14. Sammansatta satser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14. Sammansatta satser"

Transkript

1 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel: Det snöar och jag fryser. Jag förstod att jag var förlorad. samordning även koordination, paratax eng. coordination underordning även hypotax eng. subordination De kursiverade delarna i de här satserna är själva satser och skulle också kunna användas självständigt. Det finns två olika sätt att foga samman satser, genom samordning och genom underordning. I Det snöar och jag fryser har vi exempel på samordning. Två likvärdiga satser har här fogats samman till ett större helt. Vi kan se det här som en konstruktion med två variabla led: I det andra exemplet, Jag förstod att jag var (örlarad, har vi att göra med underordning. Den ena satsen ingår som ett led i den andra - att jag var förlorad är direkt objekt till verbet förstod: Og 99

2 bisats eng. subordinate clause huvudsats eng. main clause Vi kan jämföra Jag förstod detta där vi har en vanlig nominalfras (ett demonstrativt pronomen) på objektsplatsen. En sats som är underordnad en annan som i figuren ovan kallas bisats. Satser som inte är bisatser kallas hu" vudsatser. När vi har samordnade satser som i Det snöar och jag fryser är båda de ingående satserna huvudsatser. En mening innehåller i allmänhet minst en huvudsats. Här är ett exempel på en mera komplicerad struktur som involverar både samordning och underordning, nämligen meningen Det snöade och jag förstod att jag var förlorad: I att jag tar förlorad I I en del fall kan man få satser som kan tolkas på olika sätt, beroende på hur samordningen och underordningen antas ha gått till, t.ex. Det snöar och jag fryser om det är kallt, där om det är kallt kan föras antingen till Det snöar och jag fryser eller bara till jag fryser. Man kan också få flera underordningar i samma mening, d.v.s en bisats inom en annan bisats, t.ex. i exemplet Jag förstod att du trodde att jag var förlorad: I att jag var förlorad I 100

3 Beroende på hur långt ner i strukturen en bisats står kan man kalla den "förstagradsbisats" (att du trodde...) eller "andragradsbisats" (att jag var forlorad). Om en sats är underordnad en annan, kallas den senare "matrissats". En huvudsats är då matrissats till en förstagradsbisats och en förstagradsbisats är matrissats till en andragradsbisats. konjunktion äldre term: samordnande konjunktion eng. (coordinating) conjunction subjunktion äldre term: underordnande konjunktion eng. subjunction, complementizer 14.2 Konjunktioner och subjunktioner I exemplet Det snöar och jag fryser används ordet och för att binda ihop de två samordnade satserna, och ordet om talar om för oss var bisatsen i exemplet Vi kommer om det blir vackert väder börjar. I traditionell grammatik skulle både och och om räknas till ordklassen konjunktioner, men i nyare beskrivningar skiljer man på konjunktioner som och - tidigare kallade "samordnande konjunktioner" - ord som förbinder samordnade uttryck subjunktioner som om, när, så länge som - tidigare kallade "underordnande konjunktioner" - ord eller fraser som inleder bisatser Eftersom många subjunktioner, t.ex. därför att, så länge som, består av flera. ord, är det lite oegentligt att kalla subjunktioner en ordklass, men de flesta grammatikböcker bryr sig inte om detta problem Mer om samordning Samordning är inte begränsat till satser. Man kan till exempel samordna nominalfraser: Li och Lo tittar på TV, verbfraser: Kari tittar på TV och äter popcorn eller adjektiv: Jag är både nykter och klok. Resultatet av samordningen blir en fras av samma typ som de ingående fraserna - om man samordnar två nominalfraser, t. ex. flickan och pojken, blir resultatet också en nominalfras: flickan och pojken. 101

4 De vanligaste konjunktionerna är och, men, eller, så, (dr. Exempel: Li springer och Lo cyklar. Det är sent men jag måste skriva färdigt boken. Vi måste gå nu för det är sent. Konjunktioner kan efter sin betydelse indelas i additiva (och), disjunktiva (eller), adversativa (men), explanativa (ty, för) och konklusiva (så). Ibland sätter man ett förstärkningsord före det första ledet, t.ex. Både Li och Lo kommer. Antingen kommer du eller också måste jag gå. Varken mamma eller pappa kommer. I SAG kallas ord som antingen, varken och både för "korrelativa adverb". Men detta skymmer det faktum att de här orden bara förekommer tillsammans med en bestämd konjunktion. I ett konstruktionsperspektiv kan man se antingen...eller..., varken... eller... och både...och... som konstruktioner med två variabla led Underordning: Hur man känner igen en bisats Ett enkelt kännetecken på en bisats är att den inleds med en subjunktion (eller i vissa fall ett relativt pronomen (~ 14.6)) Jag tror, att de kommer. Jag kommer, om du går. Jag är arg, därför att du inte kom. Du får stanna så länge som du har något att göra....men ibland kan subjunktionen utelämnas: Jag tror de kommer. 102

5 Ordföljden i bisatser är mindre flexibel än i huvudsatser. I många typer av bisatser vill man t.ex. ogärna ha något annat än subjektet på första plats. I svenska och en del andra germanska språk finns det också andra ordföljdsskillnader mellan huvudsatser och bisatser, som är mindre vanliga i andra språk. Den mest påfallande skillnaden i svenskan gäller placeringen av negationer och andra satsadverbial, som kommer efter det finita verbet i huvudsatsen men före det i bisatsen: Huvudsats: Bisats: Det blir inte regn. SMHI påstår, att det inte blir regn. Det här kan fungera som test på vad som är en bisats. Om man kan sätta ett satsadverbial, t.ex. inte, före det finita verbet i en sats, är det ganska säkert en bisats. (Undantag är huvudsatser som innehåller kanske: Kanske professorn inte kommer.) Däremot är det mindre säkert att en sats där inte kommer efter det finita verbet är en huvudsats. Huvudsatsordföljd i bisatser är nämligen rätt vanligt, åtminstone i talspråk, särskilt när innehållet i bisatsen är något som talaren vill framhålla som sant (när bisatsen alltså har samma funktion som en påståendesats): Jag vill framhålla att den här frågan får vi inte lämna olöst. Regeln om negationens placering i bisatser brukar ibland kallas "BIFF-regeln" (Bisats-Inte Före Finitet). Ett skäl till att man i svenska skolor har ansett det vara väsentligt att lära ut skillnaden mellan huvudsats och bisats är förstås att tyskan - som ju tidigare var första främmande språk - har en ännu viktigare ordföljdsregel som skiljer huvudsats och bisats, nämligen den som säger att det finita verbet ska stå sist i bisatser: Ich liebe dich 'jag älskar dig' men Ich sage, dass ich dich liebe 'jag säger, att jag älskar dig'. Ytterligare ett kännetecken på en bisats i svenskan är att man kan utelämna hjälpverben har och hade (vanligast i skriftspråket): Regeringen förklarade att alla nödvändiga åtgärder redan vidtagits aämför Alla nödvändiga åtgärder hade redan vidtagits). 103

6 Det finns i svenskan en typ av bisatser som inte inleds av någon subjunktion där ordföljden istället får fungera som bisatsmarkör. I bisatser som inleds med om kan man ofta stryka om och istället sätta verbet först (alltså samma ordföljd som i frågor - s.k. "frågeformade konditionalsatser"): Blir det regn, så stannar vi hemma Olika typer av bisatser Vi har redan sagt att bisatser fungerar som led i de satser de ingår i. Bisatser kan ha samma syntaktiska funktioner som andra uttryck - de kan vara subjekt, objekt, adverbial och attribut. På samma sätt som olika frastyper förekommer på olika ställen i satsstrukturen (nominalfraser är t.ex. typiskt subjekt eller objekt), kan vi dela in bisatser i olika typer, som förekommer i olika funktioner: relativa bisatser (~ 14.6), som mest fungerar som attribut till nominalfraser: boken som du talade om nominala bisatser (~14.7), som mest fungerar som subjekt och objekt: jag tror att det blir regn adverbiella bisatser, som huvudsakligen fungerar som adverbial relativsats (relativ bisats) eng. relative clause Relativsatser Jämför följande exempel: Alla studenter var missnöjda med läraren. Alla studenter som hade fått underkänt på skrivningen var missnöjda med läraren. Det kursiverade uttrycket i det andra exemplet är en relativ bisats eller kortare en relativsats. Vi kan se att relativsatsen inskränker vem vi talar om: första meningen handlar om alla studenter (på en viss kurs), den andra

7 14. Sammal/salla \al\l'1 restriktiv relativsats eng. restrictive relative clause icke-restriktiv relativsats eng. non-restrictive relative clause meningen handlar bara om de studenter om vilka iii/h' hållet i relativsatsen gäller. Den här typen av relalivsalsl'l kallas för restriktiv relativsats och utmärker sig allls;, genom att den begränsar referensen hos den nominaifias som den hör till. Vi kan betrakta relativsatsen som dl attribut till nominalfrasen, mer eller mindre likviirdig med ett adjektiv eller particip: De underkända studenterna var missnöjda med läraren. Till skillnad från en restriktiv relativsats har en ick<.' restriktiv relativsats däremot har ingen inverkan pc'\ referensen utan ger typiskt en parentetisk upplysning om den eller det vi talar om: Professorn, som var på ovanligt dåligt humör, underkände alla studenterna. Man sätter gärna komma före och efter en icke-restriktiv relativsats, och den känns också som ett löst påhäng snarare än som en del av nominalfrasen. Den enklaste formen av relativ bisats saknar subjunktion eller annan inledare, och kan då bara vara restriktiv: Boken du talade om verkar intressant. Tavlan tjuvarna knyckte var mycket värdefull. Om vi plockar ut de kursiverade orden i de här meningarna, - alltså du talade om och tjuvarna knyckte - ser vi att de inte är fullständiga satser när de står för sig själva - det verkar vara något som fattas. Vi kan visa detta med diagram såhär: Vi skulle kunna få en fullständig sats om vi sätter boken resp. tavlan i de tomma rutorna: du talade om boken och tjuvarna knyckte tavlan. Men istället kombinerar man den 105

8 ofullständiga satsen och substantivet till en nominalfras och sätter in den som subjekt i en annan sats: I boken I En relativ bisats innehåller alltid ett tomt led. Men om det är subjektplatsen som är tom måste vi sätta subjunktionen som framför relativsatsen: I boken I som relativpronomen eng. relative pronoun relativt adverb eng. relative adverb Det kan man göra även i andra fall, t.ex. boken som du talade om, tavlan som tjuvama stal, men det är bara när subjektet är tomt som det är obligatoriskt. Ett annat sätt att bilda relativsatser är med hjälp av de relativa pronomenen vilken (vilket, vilka) och vad eller de relativa adverben där, dit, när, då. I mera vardaglig svenska låter en restriktiv relativsats med vilken inte helt naturlig: Boken vilken du talade om verkar intressant. men det blir bättre om relativsatsen är icke-restriktiv: Jag talade med avdelningschefen, vilken genast blev intresserad. Vanligast är vilket som då kan syfta tillbaka på en hel sats: Festen blev inställd, vilket gjorde mig besviken. En relativsats som inleds med vad kan ensam fungera som nominalfras: Vad du säger är obegripligt. Traditionellt brukar också som sägas vara ett relativt pronomen. Numera (t.ex. i SAG) är det vanligare att betrakta det som en 106 StudentIitteratur

9 14. Sammansatta Slits,, subjunktion. För de som är vana vid det tidigare beskrivllill,l(~\ sättet kan detta verka egendomligt men det finns ett antal skal varför man vill göra så. Som förekommer också i många alldr.. sammanhang än i relativbisatser, där det är klart att det är ell subjunktion. Till skillnad från vilken är det oböjligt, och det kall inte stå efter en preposition - man kan säga boken om vilkcn till talade men inte boken om som du talade. Samma resonelllall,l( kan tillämpas på that som inledare av engelska relativsaber Nominala bisatser nominal bisats eng. nominal clause Nominala bisatser är bisatser som är likvärdiga Hll'd nominalfraser och alltså kan fungera som subjekt, objekt eller styras aven preposition. Det finns tre huvudtyper av nominala bisatser, som var och en motsvarar en huvudsatstyp: narrativa bisatser (att-satser) - motsvarar påståendesatser frågebisatser (indirekta frågor) - motsvarar frågesatser utropsbisatser - motsvarar utropssatser Till skillnad från de motsvarande huvudsatserna utgör nominala bisatser inga egna språkhandlingar utan är ett sätt att tala om innehållet i en språkhandling. Imperativsatser har ingen motsvarighet bland de nominala bisatserna; för dem används istället infinitivkonstruktioner. narrativ bisats eng. narrative clause 14.8 Narrativa bisatser Eftersom narrativa bisatser oftast inleds med subjunktionen att, kunde man också kalla dem "att-satser". Men "narrativ bisats" är en mer språkoberoende term (dessutom kan ju att ofta utelämnas i svenskan). Den är dock eventuellt en aning missledande eftersom man kan tro att det finns en koppling till berättelser ("narrationer"), vilket det inte gör. Subjunktionen att brukar i traditionell svensk grammatik kallas 1/det allmänt underordnande attl/, eftersom den förekommer Stuctentlitteratur 107

10 ensam eller i kombination med andra ord i ett flertal olika typer av bisatser. En typisk användning aven narrativ bisats har vi i exemplet Studenterna säger att kurslitteraturen är tråkig. Bisatsen återger här vad studenterna säger. Man kunde också ha sagt: Studenterna säger: "Kurslitteraturen är tråkig." direkt och indirekt anföring eng. direct and indirect speech vanliga latinska beteckningar: oratio recta och oratio obliqua När man återger ett yttrande som ett citat på detta sätt kallas det direkt anföring. När man använder en narrativ bisats är det exempel på indirekt anföring. Indirekt anföring återger innehållet i det sagda, snarare än de exakta orden som har använts. Det finns också skillnader i pronomen- och tempusanvändning som i följande exempel: Studenterna sade: "Vi tycker att skrivningen var svår". Studenterna sade att de tyckte att skrivningen var svår. (I många språk skulle bisatsen stå i presens i det sista exemplet.) I de här exemplen fungerar de narrativa bisatserna som direkt objekt till verbet säga, på i stort sett samma sätt som en vanlig nominalfras, till exempel ett pronomen: Studenterna säger det. Det finns en lång rad verb som tar narrativa bisatser som objekt, framför allt sådana som uttrycker tankar, känslor etc. En narrativ bisats kan också stå efter en preposition: Vi talade om att vi borde städa garaget. Den kan också fungera som subjekt: Att priserna går upp är inte förvånande. men det är vanligare att man använder en extrapositionskonstruktion: Det är inte förvånande att priserna går upp. där ett expletivt det placeras på subjektets plats. 108

11 14. Samml//lsl/lIl/ Sl/lsl'I 14.9 Frågebisatser frågebisats SAG interrogativ bisats eng. interrogative subordinate clause (indirect question) indirekt eng. indirect Frågebisatser kallas också indirekta frågor - direkta lr;'\~ gor står då för frågesatser som används självständigt och som uttrycker en egen språkhandling (en fråga). En illdi~ rekt fråga uttrycker innehållet i en frågesats, men ulg()r ingen egen språkhandling. Frågebisatser kan liksom andra frågesatser delas in i janej-frågor och frågeordsfrågor. Indirekta ja-nej-frågor illleds i svenskan med subjunktionerna om eller huruvida: Kim frågade, om bussen var försenad. (Direkt fråga: "Är bussen försenad?") Indirekta frågeordsfrågor inleds med samma frågeord som de direkta, men om frågeord är subjekt i bisatsen måste vi i svenskan lägga till som: Jag frågar, vem som kan hjälpa mig. (Direkt fråga: "Vem kan hjälpa mig?") Som vi redan har sett, har en fråga i en svensk huvudsats i allmänhet omvänd ordföljd, d.v.s. verbet kommer före subjektet, men frågebisatser har alltid subjektet först. De flesta andra språk gör ingen skillnad mellan direkta och indirekta frågor, och de här sakerna hör till de största svårigheterna för andraspråksinlärare av svenska. Omvänt kan svensktalande ha problem i språk där man måste skilja mellan frågebisatser och villkorsbisatser. Frågebisatser kan vara rätt svåra att skilja från andra typer av bisatser. Indirekta ja-nej-frågor med om ser likadana ut som villkorsbisatser, vilket leder till svårigheter när man ska lära sig t.ex. tyska, där man måste ha olika inledningsord i dessa två bisatstyper (ob resp. wenn). I skolan får man lära sig att man ska pröva med att sätta in huruvida, vilket är ett dåligt test, eftersom de flesta skolelever nog inte har någon känsla för när man kan använda detta skriftspråksord. En skillnad är i den syntaktiska funktionen: villkorsbisatser är nästan alltid adverbial medan frågebisatser är subjekt, objekt eller attribut. En annan är förstås betydelsen: frågebisatser syftar alltid 109

12 på innehållet i en fråga och förekommer i allmänhet med verb av typen fråga, undra etc. Indirekta frågeordsfrågor kan ibland vara svåra att skilja från relativbisatser som fungerar som självständiga nominalsatser. Jämför Vi köpte vad vi föreslog (relativbisats). Vi undrade vad du såg (frågebisats). I relativbisatsen kan man emellertid i allmänhet byta ut vad mot det som, vilket inte går i frågebisatsen. adverbiell bisats eng. adverbial clause 14.1 OAdverbiella bisatser Det finns en rad subjunktioner som bildar adverbiella bisatser, t.ex. när, då, om, fast(än). Traditionellt brukar man göra en indelning av adverbiella bisatser som ganska väl överensstämmer med den indelning av adverbial efter deras betydelserelationer som vi gjorde i kapitel 10. Man har alltså t.ex. tidssubjunktioner (temporala subjunktioner), t.ex. då, när: När du kommer går jag. villkorssubjunktioner (konditionala subjunktioner), t.ex. om, ifall: Om du kommer går jag. orsakssubjunktioner (kausala subjunktioner), eftersom, därför att: Eftersom du kommer går jag. t.ex. avsiktssubjunktioner (finala subjunktioner), t.ex. för att: Jag går får att du ska vara ensam. följdsubjunktioner (konsekutiva subjunktioner), t.ex. så att: Trollet åtså attdet sprack. koncessiva subjunktioner (anger omständigheter som skulle få en att vänta sig något annat än det som sker), t.ex. trots att, fast: Fast jag har ätit är jag hungrig. Vi ser att en del av de här subjunktionerna egentligen är kombinationer av prepositioner eller adverb och att. 110

13 14.11 Satsförkortningar Jämför följande två meningar: Vi lyckades genom att vi arbetade hårt. Vi lyckades genom att arbeta hårt. 14. Sammansatta S<lI.\(" satsförkortning eng. närmaste motsvarighet: non-finite clause Dessa meningar betyder väl ungefär samma sak men ~r olika till sin syntaktiska uppbyggnad. Den första Jlleningen innehåller en bisats (att vi arbetade hårt) medan den andra på motsvarande plats innehåller något SOJll vi kallar en satsförkortning. Som vi ser, är namnet passande eftersom satsförkortningen faktiskt kan betraktas som en hopdragen version av bisatsen med samma funktion. Skillnaderna mellan satsförkortningen och bisatsen är två: 1) Bisatsens subjekt vi saknas i satsförkortningen. 2) Bisatsens finita predikatsverb arbetade motsvaras av ett verb i infinitiv, arbeta. Avsaknad av subjekt är en vanlig egenskap hos satsför kortningar, men gäller inte alltid. Däremot är avsakna den av finit verb något som kan användas i en definition av vad en satsförkortning är för något. Vi skulle kunna säga att En satsförkortning är ett uttryck som har samma funktion som en sats men som saknar finit verb. infinitivmärke eng. infinitive marker Den vanligaste typen av satsförkortningar är infinitivfra ser, d.v.s. verbfraser där verbet står i infinitiv. Sådana uttryck inleds ofta med att, det s.k. infinitivmärket. Det ligger nära till hands att tänka sig att detta är samma ord som det bisatsinledande att. Faktum är emellertid att det endast är i skriftspråket som de ser likadana ut: det att som inleder infinitivfraser uttalas normalt som kort d, vilket inte är möjligt med det bisatsinledande att. (Andra språk gör som bekant också skillnad här: engelskan har ju to som infinitivmarkör och that som bisatsinledare och på norska stavas infinitivmärket å medan bisatsinledaren stavas at.) 111

14 Som vi redan har sagt, saknar satsförkortningar ofta subjekt. För att vara exakt borde man kanske hellre säga att de inte innehåller något uttryckt subjekt. När man tolkar en sats som innehåller en sådan satsförkortning tänker man vanligen s.a.s. till ett subjekt. I många fall kan detta "tankesubjekt" finnas uttryckt någon annanstans i meningen. I vårt exempel ovan tolkas satsförkortningen så att det får samma subjekt som huvudsatsen. Detta är kanske det vanligaste fallet. Det är emellertid också vanligt att verb konstrueras med ett objekt följt av en infinitiv och detta objekt får då bli infinitivfrasens tankesubjekt, t.ex. Kaptenen beordrade sergeanten att lämna rummet. Läraren tillät eleverna att gå hem. objekt med infinitiv även ackusativ med infinitiv eng. object (accusative) with infinitive Termen objekt med infinitiv används ibland för konstruktioner av denna typ men kanske oftast om sådana där kombinationen av objekt och infinitivfraser kan ersättas aven att-bisats, som efter verben se, höra, känna, anse m.fl.: Jag såg barnen spela brännboll. (Jag såg att barnen spelade brännboll). Jag anser statsministern vara begåvad. (Jag anser att statsministern är begåvad). På samma sätt kan man tala om "subjekt med infinitiv" i fall som Statsministern verkar vara begåvad. Även andra bisatstyper än att-satser kan motsvaras av satsförkortningar, även om det kanske inte är så vanligt i svenskan. Vissa adverbialsbisatser kan till exempel ersättas av ett participuttryck, d.v.s. en verbfras med ett particip istället för finit verb: Nyss hemkommen har jag ännu inte hunnit läsa ditt brev. (= Eftersom jag nyss har kommit hem... ) Även här gäller att subjektet i huvudsatsen normalt tolkas som tankesubjekt till satsförkortningen. Detta kallas 112

15 14. Sammansatta.\/11\<'1 i traditionell grammatik "subjektsregeln". Följande v;\lkända stilblomma är exempel på ett brott mot de11l1.. regel: Vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan jag ej annat än beklaga Erik XIV. Rätt många andra språk använder satsförkortnin~ar I betydligt större utsträckning än svenskan. I vissa språk, t.ex. turkiskan, är olika typer av satsförkortningar de normala motsvarigheterna till svenska bisatser. 11~

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Olika typer av satser

Olika typer av satser UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte

Läs mer

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar Textbindning - Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar 1 KONJUNKTIONER Konjunktioner är bindeord som knyter ihop satsdelar. Konjunktioner

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Textgrammatisk ordföljd

Textgrammatisk ordföljd Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Textgrammatisk ordföljd Solveig Malmsten Sammanhang i text Fullständiga och språkligt korrekta meningar är i sig inte nog för att utgöra en text Exempel: Sveriges kung

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer venskan i tvärspråkligt perspektiv atsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer olveig Malmsten venskans satsgrammatiska ordföljdsregler Påstående huvudsatser & frågeordsfrågor Fundament Finit

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska

Läs mer

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

De som (som) vi använder

De som (som) vi använder De som (som) vi använder En korpusstudie av optionellt som i svenska objektsrelativsatser Henriette Matz Institutionen för lingvistik C-uppsats 15 hp Allmän språkvetenskap Kandidatuppsats i lingvistik

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Ordföljdsproblematik i inlärarsvenska

Ordföljdsproblematik i inlärarsvenska Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C Ht 2015 Ordföljdsproblematik i inlärarsvenska En komparativ analys Viola Caselunghe Handledare: Sonja

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Det beror nog på att idag måste man vara lite tuffare.

Det beror nog på att idag måste man vara lite tuffare. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C-UPPSATS Svenska som andraspråk C VT 2010 Tiina Onkamo Flogstavägen 77 D 421 752 72 Uppsala tiina.onkamo@gmail.com Det beror nog på att idag måste

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Bisatsanvändning i vuxna andraspråksinlärares skriftliga produktion

Bisatsanvändning i vuxna andraspråksinlärares skriftliga produktion Bisatsanvändning i vuxna andraspråksinlärares skriftliga produktion En jämförelse i variation och frekvens hos L2-och L1-inlärares användning av bisatser Jwan Rasheed 2011 Examensarbete, kandidatnivå,

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Svenska Akademien har ökat takten i. En ny bild av svenska språket NY GRAMMATIK JAN ANWARD

Svenska Akademien har ökat takten i. En ny bild av svenska språket NY GRAMMATIK JAN ANWARD NY GRAMMATIK En ny bild av svenska språket JAN ANWARD Svenska Akademiens språklära är något mycket mer än en förenklad version av den stora Svenska Akademiens grammatik. Tor Hultman gör egna analyser som

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Vad hon gjorde är fortfarande underbart

Vad hon gjorde är fortfarande underbart Kandidatuppsats Vad hon gjorde är fortfarande underbart Vuxna L1- och L2-elevers bisatsbruk i skrift som värdemätare på språklig komplexitet Författare: Maria Lundqvist Handledare: Gisela Håkansson Examinator:

Läs mer

Verb betecknar vad någon eller något

Verb betecknar vad någon eller något Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Sammandrag. Nyckelord: kvesitiv bisats, fa ordföljd, språkhandling

Sammandrag. Nyckelord: kvesitiv bisats, fa ordföljd, språkhandling GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket KVESITIVA SATSER PÅ VIFT En undersökning av kvesitiva bisatser med fa ordföljd Andreas Widoff SPECIALARBETE, 15 poäng Svenska språket, fördjupningskurs

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också Veckobrev v4-6 Zlatan Läxa med meningar till torsdag den 24 januari. Hans pappa är bosnier och hans mamma är kroat. Där fick han mat men det var ofta bråk hemma. Han älskade sin fotboll men han var inte

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer