Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Transkript

1 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken typ av grammatik hittar du i böcker som Svenska Akademins Grammatik (SAG) och Svenska skrivregler? 2. Vilken språkvetenskaplig disciplin studerar hur orden byggs upp av mindre betydelsebärande enheter? Vad kallas dessa enheter? Ge exempel från svenskan. 3. Inom vilken lingvistisk delvetenskap studerar man hur ljud bildas och hur de förhåller sig till varandra? 4. a. Finskans talossanikinko betyder Också i mitt hus? : talo-ssa-ni-kin-ko hus-i-mitt-också-(frågepartikel) Vilken morfologisk språktyp tror du att finskan tillhör? b. Thailändskans phom mai chawb ahan pet betyder Jag gillar inte stark mat : phom mai chawb ahan pet jag inte gilla mat stark Vilken morfologisk språktyp tror du att thailändskan tillhör? c. Hebreiskans katavnu betyder vi skrev : k.t.b. = rot/stam (skiftningen v / b har att göra med efterföljande n ljud) a-a = anger tempus -nu = anger första person plural ( vi ) Vilken morfologisk språktyp tror du att hebreiskan tillhör? 5. Vad menas med logogram och piktogram? Används logogram och/eller piktogram på svenska? 6. Vad är skillnaden mellan konsonantalfabet och stavelsealfabet? Ge exempel på språk som använder dessa skriftsystem.

2 7. Förklara vad som menas med analytiska respektive syntetiska språk. Hur definieras i regel svenskan? 8. På kilskrift skrivs ordet för huvud :. Tecknet är en förenklad variant av, och kan också uttalas [sag]. Vilken skrifttyp tror du att dessa kilskriftstecken representerar? 9. Förklara innebörden i begreppen pragmatik och semantik. 10. Vad undersöker man om man arbetar med diakronisk lingvistik? På vilket sätt använder man sig av etymologi inom denna sorts lingvistik?

3 Övningsfrågor för Dag 2, 5 september 2007: Fonetik och fonologi 1. Förklara kortfattat skillnaden mellan fonetik och fonologi. 2. Vilken är den huvudsakliga skillnaden mellan vokaler och konsonanter? Vad kallar man de ljud som ligger på gränsen mellan de två kategorierna? (Tips: vad händer om du uttalar ett svenskt i, och trycker tungan allt närmre gomtaket?). 3. Vilka särdrag använder man när man klassificerar vokaler? Förklara kortfattat symboliken bakom vokalfyrsidingen. 4. Vilka tre olika särdrag talar man om när man kategoriserar konsonanter? Förklara och ge exempel. 5. Uttala de svenska orden far och var. Notera skillnaden i uttalet av [f] och [v]. Vari ligger skillnaden? 6. Förklara vad som menas med assimilation, och ge ett par exempel. 7. Uttala sv. pill, till, och spill, still. Hör du någon skillnad i uttalet av [p] och [t]? Vilken? Kan du förklara varför? (Tips: håll ett papper framför munnen och lägg märke till om/hur det rör sig när du uttalar orden.) 8. Vilket särdrag används för att skilja mellan [!] och ["]? 9. Beskriv kortfattat skillnaden mellan de prosodiska begreppen betoning, satsintonation och ordtoner. 10. I Bolanders tabell över svenska vokalljud (på sid. 35 i kompendiet) används nio vokalbokstäver för att skriva svenskans olika vokalljud. a. Bolander förklarar svenskans stora variationsrikedom som delvis en följd av att skillnaden mellan långa och korta vokaler blivit betydelseskiljande (t.ex. dit ditt, ful full, häl - häll etc.). I fonemlistan anges skillnaden i vissa fall

4 genom tecknet [:] för längd (kvantitet), som i häl [!"#$] häll [!"$$], men ibland istället som en skillnad i kvalitet, som i ful [%&#$] full [%'$$]. Försök förklara varför. (Tips: uttala orden tyst för dig själv och känn efter var tungan befinner sig i munhålan.) b. Varför har vi inte enskilda tecken för de olika vokalljuden, istället för att använda t.ex. e för de tre olika ljuden [(:], ["] och [)]?

5 Övningsfrågor för Dag 3, 7 september 2007: Morfologi, ordklasser och satsdelar 1. I vilka kategorier böjs verb på svenska? 2. I vilka kategorier böjs substantiv på svenska? 3. Vilken är skillnaden mellan ordklass och satsdel? Vad har man för nytta av att veta vad begreppen innebär? 4. Vad menas med begreppet verbtema? Ge exempel. Vilken information ger ett verbs tempusform? 5. Vad menas med predikatsfyllnad? 6. Förklara kongruensböjning av adjektiv. 7. Vad menas med komparation? Vilka ordklasser brukar kompareras? Ge exempel. 8. Försök definiera skillnaden mellan subjekt och predikat. Hur skulle du fråga efter subjekt och predikat i följande meningar? a. Äntligen stod prästen i predikstolen. b. Han kom som ett yrväder en aprilmorgon med ett höganäskrus i en rem kring halsen. c. Albert Carlson, sextiofyra år, sitter på ett hotellrum i Kalifornien och tänker över sitt liv. 9. Studera följande japanska meningar. Försök lista ut vad orden betyder. Hur vet man vad som är subjekt och vad som är objekt? a. Watasi ga sakana o tabeta jag åt fisk b. Watasi ga gohan o tabeta jag åt ris c. Taroo ga Biru o mita Taro såg Bill d. Biru ga Taroo o mita Bill såg Taro

6 10. Hur uttrycker svenskan kasusfunktionerna direkt och indirekt objekt? Stryk under de direkta och ringa in de indirekta objekten i meningarna nedan. a. Jag är skyldig dig omkring femtio spänn. b. Bill Gates har donerat större delen av sin förmögenhet till välgörande ändamål. c. Åt mormor köpte vi en fin glasskål, åt morfar en påse godis. 11. På vilket sätt uttrycker verbets modus talarens attityd? Ge exempel. Hur ser det ut på andra språk än svenska? 12. Hur kan man skilja på en huvudsats och en bisats? Stryk under bisatserna i meningarna nedan: a. Eftersom vädret var så trist hela sommaren åkte många utomlands på semestern. b. Det gick helt galant på proven, trots att Therese trodde att hon inte kunde någonting alls. c. När Olof var sju år var han en baddare på att klättra i träd.