /d, t/ vin vit (vid) /n/ vis vit (vid, vin) /s/ osv. puta luta /p, l/ tjuta luta (puta) / / kuta luta (puta, tjuta) /k/ osv. lik lök /i, ø/ lek lök (lik) /e/ lok lök (lik, lek) /o/ osv. Som antytts finns det betydligt fler ljud än fonem, och vid ett noggrant genomfört utbytesstest prövas alla ljud i alla positioner. Man upptäcker då snart att bara vokaler kan vara stavelsekärnor i svenska (jfr det minimala paret lik *ldk). Man upptäcker också att ljudsekvensen [p h ]udel finns i svenska, men att ljudsekvensen [p]udel saknas. Här saknas ett minimalt par, och [p h ] och [p] kan följaktligen inte vara två olika fonem i svenska. Men det återstår att fastställa att [p h ] och [p] är varianter av ett 11 Riktnumren har dock ingen naturlig plats i denna analogi. 12 Om det också visar sig vara huvudallofonerna av de olika fonemen man stött på, så är fonemen identifierade. 18

19 och samma fonem. Visserligen låter ljuden lika, men det gör också sje-ljuden i Kina och skina ([ i:na] och [Ói:na]) och de är ju olika fonem. För att komma vidare använder vi ett annat test, nämligen DISTRIBUTIONSTESTET. Med detta tar man reda på i vilka positioner ljuden kan förekomma. Vi upptäcker då att [p] alltid förekommer efter s och att [p h ] aldrig förekommer efter s (men väl i alla andra konsonantpositioner). Därmed har vi fastställt att [p h ] och [p] har KOMPLEMENTÄR DISTRIBUTION (där det ena står, står inte det andra; där det andra står, står inte det ena). Nu kan vi med gott samvete hävda att det är ett och samma fonem, /p/, i både pudel och spurt, men att omgivningen (kontexten) orsakar en allofonisk variation. Ett sorgfälligt genomfört distributionstest leder till många identifierade allofonier, bland annat dessa. (19) kontextvarianter allofoner fonem hör hök [œ] [ø] /ø/ lär läs [æ] [E] /E/ gå gick [g] [j] /g/ hög högt [g] [k] /g/ Både /ø/ och /E/ får ett öppnare uttal framför /r/, i den svenska som talas i stockholmstrakten (se (9)). 13 /g/ har en mjukare variant framför /i/, och före /t/ får /g/ ett tonlöst uttal, som [k]. Vi ser från det sista exemplet att en allofon [k] av ett givet fonem /g/ ibland sammanfaller med en allofon [k] från ett annat fonem /k/. Detta förhållande kallas för NEUTRALISATION. 14 Mer om allofoni i 9. Distributionstestet ger ibland konstiga svar. I svenska finner man till exempel komplementär distribution mellan ljuden [h] och [N]. (20)»[h]a.gel»ma[N]el»[h]un.sa»tu[N] be.»[h]ö.va o.«ra[n].gu.»ta[n] Generaliseringen här är att [h] alltid står ensam som stavelseansats i betonad stavelse, medan [N] aldrig står ensam i den positionen (*[N]et). En del av [N] kan bilda stavelseansats, men måste då alltid ingå i en föregående stavelses avslutning (»ma[n]el). [N] kan också stå i obetonad stavelse (»tid.ni[n]) vilket [h] inte kan (*»tid.[h]ing). De står således i komplementär distribution och frågan uppstår: Är det fråga om allofoner av ett och samma fonem? Svaret är nog nej, av två skäl. I 13 I stora delar av Västergötland uttalas både hör och hök med samma vokalljud, nämligen [ø]. 14 Termen syftar på att en distinktion mellan två fonem (här [tonande] kontra [tonlös] hos /g/ och /k/) försvinner (neutraliseras) i en viss position (jämför vi:gt med vi:kt). 19

20 tveksamma fall som detta brukar man låta fonetisk likhet ge utslag, och eftersom [h] och [N] är såpass olika hålls de isär. De två ljuden ingår heller inte i någon MORFOFONOLOGISK växling, dvs. det är inte så att de två ljuden föreligger i olika former av ett och samma morfem. I ordparet [g]å - [j]ick har vi två böjningsformer (presens och preteritum) av ett och samma morfem, där den initiala konsonanten växlar allofoniskt beroende på den efterföljande vokalens kvalité. Detta är ett exempel på morfofonologisk växling. Ett annat är t.ex. v[i:]t - v[i]tt. Det andra skälet att inte slå ihop [h] och [N] till ett fonem är att [N] kan analyseras som bestående av två fonem /n/ och /g/. Det finns olika argument för och emot den hypotesen. Men ett av de starkare argumenten för att det är två skilda fonem är att [N] tycks vara fonologiskt långt. 15 Dvs [N] kan inte föregås av en lång vokal, på samma sätt som andra konsonantkluster inte kan föregås av lång vokal. (21) tin:a vs *ti:na sän: vs *sä:n jfr tis:tel vs *ti:stel bal:k vs *ba:lk 16 Om vi antar att [N] är ett konsonantkluster /ng/, förklarar det också varför [N] inte kan stå som stavelseansats bara: (22) ny:ter vs *Ny:ter jfr tit:a vs *t:it:a 9 Allofoniska regler och distinktiva drag När utbytes- och distributionstesten blottlagt fonemen och deras allofonier är det dags att leta efter generaliseringar. I (23) har vi några exempel på en viss typ av allofoni. 17 (23) kontextvarianter allofoner fonem hög högt [g] [k] /g/ snabb snabbt [b] [p] /b/ vid vitt [d] [t] /d/ hav havs [v] [f] /v/ Låt oss nu stegvis resonera oss fram till en bra beskrivning av denna fonologiska regel. Här har vi fyra olika konsonantljud som växlar allofoniskt med fyra andra 15 Den fonologiska längden realiseras i allmänhet bara i betonad ställning: I[N:]e vs Huddi[N]e. 16 De få, utbredda undantagen är mo:ln, a:ln. 17 Vi är mycket uppmärksamma på dialektalt betingad allofonisk variation i andra människors tal. I många svenska dialekter uttalas till exempel tremulanten /r/ med vibrerande tungspene: [{], eller som en velar frikativa: [ ], istället för som i andra dialekter med vibrerande tungspets-[r]. Vilka andra geografiskt betingade allofonier kan du komma på? 20

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Artikulatorisk fonetik

Artikulatorisk fonetik Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net >> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt

Läs mer

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning Termordlista abducera dra isär (stämläpparna) accent 1) I svensk fonetik oftast i betydelsen tonal ordaccent (grav eller akut); även i betydelsen 2) prominensgrad, 3) regional uttalsvariant; ibland också

Läs mer

Allmän fonetik (och fonologi)

Allmän fonetik (och fonologi) Allmän fonetik (och fonologi) Med övningar på www.wordalist.com Gå med och gör övningarna under sökordet fonetik 2010 Milan Bílý Stockholm universitet Slaviska institutionen Sida 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Finns det ett korrekt uttal?

Finns det ett korrekt uttal? Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar

Läs mer

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som

Läs mer

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Sammanfattning på svenska

Sammanfattning på svenska Sammanfattning på svenska Vokaluttal har länge ansetts uppvisa stor variation inom det svenska språkområdet och vara karakteriserande för så väl dialekter som regionala varieteter av standardsvenska. Trots

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

leker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21

leker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21 leker med ljud Innehållsförteckning örord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21 Sånger och allitterationer 22 Teckenförklaring

Läs mer

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Prosodiska särdrag i finlandssvenska

Prosodiska särdrag i finlandssvenska Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Ett pedagogiskt koncept

Ett pedagogiskt koncept Projektrapport Talutveckling hos små barn med cochleaimplantat; en interventionsstudie Ett pedagogiskt koncept Karolinska Universitetssjukhuset Sektionen för cochleaimplantat December 2006 2 Ett stort

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Filmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen

Filmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen HANS RUGE Filmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen NÅGRA NYGREKISKA FONOLOGISKA IDIOTISMER När jubilaren och jag sommaren 1960 med ett tvåhjuligt fordon av märket Vespa begav oss från Stockholm till

Läs mer

7-2 Sammansatta händelser.

7-2 Sammansatta händelser. Namn: 7-2 Sammansatta händelser. Inledning Du vet nu vad som menas med sannolikhet. Det lärde du dig i kapitlet om just sannolikhet. Nu skall du tränga lite djupare i sannolikhetens underbara värld och

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande

Läs mer

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl Lyssna, läs och uttala Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl OrdAF AB Postadress: Domherrevägen 16, 871 65 Härnösand Telefon: 0611-55 50 95 E-post: astrid.frylmark@telia.com Hemsidor: www.frylmark.net

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Lärarmaterial. DANIEL DECKARE får näsan i kläm. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lärarmaterial. DANIEL DECKARE får näsan i kläm. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Karsten S. Mogensen Boken handlar om: Daniel Deckare löser problem, och nu får han i uppdrag att hjälpa en dam med att hitta hennes fågel. Fågeln älskar röda bär, men det verkar vara

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Språk musik vers. Relationer mellan grammatiker. Tomas Riad Nordiska språk Stockholms universitet

Språk musik vers. Relationer mellan grammatiker. Tomas Riad Nordiska språk Stockholms universitet Språk musik vers Relationer mellan grammatiker Tomas Riad Nordiska språk Stockholms universitet Psalmer vi minns? Trygga räkan ingen vara än Guds lilla barn i Skara. (Sv ps 248) O Gud Fader, Son och Ande,

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9 Bonusmaterial Min naturlogg Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9 Lektionsförslag Ätligt och gott Förberedelser: Skriv ut bilder på sådant som går att äta i naturen;

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor

Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor Sida 2 Inledning Bahati är en simulering där deltagarna får pröva på att leva i två olika kulturer; Fabel och Abel. Människorna i Fabel

Läs mer

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Den analytiska filosofin innehåller några av de bästa verktyg vi har för att förstå världen. Analys är sönderdelning, eller mer positivt uppdelning.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar Symmetribegreppet Vi går igenom symmetribegreppet och undersöker vilka bokstäver i alfabetet som är symmetriska när vi delar dem med hjälp av en lodrät symmetrilinje. Vi målar en symmetrisk målning. Litteraturtips:

Läs mer

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk *

Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Tomas Riad 1 Inledning På ytan kan det se ut som att variationen mellan -sk och -isk är rapsodisk. Det heter lybsk men typisk; spartansk men mekanisk; glupsk

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen

Läs mer

Katalogisering av handpresstryck

Katalogisering av handpresstryck Katalogisering av handpresstryck Börja med att fundera ett ögonblick på vad man egentligen gör när man katalogiserar en bok: Man beskriver ett fysiskt föremål som utgör en manifestation av ett verk, normalt

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan Karin Kairavuo Konkretisering av matematiska begrepp i skolan Den kinesiska författaren och nobelpristagaren i litteratur, Gao Xingjian, använder en spännande metod i sitt arbete. Han talar in sina blivande

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer