Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll"

Transkript

1 Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll

2 Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.

3 Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial. Texten analyseras och felregler tillämpas på den analyserade texten. Utvärdering sker med avseende på recall och precision Jämförbara felrepertoarer i de svenska grammatikkontrollprogrammen

4 Grammatikkontroll i Word Grammatikkontrollen i Word bygger på analys med Constraint grammar, CG, och tillämpning av felregler. Analysen sker med lokala regler och resulterar i en taggad - morfologiskt analyserad och disambiguerad - version av texten. Felregler appliceras på den analyserade texten.

5 Grundversionen av CG Förberedande bearbetning Lexikal analys Morfologisk disambiguering Tilldelning av möjliga syntaktiska funktioner Syntaktisk disambiguering Se vidare Birn 1998,

6 Förberedande bearbetning Tokenisering Ord Förkortningar Skiljetecken Fasta förbindelser som man vill behandla som enheter, t.ex. till hands, så snart som, som fungerar som adverb resp. konjunktion

7 Lexikal analys Morfologisk analys SWETWOL SVENSK TVÅNIVÅGRAMMATIK (Karlsson 1992) Tillståndsgrammatik (finite state) er04/lisa_lagerkvist.pdf Morfologisk heuristik t.ex. entreprenöriella

8 Anpassning av SWECG för grammatikkontroll Förberedande bearbetning Lexikal analys Morfologisk disambiguering Taggning av varje Feligenkänningsregler, dvs. regler som arbetar på taggarna och väljer ut felen

9 Ett exempel Det finns många engelska lånord vilkas diskontinuerliga stavningen inte tycks bereda språkbrukarna några problem. Vad är fel?

10 Morfologisk analys många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM mången PRON UTR/NEU INDEF PL NOM engelska engelsk A UTR/NEU DEF SG NOM engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM engelska N UTR INDEF SG NOM lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM vilkas vilken <WH><CLB><MD> DET UTR/NEU INDEF PL GEN vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF SG NOM diskontinuerlig A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM stavningen stavning N UTR DEF SG NOM

11 Disambiguering många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM engelska engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM vilkas vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF SG NOM stavningen stavning N UTR DEF SG NOM

12 Taggning Varje läsning (analys) tilldelas två taggar: en feltagg och en ok-tagg många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM

13 Tillämpning av feligenkänningsregler många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL engelska engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL vilkas vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF/INDEF PL stavningen stavning N UTR DEF SG

14 Ex. på en regel ;For a word in focus, select the error tag (0 N-DEF) ;if the word itself is a noun in definite form (-2 GEN) ;if the second word to the left is a genitive (-1 A-DEF)) ;if the first word to the left is an adjective in ;definite form the word itself s! error tag

15 Feligenkänningsgrammatiken Totalt 659 regler Till varje regel kopplas ett felmeddelande, som omfattar benämning på felet förklaring rättelse

16 Ett felmeddelande Benämning: Substantivets bestämdhetsform Förklaring: Kontrollera ordformen (0). Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex. (-2), bör det stå i obestämd form Rättelse: (0 N DEF)=>(0 N INDEF) ==================================== Förklaring och rättelse i det aktuella exemplet: Förklaring: Kontrollera ordformen stavningen. Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex. vilkas, bör det stå i obestämd form. Rättelse: stavningen => stavning

17 En felregel i CG Regeln har fyra delar el. <..> /ett speciellt ord/ Operator =s! (select) el. =s0 (remove) Kontextvillkor

18 Ytterligare exempel högtrycksrygg förskjuts norrut. ( <ett> (1N-UTR))

19 Möjligheter och problem Fel i mycket lokala kontexter kan beskrivas enkelt och väl Grundläggande konflikt mellan disambiguering och feligenkänning, vilket gör formalismen som helhet svår att överblicka Svårt att beskriva fel som spänner över längre kontexter Svårt att fånga alla specifika kontexter för ett visst fel

20 Ett exempel Femtiofem brunsmutsiga tygbitar kanske inte verkar vara mycket för världen, men när textilfragmenten är drygt 300 år gamla och härrör från drottning Kristinas kläder ser det bruna trasorna genast mycket intressantare ut. Det bruna trasorna ser intressanta ut.

21 Feltyper, Bestämdhetsform hos substantiv:... samhällets Bestämdhetsform hos adjektiv:... sin energi... Numeruskongruens: determinerare och substantiv:... statliga monopolet... Numeruskongruens: adjektiv och substantiv: upplagor... Genuskongruens: determinerare och substantiv:... laget... Genuskongruens: adjektiv och substantiv: ledarskap...

22 Feltyper, Maskulinform hos adjektiv:... den kvinnan. Predikativkongruens: Den nya apparaturen är inte att använda. Supinum utan ''ha'': Där borde nog polisen in med detsamma. Dubbelt supinum: Vi hade velat Dubbelt passiv: Saken har försökts att ner. S-passiv efter vissa verb: Huset ämnar Infinitiv utan ''att'': Han kunde inte undvika hennes blick.

23 Feltyper, forts Infinitiv med ''att'': Sverige började klassa... Antalet finita verb: I Ryssland är nästan ingen någon skatt... Inget finit verb: Det viktigt. Inget verb: Ingenting Placering av adverb i bisats:... att den lär gå över... Placering av negerat led i bisats:... påstår att lite stryk gör skada. Ordföljd i indirekt frågesats: Jag undrar vad de de unga männen i Finland.

24 Feltyper, Genuskongruens: pronomen och substantiv.. av de tre aggregaten 22. Pronomenets form efter preposition: Jag tänker på som kommer sist. 23. Infinitiv efter preposition:... för myndigheters och företags miljöarbete. 24. Dubbel negation:... om man inte har pengar eller familj Prepositionsbruk vid tvåledad konjunktion:... vare sig i Lund eller 26. Konstruktionen ''möjligast'' + adjektiv: Han körde med stora snabbhet.

25 Grammatikkontroll i Scarrie Bygger på en partiell analys av texten enligt en utvidgad frasstrukturgrammatik. Reglerna relaxeras för att släppa igenom fel beträffande särdrag inom fraskonstituenter, t.ex. kongruensfel, och felen noteras. Särskilda felregler för strukturella fel, t.ex. avsaknad av predikatsverb. Analys med en chartparser, UCP-parsern.

26 Utvärdering Recall hur stor andel av felen i texten har programmet upptäckt? Undergenerering innebär missade fel. Precision - hur många av de upptäckta felen är verkliga fel? Övergenerering innebär falska alarm.

27 Språkgranskning och MT RBMT Om orden innehåller stav- el. skrivfel, så återfinns de inte i lexikonen. Det innebär att inte heller den grammatiska analysen fungerar Om det är fel i den grammatiska strukturen, så kommer den grammatiska analysen att misslyckas och översättningskvaliteten blir lidande Sålunda bör översättningen föregås av ord- och grammatikkontroll SMT Om orden innehåller stav- el. skrivfel, så får man glesa statistiska data och översättningskvaliteten blir lidande Sålunda bör översättningsprocessen föregås av ordkontroll

28 Språkgranskning och datorstödd språkinlärning Språkgranskningsverktygen kan användas för datorstödd språkinlärning Ordkontroll för träning av stavning, böjning och ordbildning Grammatikkontroll för träning av grammatisk struktur, Särskilt viktigt är det att diagnosen är anpassad till den aktuella inlärningsnivån Kan Words diagnoser användas i inlärningssammanhang?

29 Språkgranskning och informationssökning Ordkontroll är nyttig vad gäller sökfrågorna, jfr. Google.

Obesvarade frågor från F1

Obesvarade frågor från F1 Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB? Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll

Läs mer

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll i Word Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial.

Läs mer

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word 2D1418, Språkteknologi Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Grammatifix 3 2.1 Detektering av grammatiska fel i Grammatifix 4 2.1.1 Förbehandling 4 2.1.2

Läs mer

språkgranskning, ht 2007

språkgranskning, ht 2007 Maskinöversättning och språkgranskning, ht 2007 Föreläsning 3 Grammatikkontroll evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll Språkgranskningssystem

Läs mer

Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson

Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson Grundläggande Textanalys VT 2014 Språkgranskning (2) Eva Pettersson eva.pettersson@lingfil.uu.se Översikt Förra gången Stavningskontroll Allmänt om stavningskontroll Feligenkänning Felkorrigering Samarbetsuppgift

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word. Eva Pettersson UU/Convertus

Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word. Eva Pettersson UU/Convertus Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word Eva Pettersson UU/Convertus evapet@stp.lingfil.uu.se Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll

Läs mer

Obesvarade frågor från F4

Obesvarade frågor från F4 Obesvarade frågor från F4 Antal ord i sista upplaga av SAOL 90 000 el 120 000? Varför har barnförbjuden tagits bort och barnförbjuda införts? Formellt singularis, reellt pluralis Mången fotbollsspelare

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Stavningskontroll. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin. ht Allmänt om språkgranskning. Stavningskontroll.

