Obesvarade frågor från F1

Transkript

1 Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB?

2 Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll i Word

3 Grammatikkontroll Fel vars igenkänning kräver granskning av kontexter som omfattar mer än ett ord, en token Inriktad mot igenkänning av i förväg definierade feltyper Mycket svårare än stavningskontroll

4 Grammatifix Svarar för den svenska grammatikkontrollen i Word Huvudtyper av fel Grammatiska fel SWECG Typografiska fel Mönsterigenkänning med reguljära uttryck Stilistiskt markerade ord stilmarkering i lexikon

5 SWECG Constraint Grammar, CG, för Svenska (Karlsson et al. 1995) Ursprungligen utvecklad för analys av korrekt språk Anpassad för grammatikkontroll

6 Grundversionen av CG Förberedande bearbetning Lexikal analys Morfologisk disambiguering Morfosyntaktisk mappning Tilldelning av möjliga syntaktiska funktioner Syntaktisk disambiguering Se vidare Birn 1998,

7 Förberedande bearbetning Tokenisering Ord Förkortningar Skiljetecken Fasta förbindelser som man vill behandla som enheter, t.ex. till hands, så snart som, som fungerar som adverb resp. konjunktion

8 Lexikal analys Morfologisk analys SWETWOL SVENSK TVÅNIVÅGRAMMATIK (Karlsson 1992) Tillståndsgrammatik (finite state) er04/lisa_lagerkvist.pdf Morfologisk heuristik t.ex. entreprenöriella

9 Anpassning av SWECG för grammatikkontroll Förberedande bearbetning Lexikal analys Morfologisk disambiguering Taggning av varje Feligenkänningsregler, dvs. regler som arbetar på taggarna och väljer ut felen

10 Ett exempel Det finns många engelska lånord vilkas diskontinuerliga stavningen inte tycks bereda språkbrukarna några problem. Vad är fel? Finns feltypen med i Scarrie-typologin?

11 Morfologisk analys många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM mången PRON UTR/NEU INDEF PL NOM engelska engelsk A UTR/NEU DEF SG NOM engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM engelska N UTR INDEF SG NOM lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM vilkas vilken <WH><CLB><MD> DET UTR/NEU INDEF PL GEN vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF SG NOM diskontinuerlig A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM stavningen stavning N UTR DEF SG NOM

12 Disambiguering många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM engelska engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM vilkas vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF SG NOM stavningen stavning N UTR DEF SG NOM

13 Taggning Varje läsning (analys) tilldelas två taggar: en feltagg och en ok-tagg många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM

14 Tillämpning av feligenkänningsregler många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL engelska engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL vilkas vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF/INDEF PL stavningen stavning N UTR DEF SG

15 Ex. på regler ;For a word in focus, select the error tag (0 N-DEF) ;if the word itself is a noun in definite form (-2 GEN) ;if the second word to the left is a genitive (-1 A-DEF)) ;if the first word to the left is an adjective in ;definite form (@w=s!(@ok) (Not 0 DUMMY) ;For a word in focus, select the OK tag ;if the word does not have the feature DUMMY the word itself s! error tag

16 Feligenkänningsgrammatiken Totalt 659 regler Till varje regel kopplas ett felmeddelande, som omfattar benämning på felet förklaring rättelse

17 Ett felmeddelande Benämning: Substantivets bestämdhetsform Förklaring: Kontrollera ordformen (0). Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex. (-2), bör det stå i obestämd form Rättelse: (0 N DEF)=>(0 N INDEF) ==================================== Förklaring och rättelse i det aktuella exemplet: Förklaring: Kontrollera ordformen stavningen. Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex. vilkas, bör det stå i obestämd form. Rättelse: stavningen => stavning

18 En felregel i CG Regeln har fyra delar el. <..> /ett speciellt ord/ Operator =s! (select) el. =s0 (remove) Kontextvillkor

19 Kontextvillkor Polaritet Positiv el. negativ Position Target 0 Absolut 1,2.., -1, -2 Obunden *1, *2..,-1*, -2* Länkad (flera villkor..) R+1, R+2, *R. L-1,L-2,..*L Försiktig läsning villkoret är uppfyllt bara om läsningen är entydig Mängd Allt som refereras till i kontextvillkoren måste deklareras som en mängd, t.ex. set set elements (N-NEU (N NEU))

20 Ytterligare exempel högtrycksrygg förskjuts norrut. ( <ett> =s!@err (1C N-UTR))

21 Möjligheter och problem Fel i mycket lokala kontexter kan beskrivas enkelt och väl Grundläggande konflikt mellan disambiguering och feligenkänning, vilket gör formalismen som helhet svår att överblicka Svårt att beskriva fel som spänner över längre kontexter Svårt att fånga alla specifika kontexter för ett visst fel

22 Ett exempel Femtiofem brunsmutsiga tygbitar kanske inte verkar vara mycket för världen, men när textilfragmenten är drygt 300 år gamla och härrör från drottning Kristinas kläder ser det bruna trasorna genast mycket intressantare ut. Det bruna trasorna ser intressanta ut.

23 Feltyper 1. Bestämdhetsform hos substantiv:... samhällets 2. Bestämdhetsform hos adjektiv:... sin energi Numeruskongruens: determinerare och substantiv:... statliga monopolet Numeruskongruens: adjektiv och substantiv: upplagor Genuskongruens: determinerare och substantiv:... laget Genuskongruens: adjektiv och substantiv: ledarskap Maskulinform hos adjektiv:... den kvinnan. 8. Predikativkongruens: Den nya apparaturen är inte att använda. 9. Supinum utan ''ha'': Där borde nog polisen in med detsamma. 10. Dubbelt supinum: Vi hade velat 11. Dubbelt passiv: Saken har försökts att ner. 12. S-passiv efter vissa verb: Huset ämnar 13. Infinitiv utan ''att'': Han kunde inte undvika hennes blick.

24 Feltyper, forts 14. Infinitiv med ''att'': Sverige började klassa Antalet finita verb: I Ryssland är betalar(@err) nästan ingen någon skatt Inget finit verb: Det bli(@err) viktigt. 17. Inget verb: Ingenting här.(@err) 18. Placering av adverb i bisats:... att den lär knappast(@err) gå över Placering av negerat led i bisats:... påstår att lite stryk gör ingen(@err) skada. 20. Ordföljd i indirekt frågesats: Jag undrar vad gör(@err) de de unga männen i Finland. 21. Genuskongruens: pronomen och substantiv:... en(@err) av de tre aggregaten 22. Pronomenets form efter preposition: Jag tänker på de(@err) som kommer sist. 23. Infinitiv efter preposition:... för stödja(@err) myndigheters och företags miljöarbete. 24. Dubbel negation:... om man inte har varken(@err) pengar eller familj Prepositionsbruk vid tvåledad konjunktion:... vare sig i Lund eller Malmö(@ERR). 26. Konstruktionen ''möjligast'' + adjektiv: Han körde med möjligast(@err) stora snabbhet.

25 Språklig norm Finns det några grammatiska feltyper i SWECG som inte finns med i Scarrietypologin? Vilka? Är det skillnader i den språkliga normen?

26 VP i svenska? Nu skärper kommunerna kraven på föräldrar som inte betalar daghemsavgifter. Ända sedan 70-talet har kommunerna haft rätt att stänga av barn om avgiften uteblivit - men först nu har man börjat göra det. Orsaken till den hårdnande attityden är kommunernas försämrade ekonomi.