Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll med Scarrie
|
|
- Maja Berglund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll med Scarrie
2 Strategi för grammatikkontroll Vision Fullständig parsning enligt en heltäckande grammatik som skiljer ut avvikande konstruktioner och diagnosticerar dem Verkligheten Fullständig eller partiell parsning, så långt grammatiken räcker till, och igenkänning av förutsedda fel
3 Svenska Scarrie Grammatikmodell, som är inspirerad av frasstrukturgrammatiken Felrepertoar, som omfattar 30 av de drygt 500 feltyperna i feldatabasen Feltyperna kan grovt indelas i fel som innebär brott mot särdragsrestriktioner och strukturella fel
4 Problem med den klassiska frasstrukturgrammatiken Pelle bor här. S->NP VP, VP->V AdvP Här bor Pelle. S-> AdvP V NP Studenten kom ihåg boken. VP-> VF NP VF -> V Part S-> NP VP Studenten kom inte ihåg boken. S-> NP V AdvP Part NP
5 Problem med den klassiska frasstrukturgrammatiken, forts. Inget naturligt sätt att uttrycka särdragsrestriktioner, t.ex. kongruens mellan subjekt och predikatsfyllnad. *Böckerna var intressant.
6 Uppföljare till frasstrukturgrammatiken Transformationsgrammatiken (Chomsky 1965) Basregler (kontextfria omskrivningsregler) Transformationsregler (komplicerade omskrivningsregler som arbetar på de trädstrukturer som basreglerna genererar) Ytstruktur och djupstruktur Augmented Transition Network, ATN (Woods 1969) Nätverksgrammatik Procedurell formalism Strukturigenkänning åtskiljs från strukturbyggande Delresultat sparas i register och används för att testa och bygga struktur Ytstruktur och djupstruktur m. fl.
7 Scarrie-grammatiken En procedurellt formulerad frasstrukturgrammatik, en nätverksgrammatik med särdragshantering, som kan känna igen diskontinuerliga konstituenter. Konceptuellt inspirerad av ATN. Positiva frasstrukturregler som beskriver konstituenter och som släpper igenom förutsedda brott mot särdragsvillkor efter felmarkering, s.k. robusta regler. Negativa regler, lokala felregler, som beskriver förutsedda strukturella avvikelser och felmarkerar dem.
8 Ex. på parsning av en diskontinuerlig konstituent Studenten kom inte ihåg boken. S-> NP V Adv Part NP (igenkänningsstruktur) S-> NP(SUBJ) VF Adv NP(OBJ) (resulterande struktur)
9 Ex. på korrekt struktur men brott mot särdragsrestriktioner Gäspningar och liknande beteenden skulle ha en kopplingar till såväl aggression som sårbarhet. NP VF *NP
10 Ex. på strukturella fel Men finländaren är bara är en av många kandidater. *VFIN Adv VFIN Ernst Melin rest mycket med dotter och måg. *NP(subj, meningsinledare) VSUP Adv
11 Särdragsbrott el. strukturellt fel? Förväntningarna har varit låg ställda på svenskarna i årets Wimbledon.
12 UCP och den procedurella formalismen Scarrie-grammatiken uttrycks i den procedurella UCP-formalismen och parsningen sker med en därtill anpassad chartparser, UCP, Uppsala Chart Parser. UCP har utvecklats vid Institutionen för lingvistik.
13 Chartparsning Charten är den centrala datastrukturen i en chartparser. Charten lagrar all information om parsningen, både regler och resultat. Den fylls på allteftersom parsningen framskrider. Charten är utformad som en riktad graf, som består av noder och bågar.
14 Noder och bågar Noderna är sammanbindningspunkter, som håller reda på in- och utgående bågar. De aktiva bågarna representerar regler och partiellt analyserade konstituenter. De passiva bågarna representerar kompletta analysresultat. En båge som införts i charten kan inte ändras. Alternativa lösningar representeras med nya bågar.
15 Bearbetningssteg, task bearbetningen sker genom ett samspel mellan aktiva och passiva bågar när en aktiv båge träffar på en passiv så bildas ett bearbetningssteg (den fundamentala lagen) bearbetningsstegen förs till en agenda varifrån de hämtas för exekvering utförandet av ett bearbetningssteg leder vanligen till nya bågar och bågkonstellationer, som genererar nya bearbetningssteg när agendan är uttömd är parsningen avslutad resultatet av en komplett parsning representeras av en passiv båge från första till sista nod i charten
16 Exempel på en aktiv båge i UCP 1--7 Creator: 78 Features: (& = (PHR.CAT = CL TYPE = MAIN MODE = DECL NP = (START = 1 END = 7 PHR.CAT = NP NUMB = SING GENDER = UTR CASE = BASIC DEF = DEF HEAD = (LEM = SOL.NN WORD.CAT = NOUN)))) LR-Action: <* PHR.CAT> = 'VP, <* INFF> = 'FIN, <& VP> :=: <*>, STORE, MAJORPROCESS(SENT);
17 Exempel på en passiv båge i UCP Creator: 112 Features: (* = (START = 7 END = 13 PHR.CAT = VP VERB.TYPE = MAIN INFF = FIN TENSE = PRES DIAT = ACT VERB = (WORD.CAT = VERB LEM = SKINA.VB)))
18 Uppbyggnad av charten UCP bygger en initial chart av inputsträngen, där varje båge representerar ett tecken (i originalversionen). Nya bågar kan endast införas genom tillämpning av regler, operationer, i grammatiken eller lexikonet. UCP sätter igång parsningen genom att aktivera start.rule, som definieras av grammatikskrivaren och som måste finnas med i grammatiken.
19 Den procedurella formalismen Specifikt för UCP är att grammatikformalismen är procedurell. Den procedurella formalismen ger grammatikskrivaren stor frihet men också stort ansvar. Med hjälp av den procedurella formalismen kan utvecklaren bygga upp strukturbeskrivningar efter eget gottfinnande, t.ex. lägga in felmarkeringar; strukturbeskrivningarna utformas som särdragsstrukturer införa nya bågar i charten, och på så vis driva bearbetningen framåt Det finns chartparsrar, som arbetar med deklarativa grammatikformat, t.ex. kontextfria regler, där bågarna läggs in automatiskt. De har dock begränsad uttryckskraft jämfört med den procedurella UCP-modellen.
20 Regelformat (define grammatiknamn-entry regelnamn #u rule.body; #! passivt.filter; #! aktivt.filter; )
21 Exempel på en UCP-regel, 1 (define sve.gram-entry np_noun #u <* word.cat> = 'NOUN, <& phr.cat>:=:'np, <& numb> :=: <* numb>, <& gender>:=:<* gender>, <& case>:=:<* case>, <& def>:=:<* def>, <& head lem>:=:<* lem>, <& head word.cat>:=:<* word.cat>, store; #! word.cat; )
22 Exempel på en UCP-regel, 2 (define sve.gram-entry cl.decl #u <& phr.cat>:=:'cl, <& type>:=:'main, <& mode>:=:'decl, <* phr.cat>='np, <* case>:=:'basic, <& subj>:=:<*>, advance, <* word.cat>='verb, <* inff>='fin, <& verb>:=:<*>, store; #! phr.cat or word.cat; )
23 Operatorerna Svarar för Test och tilldelning av attribut och värden i särdragsbeskrivningarna Införande av nya bågar i charten Kontroll av förhållandet mellan operationerna i en regel
24 Test och tilldelning unifiering ( :=: ) test på likhet ( = )
25 Kontroll sekvens (, ) oberoende disjunktion ( // ) beroende disjunktion ( / ) if then else subregel(arg)
26 Nya bågar process(arg) startar en ny process i ändpunkten på den aktiva bågen; bågen går från och samma nod; arg är en grammatikregel majorprocess(arg) startar en ny process i startpunkten på den aktiva bågen; bågen går från och till samma nod; arg är en grammatikregel. advance lägger in en ny aktiv båge från startpunkten i den aktiva bågen till slutpunkten i den passiva bågen; den nya bågen ärver den aktiva bågens särdragsstruktur. store lägger in en ny passiv båge från startpunkten i den aktiva bågen till slutpunkten i den passiva bågen; den nya bågen ärver den aktiva bågens särdragsstruktur. minorstore Lägger in en ny passiv båge från startpunkten i den aktiva bågen till dess slutpunkt; den nya bågen ärver den aktiva bågens särdragsstruktur.
