Vårdat, enkelt och begripligt!

Transkript

1 skriv för webben

2 Här hittar du några enkla råd om skrivande. Vi riktar oss speciellt till dig som skriver på webben men råden kan användas av alla. Läs gärna mer i Språkrådets Svenska skrivregler för övergripande rekommendationer om språkbruk samt Svenska Akademiens ordlista. Vårdat, enkelt och begripligt! Anpassa efter målgrupp - Internt, externt? Vem riktar sig texten till? Börja med det viktigaste - använd tydliga rubriker och lyft tidigt fram textens innehåll. Använd inte onödigt krångliga ord. Ofta finns en mer lättbegriplig synonym. Skriv lagom långa meningar och stycken. Är de för långa blir det svårare att förstå. Det viktigaste först! Webbtexter skrivs för att läsas på skärmen. Det innebär att texterna behöver börja med det viktigaste, vara korta och begripliga. Det är samma rekommendationer som gäller för som för övriga texter. Det finns dock några saker som webbskribenten särskilt bör tänka på: Börja med det viktigaste. Inled med kärnan i din text. Använd informativa rubriker. Ex.: Bockarna, skriv i stället Kommunens logotyp. Använd informativa länkar. Ex.: Klicka här, skriv istället Läs mer om taxor och avgifter. Dela upp i korta stycken. En tanke ett stycke. är en bra förhållningsregel. Kontrollera alltid texten! Kontrollera alltid din text lita inte på ordbehandlingsprogrammets stavningskontroll! Som skribent blir man också hemmablind. Be alltid flera andra läsa och kommentera texterna för att upptäcka skrivfel och se om texten behöver göras enklare eller tydiligare för att alla ska förstå.

3 Tilltal Använd i första hand du som tilltal när du skriver på hudiksvall.se. Förkortningar Förkortningar bör helst inte användas i löpande text, då de stoppar upp läsningen. Är det ändå nödvändigt att använda förkortningar använd enbart etablerade sådana. Om förkortningarna är av fackordskaraktär ska de förklaras första gången de används i texten. Ex.: Kommunen gör en översyn av översiktsplanen (ÖP). Förkortningar som är avbrytna skrivs med punkt efter. Ex.: bl.a., d.v.s., e.d., fr.o.m., m.fl., m.m., o.d., o.s.v., s.k., t.ex., t.o.m. samt etc. Observera att det inte ska vara något mellanslag. Förkortningar som är sammandragna skrivs inte med punkt. Ex.: jfr, tfn, gnm, dr. Detsamma gäller alla måttenheter. Ex.: km, m, g, l, cm. Intialförkortningar som inte är egennamn skrivs med små bokstäver. Ex.: sms, pr, pm, pc, it, dvd och bnp. Detsamma gäller initialförkortningar som kan läsas som ord. Ex.: aids, hiv, prao. Om en sådan initialförkortning samtidigt är ett egennamn skrivs det däremot med stor bokstav. Ex.: Hiab. (Observera att företagsnamn ska stavas i enlighet med företagets egen praxis.)

4 Politiska partier Alla partier (samt ungdomsförbunden) skrivs med stor bokstav, både som förkortning och som utskrivet ord, då enligt samma principer som andra egennamn. Ex.: MP, KD, SSU, Moderaterna, Vänsterpartiet. Detta gäller även sammansättningar med partinamn. Ex.: Centerkvinnorna, Folkpartiledaren. Däremot används inte stor bokstav när partibenämningen inte används som ett namn. Ex.: Mona Sahlin, Socialdemokraternas partiledare, har varit socialdemokrat i hela sitt liv. Ska eller skall? Numera används alltid ska i stället för det mer formella och ålderdomliga skall. Du eller du, Ni eller ni? Tilltalsordet du skrivs alltid med liten initalbokstav. Detsamma gäller tilltalsordet ni, som tilltal till flera. Undvik tilltalsorden Ni (för en eller flera) då det kan uppfattas som avståndstagande. Apostrof I svenskan används aldrig apostrof vid genitiv (ägande), inte ens när ordet slutar på s-ljud. Ex. Harry s, skriv istället Harrys eller Alex salong, skriv i stället Alex salong. E4:ans eller E4ans? Kolon används före ändelser som läggs till siffror eller förkortningar som läses ut bokstav för bokstav. Ex.: 10:e, E4:an, vd:arna, FN:s.

5 Använd inte talspråk! Skriftspråk och talspråk är inte samma sak. Hur vi skriver är standardiserat för att det ska vara så begripligt som möjligt. Att använda talspråk i skriven text ger dessutom ett slarvigt intryck. Skriftspråk Talspråk vår, vårt våran, vårat er, ert eran, erat mig, dig, sig mej, dej, sej de dom dem dom Särskrivningar Att särskriva sammansatta ord ger ett slarvigt och ovårdat intryck. Svenskan skiljer sig från många andra språk genom sin användbara förmåga att bilda nya ord genom sammansättningar. Den enkla huvudregeln för sammansättningar lyder: Sammansatta ord skrivs alltid ihop som ett ord. Exempel på felaktiga skrivningar av sammansatta ord: parkerings tillstånd, kassa personal, rök fritt. Undantag från sammansättningsreglen förekommer exempelvis vid tillfälliga ordbildningar (ex.: Westerberg-effekten), vid flerordsuttryck (ex.: mun-mot-mun-metoden), utelämnad ordled (ex.: lärande- och kulturnämnden) eller vid sammansättningar med förkortningar och tecken (ex.: 5 km-spåret, -sedeln).

6 Fackuttryck och krångliga ord Undvik fackord så långt det är möjligt. Om de måste användas bör de förklaras. Ex.: Du har rätt att ansöka om försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag). Ord som är ovanliga i normalt språkbruk kan missförstås och bör inte användas. Ex: Avge yttrande, skriv i stället yttra sig. Fler exempel på sådana ord hittar du på internet i Statsrådsberedningens Svarta listan. Tänk även på att i text inte använda engelska influenser, så kallade anglicismer. Ex.: starta upp, öppna upp, skriv i stället starta respektive öppna. Kommatering Numera används tydlighetskommatering. Det innebär att det inte finns några helt klara regler för hur komma ska användas, utan i stället är detta ofta en bedömningsfråga. Huvudregeln är att kommateringen ska underlätta läsningen. Ett tips är att läsa texten högt, och se om komma passar in där det uppstår en naturlig paus i läsningen. Rekommendationen är att komma ska sättas ut mellan delar i en mening som är förhållandevis självständiga eller där man behöver markera en paus i texten. Exempel på sådana tillfällen när komma bör sättas ut är: mellan två självständiga satser (ex.: Du ska sjukanmäla dig, även när du har semester.) runt inskott (ex.: Samtliga månader, även juli, är numera avgiftsbelagda) vid uppräkning när bindeord saknas (ex.: Ta med termos, varma kläder samt ett ombyte.) mellan led som samordnas med ju, än, ömsom, dels (ex.: ju större, ju bättre) i långa meningar

7

8 Informationsavdelningen februari 2012