Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL"

Transkript

1 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för svenska språket, främst den form av skriftspråket som kallas sakprosa. Dessa normer är bl.a. formulerade i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, (2006, 13 uppl.) och Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet (2008, 3 uppl.). Språkfelen avser brott mot normer beträffande ortografi, interpunktion, morfologi, syntax, ordval etc. Åtgärda det fel som du hittar i var och en av meningarna genom att ändra direkt i respektive mening eller genom att formulera om meningen ifråga. 1. Det är inte klokt vad våran idegranshäck vuxit i sommar! I Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet sägs det att vissa ordformer, bl.a. våran och eran, används i talspråk men att de bör undvikas i vårdat skriftspråk. 2. Antagningsprovet brukar alltid äga rum i Maj månad. Namn på månader skrivs med inledande gemen på svenska, dvs. maj månad. 3. Erengård får då frågan om hon själv ser kärleken som ett viktigt tema och svarar eftertänksamt att hon inte lägger så särskilt stor vikt vid kärleken i hennes forskning. När det reflexiva pronomenet syftar på subjektet inom samma sats bör sin användas: Erengård får då frågan om hon själv ser kärleken som ett viktigt tema och svarar eftertänksamt att hon inte lägger så särskilt stor vikt vid kärleken i sin forskning.

2 2 4. På fjorton dagar skulle vi hinna åka runt i de flesta av länderna i det forna Östeuropa; Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Semikolon används inte efter samma regler på svenska och engelska, och inför en uppräkning, som här, är det kolon som gäller på svenska: På fjorton dagar skulle vi hinna åka runt i de flesta av länderna i det forna Östeuropa: Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. 5. Jag kommer inte på mötet i kväll eftersom att jag måste jobba då. Enligt Språkrådet bör man undvika att använda den talspråkliga konstruktionen eftersom att i normal sakprosa. Skriv bara eftersom: Jag kommer inte på mötet i kväll eftersom jag måste jobba då. 6. Jag hamnade i djupa bryderier huruvida bokhyllan skulle se ut i gillestugan men nu ändrar vi på steken och placerar böckerna uppe istället. Preposition: skriv inte huruvida utan till exempel om hurdan 7. Problemet är komplicerat och till komplexiteten bidrar att det är svårt att veta vart man kan finna information. I skriftspråk anger var anger befintlighet och vart riktning, enligt Språkriktighetsboken. Problemet är komplicerat och till komplexiteten bidrar att det är svårt att veta var man kan finna information. 8. Mellan åren inträffade en enorm babyboom. När tankstreck används mellan siffror, ortnamn etc. i uttryck som anger period, omfång, sträcka med mera är innebörden i uttrycket från till och då ska ordet mellan inte sättas ut. Mellan inträffade en enorm babyboom

3 3 alt. Mellan åren 1945 och 1958 inträffade en enorm babyboom 9. Lindström påstår att de norska kungarna gifte sig inte för makt. Bisatser har, enligt Språkriktighetsboken, som regel bisatsordföljd, vilket innebär att inte kommer före det första finita verbet: Lindström påstår att de norska kungarna inte gifte sig för makt. 10. Vi säljer vår tvilling vagn som bara använts i ett år. Det sammansatta substantivet tvillingvagn ska skrivas ihop. 11. Jag tror att man inte ska försöka möta eleverna med samma uttryck i sådana situationer utan låta de behålla sitt språk, som trots allt är en del av deras identitet. I skriftspråk skiljer vi, enligt Språkriktighetsboken, normalt mellan subjektsform och objektsform. Om pronomenet fungerar som objekt, som i den här satsen, ska objektsformen dem användas: Jag tror att man inte ska försöka möta eleverna med samma uttryck i sådana situationer utan låta dem behålla sitt språk, som trots allt är en del av deras identitet. 12. Analyserna i den här rapporten bygger, som ovan nämnt, på en enkätundersökning genomförd under våren Verbet nämna (med supinum nämnt") är ett transitivt verb och måste ta ett objekt hon har tidigare nämnt X * hon har tidigare nämnt" Om du passiverar det > nämnts blir objektet subjekt X har nämnts och subjektet kan utelämnas: X som tidigare nämnts"

4 Om du skriver "xxxx som tidigare nämnt bir det aktivt och det blir X som nämner Y och Y saknas, så det blir inte bara obegripligt efter som X inte kan nämna något, utan också ogrammatiskt. Skriv i stället något av alternativen nedan: Analyserna i den här rapporten bygger, som ovan nämnts, på en enkätundersökning genomförd under våren Analyserna i den här rapporten bygger, som jag ovan nämnt ovan, på en enkätundersökning genomförd under våren Social segregering förekommer, tror jag, dels inom skolor, men kanske framförallt mellan skolor. Enligt Språkriktighetsboken bör ett dels inte stå ensamt utan korrespondera med åtminstone ytterligare ett dels. Social segregering förekommer, tror jag, dels inom skolor, dels mellan skolor. 14. Välkommen på föräldrarmöte om valet till gymnasieskolan! Välkommen på föräldramöte om valet till gymnasieskolan! 15. Efter att jag tagit på mig mina kläder beslutade jag mig för att gå ner i köket och äta frukost, när jag kom ut i hallen kände jag doften av nybakat bröd och jag kunde höra hur brasan i vestibulen sprakade. Här sker en satsradning, något som bör undvikas i mer formella texter: Efter att jag tagit på mig mina kläder beslutade jag mig för att gå ner i köket och äta frukost. När jag kom ut i hallen kände jag doften av nybakat bröd och jag kunde höra hur brasan i vestibulen sprakade.

5 5 16. Wilma kunde aldrig uppnå sin dröm om att dansa balett tack vare att hon bröt vänster stortå i en fotbollsmatch. När det är en negativ händelse som åsyftas används på grund av istället för tack vare: Wilma kunde aldrig uppnå sin dröm om att dansa balett på grund av att hon bröt vänster stortå i en fotbollsmatch. 17. Man kan fråga sig hur länge den svenska skolan ska få falla fritt? Frågetecknet måste bytas ut mot en punkt, eftersom detta är en indirekt fråga, inte en direkt: Man kan fråga sig hur länge den svenska skolan ska få falla fritt. 18. Det finns åtminstone en sak som jag har konstaterat under mina studier inom lärarutbildningen och det är att dem kommande eleverna är individer och inte statistik. Det går inte att använda dem som bestämd artikel, utan det ska stå de: Det finns åtminstone en sak som jag har konstaterat under mina studier inom lärarutbildningen och det är att de kommande eleverna är individer och inte statistik.

6 6 19. Presidentkandidaten hade förberett sig mycket väl inför den avslutande TVutfrågningen, men hans nervösa uppträdanden gör ändå rådgivarna nervösa. Tempus: Eftersom huvudsatsen har pluskvamperfekt och alltså håller sig till preteritumsystemet, bör även bisatsen hållas inom samma tempussystem: Presidentkandidaten hade förberett sig mycket väl inför den avslutande TVutfrågningen, men hans nervösa uppträdanden gjorde ändå rådgivarna nervösa. Här hade dessvärre ett korrekturfel smugit sig in i antagningsprovet så att det stod nervösa uppträdanden i stället för nervösa uppträdande. Vi har gett rätt även för den som kommenterat att n:et i uppträdanden skall bort. 20. Andra problem är marint skräp, syrebrist och främmande arter samt att livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Den anonyme/-a skribenten samordnar en huvudsats och en bisats med en samordnande konjunktion. Det här var årets lurigaste mening. Det gäller att först se att det finns ett symmetriproblem i samordningen och sedan att se att det krävs någon form av konjunktionellt adverbial (här därtill) efter det samordnande och, vilket i sin tur kräver en rockad mellan predikat och subjekt i den andra satsen: Andra problem är marint skräp, syrebrist och främmande arter och därtill påverkas eller förstörs känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer.

Delprov A. Språkform och språknorm

Delprov A. Språkform och språknorm 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för svenska språket, främst

Läs mer

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2013) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm

Delprov A. Språkform och språknorm 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för svenska språket, främst

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

(1) Tvätta dina händer grundligt före applicerande och rengör telefonen från smuts och damm noggrant.

(1) Tvätta dina händer grundligt före applicerande och rengör telefonen från smuts och damm noggrant. 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov B. Textbearbetning (2014) RÄTTNINGSMALL I ursprungstexten finns det minst 20 saker (ortografi, interpunktion, ordval och ordbildning, fras-, sats- och meningsstruktur samt textstruktur)

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

1. Enligt Expressen visar undersökningen att vägen till jobbet är dubbelt så farlig för kvinnor än män.

1. Enligt Expressen visar undersökningen att vägen till jobbet är dubbelt så farlig för kvinnor än män. SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm Anvisningar I var och en av de följande femton meningarna finns det ett brott mot de normer som gäller för svenska språket i skrift. Dessa normer är bl.a. formulerade

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Vårdat, enkelt och begripligt!

Vårdat, enkelt och begripligt! skriv för webben Här hittar du några enkla råd om skrivande. Vi riktar oss speciellt till dig som skriver på webben men råden kan användas av alla. Läs gärna mer i Språkrådets Svenska skrivregler för övergripande

Läs mer

EN FUNKTIONELL TRADITION?

EN FUNKTIONELL TRADITION? EN FUNKTIONELL TRADITION? Språklig feeling som bas i laborativ grammatikundervisning Agnes Anderson Ämneslärare i svenska, historia och svenska som andraspråk DAGENS Översiktlig genomgång av min undersöknings

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en

Läs mer

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist 1 Institutionen för svenska språket Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång. 1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar ett första intryck och är en övergripande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKILJETECKEN GRAMMATIK ORD OCH STAVNING STORA OCH SMÅ BOKSTÄVER. Förkortningspunkter Semikolon Tankstreck Citat Parenteser (SIC)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKILJETECKEN GRAMMATIK ORD OCH STAVNING STORA OCH SMÅ BOKSTÄVER. Förkortningspunkter Semikolon Tankstreck Citat Parenteser (SIC) Skrivregler INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKILJETECKEN Förkortningspunkter Semikolon Tankstreck Citat Parenteser (SIC) 4 4 GRAMMATIK Undvik rubriksättarsjukan De och dem Adjektiv i plural 4 5 5 ORD OCH STAVNING

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål

Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål Kapitel 9 Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål Camilla Forsberg Inledning Att skriva akademiska texter kan vara svårt för alla ovana studenter. De vanligaste avvikelserna från ett

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Textverkstaden 8.3 - språkriktighetsdelen

Textverkstaden 8.3 - språkriktighetsdelen Textverkstaden 8.3 - språkriktighetsdelen Ordval 2) Strukturer 2.1 Osvenska genitiv och verbalsubstantiv (-minen/-ointi) 2.2 Översättning av particip 2.3 Kongruens 2.4 Substantivets form 2.5 Verbformer

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Delprov B. Textbearbetning

Delprov B. Textbearbetning MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov B. Textbearbetning Anvisningar Den korta texten nedan är ett avsnitt ur en bruksanvisning för en kaffebryggare. Avsnittet har rubriken Säkerhetsanvisningar. Numreringen av de grafiska

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Vetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter

Vetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter Vetenskapligt skrivande Att utveckla akademiska språkfärdigheter Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska. Boka

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet

Skrivuppgift Eleven Undervisning, språkligt fokus Stöttning vid genomförandet Lärares bedömning, Bygga svenska, Skriva, gymnasieskolan. Exempel 1. Augusti 2018 Bedömningsmodellen i materialet Bygga svenska fokuserar på elevers lärande på ett andraspråk i ett skolsammanhang. Materialet

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Produceradavinformationsavdelningen,LandstingetKronoberg. TryckLöwexTrycksakerAB.Augusti2010.

Produceradavinformationsavdelningen,LandstingetKronoberg. TryckLöwexTrycksakerAB.Augusti2010. Skrivhandbok 1 2 Produceradavinformationsavdelningen,LandstingetKronoberg TryckLöwexTrycksakerAB.Augusti2010. Skrivförnågon Iuppdragetattvaraledarebetonasoftabetydelsenaven godkommunikation.mendetgällerförståsintebarai

Läs mer

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar Textbindning - Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar 1 KONJUNKTIONER Konjunktioner är bindeord som knyter ihop satsdelar. Konjunktioner

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

Delprov C: skriftlig framställning

Delprov C: skriftlig framställning Kursprov 1 Svenska och svenska som andraspråk Delprov C: skriftlig framställning Kommentarer till bedömningsmatriserna Bedömningsmatriser Bedömningsmatriserna är konkretiseringar av ämnes planernas kunskapskrav.

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatriserna

Kommentarer till bedömningsmatriserna Kommentarer till bedömningsmatriserna Nedan beskrivs och förklaras matrisernas delaspekter och helhetsbedömning samt hur bedömningen leder fram till ett delprovsbetyg. I kommentarerna behandlas svenska

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA

SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA Anja Malmberg Språkfestivalen Umeå 2013 More generally, teachers can create a learning environment in which students develop selfregulation and error detection skills. John

Läs mer

Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam

Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam Sara Sara relationsromaner historiska romaner spänningsromaner lättläst barn- och ungdomsromaner Tio lektioner i språkdidaktik 2017-10-24 8 Vad är det som gör att

Läs mer

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.

Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren

Läs mer

SOL110. Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik.

SOL110. Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik. SOL110 Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik. Grammatisk terminologi Inom varje yrkesområde behöver man ett specialordförråd För att

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Vänskap mellan sill och falafel

Vänskap mellan sill och falafel ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN JULIA STRÖMBLAD ORDLISTA Kapitel 1 knapriga (sida 5, rad 6) lite hård syrliga (sida 5, rad 7) frisk / lite sur poppis (sida 5, rad 13) talspråk för populär stolt som en tupp (sida

Läs mer

Kapitel 7. Vad man språkligt bör uppmärksamma och kommentera i studenttexter. Camilla Forsberg

Kapitel 7. Vad man språkligt bör uppmärksamma och kommentera i studenttexter. Camilla Forsberg Kapitel 7 Vad man språkligt bör uppmärksamma och kommentera i studenttexter Camilla Forsberg Inledning Vad man bör uppmärksamma och kommentera i studenttexter när det gäller språklig utformning beror på

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng. Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: C0IA00 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-10-10 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración) Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:

Läs mer

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först) Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker

Läs mer

Idag Prata om hur ni mår Ordförråd Ljudsymbolik PAUS ÖB 3, Repetition satsadverb på olika platser

Idag Prata om hur ni mår Ordförråd Ljudsymbolik PAUS ÖB 3, Repetition satsadverb på olika platser 19 september B2 del 2 Idag Prata om hur ni mår Ordförråd Ljudsymbolik 19.05-19.15 PAUS ÖB 3, Repetition satsadverb på olika platser Ordförråd Föreställning 1. Abstrakt aning Idé om vad som är sant, hur

Läs mer

Potensgivarna ORDLISTA KARIN BRUNK HOLMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Potensgivarna ORDLISTA KARIN BRUNK HOLMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA Kapitel 1 smed (sida 3, rad 6) ett yrke där man tillverkar saker i smide kokade in bär (sida 3, rad 6) ungefär som att göra sylt Kapitel 4 av något slag (sida 13, rad

Läs mer

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:

Läs mer

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer