Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
|
|
- Solveig Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter: medljud Vad kan vara bakgrunden till den distinktionen Vokaler och Konsonanter Vokaler kan bilda stavelsekärnor De kan t.o.m. utgöra självständiga ord, som tex. ordet i i svenskan exemplifierar En fonolog skulle säga att vokalerna är de mest sonora elementen Vokalerna kan med andra ord stå för sig själva på ett sätt som konsonanterna i regel inte kan. Vokaler och Konsonanter Men naturligtvis gäller här som nästan alltid annars att regeln inte är utan undantag. Även vissa konsonanter kan vara stavelsebildande. I många språk är sonora konsonanter som m, n, l och r stavelsebildande. Vokaler och Konsonanter Skillnad: bildningssätt Engelska: rhythm [r m] Tyska: vagen [va n] Engelska: table [te b ] Tjeckiska: Brno [brno] Berber: I detta språk (påstås det i alla fall) kan vilket språkljud som helst vara stavelsebildande Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston Konsonanter: hinder för luftströmmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage
2 (Halvvokaler) Det finns en grupp talljud som till sitt bildningssätt mest liknar vokaler men som inte är stavelsebildande. De brukar kallas halvvokaler (semi vowels), men vi ska inte närmare ta upp dem här. Skillnad: Beskrivning Vokaler: abstrakt vokalrymd (vowel space) Konsonanter: artikulationssätt och artikulationsställning Men mycket mer om detta senare Summering Vokaler är alltså talljud som bildas med fri passage genom talröret. I normalfallet är de tonande och i alla världens språk utgör de stavelsekärnor (även om en del andra ljud ibland också kan göra det) Men innan vi går in på detta mer i detalj ska vi först prata lite om det fonetiska alfabetet. IPA International Phonetic Alphabet (Det internationella fonetiska alfabetet) International Phonetic Association Alexander Melville Bell En sida ur en lärobok av Bell där metoden illustreras Det som så småningom blev IPA startade med Alexander Melville Bells pedagogiska verksamhet. A M Bell ville utveckla en metod för att lära döva tala. Eftersom de döva inte kunde höra de ljud de producerade försökte Bell konstruera en taktil metod för inlärning av språkljuden. Den byggde på beskrivningar av tungans position vid producerandet av olika talljud. A. Melville Bell
3 Alexander Melville Bell Förutom sin pedagogiska verksamhet var Bell också akademiskt verksam, först i Edinburg där han undervisade i retorik och sedan som föreläsare vid UCL (University College London) där han föreläste i fonetik. Han flyttade senare till Kanada med sin familj, som bl.a. omfattade hans senare så berömde son, Alexander Graham Bell, telefonens uppfinnare. Men det är en annan historia. Alexander Melville Bell Bells system för att beskriva talljuden byggde som sagt på artikulatoriska beskrivningar som t.ex. tungans position och käkens öppningsgrad. Hans beskrivningar begränsade sig dock till den del av talapparaten som ligger från velum och framåt. Laryngala och faryngala aktivteter behandlades knappast alls. Han utvecklade även ett fonetiskt alfabet som vi såg exempel på i den tidigare bilden. Medan alfabetet inte fick något genomslag gjorde det artikulatoriska beskrivningen det desto mer IPA: Bakgrund Medan Bells motivation var att utarbeta en metod för dövundervisning var drivkraften bakom utvecklandet av det internationella fonetiska alfabetet snarare språkpedagogisk. Det var också mycket riktigt en grupp lingvister och fonetiker med den inriktningen som kom att bilda sällskapet. Några av IPAs förgrundsfigurer Otto Jespersen, Henry Sweet, Paul Passy, Wilhelm Viëtor, Otto Jespersen Henry Sweet IPA (International Phonetic Association) Sällskapet grundades i Paris 1886 under namnet Dhi Fonétik Titcerz Asóciécon. Syftet var att sprida kunskap om fonetiska metoder som man funnit vara användbara i språkundervisningen. Senare samma år börjar man ge ut sin första tidning Dhi Fonétik Titcer IPA (International Phonetic Association) I augusti 1888 publicerades den första versionen av (det internationella fonetiska alfabetet. Alfabetet grundade sig på 6 principer: 1. Det ska finnas ett tecken for varje distinktivt ljud 2. Lika ljud ska betecknas med samma tecken oavsett språk 3. Alfabetets tecken ska så långt möjligt utgöras av de vanliga romerska bokstäverna 4. Tecknens ljudvärden ska i möjligaste mån följa redan etablerade internationella konventioner 5. Nya tecken ska göras lika de som representerar det närmast liggande ljud som det redan finns ett tecken för 6. Diakritiska tecken bör undvikas, för att inte göra texten onödigt svårläst.
4 Daniel Jones Den som kom att bli den drivande kraften när det gäller utvecklandet och användningen av det fonetiska alfabetet både inom fonetiken och pedagogiken var Daniel Jones som f.ö. var verksam som professor i fonetik vid UCL åren Andra fonetiska alfabeten Det danska dialektalfabetet DANIA, utarbetat av Otto Jespersen och först publicerat Daniel Jones Andra fonetiska alfabeten Det svenska dialektalfabetet Landsmålsalfabetet, utarbetat av Johan August Lundell ( ) och först publicerat Andra fonetiska alfabeten Den kanske intressantaste aspekten av de här alfabetena är att de konstruerades för ett helt annat syfte här var det inte fråga om språkpedagogik utan ett försök att så noggrant som möjligt registrera olika dialekters uttal. Det är då inte så förvånande att dessa alfabeten innehåller många fler tecken är IPA. I den mest utvecklade versionen av Lundells alfabete går det att representera över tvåtusen olika ljud. Hur precisa är sådana transkriptioner? Med en teckenuppsättning motsvarande över tvåtusen ord borde ju transkriptionen komma väldigt nära det tal som transkriberats. De mest optimistiska har faktiskt lekt med tanken att man t.o.m. skulle kunna återskapa talet genom någon form av talsyntes utgående från dessa transkriptioner. Talsyntes baserad på gamla transkriptioner? Det är ju onekligen en ganska fantasieggande tanke, men om den ska kunna förverkligas måste åtminstone följande två villkor vara uppfyllda. 1. Transkriberaren måste med stor precision kunnat koppla ihop ljud och tecken 2. Olika transkriberare måste vara sinsemellan lika, dvs. överensstämmelsen mellan ljud och tecken ska vara oberoende av vem som gjort nedteckningen. Är detta möjligt? Vi ska få anledning att återkomma till den frågan lite längre fram.
5 Vokalernas beskrivning i IPA Vi har redan sagt att artikulatoriska beskrivningar, såsom tungans position och käkens öppningsgrad, låg till grund för IPA. Om vi tills vidare håller oss till vokalerna kan man börja med att fråga sig: Kan man ordna dessa efter något system och vilka är i så fall kriterierna? Vokalernas beskrivning i IPA Om man ska ordna vokalerna efter någon form av artikularoriskt system verkar det rimligt att först bilda sig en uppfattning om efter vilka dimensioner vokalartikulationen kan varieras. Så låt oss då ta en titt på det. Bilden visar ansatsrörets form vid bildning av fyra olika vokaler. Vilka dimensioner hittar vi? Vokalernas beskrivning i IPA Vi finner att tungans placering kan variera i höjdled (höga vs. låga vokaler) och i längdled (främre vs. bakre vokaler). Hög och låg kan också kallas sluten och öppen. Vokalernas beskrivning i IPA Vi har alltså hittat två artikulatoriska dimensioner som det verkar rimligt att räkna med tungans position i höjdled (hög/låg) och längdled (främre/bakre). Nästa dimension vi skulle kunna rekrytera är läpparnas öppningsgrad och form. Här brukar man endast räkna med graden av rundning och ändpunkterna på den skalan kan då beskrivas som orundade ( spridda ) och rundade läppar (skillnaderna i bilden är något överdrivna för att göra det tydligare). Obs. att munöppningen är större i låga (öppna) än i höga (slutna) vokaler.
6 Vokalernas beskrivning i IPA Vokalernas beskrivning i IPA Den främsta artikulatoriska konsekvensen av läpprundning är att talröret blir längre och den främsta akustiska konsekvensen att formanterna (ffa F3) sänks något. Lyssnapåeffektenav att ändra mellan orundade och rundade läppar med allt annat lika: i - y e - ø Ändring på höjden: i e a Ändring m.a.p. läpprundning Sänkningen av ffa F3 som en konsekvens av rundning är mycket påtaglig. Ändring på bredden: i y u i y e ø Vokalernas beskrivning i IPA Vi kan till sist även skapa vokalkontraster genom att öppna eller stänga vägen till näshålan. Det görs genom att höja eller sänka mjuka gommen (velum) Vokalernas beskrivning i IPA Vi har alltså funnit fyra artikulatoriska dimensioner som det verkar rimligt att utgå från när man beskriver vokalerna artikulatoriskt 1. Främre bakre 2. Öppen sluten (låg hög) 3. Rundad orundad (spridd) 4. Nasal oral (icke-nasal) Nasal vokal Oral (icke-nasal) vokal
7 Vokalernas beskrivning i IPA Vokalernas fonologiska dimensioner Jag ska hålla mig till detta men kommer att avvika från beskrivningen i en detalj. Jag föredrar att kalla tunghöjd för käköppning, dels för att de båda hänger intimt samman och dels för att det blir lite är enklare att hålla isär dimensionerna på det sättet. Artikualtor Tungan Käken Artikulatorisk parameter Tungposition Öppningsgrad Variationsområde Främre Bakre Öppen Sluten Vi kan då sammanfatta de dimensioner vi funnit i följande schema. Läpparna Velum Rundning Velumposition Spridda Rundade Oral Nasal Vokalfyrsidingen Man kan förstås representera de här dimensionerna på en mängd olika sätt, men ett sätt som är mycket vanligt är att representera vokalerna i ett 2-dimensionellt diagram som det här: Främre Bakre Sluten Öppen Vokalfyrsidingen Innan vi går vidare med en beskrivning av vokalsystemet ska vi göra ett litet experiment. Du ska få ett papper på vilket det är tryckt en en vokalfyrsiding, men utan några vokalmarkeringar. Det blir din uppgift att uttala de olika svenska vokalerna för dig själv (tyst eller högt), känna efter i munnen och så gott det går pricka in det läge i vokalfyrsidingen som du uppfattar att resp. vokalljud har. OBS! Detta är inget kunskapstest! Du ska alltså inte svara på vad du eventuellt redan vet om hur det ska vara utan så ärligt som möjligt beskriva din egen uppfattning. Vokalfyrsiding Era resultat: En första analys Främre tungposition Bakre Sluten käköppning Öppen På ditt papper finns två vokalfyrsidingar av denna typ, en avsedd för orundade vokaler och en för rundade. Att jag skilt på rundade och orundade i två diagram är bara för att det inte ska bli så rörigt. Exempelord som du kan använda som mall finns också med. Som vi kunde se blev det en ganska stor spridning i resultaten och det beror förstås på att ni inte är särskilt bra på det här eller hur? Nja, vi ska nog inte utan vidare acceptera denna förkastelsedom utan fundera på saken en stund till. Så låt oss då börja med att titta i facit!
8 Vokalfyrsidingen Man kan representera vokalerna i vokalfyrsidingen ur två perspektiv, ett fonologiskt perspektiv eller ett fonetiskt. Låt oss börja med det fonologiska. Om vi representerar vokalerna i en lite mer abstrakt bemärkelse med användande av de fyra fonologiska dimensionerna (Oral Nasal, Främre Bakre, Öppen Sluten, Spridda Rundade) som vi nämnde tidigare får vi följande representation. Alla vokaler utplacerade enl. IPA tungposition rundning käköppning (central)svenskans vokalsystem (central)svenskans vokalsystem De inringade vokalerna representerar de 9 vokalfonemen, dvs. de långa vokalerna. Pilarna visar hur vokalkvaliteten ändras när vokalen bli kort. Man kan också anlägga ett mer fonetiskt perspektiv, dvs. ta vokalfyrsidingens dimensioner bokstavligt och tolka varje position i vokalfyrsidingen som en precis beskrivning av artikulationsställningen för en given vokal. Man kan då utgå från ett representativt standarsvensk uttal. Ordlistan exemplifierar vokalerna i standardsvenska. Lyssna på: längd klangfärg diftongering Långa Korta Ortografi IPA Ortografi IPA rita i ritt ryta y rytt ruta rutt reta e?? röta ø rött œ räta rätt rata ratt a råta o rått rota u rott (central)svenskans vokalsystem Med utgångspunkt från sådana exempeluttal kan man sedan försöka pricka in de olika vokalerna så precist det går i diagrammet. Det är så de olika språkens språkljud exemplifieras i IPAs handbok.
9 Svenskans vokalsystem enl. IPA Talaren som exemplifierar ljuden är Olle Engstrand som även är den som gjort analysen för IPAs räkning. Svenskans vokalsystem enl. IPA Skillnaden mellan den mer abstrakta, fonologiska representationen och den fonetiska är som framgår rätt betydande. Era resultat: Domen? Är vi mogna att fälla domen över era egna resultat? De stämde ju inte så särskilt väl överens med vare sig den fonologiska eller den fonetiska analysen. Nej, jag tror vi uppskjuter domslutet ett tag till och titta lite närmare på problemet. Kardinalvokaler Ett logiskt första steg om man vill konstruera en vokalfyrsiding är att utforska var hörnen ska ligga. Sedan kan man dela in den yta som de fyra hörnen spänner upp på något lämpligt sätt. Den förste som gjorde det (eller åtminstone den förste som systematiskt beskrev det) var Daniel Jones. Kardinalvokaler Daniel Jones (primära) kardinalvokaler Han utforskade först hörnen som han kallade för [i], [a],, [u] Sedan delade han in avståndet mellan dessa i tre delar på var sida och kallade dessa vokaler för [e],, och [o]. Den resulterande fyrsidingen blev då såhär.... uttalade av honom själv 1956
10 En utflykt till vokalljudens värld Peter Ladefoged ur vars bok A Course in Phonetics kapitlet Syllable structure and suprasegmental features (som vi ska ta upp i samband med prosodiavsnittet) är hämtat har gjort en mycket intressant hemsida med illustrationer hämtade från många av världens språk. dconsonants/course/chapter1/chapter1.html Låt oss göra en liten avstickare till de sidor som handlar om vokaler. En symbol ett ljud? Efter den här utflykten måste man ju fråga sig hur pass mycket det ligger i denna princip. Låt oss bara påminna oss några av de ljud där uppfattningen skilde sig mest [y] [ø] Sammanfattning Era resultat då? Hur ska vi då sammanfatta detta? De artikulatoriska beskrivningar som ligger till grund för IPA-systemet speglar inte den fysiska verkligheten med någon särskilt stor precision. Något ligger det i det men bara i ganska grova drag. Uppfattningen om hur ett givet ljud ska låta varierar också högst påtagligt även mellan tränade fonetiker. Ja, det är väl bara att konstatera att de illustrerar denna osäkerhet ganska bra. Vi har inte mycket större precision än så när det gäller att känna var tungan befinner sig eller, vilket är ännu svårare, bedöma var andra har den när de uttalar något talljud. Talsyntes baserad på gamla transkriptioner? Vi får nog överge den tanken är jag rädd. Vad ska vi då ha det till? Är då allt detta bara dumt och meningslöst? Nej, inte alls. Jag sa tidigare att det stämmer i grova drag men inte med någon större precision. Men detta med grova drag duger gott för fonologiska beskrivningar.
11 Vad ska vi då ha det till? Varför brister det i precisionen Det visar sig vid fonologiska analyser av olika språk att de klasser av ljud vi beskrivit främre, bakre, öppna, slutna, rundade orundade, nasala, orala ofta beter sig på ett likartad sätt. En fonologisk regel kan tex. vara tillämpbar på alla främre vokaler men inte på de bakre, en annan på alla öppna vokaler men inte på de övriga osv. Det är alltså inget fel på själva grundidén. Man får bara inte övertolka precisionen i beskrivningen. Ett skäl har jag redan nämnt vi är inte så bra på att med stor precision avgöra hur vi ställt in våra artikulatorer. Ett annat är säkert att vi faktiskt inte alla gör likadant när vi producerar ett givet ljud. Det har gjorts många röntgenundersökningar som visar detta. Här ett exempel: Tungposition som funktion av vokalkvalitet. Talare 1. Tungposition som funktion av vokalkvalitet. Talare 2. Bild som visar tungpositionen för en talare av amerikansk engelska som uttalar vokalerna [i],, [e], och [æ]. Bilden bygger på röntgenfotografier. Bild som visar tungpositionen för annan talare av amerikansk engelska som uttalar samma vokaler ([i],, [e], och [æ]. Tungposition som funktion av vokalkvalitet. Talare 3. En jämförelse mellan de tre talarna. Talare [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] En tredje talare som gör samma sak Symbolerna i bilden visar vokalerna ordnade efter tungans högsta punkt. Notera skillnaderna både med avseende på ordning och öppningsgrad.
12 Vem har rätt? Diftonger Om vi antar att de tre talare vi just sett bilder på skulle beskriva de tre vokalerna [i],, [e] och att de alla tre med god precision kunde avgöra tungans högsta punkt så skulle två av dem säga att [e] var slutnare än och den tredje att var slutnare än [e]. Och problemet är att båda lägren skulle ha rätt! Till sist några ord om diftonger. Standardsvenskan har inga diftonger. Däremot är vokaler i slutet av ett ord eller en stavelse ofta diftongerade. Vad det betyder är att de har en vokalisk avslutning med en annan kvalitet. Hur diftongering tar sig ut på spektrogram: orden bi och bu. Diftonger b i j b Obs. att diftongeringsgesterna tycks vara helt olika. Vilken är skillnaden? Äkta diftonger finns i många svenska dialekter. Gotländskan är väl det mest kända exemplet men det finns många fler. Här ett exempel från just gotländska. Diftonger Diftonger Diftonger är vanliga inte bara i svenska dialekter utan också i världens språk. Trots det är de väldigt lite utforskade rent fonetiskt. Det finns nästan ingen vetenskaplig litteratur publicerad inom detta område. Vi kan se att diftonggesten är betydligt mer markant i en äkta diftong och att den sträcker sig över hela diftongen.
13 Diftonger Diftonger brukar beskrivas som stigande eller fallande beroende på om det andra elementet är mer eller mindre sonort än det första. /ai/ skulle då räknas som en fallande (falling) diftong eftersom /a/ är det mer sonora elementet och /ia/ skulle med samma synsätt räknas som stigande (rising) av samma skäl. Diftonger Det här sättet att klassificera diftonger blir lite kontraintuitivt om man gör sig en bild av vokalrörelsen i vokalfyrsidingen eftersom stigande rör sig neråt och fallande uppåt i fyrsidingen Främr e Fallande i tungposition Stigande Bakre käköppning Sluten a Öppen Diftonger Resultat, orundade Även om diftonger är vanliga så är det ändå så, att det vanligaste är att vokalerna i ett språk är monoftonger, åtminstone i fonologisk bemärkelse. Men det finns också gott om språk som har kontrastiva diftonger och t.o.m. sådana som har kontrast mellan stigande och fallande diftonger. Den tyska dialekt som talas i Schwaben är ett sådant exempel. i e Resultat, rundade y u Resultat, lyckade i Främre tungposition Bakre u Sluten ø o käköppning Öppen
14 Resultat, mindre lyckade Lätta att placera Svåra att placera Främre ø tungposition e Bakre käköppning Sluten o rundning tungposition käköppning Öppen En jämförelse mellan de tre talarna. Talare En jämförelse mellan de tre talarna. Talare [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] [i] [e] [æ] Symbolerna i bilden visar vokalerna ordnade efter tungans högsta punkt. Notera skillnaderna både med avseende på ordning och öppningsgrad. Symbolerna i bilden visar vokalerna ordnade efter tungans högsta punkt. Notera skillnaderna både med avseende på ordning och öppningsgrad.
Skillnader på vokaler och konsonanter?
Talproduktion: vokaler Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Skillnader på vokaler och konsonanter? 1. Bildningssätt Undantag: halvvokaler Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget,
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs merInst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler
Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merFonetik I. Talets anatomi
Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merFonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merFonetisk distansmätning av ord i lexikon
Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merLista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1
Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de
Läs mer>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net
>> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merKortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merFonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet
onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merRepetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09
1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merFonologisk typologi
Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merTal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal
Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1
Läs merIntroduktion. Koartikulation (1)
Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester
Läs merVOKALERNA I FINLANDSSVENSKAN 1 : EN INSTRUMENTELL ANALYS OCH ETT FÖRSÖK TILL SYSTEMATISERING ENLIGT SÄRDRAG
MIKAEL REUTER VOKALERNA I FINLANDSSVENSKAN 1 : EN INSTRUMENTELL ANALYS OCH ETT FÖRSÖK TILL SYSTEMATISERING ENLIGT SÄRDRAG Det finlandssvenska vokalsystemet är vad foneminventariet beträffar identiskt med
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merDigital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling
Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs mer1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Läs merSammanfattning på svenska
Sammanfattning på svenska Vokaluttal har länge ansetts uppvisa stor variation inom det svenska språkområdet och vara karakteriserande för så väl dialekter som regionala varieteter av standardsvenska. Trots
Läs merSundberg: Kap 4 Artikulation
Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell
Läs merAutomatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk. Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA
Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA Grammatik = språkregler Ett mer kraftfullt sätt att beskriva språk. En grammatik består av produktionsregler (andra ord
Läs merÖvningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)
Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]
Läs merNordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18
Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller
Läs merUppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )
2005-06-09.kl.08-13 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Ett plustecken kan se ut på många sätt. En variant är den som ses nedan. Skriv ett program som låter användaren mata in storleken på plusset enligt exemplen
Läs merStavelsen och dess fonetik
Stavelsen och dess fonetik Björn Lindblom Sammanfattning Människan saknar talorgan. Evolutionen är känd för att föredra att bygga vidare på existerande resurser framför att skapa helt nytt. Ett exempel
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merSvenska fonetiska tecken med Word och Unicode
Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode De flesta fonetiska tecken i svenskan skrivs med vanliga bokstäver. I Svenska Akademins Grammatik skrivs för konsonanter "Samma ljudvärden som vid normal stavning
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merAnpassning av problem
Modul: Problemlösning Del 7: Anpassning av problem Anpassning av problem Kerstin Hagland och Eva Taflin Detta är en något omarbetad text från boken: Hagland, K., Hedrén R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merAkustiska Elementa och Digital Signalbehandling
Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion
Läs merInnehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.
Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. / -ljudet B.3 Ljudgrupper med annorlunda vokalljud ild ind old ost B.4 Tre konsonanter i början av ord. B.5 Trigrafen -tch
Läs merLÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD
LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD Programmet består av 21 övningar som övar förmågan att känna igen bokstäver och ord. Här tränas såväl läsning som stavning och bokstavsordning. Du får hela tiden stöd av inspelat
Läs merTDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Läs merCentrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Läs merArtikulatorisk fonetik
Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merAllemansdata Dags fö r örd
Allemansdata Dags fö r örd Övningar Bildgåtor. Tre svårigheter: korta ord, mittemellan och långa ord. Eleven ser ett antal bilder på skärmen. Genom att skriva begynnelsebokstaven för varje bild finner
Läs merH LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii
σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat
Läs merMängdlära. Kapitel Mängder
Kapitel 2 Mängdlära 2.1 Mängder Vi har redan stött på begreppet mängd. Med en mängd menar vi en väldefinierad samling av objekt eller element. Ordet väldefinierad syftar på att man för varje tänkbart objekt
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Läs merEn jämförande akustisk studie av skånska diftonger på tre orter
Lunds universitet Institutionen för lingvistik En jämförande akustisk studie av skånska diftonger på tre orter Hanna Andersson C-uppsats i fonetik Höstterminen 2003 Handledare: Susanne Schötz och Joost
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merAnmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.
Institutionen för Språk och litteraturer Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Personnummer Efternamn Förnamn Adress Postnummer
Läs merHur udda är Viby-i? Experimentella och typologiska observationer 1
Hur udda är Viby-i? Experimentella och typologiska observationer 1 Olle Engstrand a, Sven Björsten a, Björn Lindblom a, Gösta Bruce b och Anders Eriksson a,c ainst. för lingvistik, Stockholms Universitet
Läs merHandledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012
Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och pappa har bokat tid för att köra gokart på en bana. Innan de får köra måste de byta om och pappa berättar för Erik vad han ska tänka på innan det är
Läs merAkustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan
Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning
Läs merTEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker
TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskolelärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare
Läs merlättläst Ritteknik Stig Andersson
lättläst Ritteknik Stig Andersson 1 2 Innehåll Att rita och skissa 4 Vyer 6 Linjer 9 Måttsättning 11 Formsymboler 14 Toleranser 15 Skalor 16 Delförstoringar 17 Snitt- och materialmarkering 18 Huvudfält
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merStudiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merLgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Boken handlar om: Det börjar en ny kille i Antons klass. Han heter Said. Said kommer från Irak. I Irak är det krig. Därför har Said, och hans familj, flytt till Sverige. Anton och Olle tar hand
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merAtt skriva med sarati
Att skriva med sarati ~ Vad man vet om Rúmils alfabet ~ Den visa och historiekunniga alven Rúmil av Tirion var den första varelsen i Arda att uppfinna och utveckla ett alfabet, ett sätt att skriva. Detta
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merSpråkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Läs merRöstanatomisk översikt 1
Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska
Läs mer(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation
(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:
Läs mer