H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii"

Transkript

1 σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat efter att ge en bild av hur fonologiska resonemang kan föras. Termer och viktigare begrepp återfinns i termlistan ( 18) och anges med kapitäler i den löpande texten. Kompendiet kan användas på flera nivåer i grundutbildningen. Även om man t.ex. på grundkursnivå särskilt ägnar sig åt en mindre del av kompendiet vill jag starkt rekommendera en komplett genomläsning för sammanhangets skull. Detta är tredje reviderade upplagan av kompendiet. Jag ber att få tacka studentgrupper och kolleger som läst och använt kompendiet för värdefulla kommentarer och förslag till förbättringar. Särskilt tackar jag Rune Palm för en konstruktiv närläsning inför denna upplaga. Inledning 1 Den oundvikliga fonologin 2 Vår tysta fonologiska kunskap 3 Metoder: induktion och introspektion 4 Vägledande principer 1

2 Artikulatorisk fonetik 5 Symbolerna 5.1 Vokalerna 5.2 Konsonanterna 6 Ljudstrukturens skiktning Segmentell fonologi 7 Fonemschema på fonologisk grund Unifikation 8 Fonembestämning 9 Allofoniska regler och distinktiva drag Nasalassimilation Supradentalerna Utebliven retroflektering Prosodisk fonologi 10 Stavelsen 10.1 Avgränsning 10.2 Inre struktur 11 Kvantitet 12 Betoning 12.1 Komplementär kvantitet i betonad stavelse 12.2 Betoningarnas distribution 12.3 Sammansättningsbetoning 12.4 Svensk verbbetoning 12.5 Något om betonade affix 13 Rytm Krock Lapsus 14 Tonaccenterna 14.1 En analys av tonaccenterna 14.2 Tonaccenternas distribution 15 Morfemens fonologiska uppbyggnad 16 Fonologi och ortografi 17 Transkriptionsövning 18 Termer 19 Litteraturlista 2

3 Inledning 1 Den oundvikliga fonologin Varje människa som växer upp utvecklar språk. Detta är en grundläggande mänsklig instinkt, och vi kan inte låta bli att bli språkanvändare. Språket vi utvecklar påverkas dels av omgivningen, dels av vår biologi. Instinkten att bli språkanvändare är ett biologiskt program bland andra. Ögonen ser och öronen hör instinkten är att sortera och analysera intrycken, munnen kan producera ljud instinkten är att producera ljud och sortera och analysera dem i enlighet med de ljud som våra närmaste artfränder i omgivningen producerar. Så utvecklas språket obönhörligen. Det mänskliga språket är väl ägnat för kommunikation med andra människor. Men eftersom hjärnan saknar förmågan att kommunicera direkt med andra hjärnor, utnyttjar vi kroppens övriga förmågor för att få till meningsutbyten. Vi har en talapparat som kan producera många olika typer av signaler och vi har en hörselapparat som tydligt kan uppfatta dessa signaler. Men vi kan också kommunicera utan ljud, eftersom vi har extremiteter som kan producera en mängd olika signaler, samt en synapparat och en känselapparat som kan uppfatta dessa signaler tydligt. Därför är både tal- och teckenspråk möjliga och ändamålsenliga mänskliga språk. Mänskligt språk är uppenbarligen tillräckligt snabbt, även om tankarna måste kläs i ord som sedan kommer ut ljud för ljud genom talapparaten. Ofta går det fortare än tanken. (1) a. Titta ru på söna sköndag igår? b. Vi tycker att... kärnkraften är...eeeh... bra, förutsatt att...mmm... säkerheten kan... sätts i...eh... är tillfredsställande. Ibland kommer talet ur munnen innan det är färdigplanerat och enskilda ljud kan t.ex. byta plats, som i (1a). I mindre spontana fall vaktar vi vår tunga medan vi planerar färdigt, och då stoppar vi gärna in små meningslösa stavelser eller stön vid uppehållen (1b). Blir vi helt tysta dröjer det inte länge förrän någon annan börjar prata. 2 Vår tysta fonologiska kunskap Eftersom vi ska tala samma språk som de människor vi har omkring oss, måste vi använda språkljuden på samma sätt som de, dvs. vi måste behärska språkets fonologi. Fonologin är den del av den mänskliga språkstrukturen (grammatiken) som beskriver, definierar och organiserar de ljud som används i språket och som säger hur de får eller inte får kombineras och hur de påverkar varandra i löpande tal, m.m. Som vi ska se är fonologin organiserad på ett sinnrikt sätt, som gör det möjligt att snabbt tillägna 3

4 sig den utan att hjärnans alla megabytes går åt. Liksom syntaxen, är fonologin uppbyggd som ett DISKRET KOMBINATORISKT SYSTEM. Det innebär bl a att orden kan delas in i mindre enheter, i det här fallet FONEM (ljudtyper). Dessa finns i ett begränsat antal (omkring 27 i svenska) och är alla olika varandra (diskreta). Fonem kan kombineras på många sätt (men inte hursomhelst) för att generera ett oändligt antal olika ord, många många fler än vi behöver. Samlingsnamnet för de fonologiska principer och regler som beskriver hur fonem får kombineras är FONOTAXEN. Låt oss först konstatera att vi intuitivt besitter förmågan att skilja fonologiskt möjliga från fonologiskt omöjliga svenska ord. (2) gork flök ttitta sprind vulj ukl dl enalr datte lfas truns blyd jbyg Inget av orden föreligger (ännu) i svenska språket, men flera av dem skulle kunna göra det, eller hur? 1 Bland de omöjliga orden finner vi till exempel dl som saknar vokal, ukl, lfas och jbyg som har ett mindre SONORT ljud mellan två sonorare ljud i samma STAVELSE och ttitta som har en lång (el. GEMINAT) konsonant ordinitialt. Antalet fonologiskt möjliga ord är oändligt, vilket vi inser när vi förlänger ord genom att lägga till fonem. Inga fonologiska regler anger att det finns en övre gräns för hur många fonem ett ord får innehålla. (3) brus bruse brusen bruseni brusenip... bruseniparadijäslukrivat bruseniparadijäslukrivate bruseniparadijäslukrivater bruseniparadijäslukrivateri bruseniparadijäslukrivaterill... Mycket snart lämnar vi det längsta tryckta svenska ordet bakom oss, men längden på orden bestäms inte av någon språklig regel, utan av andra hänsyn, som t.ex. minnet. Tillräckligt många betydelsedistinktioner kan göras med ord på en till fyra stavelser och därför är det onödigt att säga gubaneskidenkaprål när vi har ordet kök. Ett annat sätt att kontrollera att det verkligen inte finns en övre fonologisk gräns för hur långa ord kan bli är att pröva hur väl vi kan uttala jättelånga ord som är 1 Följande är möjliga: gork, flök, sprind, vulj, datte, truns, blyd. Jämför med följande befintliga svenska ord: kork, flak, sprund, välj, satte, brunns/fruns, blöd. 4

5 uppbyggda av välkända morfem. Först noterar vi då att också ordbildningen (morfologin) tillåter oändliga ord. Vanliga (och, som vi trodde, hederliga) svenska sammansättningar kan bli hur långa som helst. (4) järn järnspik järnspikslåda järnspikslådebox järnspikslådeboxcontainer järnspikslådeboxcontainertruck järnspikslådeboxcontainertruckgarage järnspikslådeboxcontainertruckgaragedörr etc. Observera att det inte spelar någon roll ifall föremålet i fråga finns. Skälet till att ingen använt detta ord tidigare är att ingen behövt det inte att språket inte kan tillverka det. Den morfologiska regel som skapat orden i (4) sätter samman två substantiv. Varje sådan sammansättning blir själv ett substantiv och kan därför sättas samman med ett nytt substantiv igen, med hjälp av samma regel, i all oändlighet (REKURSIVITET). Så långt morfologin. Ordet kan dock inte uttalas och uppfattas som svenskt förrän fonologin gett sitt godkännande. I detta fall har fonologin redan en gång godkänt varje enskilt led (järn, spik, låda, osv.). Utmaningen är nu om fonologin kan placera betoning och accent i ett så långt ord. Om du säger orden i (4) högt märker du att du redan vet precis hur de ska betonas. Detta tyder på att din sammansättningsbetoningsregel ( 12.3) inte har slagit bakut inför ordet. Om du t.ex. talar centralsvensk varietet, betonar du första och sista ledet: (5)»järnspikslådeboxcontainertruckgarage»dörr. Du har också gett ordet accent 2 ( 14) som sig bör (i samma dialekt). Om du är skåning har du bara betonat första stavelsen särskilt tydligt, och eventuellt också gett ordet accent 1. Mer om detta senare. Poängen är att du som modersmålstalare klarar av att ge ordet en prosodisk struktur. Därmed är ordet godkänt som ett svenskt ord. Vi besitter således en tyst fonologisk kunskap om svenskan. Fonologens uppgift är att ge röst åt denna kunskap. 3 Metoder: induktion och introspektion En metod att vinna kunskap om hur fonologin fungerar är att studera spontant tal som vi hör omkring oss, registrera och systematisera våra fynd, och sedan formulera regler och principer som uttrycker de observerade mönstren, GENERALISERINGARNA. Metoden kallas INDUKTION och är mycket användbar, särskilt om man kan samla in 5

6 stora mängder data, och den ger god inblick åtminstone i vad som är vanligt i talspråket. En begränsning är att man aldrig kan vara säker på att man har fått in allt man behöver. För att effektivast kontrollera om man har fått in allt man behöver gör vi som ovan (i (2) och (4)), nämligen utmanar vår tysta kunskap, ibland kallad den språkliga INTUITIONEN. Den tysta kunskapen kan nämligen svara ja eller nej (någon gång nja) på frågan om en given form är bra eller dålig enligt modersmålets grammatik. Denna metod kallas INTROSPEKTION. Med dess hjälp kan vi pröva vilka villkor som är giltiga i grammatiken. Låt oss säga att vi är intresserade av att veta hur många konsonantljud (och i så fall vilka) man kan ha före den första vokalen i ett ord. I (6a) kombineras konsonantljud parvis. I (6b) utökas kombinationerna med ett tredje konsonantljud, nämligen s. Stjärnmärkta former är ogrammatiska. 2 (6a) r l j v n k_: kratta klättra *kj kvarta knyta p_: prata pluta pjåsk *pv *pn t_: tröttna *tl *tj tvätta *tn (6b) r l j v n sk_: skritta *skl *skj skvätta *skn sp_: sprattla splittra spjuver *spv *spn st_: streta *stl *stj *stv *stn Som synes minskar antalet tillåtna konsonantsekvenser när vi går från (6a) till (b). Om vi söker i en textmassa kommer vi snart att finna ord som har en, två och tre konsonanter initialt. I KLUSTER (sekvenser) om tre konsonanter kommer den första alltid vara s. Vi kommer inte att hitta kluster om fyra konsonanter, i ordbörjan. Lägg dock märke till att vi inte fått svar på våra frågor. Vi vet inte om fyra konsonanter är möjliga ordinitialt, och vi vet heller inte om den första av tre ordinitiala konsonanter kan vara något annat än s. Det kunde ju vara så att vi ännu inte träffat på det ord som har fyra konsonanter initialt eller som börjar med något annat än s. Här kan emellertid några enkla, introspektiva test leda oss rätt. Samla FONEMEN ( 7-9), pröva alla tre- och fyrakonsonantskombinationer (börja med att byta ut s, sedan med att lägga till en konsonant på slutet), häng på en vokal så att du får en stavelse att uttala. Din språkliga intuition kan nu utvärdera konsonantklustren ett efter ett. Resultatet blir detsamma som förut, men nu, efter introspektionen, vet vi hur det förhåller sig. Kanske har vi också kommit på att v bara kan kombineras med sk (och 2 Några ord i svenskan går emot generaliseringarna, t.ex. skleros, steward, sfragistik och pneumatisk. De känns också som främmande fåglar. 6