27 Grammatikkontroll med UCP UCP Scarriegrammatiken ScarCheck robusta frasstrukturregler lokala felregler felannotering enl. feltypologi Chartavläsare Reportchart Lexikal databas
28 Metod Parsern, UCP, arbetar bottom-up Regler ansätts från lexikonet och grammatiken UCP genererar bågar med strukturbeskrivningar som förs in i charten; de kan innehålla felkoder ReportChart läser av felkoderna och deras beskrivning
29 Analys av en student (* = (START = 1 END = 13 NUMB = SING GENDER = UTR DEF = INDEF PHR.CAT = NP CASE = BASIC ART = (LEM = EN.AL WORD.CAT = ART) HEAD = (LEM = STUDENT.NN WORD.CAT = NOUN)))
30 Analys av ett student (* = (START = 1 END = 13 NUMB = SING GENDER = NEUTR DEF = INDEF PHR.CAT = NP CASE = BASIC ART = (LEM = EN.AL WORD.CAT = ART) ERR = (1 = NP-GENDER) HEAD = (LEM = STUDENT.NN WORD.CAT = NOUN)))
31 Robust NP-regel (define sve.gram-entry np_art_noun #u <& phr.cat> :=: 'np, <* word.cat> = art, <& numb> :=: <* numb>, <& gender> :=: <* gender>, <& def> :=: <* def>, <& art lem> :=: <* lem>, <& art word.cat> :=: <* word.cat>, advance, <* word.cat> = 'noun, (<& gender> :=: <* gender> / <& err :new> :=: 'np-gender), <& head> :=: <*>, store; #! word.cat; )
32 ReportChart Chartscanner som söker efter felsärdrag i charten Tre grundläggande principer: Simplicity Principle Sök endast efter fel på toppnivån i särdragsstrukturen Longest Span Principle Välj alltid den längsta analysen Right-Before-Wrong Principle Om det finns flera analyser av samma längd, så välj alltid en analys utan fel framför en med fel
33 Ett student pluggar: (* = (START = 1 END = 21 PHR.CAT = CL TYPE = MAIN MODE = DECL SUBJ = (START = 1 END = 13 NUMB = SING GENDER = NEUTR DEF = INDEF PHR.CAT = NP ART = (LEM = EN.AL WORD.CAT = ART) ERR = (1 = NP-GENDER) CASE = BASIC HEAD = (LEM = STUDENT.NN WORD.CAT = NOUN)) VERB = (START = 13 END = 21 WORD.CAT = VERB LEM = PLUGGA.VB DIAT = ACT INFF = FIN Språkgranskningsverktyg TENSE = PRES vt 09, An VERB.TYPE = MAIN)))
34 Ett student pluggar (define sve.gram-entry np_art_noun #u <& phr.cat> :=: 'np, <* word.cat> = 'art, <& numb> :=: <* numb>, <& gender> :=: <* gender>, <& def> :=: <* def>, <& art lem> :=: <* lem>, <& art word.cat> :=: <* word.cat>, advance, <* word.cat> = 'noun, (<& gender> :=: <* gender> / <& err :new> :=: 'np-gender), <& head> :=: <*>, store; #! word.cat; ) (define sve.gram-entry cl.decl #u <& phr.cat>:=:'cl, <& type>:=:'main, <& mode>:=:'decl, <* phr.cat>='np, <* case>:=:'basic, <& subj>:=:<*>, advance, <* word.cat>='verb, <* inff>='fin, <& verb>:=:<*>, store; #! phr.cat or word.cat; )
35 Ett student pluggar : (* = (START = 1 END = 21 PHR.CAT = CL TYPE = MAIN MODE = DECL SUBJ = (START = 1 END = 13 NUMB = SING GENDER = NEUTR DEF = INDEF PHR.CAT = NP ART = (LEM = EN.AL WORD.CAT = ART) ERR = (1 = NP-GENDER) CASE = BASIC HEAD = (LEM = STUDENT.NN WORD.CAT = NOUN)) ERR = <* SUBJ ERR> VERB = (START = 13 END = 21 WORD.CAT = VERB LEM = PLUGGA.VB DIAT = ACT INFF = FIN Språkgranskningsverktyg TENSE = PRES vt 09, An VERB.TYPE = MAIN)))
36 Ett student pluggar (define sve.gram-entry np_art_noun #u <& phr.cat> :=: 'np, <* word.cat> = 'art, <& art> :=: <*>, advance, <* word.cat> = 'noun, (<& art gender> :=: <* gender> / <& err :new> :=: 'np-gender), <& head> :=: <*>, store; #! word.cat; ) (define sve.gram-entry cl.decl #u <& phr.cat>:=:'cl, <& type>:=:'main, <& mode>:=:'decl, <* phr.cat>='np, <* case>:=:'basic, <& subj>:=:<*>, (<& subj err>, <& err>:=:<& subj err>/ not <& subj err>), advance, <* word.cat>='verb, <* inff>='fin, <& verb>:=:<*>, store; #! phr.cat or word.cat; )
37 Felkoder och förklaringar (setq *error-acts* '(:VAL gpagna01 gpagna03 gpapag01 gpapag02 gpapag03 gpcncc02 gpcnec03 gpnpag01 gpnpag02 gpnpag03 gpnpag08 gpnpag14 gpnpca01 gpnpss01 gpnpss02.)) "gpagna01: fel numerus på adjektivet i predikatsfylln." "gpagna03: fel genus på adjektivet i predikatsfylln." "gpapag01: fel form av ett av de parallella adjektiven" "gpapag02: fel form av ett av de samordnade adjektiven" "gpapag03: fel form av adjektivet" "gpcncc02: andra ledet i sammansatt konjunktion saknas" "gpcnec03: OCH i stf komma" "gpnpag01: fel numerus" "gpnpag02: fel genus "gpnpag03: fel form av substantivet" "gpnpag08: numerusfel" "gpnpag14: fel form av adjektivet" "gpnpca01: grundkasus i st f genitiv" "gpnpss01: artikel saknas i bestämd nominalfras i sing "gpnpss02: fel form av substantivet efter genitivattribut"
38 Scarrie-lexikonet Baserat på SvD/UNT-korpusen: artiklar, 70 miljoner ordförekomster och ordtyper Alla ordtyper som endast förekom en gång i korpusen togs bort, vilket lämnade ordtyper. Ordformerna kategoriserades utifrån vilka teckentyper de innehöll, t.ex. poster bestående enbart av sifferuttryck vilka uteslöts. Resterande ordtyper frekvens två och högreanalyserades morfologiskt i UCP inkl. sammansättningsanalys Resultatet av analysen efter viss gallringen var ordformer vilka representerar lemman
39 Slut
40 Ex. på felrapportering Nu räcker det i princip med att den som tillhör #2#underrrepresenterat kön är tillräckligt kvalificerad --> 2.underrepresenterat för tjänsten för att positiv särbehandling skall kunna tillämpas. An example of a spell checking error from the log-file Ett viktigt motiv för de svenska EU-medlemskapet - också för socialdemokraterna - var just möjligheten att vara med i de fora där besluten fattas. $!43$ --> 43.intervall: 6-7 typ av fel: gpnpag01: fel numerus An example of a grammar checking error from the log-file
41 Ex. från utvärderingsprotokoll 1) GPVFMF01 066/570 S: $GPVFMF01$Därefter var har han verksam som byggnadssnickare och även finsnickare. H: $GPVFMF01$Därefter var har han verksam som byggnadssnickare och även finsnickare. F: Därefter var han verksam som byggnadssnickare och även finsnickare. 2) GPNPAG01 000/570 S: $GPNPAG01$Politiker och tjänstemän vill gå mer varsamt fram och ta hänsyn också till de positiva värdena som ofta finns i det här områdena. H: F: S: Scarrie, H: Human evaluator F: Gold standard
42 Ex. från utvärderingsprotokoll, forts. 3) PUCOPH03 000/322 S: För riskpersoner till exempel äldre och hjärtsjuka med svåra symtom kan det dock vara rekommendabelt att uppsöka sjukhusvård. H: $PUCOPH03$För riskpersoner till exempel äldre och hjärtsjuka med svåra symtom kan det dock vara rekommendabelt att uppsöka sjukhusvård. F: För riskpersoner, till exempel äldre och hjärtsjuka med svåra symtom, kan det dock vara rekommendabelt att söka sjukhusvård.
43 Parsning Tilldelning av lingvistisk struktur till ett språkligt uttryck Morfologisk parsning Ord Syntaktisk parsning Fras Sats Mening
Djupstruktur och ytstruktur
Djupstruktur och ytstruktur En gammal man bodde på vinden. På vinden bodde en gammal man. Chomsky 1965 baskomponent transformationskomponent Föregångare till UCP Augmented Transition Network (Woods 1970)
Läs merSpråkgranskningsverktyg, vt 2008
, vt 2008 Föreläsning 7 Chartparsning i allmänhet och UCP i synnerhet evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Djupstruktur och ytstruktur Jag läste en bok igår Igår läste jag en bok 2 Chartparsning - bakgrund Utvecklades
Läs merSvårigheter med kurslitteraturen
Svårigheter med kurslitteraturen Forskningsanknuten kurs Litteraturen är skriven i syfte att presentera forskningsresultat och ofta argumentera för vissa lösningar; undantag: uppfriskningslitteraturen
Läs merMaskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll
Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.
Läs merFöreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg
Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser
Läs merSATSLÖSNING I EN LEXIKONORIENTERAD PARSER FÖR SVENSKA. Mats Dahllöf
SATSLÖSNING I EN LEXIKONORIENTERAD PARSER FÖR SVENSKA Mats Dahllöf Februari 1989 1 1 Inledning: bakgrund och syfte Det arbete som här framläggs är utfört inom projektet en Lexikonorienterad Parser för
Läs merSpråkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word
Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll i Word Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial.
Läs merPartiell parsning Parsning som sökning
Språkteknologi: Parsning Parsning - definition Parsningsbegrepp Chartparsning Motivering Charten Earleys algoritm (top-down chartparsning) Partiell parsning (eng. chunking) med reguljära uttryck / automater
Läs merMaskinöversättning och språkgranskning
Maskinöversättning och språkgranskning Föreläsning 7 Regelbaserad maskinöversättning Eva Pettersson Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet e-post: evapet@stp.lingfil.uu.se Föreläsningsöversikt
Läs merObesvarade frågor från F1
Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB? Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs mer729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Läs merspråkgranskning, ht 2007
Maskinöversättning och språkgranskning, ht 2007 Föreläsning 3 Grammatikkontroll evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll Språkgranskningssystem
Läs merOrdklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,
Läs merSärdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser
Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,
Läs merSyntaktisk parsning (Jurafsky & Martin kapitel 13)
Syntaktisk parsning (Jurafsky & Martin kapitel 13) Mats Wirén Institutionen för lingvistik Stockholms universitet mats.wiren@ling.su.se DH2418 Språkteknologi DA3010 Språkteknologi för datorlingvister Föreläsning
Läs merTekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning
Läs merOrdklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till?
Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv, adjektiv, verb, adverb Ständiga nybildningar
Läs merParsning = analys. Parsningsalgoritmer. Användningsområden. L1: Introduktion
Parsning = analys Maskinell analys av naturligt språks strukturer Uppgiften som en parser löser är 1. Acceptera en sträng som grammatisk, samt oftast 2. Ge en strukturell representation av strängen som
Läs merInnehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn
Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merTekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp
Tekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp 1(17)
Läs merSyntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax
Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merFrasstrukturgrammatik
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merDE GRAMMATISKA BESKRIVNINGARNA I SVE.UCP
Lars Ahrenberg Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Box 513 751 20 UPPSALA DE GRAMMATISKA BESKRIVNINGARNA I SVE.UCP 1. Inledning. SVE.UCP är en parser för svenska som är under utveckling vid
Läs merstinaka@stp.ling.uu.se
!"# $ %& ' % )(* +-,/.1032 5#687:9'; 4 stinaka@stp.ling.uu.se = 2@? 7 0AB2 9'687, 7.)C 2D,FE 9'G.10 ;IH.1A',J.LK +NM 9 2@K-, 4 7 KN0E G E ;.1M 9 E ;O9 2I?P? 7, Q MMAB2 G 2SR0. HT7:9 A!.U, 7,VWX0A',J.U,JRY,J.LEZ0
Läs merGrundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word. Eva Pettersson UU/Convertus
Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word Eva Pettersson UU/Convertus evapet@stp.lingfil.uu.se Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll
Läs merSpråkgranskningsverktyg, vt 2009
, vt 2009 Föreläsning 8 Scania Checker evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Kontrollerat språk Scania-svenska Scania Checker Demo 2 Kontrollerat språk Delmängd av naturligt språk Restriktioner
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merFör närmare upplysningar om bakgrunden till UCP samt om hur den är relaterad till tidigare arbeten, se Sägvall 80b.
95 Anna StAgvall Hein UCDL Centrum för Hatorlingvistik Uppsala Universitet UPPSALA CHART PARSER, Version 2 (UCP-2) - En översikt. 1. Inledning Uppsala Chart Parser är en lingvistisk processor för analys
Läs merSpråkets struktur och funktion, 7,5 hp
Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag
Läs merModellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk
Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri
Läs merOrdklasstaggning med funktionsordslexikon. Språklig ytanalys med regler. Jabberwocky (Källgren, 1992) Mer Jabberwocky (Lewis Carrol)
Språklig ytanalys med regler Några olika system för: Ordklasstaggning Dependensgrammatik Constraint Grammar presenteras i detalj Ordklasstaggning med funktionsordslexikon Gunnel Källgrens MorP parser Den
Läs merFL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7)
FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7) Teori Introducerar kontextfria grammatikor och några besläktade begrepp Introducerar definite clause - grammatikor, Prologs sätt att jobba med kontextfria grammatikor
Läs merGrammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word
2D1418, Språkteknologi Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Grammatifix 3 2.1 Detektering av grammatiska fel i Grammatifix 4 2.1.1 Förbehandling 4 2.1.2
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merIntroduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning
Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter
Läs merGrammatisk teori III - Seminarium
Grammatisk teori III - Seminarium Attributvärdesanalys Gör en attributvärdesanalys av satserna nedan: 1. Länsstyrelsen vill ha fler spår. 2. Piraterna är klara för slutspel. 3. En buss och en stadsjeep
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merOrd och morfologi. Morfologi
Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande
Läs merAnna Sågvall Hein Centrum för datorlingvistik Sturegatan 13 B, 5 tr U P P S A L A
Anna Sågvall Hein Centrum för datorlingvistik Sturegatan 13 B, 5 tr 752 23 U P P S A L A REGELA K T I V E RI N G I EN P A R S E R F Ö R S V ENSKA (SVE.UCP) 1. Inledning. Parsing är den process i vilken
Läs merInnehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax?
Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Innehåll Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merStavningskontroll. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin. ht Allmänt om språkgranskning. Stavningskontroll.
Föreläsningsöversikt Metoder och tillämpningar inom språkteknologin, ht 2006 Språkgranskning evapet@stp.lingfil.uu.se Allmänt om språkgranskning Stavningskontroll Grammatikkontroll Stilkontroll Några exempel
Läs merObesvarade frågor från F4
Obesvarade frågor från F4 Antal ord i sista upplaga av SAOL 90 000 el 120 000? Varför har barnförbjuden tagits bort och barnförbjuda införts? Formellt singularis, reellt pluralis Mången fotbollsspelare
Läs merIntroduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning
Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merParsning. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 6. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Parsning TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 6 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2017-02-14 2 Analys av källkod Lexikalisk analys Bildar tokensutifrån källkodens text. Syntaktisk
Läs mer2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning
Översikt och läsanvisning 2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Detta kapitel beskriver utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning för svenska. I kapitlet
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merOrd, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin
Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.
Läs merÖversikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merParsningens olika nivåer
Parsning Språkteknologi DH418 Ola Knutsson Varför parsning? Grammatikkontroll Fråge-svarsystem Maskinöversättning Semantisk analys (vad menas?) Testa grammatikformaliser och grammatiker (undvika länsstolslingvistik)
Läs merMÖSG ht 2005 Maskinöversättningssystemet MATS
MÖSG ht 2005 Maskinöversättningssystemet MATS Per Weijnitz perweij@stp.ling.uu.se Om detta kursmoment främja förståelse av översättningsproblem MÖ-arbete regelbaserade MÖ-system godtyckligt valt system?
Läs merTenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )
Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,
Läs merTvå-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01
Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merGrundläggande textanalys. Joakim Nivre
Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar
Läs merInnehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns?
Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning. Granska Att skriva regler i Granska.
Läs merKonstruktion av datorspråk
Konstruktion av datorspråk Fö4: Domänspecifika språk och parsning Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2009-02-12 Domänspecifika språk Ett domänspecifikt
Läs merUtveckling av lexikala resurser för ett språkgranskningssystem för svenska
Utveckling av lexikala resurser för ett språkgranskningssystem för svenska Leif-Jöran Olsson ljo@stp.ling.uu.se Examensarbete i datorlingvistik Språkteknologiprogrammet Uppsala universitet Institutionen
Läs merMÄLARDALENS HÖGSKOLA. CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori. Användarmanual. för simulatorn JFLAP
MÄLARDALENS HÖGSKOLA CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori Användarmanual för simulatorn JFLAP Innehållsförteckning Att komma igång med JFLAP... 3 Att köra en sträng... 5 Att köra flera
Läs merKorpuslingvistik vt 2007
Korpuslingvistik vt 2007 Metoder för annotering II och utvärdering Beata B. Megyesi bea@stp.lingfil.uu.se 1 Annotation: Morfo-syntaktisk analys teckenkodning meningssegmentering tokenisering morfologisk
Läs merParsningens olika nivåer
Parsning Språkteknologi DH418 Ola Knutsson 008 Varför parsning? Grammatikkontroll Fråge-svarsystem Maskinöversättning Semantisk analys (vad menas?) Testa grammatikformaliser och grammatiker (undvika länsstolslingvistik)
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merLabb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data
Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merTekniker för storskalig parsning
Tekniker för storskalig parsning Introduktion Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(18) Kursöversikt Kursnamn:
Läs merLingvistik I Delmoment: Datorlingvistik
Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 12 februari 2007 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:
Läs merTDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Läs merPilotstudie om maskinöversättning inom ramen för Projekt Kursdatabas - Utveckling av språkliga resurser för ett vetenskapsområde samt utvärdering
Pilotstudie om maskinöversättning inom ramen för Projekt Kursdatabas - Utveckling av språkliga resurser för ett vetenskapsområde samt utvärdering Eva Pettersson evapet@stp.ling.uu.se Uppsala universitet
Läs merLite mer psykologi. L2: Automater, Sökstrategier. Top-down. Kimballs sju principer
Lite mer psykologi Perception: yntaktiskt bearbetning: emantisk bearbetning PERON() & LIKE(, y) L2: Automater, ökstrategier Korttidsminnet D4510 Parsningsalgoritmer Höstterminen 200 Långtidsminne Anders
Läs merReguljära uttryck Grammatiker Rekursiv nedåkning Allmänna kontextfria grammatiker. Syntaxanalys. Douglas Wikström KTH Stockholm
Syntaxanalys Douglas Wikström KTH Stockholm popup-help@csc.kth.se Reguljära uttryck Reguljära uttryck förutsätter att en mängd bokstäver är givna, ett så kallat alfabet, som oftast betecknas med Σ. Uttryck
Läs merParsning I. Disposition. Parsning användingsområden. Vad menas med parsning inom språkteknologin? Top-down parsning. Parsning som sökning
Parsning I Disposition Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Del 1: Traditionell parsning och parsningsteknik Del 2: Alternativa metoder och synsätt Språkteknologi 2D1418 HT 2001 Parsning användingsområden
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merInledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Läs merTvå fall: q Tom sekvens: () q Sekvens av element: (a b c) ; (sum-rec '(2 4 6)) = 12. q Första elementet uppfyller vissa villkor: (2 a b c)
Programmönster: # Listan som sekvens, Rekursiv process Enkel genomgång av sekvens (element på toppnivån i en lista)) TDDC60 Programmering: abstraktion och modellering Föreläsning 5 Rekursiva och iterativa
Läs merSyntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar
Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem
Läs merDe som (som) vi använder
De som (som) vi använder En korpusstudie av optionellt som i svenska objektsrelativsatser Henriette Matz Institutionen för lingvistik C-uppsats 15 hp Allmän språkvetenskap Kandidatuppsats i lingvistik
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs merNeurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Läs merSpråkgranskningsverktyg. Felmodellering
Språkgranskningsverktyg Felmodellering Varför felmodellering? Återkoppling till användaren Vad kan betraktas som ett fel? Hur kan det beskrivas? Hur kan det förklaras? Hur kan det åtgärdas? Utvärdering
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merDagens föreläsning Programmering i Lisp. - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning
1 Dagens föreläsning Programmering i Lisp - Block, räckvidd - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning - Felhantering (kap 17) icke-normala återhopp catch
Läs merLingvistiska grundbegrepp
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga
Läs merDatorn har utvecklats till vårt viktigaste. Datorn som språkgranskare SPRÅKTEKNOLOGI OLA KNUTSSON
SPRÅKTEKNOLOGI Datorn som språkgranskare OLA KNUTSSON Datorerna kan inte bara rätta stavfel utan också särskrivningar, böjningsfel, syftningsfel och grammatiska fel. Men fortfarande förslår språkgranskningsprogrammen
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merOrd och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:
Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)
Läs merSkrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord
Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord
Läs mer