Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Transkript

1 Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Definitioner Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. 3 4 De fem frastyperna Allmänt om fraser Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser??? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar 5 6 1

2 Nominalfrasen Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras. Nominalfrasen - framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus 7 8 Fler framförställda bestämningar Nominalfrasens uppbyggnad morfars fiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/ yrken) Total/ Utpekande Ägande/ genitiv Kvantitet/ urval Huvudord Efterställda alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig Pelles första ovanliga samlar-kort en för många mycket viktiga det sista sedan länge bortglömda Adjektivfras arbetslivserfarenheten arvet från sydligare nejder 9 10 Bestämningar till nominalfras NP - efterställda bestämningar Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst ) attributen efter huvudordet är både nominala och något annat Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna,

3 Hur känner man igen nominalfraser? Var finns nominalfraserna? Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den. Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med Adjektivfrasen Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga Adverbfrasen Adverbfrasen består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis Adverbfrasen Adverbfrasens funktioner Satsadverbial Bestämning till: verb adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial

4 Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser. Prepositionsfrasen Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé i hela världen predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset prepositionsobjekt de väntar på dig Prepositionsfrasen Verbfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. Olik nominala fraser Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut). Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) Verbfrasen Verbfrasens struktur Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först. Verbfrasen Verbfrasens struktur: infinita verb om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha) vara/bli + perfekt particip jag blev tvungen att betala; den är handgjord ha + supinum han har försvunnit; de hade kört vilse annars står infinitiven efter det finita verbet du lär vara en duktig pianist; du måste satsa hårdare;

5 Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare). S->NP VP NP->(Det Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården Dependensanalys (automatisk) Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras) Satsled: frasernas funktion Satsled och form 1 29 predikat finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en digitalkamera. subjekt en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera. en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul. en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt. opersonligt det: Det knallar och går. objekt en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera. en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera. en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera. opersonligt det: De hade det gott. adverbial en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där kameran. en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet. en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka. en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla dator. 30 5

6 Satsled och form 2 Satsens kärna agent en prepositionsfras som inleds med av : Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel. predikativ en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp. en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära. en prepositionsfras: Försäljaren var med barn. attribut (ingår alltid i nominalfraser) en adjektivfras: Den övertygande försäljaren. genitivformer: försäljarens svada/hans snack. pronomen: den här kameran. räkneord: fyrtiofem kameror prepositionsfraser: kameran med alla finesser en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad adverb: det stora varuhuset därborta Alla satser har en relation som kallas nexus: förbindelsen mellan subjekt och predikat Finit nexus: Niklas springer. Det regnar Infinit nexus: Patrik såg Niklas springa I svenskan finns subjektstvång! Kännetecken: Subjekt: Vem är det som gör något? Predikat: Vad gör subjektet? I frasstruktur: första NP:t = subj, VP=predikat Undantag: Det finita hjälpverbet (har/hade) kan utelämnas i bisatser: Om vi bara vetat detta, hade vi klarat oss. Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK. Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner, satsfragment) Objekt Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem? Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till vem/vad, åt vem/vad? Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i och med att de inte är rena nominalfraser utan prepositionsfraser. Jfr: Han lyfte lådan. Han lyfte PÅ lådan på flaket. Han LYFTE på lådan. Objekt med infinitiv: Han såg henne springa. Motsvarar den längre konstruktionen Han såg att hon sprang. Agent - passiva satser Agent: den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen James Bond jagade boven Subjekt Direkt objekt Boven jagades av James Bond Subjekt Agent 33 Adverbial Kan vara fyllnadsled eller tilläggsled. Kan vara primära eller sekundära satsdelar. Två huvudtyper: Tids-, rums, sätts- eller omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse). Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet. TSR-adverbial tidsadverbial: Erik har rest runt i världen i sex månader nu. sättsadverbial: Hon sprang jättefort. rumsadverbial: Erik har rest runt i världen i sex månader nu. allmänna omständighetsadverbial: Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin lägenhet i Midsommarkransen. utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte är det adverbfras. 35 6

7 Satsdelar - satsadverbial Satsadverbial modifierar hela satsen negationsadverbial konjunktionella adverbial talarattitydsadverbial framhävandeadverbial i huvudsatser: efter det finita verbet i bisatser: före det finita verbet ( BIFFregeln) Predikativ (predikatsfyllnad) Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt än attribut) antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade tomma. bestämning till objekt: objektiv predikativ Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa. subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas, utnämnas till) Kongruensböjning (samma numerus och genus som huvudordet) Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även prepositionsfraser som Hon är på gott humör. Svåra att identifiera ibland. Tänk på att de är bestämningar till en nominalfras! De smög tysta in i rummet. De smög tyst in i rummet. Han smög tyst in i rummet. 38 Markera subjekt, objekt, predikativ och adverbial 1. En person omkom i en brand i Gamla folkets hus i X-by tidigt i morse. 2. Ytterligare en person skadades i branden, som upptäcktes av en plogbilsförare. 3. När branden bröt ut fanns fyra personer i lokalen. 4. Tre av dem hade lyckats ta sig ut när räddningstjänsten kom fram. 5. En fjärde person hittades död inne i Gamla folkets hus. Satser och meningar 6. Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden. 39 Mål Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion Satsledsanalys Olika betydelser ger olika frasstrukturer Semantiska roller: vad är det? Frasstrukturgrammatik (enkel) Olika typer av huvudsatser och bisatser Skillnad mellan huvudsats och bisats Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. Hennes pappa byggde bilen de rodde. Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier. Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. Förra året shoppade han för kr i månaden. 7

8 Satsledsanalys forts. Vad är objekt och predikativ? Greta Jansson är 96 år. subj v pred Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. subj v rumsadvl tidsadvl Hennes pappa byggde bilen de rodde. subj v dir.obj. Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier. tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj. Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. subj v dir.obj. tidsadvl Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. subj v dir. obj. obj. pred. Förra året shoppade han för kr i månaden. tidsadvl v subj omständighetsadvl. 1. De var glada över segern mot Australien. 2. Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller. 3. Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig. 4. Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VM-guldet. 5. Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande. 6. Sorgsen gick hon sakta hemåt. 7. Bröderna mindes sin barndom. 8. Han förblev ogift resten av sitt liv. Vad är en sats? Vad är en sats betydelse? En sats är en grammatisk konstruktion som innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb och ett subjekt. Ordet som tecken Satsen som tecken Satser Svenskarna beundrar Silvia. Beundrar svenskarna Silvia? Satsvärdiga fraser att beundra Silvia deras beundran av Silvia /träd/? /Svenskarna beundrar Silvia/ att de beundrar Silvia Aspekter av satsens betydelse Typiska samband semantik/syntax Semantiska roller och semantisk typning av satsled Funktion som självständig enhet (språkhandlingar) som led i en större sats Logisk form (propositionellt innehåll) 8

9 Meningsanalys på fyra olika sätt En taxonomi av satstyper syntaktisk 1 analys 2 semantisk 3 analys 4 NP = substantivfras (eng. Noun Phrase) Svenskarna beundrar faktiskt Silvia NP Verb Adv NP Subjekt PredVb Satsadvl DirektObj Upplevare - - Föremål Varelse Tillstånd Attityd Varelse huvudsats sats bisats påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt frågesats tid, plats, villkor,... relativsats Skillnader mellan huvudsats och bisats I Skillnader mellan huvudsats och bisats I uttrycket huvudsatser har finita verbet i första eller andra position (HEFF-regeln) bisatser följer BIFF-regeln Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan, innan, ), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var). Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader. Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja bland. Kameran som han valde var dyrare än beräknat. Nu funderar han över vad han ska spara till härnäst. I funktion huvudsatser står typiskt självständigt bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats Huvudsats, självständig Svenskar äter inte hundar Bisats, osjälvständig Det är väl känt att svenskar inte äter hundar Men underordnade huvudsatser finns: Jag hävdar att kineser äter gärna hund. Liksom bisatser som står för sig själva: Att dom kan äta hund! Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner ) Bisatser börjar nästan alltid med en bisatsinledare, t.ex. subjunktion, frågepronomen eller relativpronomen. Huvudsatser lyfter fram den viktiga informationen medan bisatser gör att informationen kan vara bakgrund till det viktiga. Huvudsatser: 3 undertyper Huvudsatser som hierarkier Påståendesatser Svenskar äter inte hund. Frågesatser Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga) Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga) Imperativsatser Ät mer hund! Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni Ge några exempel på svenska påståendesatser som följande grammatik kan beskriva. S->NP VP NP->art AdjP N NP->art N PrepP S = (huvud)sats NP->N NP = nominalfras AdjP->adj AdjP = adjektivfras AdjP->adv adj VP = verbfras VP-> V NP PrepP PrepP->prep NP PrepP = prepositionsfras art = artikel adj = adjektiv N = substantiv adv = adverb prep = preposition V = verb 9

10 Hur ser en frasstrukturgrammatik ut för följande huvudsatser? Bisatser: undertyper Vad är det som är svårt? 1. Mannen köpte en katt i djuraffären. 2. Den lilla varelsen sprang i hela huset. 3. Den liknade ett litet grått garnnystan som jamade i timmar. 4. En gullig katt med rött halsband klättrade upp i den stora eken vid dammen. 5. Huset började lukta efter tre dagar. Bisatsernas undertyper svarar mot de vanligaste satsdelarna: Nominala bisatser är subjekt eller objekt Jag tror att kineser äter hund Att de äter hund är rätt fantastiskt. Jag vet inte vad han vill ha. Subjektbisatser är ofta flyttade till slutet av satsen (s.k. extraposition) Det är rätt fantastiskt att de äter hund. Det är inte känt var han bor. Bisatser: undertyper Bisatser: undertyper Adverbiella bisatser står som adverbial De kan inte vara kloka eftersom de äter hund. Om du beställer hund går jag härifrån. Kineser är okej fast de äter hund. Adverbialets typ signaleras av subjunktionen En speciell villkorsbisats är den med omvänd ordföljd: Beställer du hund går jag härifrån. Attributiva (relativa) bisatser står som attribut. Jag känner inga svenskar som äter hund. Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar. Bisatsinledaren kan vara frånvarande: De kineser jag känner äter inte hund. Den kan vara ett relativpronomen eller adverb: Jag har en farbror vars fru är kinesiska. Staden där jag bor Bisatser av olika grader 1 Bisatser av olika grader II H: Jag tror inte b1: [att Pelle menar b2: [vad han säger] [när han blir så där upprörd] ]. Huvudsats: Jag tror inte [ ]. Bisats av första graden (b1): att Pelle menar [ ] [ ] Bisatser av andra graden (b2): vad han säger när han blir så där upprörd H: Lotta hade frågat b1: [om Martin inte visste b2: [att det var hon b3: [som ringt dem b4: när de var i Grekland]]]. Huvudsats: Lotta hade frågat [ ]. Bisats av första graden (b1): om Martin inte visste [ ] Bisats av andra graden (b2): att det var hon [ ] Bisats av tredje graden (b3): som ringt dem [ ] Bisats av fjärde graden (b4): när de var i Grekland. 10

11 Vad är huvud- resp. bisatser? Ordklasser, satsled och satsgränser? SEB slopar manuell kassaservice. Från och med 2003 ska kunderna bara kunna ta ut och sätta in pengar via automater. Banken anser att den manuella kassahanteringen är för dyr. Servicen slopas vid samtliga 207 kontor som i stället blir försäljnings- och rådgivningskontor. SEB ser slopandet av servicekassorna som ett led i arbetet att bli en kvalitativ rådgivningsbank och inte en traditionell kassabank. Totalt har sju män i åldrarna 36 4ll 56 år åtalats för nio fall av grovt ska;ebro;, grovt bokföringsbro; och grovt försvårande av ska;ekontroll. De påstådda bro;en består i a; affärsmännen skapat en svårgenomtränglig skog av bolag i olika länder och plockat ut oska;ade vinster med hjälp av falska fakturor. Enligt Ekobro;smyndigheten, EBM, ska svenska staten ha gå; miste om minst 50 miljoner kronor i utebliven moms, arbetsgivaravgii och källska;. De åtalade nekar i allt väsentligt 4ll anklagelserna. Rä;egång väntas hållas i Stockholms 4ngsrä; i slutet av de;a år eller i början av nästa. De svindlande intäkterna skapades genom a; affärsmännen lyckades ta fram e; betalningssystem som gjorde a; amerikanska besökare på spel och porrsajter på internet kunde köpa tjänster med kreditkort något som inte är 4lllåtet i USA. Tricket var a; man sålde fik4va hotellcheckar, flygraba;er, foton och annat som kunde användas som betalning för exempelvis pokerspel på nätet och olika porrtjänster, säger vice chefsåklagare Thomas Langrot vid EBM. 62 Sammanfattning Skillnad mellan ordklass och syntaktisk funktion Satsledsanalys Olika betydelser ger olika frasstrukturer Semantiska roller: vad är det? Frasstrukturgrammatik (enkel) Olika typer av huvudsatser och bisatser Skillnad mellan huvudsats och bisats 11