7 inte med sp och st). Utan tillgång till intuitionen är det svårt att skilja skv från *stv och *spv. Eller spj från *stj (båda dessa går fint på norska). Vår klusteranalys har gett följande resultat: 3 konsonantljud är maximum i ordbörjan. Den första måste vara s. Den andra måste vara p, t, eller k. Den tredje konsonanten kan vara r, l, v, eller j. Alla kombinationer är inte möjliga. Frågan är om detta svar lämnar oss tillfredsställda. För varje mening ovan kan man ställa frågan Varför? 3 4 Vägledande principer Studiet av fonologi, syntax, semantik, osv. syftar ytterst till att beskriva hur mänskligt språk är representerat i hjärnan och hur det fungerar. Detta är ett högt ställt och intressant mål för våra strävanden. För att göra arbetet rimligt och anpassat till förväntningarna bör vi ställa upp några metodiska krav. Ett sådant är EKONOMI i beskrivningen. Vi vet att hjärnan visserligen är rymlig, men den är ju inte oändlig. Tänkande och andra processer i hjärnan kräver energi, något som människan helst sparar på. Det är därför rimligt att något slags hushållning äger rum i hjärnan. Vår beskrivning av fonologin bör reflektera detta genom sparsamhet med kategorier och regler. Ju enklare beskrivning vi kan prestera av observerade språkliga fakta, desto mer sannolikt är det att vi är på rätt spår. Ett annat krav är att beskrivningen också måste vara ADEKVAT, dvs. den måste vara komplett i förhållande till de språkliga fakta vi beskriver. Detta innebär att vi måste hitta de korrekta generaliseringarna och uttrycka dem på lämplig abstraktionsnivå. Beskrivningen ska också vara ELEGANT i den bemärkelsen att generaliseringarna framträder som naturliga, enkla och sannolika. Vi kan inte se hela den språkliga verkligheten (till exempel kan vi inte titta och peta hur mycket som helst i hjärnan) och vi måste därför gissa hur vissa saker ser ut. Vi sätter upp hypoteser, som vi sedan prövar. Varje beskrivningsmodell har sin estetik, som definierar vad som är elegant. Den fonologiska beskrivningen ges också en REPRESENTATION, dvs. en grafisk återgivning av de föreslagna fonologiska principerna, reglerna och strukturerna. Häri ingår symboler och förbindelser som uttrycker fonologiska kategorier och relationen mellan dem (se t.ex. (13)). Den yttersta avsikten med representationen är att den ska motsvara den mentala representationen av en språklig struktur, dvs. att den ska återge hur de språkliga strukturer som vi har i hjärnan ser ut och fungerar. Men även om man enbart ser representationer som hjälpmedel är de värdefulla, eftersom de gör fonologiska påståenden tydligare och därmed lättare att utvärdera. 3 Svaret har att göra med stavelsevillkor och segmentens sonoritet ( 10.1). 7

8 Artikulatorisk fonetik 5 Symbolerna Innan vi ger oss i kast med den egentliga fonologin, ska vi gå igenom lite om hur de olika språkljuden bildas och beskrivs i ARTIKULATORISKA termer. Ljuden kommer att noteras med symboler ur IPA (The International Phonetic Alphabet), vilket anger olika ljudkvalitéer på ett precist sätt. Jag har dock gjort några förenklingar för överskådlighetens skull. En översikt över de vanligaste svenska språkljuden ges i (7). Ljudtyperna, FONEMEN ( 7-9), ges inom snedstreck (/ø/ som i /høst/ och /hør/), några olika varianter, ALLOFONER ( 7-9), inom hakparentes ([ø] som i [høst] och [œ] som i [hœr]), och de viktigaste ORTOGRAFISKA symbolerna, inom vinkelparentes (<ö> som i <höst> och <hör>). Kolon ( : ) markerar att ljudet är långt. (7) fonem allofoner ortografi exempel lång/kort /i/ [i ], [I] <i> bit, spill /y/ [y ], [Y] <y> byt, bytt /e/ [e ], [E] <e> bet, bett /O/ [O ], [O] <ö> kö, kött [ø ], [ø] dör, dörr /E/ [E ], [E] <ä>, <e> säl, säll, fem [Q ], [Q] kär, kärr /a/ [A ], [a] <a> bar, barr /o/ [o ], [ç] <å>, <o> bår, borr /u/ [u ], [U] <o> rot, rott / / [ ], [ ], [P] <u> bur, känguru, burr 8

9 /p/ [p], [ph] <p> spar, par /t/ [t], [th], [ˇ] <t> stor, Tor, först /k/ [k], [kh] <k>, <c> skur, kur, clown /b/ [b] <b> bur /d/ [d], [Í] <d> dag, torsdag /g/ [g], [j] <g> gå, gäss /f/ [f] <f> fröken /v/ [v] <v> vålnad /s/ [s], [ß] <s>, <c>, <rs> stol, cykel, barstol /Ó/ [Ó] <sj>, <sk>, sjuk, skina, <stj>, <skj>, <ch>, <g> stjärna, skjul, chef, geni / / [ ] <k>, <tj> kisa, tjärn <kj> kjol /j/ [j], [ ] <j>, <g>, jippo, gissa <dj>, <gj> <hj> djur, gjuta hjärna /h/ [h] <h> hoppsan /m/ [m], [M] <m> mata, nymf /n/ [n], [N], <n> nosa, angå, [M], [ ] anfall, körsnär /N/ [N] <ng>, <g> sång, ugn /r/ [r], [ ] <r> rapa /l/ [l], [}] <l> lat, förslå Som synes har enskilda fonem ofta flera REALISATIONER (se 9). Dvs fonemen manifesterar sig som flera olika allofoner. Dessa uppstår i allmänhet för att underlätta uttalet av fonemen i följd, dvs. som en anpassning till omgivande ljud. En av fonemets allofoner betraktas som huvudallofon, det uttal fonemet får när ingenting annat påverkar. 9

10 Vi ser också att fonemen inte alltid har entydiga motsvarigheter i ortografin, även om överensstämmelsen är stor.4 De ljud som används i talet bildas i talröret, dvs. i utrymmena mellan stämläpparna i strupen och läpparna i ansiktet. Förutsättningen för ljudbildning är att det kommer en luftström från lungorna. Följande bild kan vara till hjälp. (8) talapparaten Det finns flera olika möjligheter att bilda ljud, eftersom de olika rörliga delarna i talröret (tungan, mjuka gommen, svalget) dels kan förändra håligheternas form, och dels spärra av talröret på olika sätt och i olika grader. 5.1 Vokalerna STÄMLÄPPARNA (el. stämbanden) används bland annat för att skapa skillnaden mellan tonande och tonlösa ljud (s.k. FONATION). När stämläpparna är slutna och luftströmmen från lungorna ska igenom börjar de vibrera och ett TONANDE ljud bildas. Vokalerna är alla tonande ljud. De bildas dels med olika förändringar av munhålans och svalgets FORM, dels med LÄPPRUNDNING. Munhålan kan öppnas i olika grader för att få till stånd skillnader mellan vokaler. Vi kan beskriva detta i termer av tungans VERTIKALA läge (hög, mellanhög, mellanlåg, låg). Tungan kan 4 Skriften är förvisso grundad på fonemen, men både skrift och ljud påverkas var för sig av olika processer, vilket gör att utvecklingen ibland går åt olika håll. Ord med främmande stavning lånas in utan anpassning (chef, mousse) och uttalet av ljud förändras (äldre [stj] uttalas numera [Ó]) utan att stavningen följer med. 10

11 röras HORISONTELLT (främre, bakre) för att påverka munhålans håligheters form. Dessa olika dimensioner kan vi nu använda till att beskriva de viktigare vokalallofonerna. (9) fonetisk vokalfyrsiding främre central bakre sluten i y I Y u U halvsluten e O P o E O halvöppen E ø ç Q ø Q öppen a A Fyrsidingen ger en uppfattning om vokalernas läge i förhållande till varandra. Läpprundning är inte speciellt markerad i figuren. De främre rundade vokalerna (y, ø, œ) uttalas med UTRUNDADE läppar, medan de bakre rundade och uttalas med INRUNDADE läppar. Liknande scheman och framförallt utförligare beskrivningar av ljudens artikulation och akustik kan du hitta i introduktionsböcker till svensk fonetik som Lundström-Holmberg & af Trampe (1979) och Elert (1995, 1970), och även i Gårding (1977) och Garlén (1988). Vi återvänder till vokalerna i den fonologiska beskrivningen i 7, nedan. 5.2 Konsonanterna När stämläpparna är öppna passerar luften utan att skapa vibration, och TONLÖSA ljud bildas. Om ingen annan FÖRTRÄNGNING görs i talröret bildas på så sätt ett [h]. De övriga konsonanterna har alltid en förträngning någonstans i talröret, och platsen för denna förträngning kallas konsonantens ARTIKULATIONSSTÄLLE. 11

12 Konsonanterna beskrivs också enligt deras ARTIKULATIONSSÄTT, vilket avser hur förträngningen görs, eller hur förträngningen påverkar luftströmmen. Artikulationsställe (10) ställe term a. läpparna (bi-)labial underläpp och tänder labiodental b. tänderna dental tandvallen alveolar tandvallens bakre del supradental 5 hårda gommen palatal svalget faryngal c. tungspetsen apikal tungans främre del koronal tungryggen dorsal tungroten radikal d. mjuka gommen velar tungspenen uvular e. stämläpparna laryngal mellan stämläpparna glottal Artikulationsställena i (b) är ställen som inte är rörliga. I dessa fall sker förträngningen av luftströmmen genom att tungan rör sig mot någon fast del av munhålan. Ibland är det då lämpligare att tala om artikulationsstället på tungan (c). I (d) möter tungan något rörliga artikulationsställen. I (a) och (e) är tungan just inte inblandad. Artikulationssätt (11) frikativa förträngningen är inte total utan orsakar friktionsljud när luften strömmar igenom. klusil förträngningen är komplett i munhålan. Passagen kan öppnas, med en liten explosion som följd, eller så kan luftströmmen gå genom näsan. (affrikata klusil där explosionen är frikativ, t.ex. köl i finlandssvenska) lateral luften strömmar på ena eller båda sidorna av tungan tremulant luftströmmen orsakar en vibration, t.ex. i tungspetsen. nasal munhålan blockeras så att luftströmmen måste ta vägen genom näsan. 5 De ljud som kallas supradentala i svenskan kan också beskrivas som RETROFLEXA, med hänvisning till tungans bakåtböjning (dvs. enligt deras artikulationssätt). 12

13 Vi kan nu sätta upp ett schema för konsonanternas artikulation med hjälp av artikulationsställe, artikulationssätt och fonation (tonande/tonlös). (12) Konsonantschema 6 artikulationsställe artikulationssätt labial labiodental dental alveolar/ palatal palatal/ velar velar glottal klusil p b t d ˇ Í k g frikativ (Ó) f v s ß j Ó h nasal/klusil m n N lateral l Ò tremulant r ton +ton ton +ton ton +ton ton +ton ton +ton ton ton fonation Detta schema uttrycker likheter och skillnader mellan fonemen (se nedan 7-9). Vi ser till exempel att /t/ och /d/ bara skiljer sig åt i ett enda avseende, nämligen tonlös/tonande. /t/ och /s/ skiljer sig bara åt beträffande artikulationssätt (klusil/frikativ). På samma sätt är det med /b/ och /m/. /b/ är klusil och /m/ är nasal, men de är båda tonande och labiala. Nu lämnar vi den artikulatoriska fonetiken och ger oss in i fonologin. 6 Ljudstrukturens skiktning Den fonologiska strukturen har flera olika SKIKT (eller nivåer), som har sina egna specifika egenskaper (13). De lägsta skikten innehåller segmentell information, dvs. information om FONEMEN (ljudtyperna) och deras uppbyggnad av DISTINKTIVA DRAG (el. särdrag). Studiet av detta kallas SEGMENTELL FONOLOGI. De övre skikten innehåller PROSODISK (el. suprasegmentell) information, dvs. information om KVANTITET (=längd), STAVELSER, ORDBETONING, TONER (accent 1 och 2 i svenskan) och INTONATION. Skälet till att dela upp strukturen i olika skikt är huvudsakligen empiriskt. Olika delar av ljudstrukturen kan nämligen bete sig självständigt i fonologiska processer. Skiktindelningen tillåter oss att uttrycka just detta, eftersom vi då kan beskriva en process på ett speciellt skikt utan att därmed säga något om ett annat. Vidare framgår det ur denna typ av representation att skikten styrs av delvis olika principer. Samtidigt ingår skikten i relationer med varandra, vilket uttrycks med hjälp av s.k. 6 Sje-ljudet [Ó] betecknas ibland som palato-alveolart, snarare än labialt (t.ex. Elert 1970). Ljudet är både och, dvs. det föreligger en förträngning i mitten av munnen liksom en annan vid läpparna. Jag har här följt Gårding (1977) och betecknat det som labialt. 13

14 ASSOCIATIONSLINJER som förbinder enheter på olika skikt. 7 En schematisk figur får illustrera en del av skiktningen. Vi återkommer till varje enskilt skikt. (13) accent 2 HL betoning stavelser (x.) σ σ prosodi kvantitet, moror µµ µ p r a t a distinktiva drag [labial] [... ] [koronal] [... ] segmentell fonologi Linjerna i figuren markerar vilka enheter i strukturen som är koordinerade i tiden. I de följande avsnitten kommer vi att gå igenom de olika skikten för att förstå hur ljudstrukturen ser ut och fungerar. Vi börjar nertill med fonemen och deras uppbyggnad av distinktiva drag. Segmentell fonologi Den segmentella fonologin beskriver huvudsakligen språkljudens kvalitéer. Talet innehåller en massa brus och variationer som är helt tillfälliga och beroende på faktorer som inte alls är språkliga till sin natur (snytningar, hulkningar och annat buller). Dessutom innehåller talet en mängd variationer som ur språklig synpunkt är helt överflödiga (REDUNDANTA) i den bemärkelsen att de inte bidrar med någon väsentlig språklig information. Till exempel får många ljud olika uttal i olika positioner i stavelsen. /p/ uttalas olika i pudel respektive spurt. I pudel är det ASPIRERAT [p h ], dvs. en mängd luft strömmar ut direkt före den efterföljande vokalen, medan en sån luftström saknas i spurt [p]. Likväl uppfattar vi [p h ] och [p] som exempel på en och samma ljudtyp, FONEMET /p/. Aspirationsvariation är således redundant i svenskan. I andra språk kan den vara väsentlig, t.ex. thailändska. Fonemen är den serie av ljudtyper vi får kvar när vi har rensat bort det redundanta i ljuden. 7 Inom vetenskapen kallas denna fonologiska teori och modell för AUTOSEGMENTELL FONOLOGI, vilket syftar på skiktens självständighet (auto-) och att enheterna på varje enskilt skikt kan betraktas som egna segment. 14

15 7 Fonemschema på fonologisk grund I 5 gavs en fonetisk artikulatorisk beskrivning av vokaler och konsonanter. De scheman ((9) och (12)) som där ställdes upp kategoriserar fonemen efter deras uttal och utgår från en grundläggande skillnad mellan vokaler och konsonanter. En fonologisk beskrivning av fonemen bygger förvisso på den fonetiska klassificeringen, men bör vara mer ekonomisk, dvs. försöka minimera antalet olika distinktiva drag och istället utnyttja dem så mycket som möjligt. Låt oss först se hur ett schema över vokalfonemen kan ta sig ut. Vi utgår från fonemens huvudallofoner, dvs. vi väljer ett ljud per fonem, och så systematiserar vi dessa i förhållande till varandra. Ett möjligt schema ges i (14). 8 (14) Vokalschema främre central bakre orundad rundad hög i y u mellan e O o låg E a Här kan vi tydligt se vokalernas inbördes likheter och skillnader. Vi behöver bara tre vokalhöjder för att göra de relevanta distinktionerna i höjddimensionen (jfr de fyra höjderna i den fonetiska vokalfyrsidingen i (9)). Skillnaderna mellan vokalerna är eller bör vara så små som möjligt, t.ex. skiljs /i/ och /e/ bara åt beträffande höjd (hög/mellan), /e/ och /ø/ bara beträffande rundning (orundad/rundad) och /E/ och /a/ bara beträffande främre/bakre. Vokalen /a/ är inte rundad, vilket här markeras med avståndet till de andra bakre vokalerna. Varje ljud förekommer dessutom i en lång och en kort variant, vilket är en prosodisk dimension som inte markeras här (diskussion i 11). När vi gör vår fonologiska beskrivning, kan vi därför bortse från den fonetiska, kvalitativa skillnaden, eftersom skillnaden mellan de två a-ljuden är kvantitativ. Konsonanterna kan också ges en snävare beskrivning än tidigare. Till exempel kan vi omedelbart rensa bort de s.k. supradentala ljuden [ˇ, Í,, Ò, ß], eftersom dessa inte är distinktiva, utan uppkommer genom en assimilation ( 9). Notera att segment kan ha redundanta drag som ju inte spelar någon roll i fonologin (t.ex. är nasaler redundant tonande). Redundanta drag har satts inom parentes i figuren nedan. 8 En jämförelse med (9) ovan är både instruktiv och uppbygglig. 15

16 (15) Distinktivt konsonantschema labial (koronal) palatal dorsal (klusil) p t k ( ton) (obstruent) b d g +ton konti- v j +ton nuant f (Ó) s Ó h ( ton) sonorant nasal m n N (+ton) lateral l retroflex r Eftersom alla sonoranta ljud är redundant tonande, är distinktionen mellan tonande och tonlös relevant bara bland obstruenter. Fonation blir således en underordnad indelningsgrund bland kontinuanter och klusiler. Alla konsonanter utom en (h) har ett artikulationsställe. /h/ karakteriseras därmed blott och bart av sin kontinuans. Fonologiskt sett är schemat inte utan brister. Å ena sidan öder det mycket krut på att skilja /l/ och /r/ åt. De får var sitt distinktivt drag som inte används till annat än just att skilja dem åt. Förmodligen kan en del redundans avlägsnas där. 9 Å andra sidan gör schemat ingen skillnad mellan / / och /Ó/ (eller /f/ och /Ó/, beroende på analys). Här behövs ytterligare information för att skilja fonemen åt. En möjlig lösning är att ge /Ó/ en dubbel specifikation för artikulation, alltså /Ó/ är [dorsal, labial, kontinuant]. Bristerna i schemat är också informativa. Typologiskt sett är det ovanligt med två sje-ljud /, Ó/ i samma fonemsystem. I den fonologiska analysen bör detta reflekteras som komplexitet. När det gäller /l/ och /r/ så sticker de ut i många fonologiska system. Ofta nog är de allofoner av ett och samma fonem (japanska, kinesiska). Artikulatoriskt räknas nasalerna /n, m, N/ som klusiler, eftersom luftströmmen genom munhålan är avspärrad. 10 Unifikation På senare tid har man försökt att uttrycka allt fler likheter mellan vokaler och konsonanter genom att använda delvis gemensamma distinktiva drag (Clements 1991, Clements & Hume 1995). Framförallt är det artikulationsställe som kan 9 Tremulanten /r/ karakteriseras här som retroflex, dvs. efter tungans form vid artikulationen. Skälet till detta diskuteras i 9 i samband med de så kallade supradentala ljuden i svenska: fors, kort, barn, bord, sorl. 10 Det är en empirisk fråga om vi behöver karakterisera nasalerna som distinktivt klusila. Det som avgör om [klusil] är redundant eller inte för nasaler är huruvida det finns någon fonologisk process som träffar just den klusila egenskapen hos nasalerna. Man kunde hypotetiskt tänka sig en regel som geminerade alla klusiler i intervokalisk position. Om nasalerna skulle delta i en sån regel, vore det skäl att markera dem som distinktivt klusila. 16

17 förenas. Nedan ges en skiss till hur vokalschemat kunde göras mer likt konsonantschemat ovan. (16) Vokalschema koronal labial dorsal hög i y u (mellan) e O o låg E a Dragen [hög] och [låg] räcker, eftersom fonem som inte har något av dessa drag automatiskt är [mellan] (DEFAULT). Notera att /y/ och /ø/ är både [koronala] (motsvarande [främre] i (14)) och [labiala] (motsvarande [rundad] i (14)). De [dorsala] vokalerna /u/ och /o/ (cf. [bakre] i (14)) är däremot blott redundant rundade och saknar därför specifikation för [labial]. Den alltid lika problematiska vokalen / / har här beskrivits som [hög] och [labial] men varken [koronal] eller [dorsal]. Svårigheten att enkelt analysera vokalen / / reflekterar dess typologiska exotism. I den fonematiska beskrivningen ovan har jag använt MONOVALENTA särdrag, dvs. distinktiva drag som fonem antingen har eller inte har (t.ex. Kenstowicz 1995: kap.9). Detta skiljer sig från ett annat vanligt beskrivningssätt med BINÄRA särdrag (t.ex. Chomsky & Halle 1968), där samtliga fonem har värden (+ eller ) för samtliga distinktiva drag. Men ett sådant system innehåller en hel del onaturlighet. T.ex. är det inte meningsfullt att säga att /t/ är [ hög]. Några av de distinktiva drag jag har nämnt kommer att figurera i den fortsatta framställningen, t.ex. i diskussionen om allofoniska regler ( 9). Härnäst ska vi diskutera vad ett fonem är och hur man listar sig till vilka fonem ett språk använder. 8 Fonembestämning De svenska barnen lär sig när man ska använda [p h ] eller [p] [p] efter /s/, annars [p h ] dvs. att [p h ] och [p] är ALLOFONER av /p/. De thailändska barnen lär sig att /p h / och /p/ kan användas för att skilja betydelser åt och att dessa ljud därför är olika fonem i deras modersmål. På svenska kan inte [p]udel och [p h ]udel betyda olika saker på grund av aspirationen, eftersom detta drag inte utnyttjas i det svenska ljudsystemet, utan endast är fonetiskt betingat. Den thailändska fonologin, däremot, utnyttjar aspiration och kan därför skilja betydelser åt med dess hjälp. Detta leder oss till den klassiska definitionen av fonem. (17) Fonemet är den minsta betydelseskiljande segmentella enheten i språket. 17

18 Fonemen kombineras på olika sätt till betydelsebärande enheter, MORFEM, t.ex. /dam/, men fonemen betyder inget i sig själva: /d/, /a/, /m/. Det är ju inte så att /d/ betyder kvinna, /a/ betyder vuxen och /m/ kan föra sig med stil. Tillsammans och i en viss ordning utgör dessa fonem det morfem som betyder (ungefär) vuxen kvinna som kan föra sig med stil. Fonemens förmåga att vara betydelseskiljande innebär just att de kan varieras för att bilda nya morfem med nya betydelser: /dam/, /dag/, /dal/, /lam/, /tam/, osv. (och det blir tydligt att /d/ inte gärna kan betyda kvinna, eller /m/ kan föra sig med stil ). Hellberg (1974) ger oss en analogi från siffrorna (här motsvarande fonemen) som tillsammans bildar telefonnummer (morfemen), vars betydelser är olika abonnenter. Det finns ingenting gemensamt för alla abonnenter med telefonnummer som slutar på 7. Sjuan betyder ingenting i och för sig, men den är viktig för att skilja telefonnummer, och därmed abonnenter, åt. 11 Några test hjälper oss att ta reda på vilka fonem som föreligger i svenskan. Ett test är känt som UTBYTESTESTET (eller kommutationstestet). Man ställer parvis samman ord som skiljer sig åt beträffande endast ett ljud. Om orden betyder olika saker, har man hittat en fonematisk skillnad. 12 Några så kallade MINIMALA PAR: (18) minimalt par identifierade fonem vid vit /d, t/ vin vit (vid) /n/ vis vit (vid, vin) /s/ osv. puta luta /p, l/ tjuta luta (puta) / / kuta luta (puta, tjuta) /k/ osv. lik lök /i, ø/ lek lök (lik) /e/ lok lök (lik, lek) /o/ osv. Som antytts finns det betydligt fler ljud än fonem, och vid ett noggrant genomfört utbytesstest prövas alla ljud i alla positioner. Man upptäcker då snart att bara vokaler kan vara stavelsekärnor i svenska (jfr det minimala paret lik *ldk). Man upptäcker också att ljudsekvensen [p h ]udel finns i svenska, men att ljudsekvensen [p]udel saknas. Här saknas ett minimalt par, och [p h ] och [p] kan följaktligen inte vara två olika fonem i svenska. Men det återstår att fastställa att [p h ] och [p] är varianter av ett 11 Riktnumren har dock ingen naturlig plats i denna analogi. 12 Om det också visar sig vara huvudallofonerna av de olika fonemen man stött på, så är fonemen identifierade. 18

19 och samma fonem. Visserligen låter ljuden lika, men det gör också sje-ljuden i Kina och skina ([ i:na] och [Ói:na]) och de är ju olika fonem. För att komma vidare använder vi ett annat test, nämligen DISTRIBUTIONSTESTET. Med detta tar man reda på i vilka positioner ljuden kan förekomma. Vi upptäcker då att [p] alltid förekommer efter s och att [p h ] aldrig förekommer efter s (men väl i alla andra konsonantpositioner). Därmed har vi fastställt att [p h ] och [p] har KOMPLEMENTÄR DISTRIBUTION (där det ena står, står inte det andra; där det andra står, står inte det ena). Nu kan vi med gott samvete hävda att det är ett och samma fonem, /p/, i både pudel och spurt, men att omgivningen (kontexten) orsakar en allofonisk variation. Ett sorgfälligt genomfört distributionstest leder till många identifierade allofonier, bland annat dessa. (19) kontextvarianter allofoner fonem hör hök [œ] [ø] /ø/ lär läs [æ] [E] /E/ gå gick [g] [j] /g/ hög högt [g] [k] /g/ Både /ø/ och /E/ får ett öppnare uttal framför /r/, i den svenska som talas i stockholmstrakten (se (9)). 13 /g/ har en mjukare variant framför /i/, och före /t/ får /g/ ett tonlöst uttal, som [k]. Vi ser från det sista exemplet att en allofon [k] av ett givet fonem /g/ ibland sammanfaller med en allofon [k] från ett annat fonem /k/. Detta förhållande kallas för NEUTRALISATION. 14 Mer om allofoni i 9. Distributionstestet ger ibland konstiga svar. I svenska finner man till exempel komplementär distribution mellan ljuden [h] och [N]. (20)»[h]a.gel»ma[N]el»[h]un.sa»tu[N] be.»[h]ö.va o.«ra[n].gu.»ta[n] Generaliseringen här är att [h] alltid står ensam som stavelseansats i betonad stavelse, medan [N] aldrig står ensam i den positionen (*[N]et). En del av [N] kan bilda stavelseansats, men måste då alltid ingå i en föregående stavelses avslutning (»ma[n]el). [N] kan också stå i obetonad stavelse (»tid.ni[n]) vilket [h] inte kan (*»tid.[h]ing). De står således i komplementär distribution och frågan uppstår: Är det fråga om allofoner av ett och samma fonem? Svaret är nog nej, av två skäl. I 13 I stora delar av Västergötland uttalas både hör och hök med samma vokalljud, nämligen [ø]. 14 Termen syftar på att en distinktion mellan två fonem (här [tonande] kontra [tonlös] hos /g/ och /k/) försvinner (neutraliseras) i en viss position (jämför vi:gt med vi:kt). 19

20 tveksamma fall som detta brukar man låta fonetisk likhet ge utslag, och eftersom [h] och [N] är såpass olika hålls de isär. De två ljuden ingår heller inte i någon MORFOFONOLOGISK växling, dvs. det är inte så att de två ljuden föreligger i olika former av ett och samma morfem. I ordparet [g]å - [j]ick har vi två böjningsformer (presens och preteritum) av ett och samma morfem, där den initiala konsonanten växlar allofoniskt beroende på den efterföljande vokalens kvalité. Detta är ett exempel på morfofonologisk växling. Ett annat är t.ex. v[i:]t - v[i]tt. Det andra skälet att inte slå ihop [h] och [N] till ett fonem är att [N] kan analyseras som bestående av två fonem /n/ och /g/. Det finns olika argument för och emot den hypotesen. Men ett av de starkare argumenten för att det är två skilda fonem är att [N] tycks vara fonologiskt långt. 15 Dvs [N] kan inte föregås av en lång vokal, på samma sätt som andra konsonantkluster inte kan föregås av lång vokal. (21) tin:a vs *ti:na sän: vs *sä:n jfr tis:tel vs *ti:stel bal:k vs *ba:lk 16 Om vi antar att [N] är ett konsonantkluster /ng/, förklarar det också varför [N] inte kan stå som stavelseansats bara: (22) ny:ter vs *Ny:ter jfr tit:a vs *t:it:a 9 Allofoniska regler och distinktiva drag När utbytes- och distributionstesten blottlagt fonemen och deras allofonier är det dags att leta efter generaliseringar. I (23) har vi några exempel på en viss typ av allofoni. 17 (23) kontextvarianter allofoner fonem hög högt [g] [k] /g/ snabb snabbt [b] [p] /b/ vid vitt [d] [t] /d/ hav havs [v] [f] /v/ Låt oss nu stegvis resonera oss fram till en bra beskrivning av denna fonologiska regel. Här har vi fyra olika konsonantljud som växlar allofoniskt med fyra andra 15 Den fonologiska längden realiseras i allmänhet bara i betonad ställning: I[N:]e vs Huddi[N]e. 16 De få, utbredda undantagen är mo:ln, a:ln. 17 Vi är mycket uppmärksamma på dialektalt betingad allofonisk variation i andra människors tal. I många svenska dialekter uttalas till exempel tremulanten /r/ med vibrerande tungspene: [{], eller som en velar frikativa: [ ], istället för som i andra dialekter med vibrerande tungspets-[r]. Vilka andra geografiskt betingade allofonier kan du komma på? 20

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Artikulatorisk fonetik

Artikulatorisk fonetik Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

1. Turkologisk transkription och notation

1. Turkologisk transkription och notation 1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas

Läs mer

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Fonembegreppet 2011-02-22

Fonembegreppet 2011-02-22 Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN

Läs mer

fonetik fonologi + fonotax

fonetik fonologi + fonotax Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra

Läs mer

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på

Läs mer

Kortfattad tysk uttalslära

Kortfattad tysk uttalslära Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL

Läs mer

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma

Läs mer

Konsonanter. Grundstruktur

Konsonanter. Grundstruktur Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

fonetik intro + vokaler

fonetik intro + vokaler Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel

Läs mer

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net >> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt

Läs mer

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för

Läs mer

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla. Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans

Läs mer

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Introduktion. Koartikulation (1)

Introduktion. Koartikulation (1) Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion inte i diskreta, sekventiella enheter utan ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester Därav följer

Läs mer

Introduktion. Koartikulation (1)

Introduktion. Koartikulation (1) Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

fonetik fonotax + prosodi

fonetik fonotax + prosodi Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer

Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige

Läs mer

A L L M ƒ N G R A M M A T I K

A L L M ƒ N G R A M M A T I K Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K fˆr begynnande slavister Allmän grammatik Andra titlar av samme författare: Polsk basgrammatik Tjeckisk basgrammatik Tjeckisk baskurs Kommande titlar: Polsk

Läs mer

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.

Läs mer

Allmän fonetik (och fonologi)

Allmän fonetik (och fonologi) Allmän fonetik (och fonologi) Med övningar på www.wordalist.com Gå med och gör övningarna under sökordet fonetik 2010 Milan Bílý Stockholm universitet Slaviska institutionen Sida 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Elevtext 1 (svenska) beskrivande

Elevtext 1 (svenska) beskrivande Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska) beskrivande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet att kunna skriva

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lär dig engelska med bilder Mappia AB  Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...

Läs mer

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning Termordlista abducera dra isär (stämläpparna) accent 1) I svensk fonetik oftast i betydelsen tonal ordaccent (grav eller akut); även i betydelsen 2) prominensgrad, 3) regional uttalsvariant; ibland också

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

Finns det ett korrekt uttal?

Finns det ett korrekt uttal? Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar

Läs mer

Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn

Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn I SveDiaSyn finns det två tillvägagångssätt då inspelningar ska överföras till skriftspråk: transkription och direktglossning. En transkription

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega

Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega Kaisa Putaja Tammerfors universitet Institutionen för språkoch översättningsvetenskap Nordiska språk Biämnes avhandling

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB

Läs mer

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2: Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Per Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund!

Per Roslund Stenstorpsskolan - Svenska En lat hund? Nej, men en lathund! En lat hund? Nej, men en lathund! Stavningsregler Vokaler: a o u å - hårda vokaler e i y ä ö - mjuka vokaler (ramsa: hårda så som stenen grå) (ramsa: vita som den vita snö) När vokalen låter som i alfabetet,

Läs mer

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI 1 SP 1103, HT-2014 Av Rick Ernstsson INNEHÅLL 1. Introduktion 3 1.1. Fonologi och fonetik 4 1.2. Språk, språksystem

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna) Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Resurscentrums matematikleksaker

Resurscentrums matematikleksaker Resurscentrums matematikleksaker Aktiviteter för barn och vuxna Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den snåle grosshandlarens våg 6 4 Tornen

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Carsten Flink Vad handlar boken om? Boken handlar om Alvin som hjälper sin farfar att flytta. Alvin hittar en vas på vinden. På vasen finns en bild av ett lejon. Alvins farfar ville

Läs mer

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi

Läs mer

SKRÄCK I FÖRRÅDET Jørn Jensen

SKRÄCK I FÖRRÅDET Jørn Jensen SIDAN 1 Boken handlar om: Viktor är hemma hos Emma. Där läser han en rysare för Emma. Boken heter Den vita handen. När Viktor ska gå hem, tycker han att det är lite läskigt. Det är mörkt ute. På väg till

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer