Elevtext 1 (svenska) beskrivande
|
|
- Sven Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska) beskrivande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet att kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår med god marginal. Eleven visar genomgående att hon/han kan förmedla ett textinnehåll med information om, och beskrivningar av, hur djur kommunicerar med varandra. Varje djur presenteras under varsin rubrik, vilket underlättar läsningen och gör texten överskådlig, trots att den inte är styckeindelad. Eleven undviker att enbart stapla faktameningar på varandra, utan sammanfattar i stället textinnehållet med några slutsatser: då ska man vara försiktig, då börjar den bli riktigt arg och men det gör den verkligen inte för då är skräckslagen. Emellanåt väver eleven in personliga kommentarer som Elefanten vet jag inte så mycket om, jag tänker berätta och kommentaren kan även hända en vuxen häst inom parentes, vilket egentligen inte hör ihop med den beskrivande genren, men som bidrar till att lätta upp läsningen. Även avsnittet som jämför indiska och afrikanska elefanter tillför texten en extra dimension. Nästa steg för denna elevs faktaskrivande är att få möjlighet att vidareutveckla genren beskrivande text ännu mer. Därutöver gäller att eleven ges möjlighet att förstå principerna för styckeindelning och dessutom stimuleras till fortsatt experimenterande som gynnar den fortsatta skrivutvecklingen. Elevtexten uppvisar inga stavfel förutom ett ord (afrekansk). Det gör att kravnivån i det nationella provet som rör stavning nås med god marginal. Detsamma gäller kravnivån i det nationella provet som handlar om interpunktion: eleven klarar oftast att markera interpunktion utan några större problem. Eleven är också förtrogen med hur kommatering bör användas samt utnyttjar till och med vissa mer avancerade skrivtekniska grepp, som ord inom parentes och förkortningen t.ex. Denna elev har med andra ord kommit långt i sin skrivutveckling. Trots detta kan man i texten urskilja vissa delar som skulle kunna förfinas och vidareutvecklas. Det gäller t.ex. interpunktionen, t.ex. relationen punkt kommatecken och avsaknad av punkt inom parentes, samt regler för vilka ord som betecknas som egennamn. 1
2 Läsbarhet elevtext 1 Utdraget från den handskrivna texten visar att eleven når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna skriva läsligt för hand med god marginal. Handstilen går lätt att läsa och tyda, och det märks också att eleven prövar sig fram för att få en personlig handstil. Eleven använder även genomgående gemener (små bokstäver) i den löpande texten, förutom på benämningen av de olika elefanterna som hon/han förmodligen ser som egennamn. Mellanrummen mellan orden är också tydligt markerade. Elevtext 2 (svenska) beskrivande Elevtext 2 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår med god marginal. Eleven skriver en informativ text om elefantens och schimpansens språk och visar därmed god förmåga att skriftligt kunna återge enkla fakta om dessa två djurs kommunikationsmönster. Texten är strukturerad i två delar som är väl avgränsade från varandra med tydliga rubriker som också är understrukna, vilket gör texten överskådlig. För övrigt håller sig texten strikt till en uppradning av fakta, och ingen utveckling eller fördjupning görs åt något håll. Fortsättningsvis bör eleven stimuleras att utveckla sin förmåga att formulera en beskrivande text så att den både blir informativ och intressant att ta del av. Nästa steg i skrivutvecklingen för denna elev kan vara att våga frigöra sig från modelltexten och våga skriva med egna formuleringar utan att faktainnehållet för den skull går förlorat. Elevtext 2 når även kravnivån i det nationella provet som prövar målet som rör stavning med god marginal eftersom texten inte innehåller några stavfel. Även kravnivån i det nationella provet som prövar målet som handlar om interpunktion är uppnådd med god marginal, då eleven genomgående inleder varje mening med stor bokstav och avslutar med punkt. 2
3 Läsbarhet elevtext 2 Utdraget från den handskrivna elevtexten visar att kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna skriva läsligt för hand nås med god marginal. Eleven har en prydlig handstil som är lätt att läsa och tyda samt markerar också tydliga mellanrum mellan alla ord. Elevtext 3 (svenska som andraspråk) beskrivande Elevtext 3 når kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår med god marginal. Eleven skriver om alla de djur som ingår i faktatexten; här beskrivs hur hästar och schimpanser ser ut när de är arga och glada, hur elefanter ser ut när de är glada och vad de gör då de behöver hjälp. När eleven beskriver elefanter kommenterar hon/han också hur elefanter gör då de äter (vilket dock inte berör själva kroppsspråket). Textstrukturen är tydlig eftersom varje djur presenteras under en egen rubrik. Eleven har också satt en egen rubrik (Fakta) under vilken hon/han skriver Alla djur har egen språk. Rubriken sammanfattar ursprungstexten väl, men skulle kanske passa bättre som en inledning till hela texten. Alla meningar utom två börjar med en bisats. Kanske är det så att eleven tillägnat sig denna strategi att skriva beskrivande text. Konstruktionen fungerar väl i sammanhanget och bidrar till att innehållet blir tydligt, men upprepningarna av de inledande bisatserna gör att texten blir lite enformig. Nästa steg i elevens skrivutveckling kan därför vara att lära sig hur man kan inleda meningar på olika sätt för att få mer variation i texten. Elevtexten når kravnivån i det nationella provet som prövar målet som rör stavning med god marginal eftersom eleven utan problem kan stava ett antal formord och minst tio olika innehållsord. Det märks 3
4 att eleven prövar sig fram när det gäller stavningen av ordet dom. Ibland stavas ordet rätt och ibland med den felaktiga stavningen dåm, vilket eleven behöver uppmärksammas på. Likaså behöver eleven få utökade kunskaper om hur dubbeltecknade ord skrivs. Även kravnivån i det nationella provet som prövar målet som handlar om interpunktion nås med god marginal eftersom eleven genomgående använder stor bokstav och punkt, förutom i två meningar där punkterna är utelämnade. Andraspråksdrag Elevtexten innehåller några inlärardrag som visar att eleven ännu inte tillägnat sig svenskans struktur och uttal fullt ut. Exempelvis görs omskrivningar då eleven inte kommer på ett visst ord, t.ex. då är öronen uppåt som spets. Det är också tydligt att eleven har vissa svårigheter med textens ordförråd, t.ex. används ordet bakom i stället för bakåt i meningen Örona är bakom när dom är arga. Vidare kan man i texten se att adjektiven inte böjs i överenstämmelse med substantiven. Eleven skriver egen språk i stället för eget språk, öppet mun i stället för öppen mun, hästar blir arg i stället för hästar blir arga, hästar var glad, i stället för glada o.s.v. Eleven har också svårt att skilja på bokstäverna u och y och skriver t.ex. trympetar i stället för trumpetar. Dessa vokaler är extra svåra för elever som har svenska som sitt andraspråk. Läsbarhet elevtext 3 Utdraget från den handskrivna texten visar att eleven når kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna skriva läsligt för hand. Mellanrummen mellan orden är tydligt markerade, och bokstäverna är läsbara även om några av dem skulle kunna formas tydligare. Elevtext 4 (svenska) beskrivande Elevtext 4 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår. Eleven kan återge fakta om schimpansers och elefanters kroppsspråk och visar därmed att hon/han har förstått genrens struktur och språkliga drag. Texten är väldisponerad med understrukna rubriker under vilka de två djuren presenteras. Däremot är det oklart varför även vissa delar av den löpande texten är understrukna. 4
5 Eleven återger elefantens kroppsspråk helt korrekt, men lyckas inte helt när schimpansens kroppsspråk ska beskrivas. Här beskrivs hur schimpansen gör när den vill ha något eller ber om hjälp, vilket stämmer väl överens med uppgifterna i faktatexten. Det stämmer också att schimpansen plutar med munnen när den är osäker. Däremot finnns det i faktatexten ingen uppgift om att schimpansen även plutar med munnen när den är upphetsad. Eleven skriver även att schimpanser visar tänderna och bankar på träd när de är arga. Detta är visserligen något som kan tänkas ske, men det framkommer inte i det textunderlag eleven haft att utgå ifrån. Sammanfattningsvis når elevtext 4 kravnivån i det nationella provet som prövar målet då det går att urskilja flera tydliga informationsdelar i texten om både elefanters och schimpansers kroppsspråk. För den fortsatta skrivutvecklingen behöver eleven få möjlighet att utveckla den beskrivande genren. Därutöver bör eleven uppmärksammas på att alltid kontrollera att alla faktauppgifter stämmer. Eleven klarar att stava ett antal formord och tio olika innehållsord rätt, men är dock osäker på vissa stavningskonventioner; detta gör att kravnivån i det nationella provet som prövar målet som handlar om stavning nätt och jämt nås. Särskilt tydligt framgår det att eleven har svårigheter med reglerna för dubbelteckning. Trots detta märks en begynnande insikt hos eleven om hur dubbelteckning skrivs då orden upphetsade och vill är rättstavade. Viktigt att uppmärksamma är att eleven inte har några problem med ljudstridig stavning, då sådana ord är rättstavade i texten. När det gäller målet som handlar om interpunktion når elevtexten kravnivån i det nationella provet med viss tvekan. Det går att utskilja två fullständiga meningar: Nu ska jag beräta om kråpspråket. och Elefanter är osäkra om de har snabeln i munen. Därutöver är meningarna ofullständiga. Ett specialfall utgör meningen Eller om de är arga så vissar de tänderna och bankar på träd. Här borde eleven ha börjat med ordet om i stället för ordet eller. För denna åldersgrupp bedöms ändå meningen vara acceptabel i sitt sammanhang. Nästa steg i elevens skrivutveckling är bl.a. att få möjlighet att läsa mycket för att få större erfarenhet av hur ord dubbeltecknas och hur meningar markeras med hjälp av interpunktion. Därutöver behöver eleven få insikt i hur man skapar fullständiga meningar där andra ord än eller inleder meningarna. Läsbarhet elevtext 4 Utdraget från den handskrivna elevtexten visar att eleven når kravnivån i det nationella provet som prövar målet att kunna skriva läsligt för hand. Alla bokstäver och ord går att tyda men det märks att eleven har suddat och ändrat i sin text, vilket försvårar läsbarheten något. Eleven markerar även mellanrum mellan orden (om än ojämnt). 5
6 Elevtext 5 (svenska som andraspråk) beskrivande Elevtext 5 når inte kravnivån för målet kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår. Eleven inleder visserligen med att informera om att hästen tar bak öronen då den är arg (vilket är helt korrekt och står i faktatexten), men därefter beskrivs inte lika tydligt hur hästen visar att den är arg. Eleven påbörjar sedan flera beskrivande meningar, som inte byggs ut i tillräckligt hög grad för att kunna anses ge tydlig information om de två andra djuren som ingår i elevtexten. Däremot har texten en tydlig struktur där beskrivningarna av de olika djuren avgränsas både med hjälp av en understrykning och en blankrad. För sin fortsatta skrivutveckling behöver eleven få tillgång till en mängd olika faktatexter för att utveckla sin förståelse för hur man bygger upp en beskrivande text. Elevtexten når inte kravnivån för målet som rör stavning då eleven inte klarar av att stava tio olika innehållsord rätt (däremot stavas ett antal formord rätt). Kravnivån för målet som handlar om interpunktion nås inte heller. Sammanfattningvis behöver eleven få tillfälle att vidareutveckla sin skrivförmåga under många skrivtillfällen. Därtill behöver hon/han ges många möjligheter att läsa olika slags texter för att bli förtrogen med hur man använder sig av stor bokstav och punkt i en text, men också för att få ökad kunskap om hur olika ord stavas. Andraspråksdrag Det går att urskilja några inlärardrag i elevtexten. Meningen När hästen tar bak öran då blir den arj visar att eleven ännu inte behärskar böjningen av ordet öra. Också i nästkommande mening böjs detta ord på samma sätt. Även uttrycket tar bak visar ett inlärardrag: här hade lägger, drar bak eller fäller öronen passat bättre in i sammanhanget. Vidare används prepositionsfrasen i snabel i stället för med sin snabel. Eleven stavar även ordet tänderna felaktigt (tetna), vilket dock inte kan härledas till något specifikt inlärardrag. Läsbarhet elevtext 5 6
7 Utdraget från den handskrivna elevtexten visar att eleven når kravnivån för målet kunna skriva läsligt för hand. Ord och bokstäver går att tyda utan problem. Eleven har konsekvent markerat mellanrum mellan orden. I stort använder eleven också gemener i den löpande texten, men inte fullt ut. Här bör läraren uppmärksamma eleven på hur versalen L respektive gemenen l och versalen F respektive gemenen f ska användas i elevtexten. 7
Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande
Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merRöda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:
Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merSkriva Lärarhandledning
Skriva Lärarhandledning Innehåll Avstämning A C: skriva berättande text...2 Avstämning A C: skriva berättande text. Elevuppgift Bild på Teo och Tanja...3 Avstämning C: skriva beskrivande text...4 Avstämning
Läs merObservationspunkter, klassöversikt
Observationspunkter, klassöversikt läsa A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord som helheter (logografisk läsning) A:3 Eleven bidrar med egna erfarenheter
Läs merPROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström
Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Innehåll SOMMARLOVET ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Liknelser 5 SPRÅKLÄRA Alfabetet 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING En dag på sommarlovet Tänk och planera 8 En
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merSkriva Elevtext med analys
Skriva Elevtext med analys Innehåll Avstämning A: skriva. Elevtext och analys 1 4...2 Avstämning B: skriva. Elevtext och analys 5 9... 10 Avstämning C: skriva berättande text. Elevtext och analys 1 4...
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merKamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merPROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström
PROVKAPITEL Annika Mårtensson Marianne Billström Innehåll JAG ORDKUNSKAP Jag tankekarta 4 Meningar om mig 5 SPRÅKLÄRA Skiljetecken 6 Frågeord 7 SKRIVNING Olyckan Tänk och planera 8 Olyckan Skriv din berättelse
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merSkrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet
Lärares bedömning, Bygga svenska, Skriva, gymnasieskolan. Exempel 1. Augusti 2018 Bedömningsmodellen i materialet Bygga svenska fokuserar på elevers lärande på ett andraspråk i ett skolsammanhang. Materialet
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merBonusmaterial Språkskrinet detektiv
Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud
Läs merBonusmaterial Språkskrinet clown
Bonusmaterial Språkskrinet clown Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Alfabetet med pilar 4 Skylt vokaler, substantiv 5 Skylt verb, adjektiv 6 När jag mötte en björn tänk
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,
Läs merFörslag den 25 september Svenska
Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merSvenska mål och kriterier
Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla
Läs merPROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström
Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Innehåll CYKEL ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Analogier 5 SPRÅKLÄRA Alfabetisk ordning 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING Den magiska cykeln Tänk och planera 8 Den
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merBonusmaterial Språkskrinet detektiv
Bonusmaterial Språkskrinet detektiv Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Skylt alfabetet, substantiv 4 Skylt verb, adjektiv 5 Skylt ng-ljud, j-ljud 6 Skylt sj-ljud, tj-ljud
Läs merBedömningsstöd Verktygslåda för texttyper
Bedömningsstöd Verktygslåda för texttyper Varför? Vad? Hur? Undervisning, vägledning och feedback är i stor utsträckning det viktigaste för elevers motivation och skriftliga utveckling. Utöver det behöver
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merObservationspunkter, lärarmatris
Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord
Läs merVälkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet
Välkomna! Presentation och förväntningar Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet Obligatoriskt från 1 juli 2019 Fyra aktiviteter Vi berättar och beskriver
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merResultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med
Läs merESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs merKunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial
Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Västerås 20131030 Gunnar Stenberg Stödmaterial Skollag Skolformsförordningar Läroplan Allmänna råd Kommentarmaterial Syfte ge lärare stöd i hur de kan resonera
Läs merResultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merAspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några
Läs merMinifakta om elefanter
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om elefanter. Du får bland annat lära dig mer om var elefanter lever, hur stora de kan bli och om hur vi människor använder elefanterna. LGR 11
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C
Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar ett första intryck och är en övergripande
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merPedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merResultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Birgitta Mark, Provkonstruktör för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med läsåret
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:
SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs merEleven Eleven är 11 år och går i åk 5. Modersmålet är arabiska. Eleven har haft en normal skolgång.
Lärares bedömning, Bygga svenska, Skriva, åk 4 6. Exempel 2. Augusti 2018 Bedömningsmodellen i materialet Bygga svenska fokuserar på elevers lärande på ett andraspråk i ett skolsammanhang. Materialet tar
Läs merMASTER. Mining and selecting texts for easy reading. Katarina Mühlenbock
Mining and selecting texts for easy reading Katarina Mühlenbock DART, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Institutionen för svenska språket, GU Mining and selecting texts for easy reading (Användaranpassad
Läs merMål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen
Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9 - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen - muntligt berätta och beskriva något - argumentera för en uppfattning Du formulerar dig begripligt och
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016 I anslutning till 2016 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merTala, samtala och lyssna
Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer
Läs merMediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merLokal studieplan för svenska.
Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merRÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merBedömning av de nationella proven för årskurs 3 och 6 i ett andraspråksperspektiv
Bedömning av de nationella proven för årskurs 3 och 6 i ett andraspråksperspektiv Med fokus på kursplanen i svenska som andraspråk monica.soderstrom.lareu@andrasprak.su.se 1 Syfte: Undervisningen ska ge
Läs merSkrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig
1 Skrivstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att gissa
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merTeckenspråk för döva och hörselskadade
Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs
Läs merLärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll
Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll Innehåll Aktivitet 2. Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll 2 Underlag Bildserie 5 Blankett för individuell kartläggning
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merSVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs merTill läsaren av detta dokument!
Linköpings kommun MES-projektet Sidan 1 av 14 Till läsaren av detta dokument! Dokumentet består av två delar, en checklista år f-9 samt en idébank. Förskolans arbete med språklig medvetenhet har inte tagits
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merNationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall
Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall aktivt kunna delta i samtal diskussioner sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merLärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Läs merBonusmaterial Språkskrinet troll
Bonusmaterial Språkskrinet troll Innehåll Skrivutvecklingsschema handledning 2 Skrivutvecklingsschema 3 Alfabetet med pilar 4 Tänk och planera utflykten 5 Tänk och planera bildrutor/moln 6 Tänk och planera
Läs merAnnika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper.
Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper. Innehåll SOMMAR ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Liknelser 5 SPRÅKLÄRA Alfabetet 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING Kojan Berättande
Läs merEn jämförande studie av elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för utbildning, kultur och medier Institutionen för didaktik Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport 2010ht4659 En jämförande
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merTala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.
Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter
Läs merLärarhandledning Aktivitet 3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver
Innehåll.... 2 Elevexempel... 4 Analys och uppföljning.... 5 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 3.... 6 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET, SPECIALSKOLA. SKOLVERKET
Läs mer