Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser"

Transkript

1 Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer 1 2 Språkets uppbyggnad Definitioner Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. 3 4 De fem frastyperna Allmänt om fraser Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) ännu inte, hit och dit, visserligen, väldigt starkt Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser???? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar 5 6 1

2 Nominalfrasen Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras. Nominalfrasen - framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus 7 8 Fler framförställda bestämningar Nominalfrasens uppbyggnad morfars fiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/yrken) Total/ Utpekande Ägande/ge nitiv Kvantitet/ urval Huvudord Efterställda alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig Pelles första ovanliga samlar-kort den för många mycket viktiga det sista sedan länge bortglömda Adjektivfras arbetslivserfarenheten arvet från sydligare nejder 9 10 Bestämningar till nominalfras NP - efterställda bestämningar Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna,

3 Hur känner man igen nominalfraser? Var finns nominalfraserna? Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den. Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med Adjektivfrasen Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis s funktioner Satsadverbial Bestämning till: verb adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial

4 Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition p p + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser. Prepositionsfrasen Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé ih hela världen äld predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset prepositionsobjekt de väntar på dig Prepositionsfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. Verbfrasen Består av ett finit verb + andra verb, verbpartiklar, reflexiva pronomen Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) Verbfrasen Verbfrasens struktur Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först. röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; t nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras)

5 Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, öe å, resultat, a,stimulus uuseller e mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare). Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik S->NP VP NP->(Det Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården Dependensanalys (automatisk) 27 5

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång. 1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap B: Språkets egenskaper och funktioner II Ladokkod: 11SV20 vt-17: Språkkunskap B 11SV20

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger

Läs mer

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

CSVE L39V8- och 11SV L24V7- CSVE20 / 11SV20 / C1SV60 Provmoment: Språkkunskap B TEN2 4 högskolepoäng Ladokkod: CSVE20-20181-L39V8- och 11SV20-20171-L24V7- Tentamen ges för: CSVE20 (LASEA17, tillfälle 1), 11SV20 (LASEA16, tillfälle

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann

Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann!!Unpublished: 2006-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Sigurðsson, H. A. (2006). Fraser och frasstruktur. [Publisher information

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Välkommen att träna skriva!

Välkommen att träna skriva! Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både

Läs mer

Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner

Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Stefan Blom Större delen av min undervisningstid på Mälardalens högskola innebär att jag inom ämnet svenska utbildar blivande lärare. De grundläggande

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

inte jobbet i sig, men En korpusstudie av konstruktionen X i sig

inte jobbet i sig, men En korpusstudie av konstruktionen X i sig GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket inte jobbet i sig, men En korpusstudie av konstruktionen X i sig Ninnie Månsson Specialarbete, SV1203 7,5 hp Ämne: Svenska språket Termin: vt 2017

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Annoteringsvägledning SWE-TIGER

Annoteringsvägledning SWE-TIGER Institutionen för lingvistik Datorlingvistik Stockholms universitet Annoteringsvägledning SWE-TIGER TIGER-annotering av svenska i Annotate Yvonne Samuelsson Version 1.1 (Uppdaterad Juni 2007) Innehåll

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: 978-91-47-11783-3 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni

Läs mer

Syntaktisk beskrivning i svenska läromedel

Syntaktisk beskrivning i svenska läromedel Malmö högskola Kompletterande pedagogisk utbildning Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 hp, avancerad nivå Syntaktisk beskrivning i svenska läromedel - en granskning av definitionen av

Läs mer

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen LUNDS UNIVERSITET D-uppsats Språk- och litteraturcentrum HT 2007 Avdelningen för nordiska språk Kristina Palm Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen En granskning av hur satsläran

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef? 26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.

Läs mer

*han är nyss bekymrad b)pp kan i motsats till de flesta andra Adj. aldrig ta en gradkvantor (som t.ex. mycket):

*han är nyss bekymrad b)pp kan i motsats till de flesta andra Adj. aldrig ta en gradkvantor (som t.ex. mycket): OM SVENSKA ADJEKTIV Sven-Göran Malmgren Adjektiviska funktioner i svenskan Nordistica Gothoburgensia 13. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg 1990. II + 231 s. ISBN 91-7346-206-3 Syftet med denna

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition)

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. förr 2. gör

Läs mer