Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg"

Transkript

1 Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

2 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser Satsstruktur hur ser enkla satser ut? hur kan vi beskriva deras struktur? Frasstrukturgrammatik Litteratur: Elementa i generativ grammatik: kap

3 Några särdrag i människans språk Stor vokabulär (lexikon) Oändligt antal möjliga yttranden (satser) ( kreativitet, produktivitet ) Starka formella begränsningar på satser (strukturberoende) Avvikande grammatik och uttal märks ( språkkänsla ) Inlärs i tidig ålder (fullt utvecklad grammatik vid 3-4 års ålder) 3

4 Generativ grammatik Modellera naturliga språks grammatik (specifikt syntax) så att Oändligt många satser kan beskrivas, Välformade satser skiljs från ovälformade, Strukturen i en välformad sats representeras adekvat, Modellen använder universellt giltiga syntaktiska begrepp ( universell grammatik ) 4

5 Språkteknologi Modellera naturliga språks syntax för praktiska syften så som att extrahera faktainformation ur dem, läsa upp text med syntetiskt tal, översätta till ett annat språk, identifiera grammatiska fel och föreslå rättelser, Varje tillämpning ställer olika krav varför olika modeller används. 5

6 Psykolingvistik Förklara hur språkliga processer går till, bland dessa speciellt barnets språkinlärning språkperception och språkförståelse språkproduktion andraspråksinlärning Olika perspektiv / hypoteser artspecifik förmåga eller ej? specifik förmåga eller generell? modulär eller integrerad arkitektur? 6

7 Om synen på data Generativ grammatik begreppet 'välformad sats' svarar inte på något direkt sätt mot 'faktiskt förekommande yttranden' empiriska data är framför allt satser och talares omdömen om dem Språkteknologi data utgörs av faktiskt förekommande yttranden processmodellerna utvärderas utifrån systemkriterier Psykolingvistik data utgörs av faktiskt förekommande yttranden och deras kontexter (inkl. neurologiska data) processmodellerna utvärderas utifrån deras förklaringsvärde 7

8 Om synen på syntax Generativ grammatik syntax är centralt och i fokus för modeller av den universella grammatiken Språkteknologi parsning är ett centralt generellt problem, men användning beror av tillämpningen Alternativ: chunkning, samförekomststatistik Psykolingvistik syntax är något som behöver förklaras modul (i vissa modeller) 8

9 Garden paths The horse raced past the barn fell. The complex houses married and single students and their families. Jag sa till alla som försökte att klättra. Meningar som dessa ger stöd för hypotesen att meningar tolkas inkrementellt och 'girigt'. 9

10 Övning: Vilka permutationer ger svenska satser? {apan, försvann} apan försvann försvann apan {apan, däråt, försvann}... apan försvann däråt försvann apan däråt däråt försvann apan {apan, bordet, försvann, under} {apan, att, försvann, jag, tror} {apan, bordet, försvann, jag, tror, under} 10

11 Hur många möjliga kombinationer? Antal ord Permutationer Grammatiska = 100% = 50% 4 24? 5 120? 6 720? ? ? 9 362,880? 10 3,628,880? 11

12 Kan vi hitta mönster för strukturen?... apan försvann däråt NN VB ADV däråt försvann apan ADV VB NN försvann apan däråt VB NN ADV apan försvann under bordet NN VB Prep NN 12

13 Strukturella principer Linjär struktur (dvs. ordföljd) alla ordningar är inte grammatiska apan försvann däråt, *apan däråt försvann Hierarkisk struktur (gruppering) ord bildar fraser, som ev. bildar större fraser och vi kan inte bryta upp fraser hur som helst: [ den lilla apan ] försvann försvann [ den lilla apan ] *den försvann lilla apan 13

14 Strukturberoende Det faktum att hypoteser om välformighet inte enbart kan baseras på ord, ordklasser och deras ordning har kallats språkets strukturberoende Förutom ord och ordklasser behövs därför också i en syntaxmodell fraser och fraskategorier 14

15 Strukturella principer Relationell struktur ( beroenden ), t.ex. Kongruensböjning den lilla apan, men inte *det lilla apan, eller *den liten apan Valenser eller transitivitet Klara gillar Bach, men inte *Klara sover Bach eller *Klara gillar; Långdistansberoenden Bach tror jag inte Klara har gillat förut. *Bach tror jag inte Klara har gillat Bach förut 15

16 Frasstrukturträd Linjär och hierarkisk struktur kan illustreras grafiskt och resulterar då i en typ av graf kallad ett (etiketterat) träd. S NP VB ADV DT ADJ NN försvann däråt den lilla apan 16

17 Omskrivningsregler S NP VB En sats kan bestå av en nominalfras och ett verb NP NN En NP kan bestå av ett nomen S NP VB ADV En sats kan bestå av en nominal-fras, ett verb och ett adverb Ord kan också införas med omskrivningsregler: NN apan VB försvann ADV däråt 'apan' är ett substantiv 'försvann' är ett verb 'däråt' är ett adverb 17

18 Omskrivningsregler och träd Omskrivningsregler svarar mot lokala delträd. Omvänt kan vi läsa ett träd som ett antal påståenden om lokal frasstruktur: Denna sats består av en NP, ett VB och ett ADV Denna NP består av en DT, ett ADJ och ett NN. 18

19 Bisatser med omskrivningsregler Objektbisats: Jag tror att apan försvann däråt S NP VB BS BS att S S NP VB ADV NP PRON NP NN NN apan PRON jag VB tror VB försvann ADV däråt 19

20 Ett frastrukturträd för en sats med bisats S rekursivitet! NP VB BS PRON tror att S jag NP VB ADV NN försvann däråt apan 20

21 Frasstrukturgrammatik I frasstrukturgrammatik analyseras satser och meningar i termer av beståndsdelar eller konstituenter och deras ordning. Reglerna i en frasstrukturgrammatik är kontextfria omskrivningsregler (dvs varje regel säger hur en symbol kan omskrivas oberoende av vad som kan stå runt omkring) Symbolerna i en frasstrukturgrammatik representerar sådant som ordklasser, fraskategorier, olika typer av satser 21

22 Fras eller ej En generativ grammatik ska representera strukturen i en välformad sats adekvat Är t.ex. försvann däråt och däråt fraser? Jämför S NP VP VP VB ADVP ADVP ADV med S NP VB ADV 22

23 Trädstrukturer En kontextfri grammatik bestämmer minst en struktur för varje mening som den genererar. Strukturer kan visualiseras som träd med etiketterade noder Om grammatiken ger en mening flera olika träd är meningen flertydig enligt grammatiken 23

24 En grammatik med flertydigheter S S och S S p S q S r p och q och r p och r och q och r 24

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax?

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax? Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Innehåll Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(18) Kursöversikt Kursnamn:

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard

Läs mer

Partiell parsning Parsning som sökning

Partiell parsning Parsning som sökning Språkteknologi: Parsning Parsning - definition Parsningsbegrepp Chartparsning Motivering Charten Earleys algoritm (top-down chartparsning) Partiell parsning (eng. chunking) med reguljära uttryck / automater

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till?

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till? Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv, adjektiv, verb, adverb Ständiga nybildningar

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013 UPPSALA UNIVERSITET Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013 4 Grafer En graf är en struktur av prickar förbundna med streck.

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Introduktion till språkteknologi språk och kognition

Introduktion till språkteknologi språk och kognition Introduktion till språkteknologi språk och kognition We have made little headway in computational psycholinguistics, which to me has always been the nub, the center, the thing that computational linguistics

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Introduktion till språkteknologi

Introduktion till språkteknologi 1 Preliminär version 7 Får ej kopieras Introduktion till språkteknologi Ett kompendium av Anna Sågvall Hein 1997-08-12 Reviderad 021105 Anna Sågvall Hein, 2002 2 3 Innehåll Förord 1 1 Språkteknologi 3

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Psykolingvistik. Kognitionspsykologi, Klas Karlgren Kapitel 11 och 12 i Anderson

Psykolingvistik. Kognitionspsykologi, Klas Karlgren Kapitel 11 och 12 i Anderson Psykolingvistik Kognitionspsykologi, 2004 Kapitel 11 och 12 i Anderson Klas Karlgren klas@dsv.su.se 1 Psykolingvistiska frågor Hur klär vi våra tankar i ord? Hur är språket uppbyggt? Finns psykologiskt

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier

Läs mer

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster Taligenkänning 729G17/729G66 Språkteknologi 1 Vad är språkteknologi? Vad är språkteknologi? Kursens mål och uppläggning Att analysera textdata Korpusar och korpusarbete Textanalys med reguljära uttryck

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 21 Matematik för språkteknologer 3.3 Kontext-fria grammatiker (CFG) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2014 2 / 21 Dagens saker Kontext-fria grammatiker (CFG). CFG kan

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

De som (som) vi använder

De som (som) vi använder De som (som) vi använder En korpusstudie av optionellt som i svenska objektsrelativsatser Henriette Matz Institutionen för lingvistik C-uppsats 15 hp Allmän språkvetenskap Kandidatuppsats i lingvistik

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2

Läs mer

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Maskinöversättning möjligheter och gränser

Maskinöversättning möjligheter och gränser Maskinöversättning möjligheter och gränser Anna Sågvall Hein 2015-02-17 Tisdagsföreläsning USU 2015-02-17 Anna Sågvall Hein Översikt Vad är maskinöversättning? Kort tillbakablick Varför är det så svårt?

Läs mer

Kontextfria grammatiker

Kontextfria grammatiker Kontextfria grammatiker Kontextfria grammatiker 1 Kontextfria grammatiker En kontextfri grammatik består av produktioner (regler) på formen S asb S T T # Vänsterledet består av en icke-terminal (variabel)

Läs mer

Kompositionell semantik och λ-kalkyl

Kompositionell semantik och λ-kalkyl UPPALA UIVERITET http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv05/ads1/ Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf mats.dahllof@lingfil.uu.se Algoritmer för datorlingvistisk semantik I, Föreläsningsanteckningar,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Att lära sig/ut språk Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Teori och praktik Vår vardag är en del av ett större fält som vi utifrån erfarenhet kan ha synpunkter

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.

Läs mer

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet V1 Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp) HT 2016 Lärare och examinatorer: Mathias

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Grundläggande datalogi - Övning 9

Grundläggande datalogi - Övning 9 Grundläggande datalogi - Övning 9 Björn Terelius January 30, 2009 Ett formellt språk är en (oftast oändlig) mängd strängar. Språket definieras av en syntax som är en samling regler för hur man får bilda

Läs mer

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Skolans

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp) studiehandledning vt 2017

Delkurs grammatik (5 hp) studiehandledning vt 2017 Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap 2017-01-23 91SV11 Svenska (1-30hp) 91SV17 Svenska (1-30hp) 92SV11 Svenska (1-30hp) 92SV17 Svenska (1-30hp) Delkurs

Läs mer

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Grammatik och översättning, 5 högskolepoäng Skriftlig framställning, 4 högskolepoäng

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell Kursplaneöversättaren Lina Stadell lina.stadell@convertus.se 2017-11-13 Innehåll Allmänt Språkliga resurser Översättningsprocessen Översättningsproblem Stavningskontroll Allmänt Bygger på egenutvecklad

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Grammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Grammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 Grammatik i Samtal I Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Per Linell Språkande. Samtal, språk och grammatik 2 Ett dialogiskt perspektiv på språk och språkande: människor är sociala varelser betonar

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade

Läs mer