Stavningskontroll. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin. ht Allmänt om språkgranskning. Stavningskontroll. Föreläsningsöversikt Metoder och tillämpningar inom språkteknologin, ht 2006 Språkgranskning evapet@stp.lingfil.uu.se Allmänt om språkgranskning Stavningskontroll Grammatikkontroll Stilkontroll Några exempel

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns?

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning. Granska Att skriva regler i Granska.

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Översikt och läsanvisning 2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Detta kapitel beskriver utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning för svenska. I kapitlet

Läs mer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till?

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till? Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv, adjektiv, verb, adverb Ständiga nybildningar

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter

Läs mer

Innehåll. Grammatikkontroll i Granska. Problemställning. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Granskas uppbyggnad

Innehåll. Grammatikkontroll i Granska. Problemställning. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Granskas uppbyggnad Grammatikkontroll i Granska Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning Granska Granskas regelspråk Att skriva regler i Granska Kort

Läs mer

Djupstruktur och ytstruktur

Djupstruktur och ytstruktur Djupstruktur och ytstruktur En gammal man bodde på vinden. På vinden bodde en gammal man. Chomsky 1965 baskomponent transformationskomponent Föregångare till UCP Augmented Transition Network (Woods 1970)

Läs mer

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet VT-2000 DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRARE Lena Öhrman I denna uppsats undersöks vilka fel några andraspråksinlärare gör när de lär sig

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Maskinöversättning. F Anna Sågvall Hein

Maskinöversättning. F Anna Sågvall Hein Maskinöversättning F1 2008 Anna Sågvall Hein Vad menas med maskinöversättning? Maskinöversättning handlar om att få datorer att översätta från ett språk till ett annat. Det finns många olika metoder och

Läs mer

Datorn har utvecklats till vårt viktigaste. Datorn som språkgranskare SPRÅKTEKNOLOGI OLA KNUTSSON

Datorn har utvecklats till vårt viktigaste. Datorn som språkgranskare SPRÅKTEKNOLOGI OLA KNUTSSON SPRÅKTEKNOLOGI Datorn som språkgranskare OLA KNUTSSON Datorerna kan inte bara rätta stavfel utan också särskrivningar, böjningsfel, syftningsfel och grammatiska fel. Men fortfarande förslår språkgranskningsprogrammen

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Morfologisk analys och disambiguering som stöd i skapandet av frekvensordlistor Fredrik Westerlund, Sjur Nørstebø Moshagen, Eva Grava og Juhani Birn Kilde:

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 12 februari 2007 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:

Läs mer

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell Kursplaneöversättaren Lina Stadell lina.stadell@convertus.se 2017-11-13 Innehåll Allmänt Språkliga resurser Översättningsprocessen Översättningsproblem Stavningskontroll Allmänt Bygger på egenutvecklad

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Korpuslingvistik vt 2007

Korpuslingvistik vt 2007 Korpuslingvistik vt 2007 Metoder för annotering I Beáta B. Megyesi bea@stp.lingfil.uu.se 1 Annotation: Morfo-syntaktisk analys teckenkodning meningssegmentering tokenisering morfologisk segmentering/analys,

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT2013

Grundläggande textanalys, VT2013 Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Stavningskontroll - Granska

Läs mer

Innehåll GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA. Datorstöd för skrivande. Problemställning. Ola Knutsson

Innehåll GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA. Datorstöd för skrivande. Problemställning. Ola Knutsson GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder för grammatikkontroll Granska Granskas regelspråk Att skriva regler i Granska Inför laborationen

Läs mer

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ DATORER Så klarar man språkkontrollen RICKARD DOMEIJ Är datorns språkkontroll skribentens bästa vän? Eller kommer den mest med löjliga förslag? I april gav Svenska språknämnden ut Datorn granskar språket,

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Innehåll. Definition av språkgranskningsverktyg. Datorn som skrivverktyg. Ola Knutsson KTH CSC, SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG

Innehåll. Definition av språkgranskningsverktyg. Datorn som skrivverktyg. Ola Knutsson KTH CSC, SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG Innehåll SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG F1:INTRODUKTION Ola Knutsson KTH CSC, knutsson@csc.kth.se Språkgranskningsverktyg Språk vs. skrivet språk Språkriktighet och grammatikalitet, vad är en bra text? Felanalysens

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text

Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text Magisteruppsats i Språkteknologi, 30hp Institutionen för lingvistik och lologi Uppsala Universitet Camilla Liljhammar, camlilj@stp.lingl.uu.se

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Pilotstudie om maskinöversättning inom ramen för Projekt Kursdatabas - Utveckling av språkliga resurser för ett vetenskapsområde samt utvärdering

Pilotstudie om maskinöversättning inom ramen för Projekt Kursdatabas - Utveckling av språkliga resurser för ett vetenskapsområde samt utvärdering Pilotstudie om maskinöversättning inom ramen för Projekt Kursdatabas - Utveckling av språkliga resurser för ett vetenskapsområde samt utvärdering Eva Pettersson evapet@stp.ling.uu.se Uppsala universitet

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge 1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Hillerstorp 2004-01-07 ARBETSPLAN I ENGELSKA FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Arbetsplan i engelska år 2-9 Övergripande för alla år gäller: Att aktivt öva den muntliga förmågan. Progressiv

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 9 februari 2006 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden: Korpuslingvistik Talteknologi

Läs mer

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

1 INTRODUKTION...3 1.1 SUPERLÄNKAR...3 1.2 SCOTS...3 1.3 TEXTER...3 1.4 ÖVERSÄTTNING...4 2 RESURSER FÖR ÖVERSÄTTNINGSSYSTEMET...5 2.

1 INTRODUKTION...3 1.1 SUPERLÄNKAR...3 1.2 SCOTS...3 1.3 TEXTER...3 1.4 ÖVERSÄTTNING...4 2 RESURSER FÖR ÖVERSÄTTNINGSSYSTEMET...5 2. Maria Holmqvist x02marho@ida.liu.se Linköpings universitet, IDA 24 april 2003 1 INTRODUKTION...3 1.1 SUPERLÄNKAR...3 1.2 SCOTS...3 1.3 TEXTER...3 1.4 ÖVERSÄTTNING...4 2 RESURSER FÖR ÖVERSÄTTNINGSSYSTEMET...5

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium 3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ Nyckel till SUCs taggset i PAROLE-format Från Språkbanken: http://spraakbanken.gu.se/ PAROLE Exempel Förklaring SUC PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade

Läs mer

H13V14 Terminsplanering Ht-13

H13V14 Terminsplanering Ht-13 H13V14 Terminsplanering Ht-13 Terminstid: 15 augusti 18 december Självstudiedagar: 12-13/9, 28/10-1/11 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter - Olika

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten

Därför finns det också massor musar och bara 3 katten GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk Därför finns det också massor musar och bara 3 katten En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare

Läs mer

V7H7 Terminsplanering Vt-07

V7H7 Terminsplanering Vt-07 V7H7 Terminsplanering Vt-07 Terminstid: 10 januari 12 juni Studiedagar: 5-6 februari, 7 mars, 12 april, 4 maj Undervisningsfri tid: vecka 8 och vecka 14 Under terminen vecka 2-23: Vi arbetar med - Nya

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster Taligenkänning 729G17/729G66 Språkteknologi 1 Vad är språkteknologi? Vad är språkteknologi? Kursens mål och uppläggning Att analysera textdata Korpusar och korpusarbete Textanalys med reguljära uttryck

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem Morfologi (formlära) Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll Sökmotorer Textsammanfattning i all språkteknik, alltid Ordbildning

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

stinaka@stp.ling.uu.se

stinaka@stp.ling.uu.se !"# $ %& ' % )(* +-,/.1032 5#687:9'; 4 stinaka@stp.ling.uu.se = 2@? 7 0AB2 9'687, 7.)C 2D,FE 9'G.10 ;IH.1A',J.LK +NM 9 2@K-, 4 7 KN0E G E ;.1M 9 E ;O9 2I?P? 7, Q MMAB2 G 2SR0. HT7:9 A!.U, 7,VWX0A',J.U,JRY,J.LEZ0

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2015) Tentamen 2016-01-13 Marco Kuhlmann Denna tentamen består av 10 frågor. Frågorna 8 10 ligger på en högre kunskapsnivå än de övriga och kräver utförliga

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer